Prosodiska särdrag i finlandssvenska
|
|
- Ulrika Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mikko Kuronen, Tammerfors tekniska universitet, Språkcentret Kari Leinonen, Tammerfors universitet, Institutionen för språk och översättning Prosodiska särdrag i finlandssvenska 1. Bakgrund Det finlandssvenska talet verkar rytmiskt sett på något sätt korthugget eller hackigt jämfört med det sverigesvenska talet. Fenomenet har redan noterats av Bergroth då han i Svensk uttalslära (1924: 86) konstaterar: det vardagliga finländska talet åter har i sin sävlighet ofta en vaggande gång, rör sig ideligen upp och ned. Det finländska talet har ett visst tycke av den ljudserie som framkallas av vedhuggarens såg. Syftet med denna artikel är att öka kunskapen om vilka akustisk-fonetiska korrelat som påverkar det perceptuella intrycket av finlandssvensk rytm. Den finlandssvenska rytmen betraktas även i ett större perspektiv genom att jämföra den med den rikssvenska rytmen. Med finlandssvenska avses här det finlandssvenska standardspråket och med rikssvenska det rikssvenska eller sverigesvenska standardspråket (Leinonen 2004a: 21 23). Vad det korthuggna, hackiga intrycket av finlandssvensk rytm kan bero på har man försökt utreda i ett antal fonetiska undersökningar. Den hittills mest omfattande undersökningen om finlandssvensk rytm har gjorts av Leinonen, Vihanta och Pitkänen (1990) som jämförde finlandssvensk rytm med sverigesvensk rytm i uppläst och i spontant tal. De fonetiska parametrar som studerades närmare var A0 (grundtonsamplitud), F0 (grundtonshöjd) och duration. För det första försökte forskarna utreda hur dessa parametrar användes för att markera betonade och obetonade stavelser och för det andra hur växlingen mellan betonade och obetonade stavelser gjorde rytmen i dessa två svenska varieteter. Följande resultat kan noteras: Alla de semantiskt viktiga orden, dvs. de normalt betonbara orden, bevarar ofta sin lexikala betoning i finlandssvenska satser, medan det i rikssvenskan är vanligt att bara det för uttrycket
2 semantiskt viktigaste ordet bibehåller sin lexikala betoning och alla andra ord uttalas som obetonade. Betoningsgrupperna blir sålunda korta i finlandssvenskan med normalt två eller tre obetonade stavelser mellan de betonade stavelserna och långa i rikssvenskan med ända upp till åtta obetonade stavelser mellan de betonade stavelserna. Graden av reduktion utanför en fokuserad stavelse är i rikssvenskan betydligt kraftigare än i finlandssvenskan, vilket gör att skillnaden mellan sats-, huvud- och obetonad stavelse är avsevärt större i rikssvenskan än i finlandssvenskan. Finlandssvensk rytm verkar sålunda jämnare än rikssvensk rytm. Ett vanligt finlandssvenskt rytmiskt mönster är att betoningen ligger åt vänster i satsen, medan rikssvenskt mönster oftast är det motsatta så att början av en talsats bara har obetonade stavelser och tyngden läggs mot slutet av satsen. Det visade sig hos Leinonen et al. (1990) att duration och F0 var de viktigaste parametrarna för betoning i rikssvenska och A0 och och F0 i finlandssvenska. Den viktigaste skillnaden mellan varieteterna är att längden inte korrelerar med betoning i finlandssvenska. De betonade stavelserna kan med andra ord vara antingen långa såsom i rikssvenska eller också korta, medan de obetonade stavelserna kan vara korta såsom i rikssvenska men också långa. Det finlandssvenska systemet är i detta avseende identiskt med det finska systemet (Suomi, Toivanen och Ylitalo 2006: 219ff). Problemet har dryftats ytterligare av Vihanta, Leinonen och Pitkänen i en annan artikel från Rytmproblemet har vidare belysts av Kuronen och Leinonen (2000) i en artikel om fonetiska skillnader mellan finlandssvenska och sverigesvenska i ett större perspektiv.
3 Hur uttalet av partikelverb påverkar rytmen i finlandssvenska och i sverigesvenska har undersökts av Kuronen (2000a) och problemet har även tangerats av Kuronen (1999) i en artikel om prosodin i göteborgska. Kuronen (1994) har dessutom studerat prosodin i morfologiskt komplexa ord i finlandssvenska och i sverigesvenska ur rytmens perspektiv. Denna studie syftar till att finna och förklara ytterligare fonetiska parametrar som kan anses påverka den upplevda korthuggna rytmen i finlandssvenska. Dessa parametrar presenteras och analyseras närmare i kapitel 3. Dessutom diskuteras de redan tidigare kända parametrarna närmare i kapitel Rytm Det finlandssvenska talet karaktäriseras av fler prominenser än det rikssvenska. Med prominens avses ett ställe i signalen, oftast en stavelse, som på något sätt avviker från sin omgivning så att den upplevs som betonad. Prominens yttrar sig akustiskt genom en melodi- eller intensitetsförändring eller genom att det prominenta stället är längre än sin omgivning. I rikssvenska är längd betoningens i särklass viktigaste korrelat. Varje stavelse som är betonad måste också vara lång och varje stavelse som uttalas obetonad måste vara kort. Därtill markeras betoningen i rikssvenska genom en F0-stigning i den betonade stavelsen, och vid satsbetoningen förekommer sk. accent (akut resp. grav). Intensitet, som är ett viktigt korrelat till betoningen t.ex. i finskan, har däremot marginell betydelse i rikssvenskan. Vissa studier antyder att intensitet (A0) tvärtom sjunker i rikssvenska i betonad stavelse genom att F0-stigningen primärt görs med spänning av stämläpparna och inte genom ökat subglottalt tryck som t.ex. i finska (se Vihanta, Leinonen och Pitkänen 1990). I finlandssvenska har längd inte alls samma betydelse som betoningskorrelat som i rikssvenska. I finlandssvenska förekommer utbrett - även i standardspråket - kortstavighet (dvs. uttal med kort vokal) i betonad stavelse, speciellt i öppna stavelser (CV-stavelser, jfr mina, kamera, förekomma, övervakning, genomföra etc.). Därtill är det inte ovanligt att obetonade stavelser är långa eller åtminstone halvlånga i finlandssvenska (se Bild 1. nedan, stavelsen ha).
4 Att längd inte spelar samma viktiga roll som korrelat till betoning i finlandssvenska som den gör i rikssvenska är en central förutsättning för att rytmen ofta blir korthuggen i finlandssvenska. Sambandet mellan betoning och längd har upplösts och stavelselängd får s.a.s. fritt spelrum som rytmmarkör i stället. Detta har gjort det möjligt att takterna är kortare i finlandssvenska. I rikssvenska där längd är ett centralt korrelat till betoningen kan den inte användas lika fritt. Att längd kan användas friare som rytmmarkör i finlandssvenska har lett till att det i rikssvenska öron ibland verkar som om det finlandssvenska bruket av längd kör över semantiken, alltså att längd och semantik inte går hand i hand utan att det uppstår en diskrepans mellan den akustiska signalen och semantiken. Detta stämmer åtminstone såtillvida att även stavelser som en finlandssvensk talare själv inte anser ska vara betonade kan vara långa och tvärtom. Rikssvensk rytm kan betraktas som semantiskt baserad. Finlandssvensk rytm är däremot mer ordbaserad, taktbunden. De ovanstående rytmiska skillnaderna mellan finlandssvenska och rikssvenska kan belysas med följande autentiska exempel (betoning markeras i exemplen med fet stil - små bokstäver med fet stil avser betoning, stora bokstäver med fet stil avser satsbetoning): Finlandssvenska: tänker du göra några färder i sommar? Rikssvenska: tänker du göra några FÄRder i sommar? Detta rytmiska mönster i finlandssvenska är ett rätt typiskt rytmmönster i finska (jfr motsvarande ordagranna uttryck på finska meinaat sä tehdä jotain matkoja kesällä?). Som ett drastiskt exempel på hur semantiken kan underordnas rytmen i finlandssvenska kan nämnas följande uttryck inhämtade ur ett forskningsmaterial: Finlandssvenska: jag tycker inte om din nya hatt. Rikssvenska: jag tycker inte OM din nya hatt. Ibland kan det uppstå osäkerhet i tolkning hos rikssvenska lyssnare som exemplet på en tapper (?) finländare nedan visar:
5 Finlandssvenska: jag stötte på en björn i skogen. Rikssvenska: jag stötte PÅ en björn i skogen. Det korthuggna rytmiska mönstret i finlandssvenska med ett par tre korta och en lång stavelse är ganska stabilt. Vad gäller påståendet att finlandssvenska är mer isokronisk (dvs. takterna är ungefär jämnlånga samt takten och taktlängden förutsägbara) än rikssvenska anser vi vara sannolikt. Problemet behöver emellertid studeras närmare med större material. Att finlandssvenska är mer isokronisk är sannolikt enbart på grundval av det faktum att variationsmöjligheterna för taktlängden i ett språk med korta takter är mindre än i ett språk med längre takter. Takterna är alltså kortare (= fler prominenser) i finlandssvenska än i rikssvenska och längd är inget viktigt korrelat till betoning. Betoning markeras i stället med F0- och A0-toppar i betonade stavelser. Dessa F0- och A0-toppar är ofta mycket kraftiga och branta, vilket syns t.ex. i Bild 1. nedan vad gäller F0-toppar. De abrupta förändringarna i F0- och A0-kurvan som påträffas i finlandssvenska bidrar med säkerhet till att det finlandssvenska uttalet uppfattas som korthugget. Speciellt det att F0 sjunker så snabbt som den gör i Bild 1. är ett typiskt finlandssvenskt drag. Även i rikssvenskan påträffas snabba och kraftiga F0-stigningar men nedgångarna är i regel inte så abrupta som i finlandssvenska utan sker ofta utspridda över ett par tre stavelser efter uppgången. Abrupta och snabba nedgångar upplevs av en rikssvensk som ett främmande drag i uttalet (Kjellin 1995). Intensitet är enligt tidigare studier det primära korrelatet till betoning i finlandssvenska. Intensitetstoppar påträffas bara i betonade stavelser. Betonade stavelser karaktäriseras vid sidan av en A0-topp naturligtvis även av en F0-topp. Meloditoppen (F0) kan dock på sätt och vis ses som en naturlig följd av den ökade intensiteten (kraftigare subglottalt tryck medför automatiskt snabbare svängningar av stämläpparna). F0-topp kan återfinnas ibland även i obetonade stavelser (exv. ha i Bild 1.).
6 Bild 1. Finlandssvensk kvinnlig talare. Fritt radiotal: Det har ju aldrig förverkligats och det borde ju följas upp. I bilden är de betonade stavelserna markerade med stora bokstäver. Kurvan återger melodiförloppet (F0). Bilden visar typiska finlandssvenska drag vad gäller abrupta och branta F0-förändringar. Takterna är korta och prominenserna starka och många. Tendensen till isokroni framgår tydligt av bilden. 3. Ytterligare drag Ytterligare drag som bidrar till att det finlandssvenska uttalet upplevs som hackigt och korthugget är att det jämfört med rikssvenska förekommer: - fler hårda ansatser, - korta pauser, - avbrott i fonationen, - svagare kvantitativ reduktion, - svagare kvalitativ reduktion. Med hård ansats, även kallad glottal klusil, avses en företeelse där stämläpparna abrupt öppnas efter en stängning och p.g.a. det samlade subglottala trycket under stängningsfasen uppstår en pik i A0- och F0-kurvan i den akustiska signalen. Vi anser att förekomsten av hård ansats är betydligt vanligare i finlandssvenska än i rikssvenska. Detta kan bero på två saker. För det första är det finlandssvenska uttalet på något sätt
7 mer ordbaserat, dvs. ordet är prosodiskt sett en viktigare enhet i finlandssvenska än i rikssvenska. Detta kan beskrivas som att man som lyssnare ibland upplever signalen så att talaren söker ord. Det är ingen ovanlig företeelse i finlandssvenska att man markerar orden som separata enheter med olika prosodiska junkturer. Som junkturmarkörer förekommer både F0, A0, tystnad och hård ansats (se Bild 2.). Givetvis varierar detta drag mycket från talare till talare åtminstone vad gäller förekomsten av pauser och avbrott i signalen. Vad gäller själva företeelsen att ord är en viktigare prosodisk enhet i finlandssvenska än i rikssvenska och att ordet oftare markeras eller lyfts fram i den akustiska signalen som egen enhet anser vi emellertid vara typiskt finlandssvenskt. För att lyfta fram orden använder talaren ibland hård ansats, ibland korta pauser. Pauser bidrar i sin tur ofta till att hård ansats uppstår. Pauserna är ofta inte längre än några tiotals millisekunder men ändå förnimbara. Att F0- och A0-topparna är så markanta i finlandssvenska kan i sin tur hänga ihop med att efter en paus eller en glottisklusil är trycket i munhålan större vilket kan bidra till de branta F0- och A0-stigningarna. Den andra förklaringen till den relativt sett ganska frekventa förekomsten av hård ansats i finlandssvenska är att intensiteten är betoningens primära korrelat (jfr diskussionen i kapitel 2). Detta medför att man opererar mer med det subglottala trycket i finlandssvenska än i rikssvenska. I vissa positioner, exempelvis i betonade stavelser som börjar på en vokal, är det då ganska naturligt att korta pauser följd av en glottal klusil uppstår. I rikssvenska är hård ansats ganska ovanlig som företeelse fast den självfallet ibland påträffas. Speciellt i obetonad position undviker man att markera ordgränser med några som helst junkturer. Den ideala stavelsestrukturen är konsonant+vokal såsom t.ex. Kjellin (1995: 66) konstaterar: Alltid när en stavelse börjar på vokal, måste man binda ihop med föregående konsonant, så att stavelsen till resultat inte alls börjar på vokal. Detta kan exemplifieras med satsen Vad får det lov att vara? som uttalas utan junkturer ungefär vafårelovovara. I finska är glottal klusil ganska frekvent förekommande före en betonad stavelse som inleds med en vokal och som också föregås av en vokal (t.ex. mene ulos, se Suomi, Toivanen och Ylitalo 2006: 32).
8 Bild 2. Finlandssvensk kvinnlig talare. Nyhetsuppläsning: Och årets nobelpris i medicin... Pauserna är markerade med #. Kurvan återger F0-förloppet. Bild 2. visar ett finlandssvenskt rytmiskt mönster där orden skiljs åt med hjälp av pauser. En paus kan förekomma t.o.m. mellan attribut och huvudord (årets # nobelpris) samt preposition och huvudord (i # medicin). Detta mönster är speciellt vanligt i formellt tal som nyhetsuppläsning men påträffas också i ledigare former av tal. Både den kvantitativa och kvalitativa reduktionen är svagare i finlandssvenska än i rikssvenska. Detta är ett välkänt fenomen vad gäller den kvantitativa reduktionen (dvs. bortfall av ljud och stavelser). Kvantitativ reduktion förekommer förvisso i finlandssvenska i vissa ord och vissa böjningsformer (som t.ex. sku, int, huse, vanlit). Den är dock inte tillnärmelsevis lika utbredd som i rikssvenska där kvantitativ reduktion sker t.ex. i en mängd konsonantkombinationer (t.ex. arbesjiafreningen pro arbetsgivarföreningen, stasuset pro stadshuset). Att takterna är kortare samt antalet prominenta och långa stavelser är större i finlandssvenska återspeglas ganska naturligt i att bortfall av ljud är ovanligare i finlandssvenska än i rikssvenska. Denna svagare kvantitativa reduktion resulterar i att det finlandssvenska talet låter tydligare. Men viktigare och mindre känd än den svagare kvantitativa reduktionen är den svagare kvalitativa reduktionen i finlandssvenska, dvs. förekomsten av olika assimilationer, sammansmältningar och mjuka övergångar från ett ljud till ett annat. Det är ett välkänt faktum för alla som suttit med ett talanalysprogram och segmenterat tal att finlandssvenska är avsevärt lättare att segmentera än rikssvenska. Detta beror i huvudsak på att den kvalitativa reduktionen är klart svagare i finlandssvenska.
9 Gränserna mellan ljuden är tydligare och övergångarna (= transitionerna) från ett ljud till ett annat tydligare avgränsade och även helt konkret tydligare synliga i den akustiska signalen. Speciellt i obetonade positioner är bindningen eller sammanvävningen av stavelserna svagare i finlandssvenska. Olika assimilationer vad gäller t.ex. de fonetiska dragen nasalitet, stämton och artikulationsställe är ovanligare i finlandssvenska. T.ex. stämton fungerar som fonetiskt drag med skarpare gränser i finlandssvenska än i rikssvenska. Stämton kopplas ofta på och av snabbt i finlandssvenska och skillnaden mellan tonande och tonlösa segment är större och skarpare än i rikssvenska (Bild 3.). I rikssvenska sker övergångarna mjukare och stämton kan t.ex. vara påkopplad under ett fonologiskt tonlöst ljud (se Bild 4.). Bild 3. Finlandssvensk manlig talare, uttalet av sekvensen a tabbar ur talsatsen Han brukar göra tabbar har jag hört.
10 Bild 4. Rikssvensk manlig talare, uttalet av sekvensen a tabbar ur talsatsen Han brukar göra tabbar har jag hört. I Bild 3. kan man se att klusilen t i finlandssvenska är helt tonlös med tydliga gränser mot vokalen a på båda sidorna. I rikssvenska däremot är den fonologiskt tonlösa t klusilen svagt tonande och gränsen mot de omgivande vokalljuden blir av den anledningen mera oskarp, dvs. transitionerna är mjukare. De tonande klusilerna skiljer sig i regel mycket tydligt från de tonlösa klusilerna i finlandssvenska (Bild 3.), medan skillnaden i rikssvenska mycket ofta är betydligt mindre (Bild 4.). Mer om klusiluttalet i finlandssvenska och rikssvenska se Leinonen (2004b). Det har tidigare påvisats att t.ex. kvalitativ reduktion av vokalklang utanför betonad stavelse (närmare preciserat i stavelsen efter betonad stavelse) också är klart svagare i finlandssvenska än i rikssvenska (Kuronen 2000b: 183ff). När de främre vokalerna i rikssvenskt uttal placerar sig i obetonad position nära schwa-vokalen överlappande med varandra, sker detta inte i finlandssvenska utan vokalerna hålls åtskilda också i obetonad position. Nästan alla av de finlandssvenska drag som beskrivits ovan rytmisk korthuggenhet (= korta takter, fler prominenser), svagare kvantitativ och kvalitativ reduktion, förekomsten av pauser och/eller olika junkturer samt svagare bindning speciellt i obetonade sekvenser bidrar till att göra talet tydligare. Man kan även notera att alla dessa drag också är typiska för ett inlärt språk. Att dessa drag förekommer i standardfinlandssvenska kan eventuellt förklaras med att dagens finlandssvenska
11 standardspråk historiskt sett även har sina rötter i att många av dess talare hade ett annat modersmål innan de tillägnade sig svenska. De som bytte språk hade flyttat delvis från utlandet, men en stor grupp var självfallet finskspråkiga. Den centrala förvaltningen och samhällsmaskineriet började byggas upp i början av 1600-talet, och eftersom språket för riket, även i Finland, var svenska var det nödvändigt för alla inom den statliga förvaltningen att kunna svenska. Utvecklingen var snabb, och en stor del av dem som talade svenska i Finland hade ett annat modersmål från början. Under några generationer skedde en språklig försvenskning av Finland. Inom det nya högre skiktet i samhället utvecklades en egen talad variant av svenska som i fonetiskt avseende måste ha skilt sig från de varianter som talades i Sverige. Kontakterna med Sverige på och 1700-talen kunde av naturliga skäl inte ha varit särskilt livliga med den tidens kommunikationer och sverigesvenska har därför knappast kunnat vara fonetiskt normbildande för det sätt man talade svenska i Finland på. Man torde inte heller kunna räkna med något väsentligt språkligt inflytande från de finlandssvenska folkmålen; man levde ju i ett ståndsamhälle och det naturliga är att de högre skiktens språk tillägnas av de lägre klasserna inte tvärtom. Självklart hade svenska blivit modersmål för många redan under de följande generationerna, och de nya talarnas norm har sannolikt baserat sig på den tidigare generationens inlärda språk. Ett svenskt standardspråk i Finland hade kommit till. Den språkliga utvecklingen, speciellt ur fonetiskt perspektiv, och övergången till svenska har emellertid undersökts i relativt liten utsträckning (jfr Så talar vi svenska i Finland 1981) och därför är många frågor fortfarande obesvarade. 4. Sammanfattning I denna artikel har vi behandlat den rytmiska korthuggenhet som perceptuellt präglar det finlandssvenska uttalet. Följande drag kan anses utgöra förklaringen till varför finlandssvensk rytm upplevs som korthuggen eller hackig: - fler prominenser än i rikssvenska - kortare takter än i rikssvenska - finlandssvenska är mer isokronisk än rikssvenska
12 - både F0- och A0-förändringar i finlandssvenska är ofta abrupta, speciellt nedgångarna är snabba och kraftiga - både kvantitativ och kvalitativ reduktion är svagare i finlandssvenska än i rikssvenska - pauser, avbrott i fonationen och hårda ansatser är mer frekvent förekommande i finlandssvenska än i rikssvenska - bindning i speciellt obetonade sekvenser är svagare i finlandssvenska Det kan också konstateras att nästan alla av dragen som nämnts i denna artikel är egenskaper typiska för ett inlärt språk. Att dessa drag förekommer i finlandssvenska kan eventuellt förklaras med att dagens standardspråkliga finlandssvenska uttal historiskt sett bygger på att en mängd av dess talare hade ett annat modersmål innan de övergick till svenska i Finland. Litteraturförteckning Bergroth, Hugo (1924). Svensk uttalslära. Med särskilt beaktande av skiljaktighteterna mellan det finländska och det högsvenska ljudskicket. Helsingfors: Söderström & C:o Förlagsaktiebolag. Daur, Rebecca M. (1987). Phonetic and phonological components of language rhythm. Proceedings XIth ICPhS 5, Kjellin, Olle (1995). Svensk prosodi i praktiken. 9:e upplagan. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Kuronen, Mikko (1994). Morfologiskt komplexa ords prosodi i rikssvenska och finlandssvenska. I: XVIII Fonetiikan päivät Tampereella Folia Fennica & Linguistica, Publications of the Department of Finnish Language and General Linguistics 18, University of Tampere, Red. Michael O Dell. Tampere: Tampereen yliopistopaino. Kuronen, Mikko (1999). Prosodiska särdrag i göteborgska. I: Svenskans beskrivning 23, Red. L.-G. Andersson m.fl. Lund: Lund University Press. Kuronen, Mikko (2000a). Uttalet av partikelverb i finlandssvenska och sverigesvenska. I: Svenskan i Finland 5, Red. K. Keski-Raasakka & P. Söderholm. Joensuu: Joensuun yliopistopaino.
13 Kuronen, Mikko (2000b). Vokaluttalets akustik i sverigesvenska, finlandssvenska och finska. Akademisk avhandling. Studia Philologica Jyväskyläensia 49. University of Jyväskylä. Kuronen, Mikko & Leinonen, Kari (2000). Fonetiska skillnader mellan finlandssvenska och rikssvenska. I: Svenskans beskrivning 24. Linköping Leinonen, Kari (2004a). Finlandssvenskt sje-, tje- och s-ljud i kontrastiv belysning. Akademisk avhandling. I: Jyväskylä Studies in Humanities 17. University of Jyväskylä. Leinonen, Kari (2004b). Om klusilerna i finlandssvenskan. I: Svenskans beskrivning 26. Uppsala den oktober 2002, 10 s. Leinonen Kari, Vihanta Veijo & Pitkänen Antti (1990). Om rytmen i finlandssvenska och sverigesvenska. Ett bidrag till forskningen om finlandssvenskt uttal. I: Svenskan i finland. SiF rapport 1. seminariet i Tammerfors okt Skrifter utgivna av institutionen för filologi II vid Tammerfors universitet, Nordisk filologi 14, Red. K. Nikula & A. Pitkänen. Tampere: Tampereen yliopistopaino. Suomi, Kari, Toivanen, Juhani & Ylitalo, Riikka (2006). Fonetiikan ja suomen äänneopin perusteet. Tammer-Paino Oy, Tampere: Gaudeamus. Så talar vi svenska i Finland. (1981). Oy Yleisradio Ab, Svenska undervisningsprogrammen. Vuxenutbildningen. Vihanta Veijo, Leinonen Kari & Pitkänen Antti (1990) On rhythmic features in Finland- Swedish and Sweden-Swedish. I: Nordic prosody V. University of Turku (Phonetics), Red. K. Wiik & I. Raimo. Turku: Turun yliopistopaino.
Mikko Kuronen Finns det supradentala konsonanter även i finlandssvenskan?
Mikko Kuronen Finns det supradentala konsonanter även i finlandssvenskan? Publicerad i Svenskans beskrivning 26., Uppsala universitet. Hallgren & Fallgren. 2003. s. 172-177. 1. Inledning Kombinationerna
Läs merProsodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell
Läs mer, by University of Jyväskylä
Copyright, by University of Jyväskylä ABSTRACT Leinonen, Kari The Finland-Swedish /S/, /tç/ and /s/ in a Contrastive Perspective Jyväskylä: University of Jyväskylä, 2004, 274 pp. (Jyväskylä Studies in
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merFilologistuderandes och gymnasisters uppfattningar om finlandssvenska och rikssvenska som undervisningsvarianter i ämnet svenska som det andra
Filologistuderandes och gymnasisters uppfattningar om finlandssvenska och rikssvenska som undervisningsvarianter i ämnet svenska som det andra inhemska språket Ronda Sjöblom Pro gradu-avhandling Nordisk
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merSupradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega
Supradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega Kaisa Putaja Tammerfors universitet Institutionen för språkoch översättningsvetenskap Nordiska språk Biämnes avhandling
Läs merDen rikssvenska varianten låter bara finare. En studie av studerandenas val av uttalsvariant under kursen Svensk fonetik med uttal
Den rikssvenska varianten låter bara finare. En studie av studerandenas val av uttalsvariant under kursen Svensk fonetik med uttal Hanna-Maija Nikula Kandidatavhandling i svenska språket Humanistiska fakulteten
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merUttalsutveckling med hjälp av IT-teknik
Vägga Vuxenutbildning/Sfi ItiSprojekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Deltagare AnnMarie Hendrych Barbro Kouzmine Inger Samuelsen Kerstin Wihlstrand Handledare
Läs merBRYTER FINLANDSSVENSKARNA NÄR DE TALAR FINSKA?
Mikko Kuronen BRYTER FINLANDSSVENSKARNA NÄR DE TALAR FINSKA? Do Finland-Swedish speakers have an accent in their pronunciation of Finnish? The purpose of this study was to investigate if fluently bilingual
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merProsodi Talets rytm och melodi II
Prosodi Talets rytm och melodi II Detta att språk utnyttjar de akustiska korrelaten olika för att markera betoning får konsekvenser för hur ett språks rytm uppfattas. Låt oss lyssna på några exempel. Först
Läs merFonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog
Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merUtskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland
Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:
Läs merHur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet
Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet Parkinsons påverkar rörelse, inklusive rörelse av talorganen. T.ex. tungrörelser, läpprörelser,
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merSvenskans ljudsystem i relation till världens språk
Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merAcapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik
Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merMig eller mej, själ eller sjel? Problem och lösningar vid transkription av svenska sångtexter
Mig eller mej, själ eller sjel? Problem och lösningar vid transkription av svenska sångtexter Carita Rosenberg-Wolff Helsingfors universitet Finska, finskugriska och nordiska institutionen Abstract (Mig
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs mer/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs merHar/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merKrashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:
Lektion 2, Språk Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns
Läs merVOKALERNA I FINLANDSSVENSKAN 1 : EN INSTRUMENTELL ANALYS OCH ETT FÖRSÖK TILL SYSTEMATISERING ENLIGT SÄRDRAG
MIKAEL REUTER VOKALERNA I FINLANDSSVENSKAN 1 : EN INSTRUMENTELL ANALYS OCH ETT FÖRSÖK TILL SYSTEMATISERING ENLIGT SÄRDRAG Det finlandssvenska vokalsystemet är vad foneminventariet beträffar identiskt med
Läs merMikko Kuronen. sverigesvenska, finlandssvenska och finska. V okaluttalets akustik i JYVÄSKYLÄ JYVÄSKYLÄ 2000 UNIVERSITY OF
STUDIA PHILOLOGICA JYVÄSKYLÄENSIA 49 Mikko Kuronen V okaluttalets akustik i sverigesvenska, finlandssvenska och finska Esitetään Jyväskylän yliopiston humanistisen tiedekunnan suostumuksella julkisesti
Läs merSvenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska
Sida: 1 (5) Projektplan uttal och perception av talad franska Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Bidrag till strategiska mål... 4 1.3 Projektmål... 4 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter,
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merInte utan konsonantlängd svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv
Thorén 2009 Svenskans beskrivning 30. Institutionen för nordiska språk, Stokholms universitet Inte utan konsonantlängd svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv Bosse Thorén Högskolan Dalarna Inledning
Läs merSpråktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Läs merUTTAL SOM EN DEL AV SVENSKUNDERVISNINGEN. Gymnasielärares uppfattningar om uttalsundervisningens ställning, prioritering och förverkligande
UTTAL SOM EN DEL AV SVENSKUNDERVISNINGEN Gymnasielärares uppfattningar om uttalsundervisningens ställning, prioritering och förverkligande Jenna Heikkilä Kandidatavhandling i nordisk filologi Humanistiska
Läs merTDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000
Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.
Läs merFonetiklabb för FFG VT05
Namn: Fonetiklabb för FFG VT05 1. Dubbelklicka på ikonen för Praat. 2. Spela in ordet äng genom att trycka menyn New Record mono Sound (obs kolla om utslaget är bra innan ni spelar in till gult gärna)
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merFINSKANS INFLYTANDE PA FINLANDSSVENSKAN DE SENASTE 20 AREN
FOLIA SCANDINAVICA VOL. 3 POZNAŃ 1996 FINSKANS INFLYTANDE PA FINLANDSSVENSKAN DE SENASTE 20 AREN J u lita J am ro w ska Den finlandssvenska befolkningen uppstod ursprungligen genom befolkningsrorelser
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merKörläsning, konsonanter och betonade stavelser
GÖTEBORGS UNIVERSITET Körläsning, konsonanter och betonade stavelser -om uttalsundervisning inom Sfi och svenska som andraspråk Björn Fleischmann LAU690 Handledare: Anders-Börje Andersson Examinator: Tore
Läs merNeurolingvistik - Fonologi
Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merFörord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar
Förord Hör och härma är ett lättillgängligt material för uttalsträning i svenska som andraspråk. Det vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrummet, dels till studerande
Läs merBetoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer
Lunds universitet Institutionen för lingvistik Betoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer Olof Sandgren C-uppsats i fonetik Höstterminen
Läs merFonetiska skillnader mellan finlandssvenska
SveBe 24/11 Kuronen & Leinonen 1 Fonetiska skillnader mellan finlandssvenska och rikssvenska Mikko Kuronen Kari Leinonen 1. Inledningen De standardvarianter av svenska som talas i Finland och Sverige skiljer
Läs merAllt ändras! Jag blir annorlunda
Jessica Lindfors Allt ändras! Jag blir annorlunda En skådespelares resa från finlandssvenska till rikssvenska Magisteruppsats Handledare: Sven Bjerstedt Examinator: Erik Rynell Maj 2010 INNEHÅLL Inledning...
Läs merLyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L
Läs merUttalsfärdigheter och begriplighet i finskspråkiga
Uttalsfärdigheter och begriplighet i finskspråkiga gymnasisters L2-svenska Henna Heinonen 1. Inledning Målet med (det svenska) uttalet i språkundervisningen har redan länge varit förståelighet, begriplighet
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merSkillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter
Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merUttalsundervisning i praktiken
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 7-9 eller Gymnasieskola språkintroduktion Modul: Nyanländas språkutveckling Del 7: Uttalsundervisning Uttalsundervisning i praktiken Liv Linjer Fridefors,
Läs merDen finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Läs merDags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk.
Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Bosse Thorén Thorén, B. 2013. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker,
Läs merBetygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp
Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat
Läs mer(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)
Vad innebär det att kunna läsa och skriva? Avkoda ord? Läsa långa texter? Med vilken snabbhet? Med vilken njutning? När är man färdig Som läsare? Som skrivare? JMG Vad innebär det att kunna skriva? Stavningssäkerhet?
Läs merDet sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation
Läs merPassiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer
Talperceptionsteorier Passiva stimulusstyrda processer Passiva stimulusstyrda processer Aktiva hypotesstyrda processer Perceptionsteorier Testmetoder Specifik, akustisk information för att identifiera
Läs merSara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson
Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com Twitter - @frksarapersson Varför modersmål? L1 berikar och stödjer utvecklingen i L2. Ett välutvecklat L1 underlättar kunskapsinlärningen
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merFunderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk
Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk 1. Inledning 1.1 Prioritering nödvändigt inom undervisning Alla som ska bedriva undervisning
Läs merENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig
Läs merKursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk med didaktisk inriktning I Swedish as a Second Language with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: CT1500 Gäller
Läs merSprog i Norden. Titel: Det språksosiologiska klimatet för svensk språkvård i Finland. Christer Laurén. Forfatter: Kilde:
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Det språksosiologiska klimatet för svensk språkvård i Finland Christer Laurén Sprog i Norden, 1986, s. 50-53 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs merENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig
Läs merHur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.
Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Kommentar [LB1]: Ingen punkt i rubriken. Av Kommentar [LB2]: Det saknas information på titelsidan. Se kursboken. 1 Innehåll Kommentar [LB3]: Bra med
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merfonetik fonotax + prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som
Läs merFacit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan
Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Läs merSignalbehandling Röstigenkänning
L A B O R A T I O N S R A P P O R T Kurs: Klass: Datum: I ämnet Signalbehandling ISI019 Enk3 011211 Signalbehandling Röstigenkänning Jonas Lindström Martin Bergström INSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ Sida: 1
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merInst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl
Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt
Läs merNog är det tillräckligt!
Published on Språktidningen (http://spraktidningen.se) Hem > Nog är det tillräckligt! Nog är det tillräckligt! Inlagt av par.dalhielm.admin sön, 11/13/2016-08:36 Vill du gå med på bio? frågar du en kompis.
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merMyndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige
Myndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige Fil.dr Eveliina Tolvanen 5.5.2017 Klarsprog 2017 Innehåll Presentation av doktorsavhandling
Läs merRegler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015
Helsingfors universitet / Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna
Läs merAndningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete
Bröstkorg och lungorna Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete ökning och minskning av lungvolym andning: inspiration & respiration muskler i två lager yttre lager: yttre intercostalis
Läs merKURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng The Swedish language, 31-60, 30 credits Kurskod: LSAB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: HT 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå:
Läs merÖvningar till Taltranskription (Per Lindblad 2005) Fonetik, Språk- och Litteraturcentrum, Lunds Universitet (Sammanställda av Susanne Schötz)
Övning 1 - Kardinalvokalerna Lyssna på främst de primära kardinalvokalerna i webbövningarna flera gånger och skriv ned tecknen för dem. Öva att såväl ljuda vokalerna högt som att härma dem tyst. 1. [ ]
Läs merFörteckning över konferenser, seminarier m.m.
1 Hans Landqvist 2008-12-15 Förteckning över konferenser, seminarier m.m. Vetenskapliga konferenser och seminarier: deltagande med eget föredrag (Seminarier vid Institutionen för svenska språket, GU, ingår
Läs merNär det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om
De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de
Läs merUttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se
Uttalsundervisning på stabil grund - prioritering, pragmatism och prosodi Bosse Thorén Fil dr i fonetik f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se Vad består talet av?
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merKursbeskrivning med litteraturlista VT-14
Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Muntlig språkfärdighet, 7.5 hp Delkurs inom Franska I, 30 hp. Består av: 1) föreläsningar i allmän och fransk fonetik, 2) gruppundervisning i muntlig framställning,
Läs merSk r ifter utgi v na av Sv ensk a litter atur sä llsk a pet i Finl a nd nr 716
Sk r ifter utgi v na av Sv ensk a litter atur sä llsk a pet i Finl a nd nr 716 Konstruktioner i finlandssvensk syntax Skriftspråk, samtal och dialekter Red. Camilla Wide och Benjamin Lyngfelt Svenska
Läs merVI OCH DOM 2010/01/22
VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration
Läs mer