Myndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige"

Transkript

1 Myndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige Fil.dr Eveliina Tolvanen Klarsprog 2017

2 Innehåll Presentation av doktorsavhandling Bakgrund Undersökningens syfte och material Exempel på resultat

3 Bakgrund Svenska och finska används i både Finland och Sverige Finland: svenska och finska enligt grundlagen landets två nationalspråk Finska talas av ca 4,9 miljoner (89,7 % av befolkningen), svenska av ca personer (5,4 %) (2012) Sverige: svenska landets huvudspråk, finska ett nationellt minoritetsspråk Svenska talas av ca 8 miljoner, finska näst största språket med ca talare (Parkvall 2015, gäller 2012)

4 Bakgrund Svenska och finska är s.k. pluricentriska språk = språk med fler än ett normcentrum och flera (nationella) varieteter (Clyne 1992: 1), d.v.s. ett normcentrum i både Finland och Sverige Språkvård: svenskan i Finland och finskan i Sverige ska följa språkets utveckling i det andra landet Finlandssvenska är en varietet av det svenska språket och sverigefinska en varietet av det finska språket Skillnader: bl.a. terminologi för fenomen i det aktuella landet som inte existerar i grannlandet

5 Lagstiftning om språk Finland Myndigheterna ska informera medborgarna på båda nationalspråken utan att de särskilt behöver begära det (Språklag /423) Myndigheterna ska använda ett sakligt, klart och begripligt språk (Förvaltningslag /434)

6 Lagstiftning om språk Sverige Språklag (2009:600) Svenska ska användas i offentlig verksamhet Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt Talare av ett nationellt minoritetsspråk såsom finska har större rättigheter inom s.k. förvaltningsområden för detta språk (finska: 59 kommuner) Rätt att använda minoritetsspråket vid sina muntliga och skriftliga kontakter med förvaltningsmyndigheter vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde (Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, 8).

7 Undersökning Doktorsavhandling i nordiska språk vid Åbo universitet i Finland (Tolvanen 2016) Syfte: att undersöka myndigheternas texter om ett specifikt tema på både svenska och finska i både Finland och Sverige i ett jämförande perspektiv Vilka likheter och skillnader finns det mellan texter på samma språk i två länder? Vilka likheter och skillnader finns det mellan texter på två språk i samma land? Vad kan de bero på?

8 Material Informerande webbtexter om pensionsfrågor Samlades in 2012 på myndigheternas webbplatser Texter som riktas till enskilda medborgare som planerar sin pension, ska ta ut pension eller redan tar ut pension Texter som kan läsas av alla som besöker webbplatsen De undersökta myndigheterna Folkpensionsanstalten (FPA) i Finland: offentligrättslig statlig inrättning som ansvarar för den allmänna socialförsäkringen i Finland, inklusive folkpension, men också bl.a. föräldraförmåner Pensionsmyndigheten i Sverige: myndighet som administrerar den allmänna pensionen i Sverige

9 Material Fyra grupper av texter Texter på svenska i Finland = finlandssvenska texter Texter på finska i Finland = finlandsfinska texter Texter på svenska i Sverige = sverigesvenska texter Texter på finska i Sverige = sverigefinska texter Produktionssätt för texterna Finlandsfinska och sverigesvenska texter originaltexter Finlandssvenska och sverigefinska texter är översättningar från landets majoritetsspråk FPA sköter (huvudsakligen) sin egen översättningsverksamhet, Pensionsmyndigheten använder översättningsbyrå (2012)

10 Resultat Språkens officiella ställning spelar en roll för hur myndigheterna bygger upp sin informationsverksamhet på webben FPA i Finland har parallella informationstexter på svenska och finska Pensionsmyndigheten i Sverige har mycket omfattande information på svenska och få och korta texter på finska och flera andra språk Finska eller andra nationella minoritetsspråk (bl.a. samiska) ges inte någon särställning på webbplatsen

11 Resultat Du-tilltal Väl etablerat i klarspråksarbetet och myndighetstexter i Sverige redan tidigare Resultaten visar att du-tilltal används helt systematiskt i texterna på både svenska och finska i både Finland och Sverige FPA i Finland har medvetet infört du-tilltal först på 2000-talet i sina texter på både svenska och finska, också flera andra myndigheter har börjat använda dutilltal Rekommendationen att använda du-tilltal har fått genomslag också i Finland

12 Resultat Maktförhållandet mellan myndigheten och läsarna uttrycks tydligare i texterna från Finland än i texterna från Sverige, oberoende av språk Mer auktoritativ och formell stil i Finland: Myndigheten beviljar och betalar ut pensioner, läsaren har ofta en mottagande roll Belägg på mer formella uttryck såsom underrätta ( meddela ), begära ( be om, kräva ), förvärvsarbeta ( arbeta för att tjäna pengar ) Mer informell och icke-auktoritativ stil i Sverige: myndigheten beräknar pensioner, läsaren inte lika ofta en passiv mottagare

13 Resultat Texterna från Finland har inte blivit informella i andra avseenden även om du-tilltal förekommer Skillnaderna mellan texterna avspeglar två delvis olika kulturella kontexter, Finland och Sverige Distans och formalitet mer typiskt för texterna från Finland, liknande skillnader förekommer i viss mån också i talat språk (se Norrby et al. 2014: 62, Nelson et al. 2015: som jämfört finlandssvenska samtal med sverigesvenska) Hur ska sådana skillnader i tonfall beaktas i klarspråksarbetet?

14 Resultat Översättning av myndighetstexter Perspektivet i avhandlingen inte översättningsvetenskapligt utan fokus ligger på texterna som texter oberoende av produktionssättet Resultaten visar ändå att översättningarna uppvisar stora likheter med originaltexterna, till exempel i fråga om texternas tonfall S.k. intrakulturell översättning = översättning från ett språk till ett annat inom samma kultur (Hartama- Heinonen 2014) Mer forskning behövs: Hur påverkas texterna av översättningsprocessen? Vilken typ av översättning (intern/extern) fungerar bäst?

15 Resultat Kravet på ett begripligt språk gäller inte bara landets majoritetsspråk utan i princip alla språk som myndigheterna använder Myndigheternas information på andra språk än majoritetsspråket I detta fall finlandssvenska och sverigefinska myndighetstexter Behöver särskild uppmärksamhet eftersom Texterna ska fungera på det aktuella språket: språkriktighet, begriplighet Texterna ska fungera i den aktuella kulturella kontexten: innehåll, tonfall, terminologi

16 Resultat Att det överhuvudtaget finns texter på ett språk är en grundläggande förutsättning för att språkliga rättigheter kan förverkligas, men texternas kvalitet är lika viktig (Tiililä 2010) Om informationen är språkligt eller innehållsmässigt bristfällig blir läsaren tvungen att läsa informationen på majoritetsspråket Viktigt att beakta alla språk som myndigheterna använder i klarspråksarbetet Vilken information ska erbjudas på vilka språk? När, hur och av vem översätts informationen? Hur granskas kvaliteten i texterna på olika språk?

17 Referenser Clyne, Michael 1992: Pluricentric languages introduction. I: Clyne, Michael (red.) 1992: Pluricentric Languages. Differing Norms in Different Nations. Berlin/New York, Mouton de Gruyter. S Hartama-Heinonen, Ritva 2014: Inomkulturell översättning problemfri verksamhet? I: Lindström, Jan, Henricson, Sofie, Huhtala, Anne, Kukkonen, Pirjo, Lehti-Eklund, Hanna & Lindholm, Camilla (red.): Svenskans beskrivning 33. Förhandlingar vid Trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning. Helsingfors den maj Nordica Helsingiensia 27. S Nelson, Marie, Henricson, Sofie, Norrby, Catrin, Wide, Camilla, Lindström, Jan, & Nilsson, Jenny 2015: Att dela språk men inte samtalsmönster. Återkoppling i sverigesvenska och finlandssvenska handledningssamtal. I: Folkmålsstudier 53. S Norrby, Catrin, Wide, Camilla, Lindström, Jan & Nilsson, Jenny 2014: Finns det nationella svenska kommunikationsmönster? Tilltal i läkar-patientsamtal i Sverige och Finland. I: Lindström, J., Henricson, S., Huhtala, A., Kukkonen, P., Lehti-Eklund H. & Lindholm C. (red.): Svenskans beskrivning 33. Förhandlingar vid Trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning. Helsingfors den maj S Parkvall, Mikael 2015: Sveriges språk i siffror: vilka språk talas och av hur många? Språkrådets skrifter 20. Stockholm: Språkrådet, Morfem. Tiililä, Ulla 2010: Kielipolitiikka tietoisten ja tahattomien toimien summa. Julkishallinnon kieli vaatimusten ristipaineessa. I: Lappalainen, Hanna, Sorjonen, Marja-Leena & Vilkuna, Maria (red.): Kielellä on merkitystä. Näkökulmia kielipolitiikkaan. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia Helsingfors, SKS. S Tolvanen, Eveliina 2016: Myndighetskommunikation på två språk. Pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige i ett systemisk-funktionellt perspektiv. Annales Universitatis Turkuensis B Humaniora 425. Åbo, Åbo universitet.

Textualisering inom offentlig förvaltning. Ulla Tiililä Forskningscentralen för de inhemska språken Myndigheternas svenska

Textualisering inom offentlig förvaltning. Ulla Tiililä Forskningscentralen för de inhemska språken Myndigheternas svenska Textualisering inom offentlig förvaltning Ulla Tiililä Forskningscentralen för de inhemska språken Myndigheternas svenska 19.11.2010 1 Utgångspunkter Informationssamhället är ett textsamhälle. Det finns

Läs mer

Din svenska, min svenska, vår svenska om språklig variation i ett jämförande perspektiv

Din svenska, min svenska, vår svenska om språklig variation i ett jämförande perspektiv Camilla Wide Din svenska, min svenska, vår svenska om språklig variation i ett jämförande perspektiv Föredrag vid Svenska litteratursällskapets i Finland årshögtid den 5 februari 2016 Mina damer och herrar.

Läs mer

Finns det nationella svenska kommunikationsmönster? Tilltal i läkarepatientsamtal

Finns det nationella svenska kommunikationsmönster? Tilltal i läkarepatientsamtal Finns det nationella svenska kommunikationsmönster? Tilltal i läkarepatientsamtal i Sverige och Finland Catrin Norrby, Camilla Wide, Jan Lindström och Jenny Nilsson Inledning Många av världens språk är

Läs mer

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Klarspråk ett begripligt offentligt språk Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk

Läs mer

Språksituationen på Åland speciell, om inte unik

Språksituationen på Åland speciell, om inte unik Språksituationen på Åland speciell, om inte unik Marie Nelson Inledning Svenskan är ett pluricentriskt språk, vilket innebär att språket talas och har officiell status i mer än ett land (Clyne 1992). Utöver

Läs mer

MYNDIGHETSKOMMUNIKATION PÅ TVÅ SPRÅK pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige i ett systemisk-funktionellt perspektiv

MYNDIGHETSKOMMUNIKATION PÅ TVÅ SPRÅK pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige i ett systemisk-funktionellt perspektiv MYNDIGHETSKOMMUNIKATION PÅ TVÅ SPRÅK pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige i ett systemisk-funktionellt perspektiv Eveliina Tolvanen DOKTORSAVHANDLING som med tillstånd av Humanistiska

Läs mer

IVIP Tidigare evenemang

IVIP Tidigare evenemang IVIP Tidigare evenemang 2015 T. Müller & S. Norrthon. Storebror jag ser dig När informanter kommenterar inspelningssituationen. Föredrag vid konferensen OFTI 33. Linköpings universitet, 18 september 2015.

Läs mer

Informerande myndighetstexter på webben i ett kontrastivt perspektiv

Informerande myndighetstexter på webben i ett kontrastivt perspektiv Eronen, M. & M. Rodi-Risberg (toim.) 2013. Haasteena näkökulma, Perspektivet som utmaning, Point of view as challenge, Perspektivität als Herausforderung. VAKKI-symposiumi XXXIII 7. 8.2.2013. VAKKI Publications

Läs mer

Workshop: Myndighetsspråket som kulturbärare

Workshop: Myndighetsspråket som kulturbärare Workshop: Myndighetsspråket som kulturbärare Arrangörer: Jannika Lassus Centret för språk och affärskommunikation vid Hanken, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors lassus@hanken.fi Andreas Nord Institutionen

Läs mer

Svenska som pluricentriskt språk pragmatik, interaktion och kommunikation i Sverige och Finland

Svenska som pluricentriskt språk pragmatik, interaktion och kommunikation i Sverige och Finland 1 Svenska som pluricentriskt språk pragmatik, interaktion och kommunikation i Sverige och Finland Projektet är ett samarbete mellan fyra forskare i Sverige och Finland: Finansiär: Riksbankens jubileumsfond

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) LATHUND Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) Tornedalingar Romer Judar Sverigefinnar Samer LAGEN OM DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén Sammanställd av Sten Palmgren Helsingfors 2000 2 Översikt av Finlands gällande språklagstiftning

Läs mer

Generaldirektören. Utvecklingstjänster. Gemensamma tjänster

Generaldirektören. Utvecklingstjänster. Gemensamma tjänster FPA:s organisation självständig socialförsäkringsinstitution under riksdagens tillsyn Fullmäktige Revisorerna Styrelsen Internrevisionen Generaldirektören Stabstjänster Direktör Direktör (svensk) Förmåns-

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Svensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Nationella minoriteter

Nationella minoriteter PM59100 PM59008 2.1 Produktionsavdelningen/ Kommunikationsavdelningen Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 3 Samråd... 3 Deltagare... 4 Samråd 2016... 4 Innehåll... 4 Återrapportering... 5 Resultat...

Läs mer

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta ANTAGEN AV PAJALA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-04-23 Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Den nationella minoritetspolitiken 1.2 Pajala

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. SID 1 (6) 2010-01-18 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad med anledning av ny lag (2009:724) Antagna av

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för

Läs mer

Vid biljettluckan Formell och pragmatisk variation i kundernas ärendepresentation i servicesamtal på svenska

Vid biljettluckan Formell och pragmatisk variation i kundernas ärendepresentation i servicesamtal på svenska Vid biljettluckan Formell och pragmatisk variation i kundernas ärendepresentation i servicesamtal på svenska Jan Lindström & Camilla Wide 1. Inledning I denna artikel diskuterar vi likheter och skillnader

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde

Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde Handläggare Anne Ågren Verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde Diarienr. KS 2015.0175 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Kommunikativa skillnader mellan sverigesvenskt och finlandssvenskt språkbruk

Kommunikativa skillnader mellan sverigesvenskt och finlandssvenskt språkbruk Kommunikativa skillnader mellan sverigesvenskt och finlandssvenskt språkbruk Camilla Wide bo universitet camilla ide utu fi Inledning Att det finns vissa skillnader mellan hur man kommunicerar på svenska

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Hej, hej, hemskt mycket hej 2.0

Hej, hej, hemskt mycket hej 2.0 Hej, hej, hemskt mycket hej 2.0 Jenny Nilsson & Catrin Norrby 1. Inledning Alla samtal måste börja på något sätt, och det vanligaste sättet att inleda är att utbyta hälsningsfraser. I den här artikeln

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Det finska och det finlandssvenska teckenspråket språkvård och språkens situa6on i Finland

Det finska och det finlandssvenska teckenspråket språkvård och språkens situa6on i Finland Det finska och det finlandssvenska teckenspråket språkvård och språkens situa6on i Finland Nordiskt arbetsseminarium för språkvårdare i teckenspråk i Köpenhamn den 22 23 mars 2012 Finlands grundlag (1995)

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Yttrande över Å:s anmälan till JO

Yttrande över Å:s anmälan till JO Justitieombudsmannen Barbro Molander Juridiska avdelningen Yttrande över Å:s anmälan till JO Å:s anmälan Å har hos JO under sex punkter ifrågasatt att Rådet som krav har ställt att en ansökan om projektmedel

Läs mer

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET

Läs mer

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC Svensk minoritetspolitik MALMÖ 2015-08-19 KATARINA POPOVIC Länsstyrelsens & Sametingets gemensamma uppdrag Länsstyrelsen Uppföljning Samordning Information & utbildning minoritet.se Rapport till regeringen

Läs mer

Folkpartiet en röst för sverigefinnar

Folkpartiet en röst för sverigefinnar Folkpartiet Liberalerna 1 Rapport 2014 09 03 Folkpartiet en röst för sverigefinnar Folkpartiet en röst för sverigefinnar Förord De nationella minoriteterna, varav sverigefinnarna är en av fem minoriteter,

Läs mer

Begriplig EU-svenska?

Begriplig EU-svenska? SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 89 SAGA BENDEGARD Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Instruerande Handlingsplan för finskt förvaltningsområde 2014-10-27 2014-2016 Dokumentansvarig Senast reviderad

Läs mer

Klarspråkarbetet i Sverige

Klarspråkarbetet i Sverige Eva Olovsson Klarspråkarbetet i Sverige Detta inlägg handlar om tre aspekter på klarspråksarbete: 1. Hur ska klarspråksarbete bäst organiseras? 2. Vad anser tjänstemän på myndigheter att de bäst behöver?

Läs mer

Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring

Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring Jenny Sylvin Denna artikel handlar om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet. I takt med att engelskan blivit det överlägset mest använda språket

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Författningskommentarer

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Författningskommentarer Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk er Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter de två tidigare minoritetsspråks-

Läs mer

Språklagen i praktiken

Språklagen i praktiken Rapporter från Språkrådet 4. Språklagen i praktiken riktlinjer för tillämpning av språklagen SPrÅKLAGEN i praktiken 83 Rapporter från Språkrådet 4. Språklagen i praktiken riktlinjer för tillämpning av

Läs mer

Språkgranskad webbplats ett projekt tillsammans med Högskolan i Gävle. Dagens agenda. Det här är Språkkonsulterna

Språkgranskad webbplats ett projekt tillsammans med Högskolan i Gävle. Dagens agenda. Det här är Språkkonsulterna Språkgranskad webbplats ett projekt tillsammans med Högskolan i Gävle Susanne Blomkvist Språkkonsulterna Oktober 2016 Dagens agenda Att språkgranska och klarspråka Att arbeta med ett webbprojekt Det här

Läs mer

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt

Läs mer

1. Adress- och kontaktuppgifter. 2. Land. 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16

1. Adress- och kontaktuppgifter. 2. Land. 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Svar lämnade av johan.franzon@helsinki.fi 2016-08-24 07:40:11 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren:

Läs mer

2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla) Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling

Läs mer

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014

Läs mer

Handlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017

Handlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017 Handlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017 Handläggare Anne Ågren Verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde Diarienr. KS 2015.0175 Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Det finska och det svenska protokollet från föregående möte (18.9.2013) godkändes efter några små språkliga rättelser.

Det finska och det svenska protokollet från föregående möte (18.9.2013) godkändes efter några små språkliga rättelser. Institutet för de inhemska språken Språkvårdsavdelningen SPRÅKNÄMNDEN FÖR FINLÄNDSKA TECKENSPRÅK - det 52:a mötet Tid Tisdagen den 25 mars 2014 kl. 10.06 16.05 Plats Finlands Dövas Förbund rf:s mötesrum

Läs mer

Att skriva klarspråk. Örjan Pettersson, Trafikverket

Att skriva klarspråk. Örjan Pettersson, Trafikverket Att skriva klarspråk Örjan Pettersson, Trafikverket De närmaste 50 minuterna Vad styr oss? Struktur och layout Stil och ton Meningsbyggnad Onödiga ord Onödigt slarv 2 Klarspråk? Klarspråk är myndighetstexter

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting?

Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting? Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting? Anna-Lena Bucher Terminologicentrum TNC Termkonferensen 2009 Uddevalla 23 september Invigningen av Rikstermbanken 19 mars 2009:

Läs mer

Språkteknologi för ökad tillgänglighet vilka möjligheter finns?

Språkteknologi för ökad tillgänglighet vilka möjligheter finns? Språkteknologi för ökad tillgänglighet vilka möjligheter finns? Rickard Domeij Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen Rickard.Domeij@sprakradet.se Sammanfattning Kraven på myndigheterna att

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9 Kommun- och servicestrukturreformen och nationalspråken Innehåll 1 Inledning 3 2 Grundlagen 4 3 Språklagen 5 4 Sektorlagstiftning 7 5 Bildande av samarbetsområden 8 6 Ändringar i kommunindelningen 9 7

Läs mer

Lärare kan totta kai!

Lärare kan totta kai! Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska

Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska 2009 08 31 139 338 Kommunstyrelsen 2010 05 17 98 235 Arbets och personalutskottet 2010 04 26 78 168 Dnr 09.439 008 augkf22 Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26 Värna språken -förslag till språklag Betänkande av Spräklagsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26 Sammanfattning Språket är av grundläggande betydelse för den enskilda individens

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk VARFÖR HAMNADE VÅRA NATIONELLA MINORITETSSPRÅK I SAMMA GRYTA MED ANDRA

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT=

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT= pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíë ëí ääåáåöápîéêáöé OMMSJMUJMT pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíëëí ääåáåöápîéêáöé oéöéêáåöéåëîáâéêëîéêáöéñáåå~êå~ I december 1999 erkände riksdagen fem grupper som nationella minoriteter i Sverige,

Läs mer

Medborgarförslag 32/ Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli

Medborgarförslag 32/ Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli Sida 1 av 5 48 Diarienr: KS-2014/00891 Medborgarförslag 32/2014 - Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget 32/2014 om att ska ansöka

Läs mer

Betydelsen av tidigt modersmålsstöd för flerspråkiga barn

Betydelsen av tidigt modersmålsstöd för flerspråkiga barn UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi C-uppsats HT-2014 Betydelsen av tidigt modersmålsstöd för flerspråkiga barn Heidi Eklund Handledare: Therese Lindström Tiedemann Sammandrag

Läs mer

Tala klarspråk även i skrift!

Tala klarspråk även i skrift! Tala klarspråk även i skrift! Karolinska Institutet 12 juni 2012 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett

Läs mer

Krashens monitormodell

Krashens monitormodell Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

Regeringskansliet Kulturdepartementet

Regeringskansliet Kulturdepartementet Regeringskansliet Kulturdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@hsv.se

Läs mer

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Delegationen för romska ärenden (officiellt delegationen för zigenarärenden) har till uppgift att främja den romska befolkningens

Läs mer

Handlingsplan för implementering av finskt förvaltningsområde inom socialförvaltningens verksamhetsområde

Handlingsplan för implementering av finskt förvaltningsområde inom socialförvaltningens verksamhetsområde Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-11-03 SN 2012.0244 Handläggare: Socialnämnden Handlingsplan för implementering av finskt förvaltningsområde inom socialförvaltningens verksamhetsområde Sammanfattning 2010 trädde

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SPK040 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 högskolepoäng Language Consultancy Programme, Course 4, Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska språket

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26)

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) 1 YTTRANDE 2008-07-04 Dnr Ku2008/664/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) Sammanfattning och allmänt Förslaget som presenteras i form av

Läs mer

Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44

Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44 Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44 2016-12-14 Institutet för språk och folkminnens synpunkter Institutet för språk och folkminnen lämnar härmed synpunkter på de delar av

Läs mer

NPK Svensk översättning (finskspråkiga/svenskspråkiga)

NPK Svensk översättning (finskspråkiga/svenskspråkiga) NPK Svensk översättning (finskspråkiga/svenskspråkiga) Till NPK110/NPK111 anmäler man sig på papperslistor som finns i Nordicas korridor från måndag 30.8.2010 klockan 8 till onsdag 1.9.2010 klockan 19.45.

Läs mer

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110. HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.101 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1. Nuläge... 3

Läs mer

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken?

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? 1. Organisation 3. Kartläggning 5. Samråd och nätverk 7. Fokus på barn 2. Information och kommunikation 4. Fortbildning 6. Fokus

Läs mer

Seminarium för informatörer/kommunikatörer i Västerås 8 mars 2011

Seminarium för informatörer/kommunikatörer i Västerås 8 mars 2011 1 (6) Dokumentation Seminarium för informatörer/kommunikatörer i Västerås 8 mars 2011 1. Välkomsthälsning Atro Pajuvirta, informatör i Västerås stad, inleder dagen med att hälsa deltagarna hjärtligt välkomna.

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Klart språk i Norden. Socialförmåner med klarspråk. Mia Helle, planerare, Folkpensionsanstalten, Finland. Kilde: Klart språk i Norden, 2005, s.

Klart språk i Norden. Socialförmåner med klarspråk. Mia Helle, planerare, Folkpensionsanstalten, Finland. Kilde: Klart språk i Norden, 2005, s. Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Socialförmåner med klarspråk Mia Helle, planerare, Folkpensionsanstalten, Finland Kilde: Klart språk i Norden, 2005, s. 64-69 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/ksn/issue/archive

Läs mer