Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?
|
|
- Maj-Britt Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi linnea.henriksson@abo.fi / Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
2 Beställning Användning av två språk i förvaltningen. Är fungerande tvåspråkighet möjligt i praktiken? Vilka är de praktiska hindren? Förslag för förbättrad språklig verksamhet? Hur ser tillgången till svensk service ut i kommuner med olika språkmajoritet? Hur används två språk i olika typer av situationer? Språkplanering? Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
3 Utmaningar för svenskspråkiga i finskdominerad biblioteksmiljö att vara expert på allting när andra kan specialisera sig att fungera som översättare när man kanske inte kan eller inte avdelas tid för det bristande språkplanering svenskan kommer in i ett för sent skede konkurrensen med flerspråkigheten Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
4 Ligger spänningen mellan språk i biblioteksvärden inom personalgruppen? i förhållande till kundfältet? i förhållande till kommunens övriga förvaltning i förhållande till den politiska styrningen? Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
5 Mitt perspektiv PL i offentlig förvaltning (samspelet mellan politik och förvaltning) Primära forskningsintressen är kommuner, kommunala politiker och språkmiljöer Undervisar i bland annat budgetering, personalförvaltning och resursutnyttjande Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
6 Disposition Språklig förvaltning i olika miljöer Betydelsen av perspektivet En- och tvåspråkiga lösningar Bibiliotek på två språk Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
7 Språklig förvaltning i olika miljöer Trots samma lagstiftning finns en uppsjö av olika lösningar och en stor variation i tillgång till service på 'eget språk'. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
8 Förvaltning och service på svenska fungerar olika i olika språkmiljöer Stadganden betyder inte alltid så mycket i praktiken. Strategier betyder inte heller så mycket i praktiken. Tillgången till service på svenska fungerar olika i olika språkmiljöer. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
9 I stora kommuner varierar den svenska servicen Liten svensk minoritet i stor kommun: 2,8-8 % svenskspråkiga 9-19 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Helsingfors, Esbo invånare, varav svenskspråkiga Vanda, Åbo invånare, varav svenskspråkiga Lojo invånare, varav svenskspråkiga Mindre svensk minoritet i stor kommun: % svenskspråkiga procent får ofta eller alltid service på modersmålet Karleby, Kyrkslätt invånare varav svenskspråkiga Större svensk minoritet i stor kommun: % svenskspråkiga procent får ofta eller alltid service på modersmålet Borgå, Vasa invånare, varav svenskspråkiga Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
10 I små kommuner är förvaltningen liten och resurserna små Liten minoritet i liten kommun: minoritetens andel 8-20 % invånare med minoritetsspråk Pyttis, Mörskom invånare, 4-6 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Kronoby, Malax, Nykarleby, Pedersöre, Vörå invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet Större minoritet i liten kommun: minoritetens andel % invånare med minoritetsspråk Kaskö, Lappträsk, invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet Grankulla, Sjundeå invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet Kimitoön, Ingå, Kristinestad invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet
11 Kommuner med stora minoriteter Stor minoritet i medelstor kommun Hangö, Lovisa, Sibbo invånare, svenska (36-43%) procent Jakobstad, Korsholm, Pargas, Raseborg invånare, finska (30-44%) procent
12 Språkmiljöns byggstenar (Henriksson, under utgivning) Stabila element Institutioner Språkmiljö Mötesplatser / speglar Samhörighet / relationer Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
13 Betydelsen av perspektivet Finsk-, svensk- eller tvåspråkig? Språk eller identitet? Minoritet och majoritet Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
14 Svensk- eller tvåspråkig so what? I det finska Finland ses modersmålet som instrument och inte som avgörande för personlighet och identitet, eller för språkgemenskapens och nationens identitet (Tandefelt 2003). Bland tvåspråkiga finns både personer med en svenskspråkig identitet och personer med ett instrumentellt förhållande till språk. De senare tenderar att inte förstå svenska behov. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
15 Majoritetsperspektivet försvårar tvåspråkighet i praktiken Majoriteten har inte minoritetens perspektiv. (På ett främmande språk säger man det man kan, inte det man vill.) Eftersom företrädarna för majoritetsspråket inte automatiskt tar hänsyn till minoritetens behov, beaktas dessa inte i olika beslut, vilket leder till att verksamheten på minositetsspråket småningom blir svårare att upprätthålla. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
16 Majoritetsperspektivets mekanism Oförstående majoritet Sämre verksamhet Förbisedd minoritet Sämre förutsättningar Minoritetens behov beaktas inte i beslut Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
17 Hinder och missförstånd Oklara definitioner Missförstånd Känsliga mekanismer Tvåspråkig allting på två språk eller lite på svenska också? Goda kunskaper knaggliga fraser eller obehindrat samtal? Service på minoritetsspråket formalitet eller självklarhet? Service på svenska är en särrättighet, en bonus eller hör till speciallagarna Service på svenska är en grundrättighet. Yrkeskunskapen är viktigast Språkkunskaper är en del av yrkeskunskapen. Alla svenskspråkiga kan finska. Alla kan inte finska. Ännu färre behärskar all terminologi på alla områden. Närvarons politik ingen minns behov som ingen påminner om Kritisk massa för att fungera i praktiken krävs tillräckligt många som kan båda språken Självselektion om man inte kan lite svenska söker man sig inte till en tvåspråkig kommun
18 En- och tvåspråkiga lösningar Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
19 Fördelar med enspråkig organisering (i finsk omgivning) Garanterad svensk verksamhet Samma utgångspunkter i verksamheten (ur språklig synvinkel) Samma världsbild Samordning Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
20 Risker vid enspråkig organisering (i finsk omgivning) Leder ofta till små enheter små enheter ökar sårbarheten Organisatorisk kompetensbrist (inte personlig, utan organisationens!) Myndighets-/utvecklingsinformation kommer på finska = olika referensramar kan leda till för olika verksamhetsprinciper Att tvingas motivera sin existens Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
21 Enspråkig organisering En enspråkigt svensk verksamhet innebär i praktiken idag ofta avvikande regional eller sektoriell organisering (över kommungränser eller över sektorgränser), jämfört med verksamhet på finska. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
22 Tvåspråkig organisering i teorin Stora potentiella kommunikativa, kulturella och kognitiva fördelar. Fördelar beskrivs sällan, misslyckanden och nackdelar ofta. Tvåspråkigheten uppfattas ofta som ett slags teoretisk norm; det är självklart att verksamheten formellt är tvåspråkig (men ändå rätt långt enspråkigt finsk i praktiken). Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
23 Risker vid tvåspråkig organisering Tvåspråkighet förväntas fungera automatiskt, utan insatser. Tvåspråkig verksamhet betyder olika saker för olika personer. (Vad betyder Tillgång till service på svenska beaktas?) I praktiken skapar tvåspråkig organisering ofta en tvåspråkig tillvaro för de svenskspråkiga men möjliggör en enspråkig tillvaro för finskspråkiga. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
24 Förutsättningar för tvåspråkig verksamhet i praktiken 1) Minoritetens andel får inte vara för liten. 2) En formulering av minoritetens behov. 3) Medveten språkplanering. Att det finns en plan är viktigare än exakt hur den ser ut. 4) Uttalat ansvar. Någon i ledningen måste ha (och ta) ett uttalat ansvar för verksamheten på minoritetsspråket. 5) Eldsjälar. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
25 Bibliotek på två språk (och något tillämpat även på fler språk) Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
26 Två språk vid bibliotek områden att arbeta med (?) 1. Konstaterande av viljan. 2. Insikten om behovet av systematik. 3. En obruten servicekedja, ur kundens synvinkel men också ur personalens synvinkel. 4. Formulerande av handlingsrutiner för språkbruk organisationsinternt, kommuninternt och externt. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
27 5. Hantering av handlingar och texter på olika språk hur och av vem översätts de, i vilken prioritetsordning, hur fungerar rutiner för publicering och uppdatering? 6. Tillräckligt många språkkunniga, vid varje skift. Kartläggning av (också övriga) språkkunskaper. Rutiner för oväntade behov. 7. Uttalat ansvar, på alla nivåer. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
28 8. Kompetensförsörjning - Serviceproduktionen inte beroende av person. Regelbunden ut- och fortbildning för olika språkliga behov. 9. Öppenhet och konflikthantering system för att ta upp det som är jobbigt 10. Horisontalitet hur upprätthålla samma typer av system och nivå på finskt och svenskt håll? Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
29 För att sluta cirkeln: Utmaningar i finskdominerad biblioteksmiljö: att vara expert på allting när andra kan specialisera sig att fungera som översättare när man kanske inte kan eller inte avdelas tid för det bristande språkplanering svenskan kommer in i ett för sent skede konkurrensen med flerspråkigheten Spänningarna mellan språk ligger inom personalgruppen? i förhållande till kundfältet? i förhållande till kommunens övriga förvaltning i förhållande till den politiska styrningen? Övrigt relevant? Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
30 Tack för Din uppmärksamhet! Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
31 Två förvaltningsspråk i praktiken Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
32 Två förvaltningsspråk i praktiken: 1. Kommunen vill fungera jämbördigt på finska och svenska i all sin verksamhet. 2. Kommunen arbetar systematiskt för att fungera på finska och svenska i all sin verksamhet. 3. Systematiken innebär att en obruten servicekedja kan skrivas ut - att alla ärenden kan skötas på det egna språket från början till slut.
33 4. Kommunen formulerar handlingsrutiner för hur språkbruket mellan beredningen och den beslutsfattande organisationen, internt inom organisationen och externt ut till invånarna fungerar. 5. Kommunen går systematiskt igenom alla typer av handlingar som produceras inom kommunen och fastslår hur dessa översätts och i vilken prioritetsordning. Det gäller framför allt interna dokument och handlingar under beredning. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
34 6. Språkkunskaper krävs i alla funktioner, på alla nivåer. Dessutom skall det finnas tillräckligt många anställda med tillräckliga språkkunskaper per enhet/per skift. 7. Inom alla enheter finns personer som ansvarar för servicen på minoritetsspråket. Den huvudansvariga finns inom kommunens ledningsgrupp. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
35 8. Personalens språkkunskaper värdesätts. 9. Kommunen skall ha ett regelbundet utbildningsutbud, för att förkovra personalens språkkunskaper. 10. I förhållande till andra myndigheter agerar kommunen enligt språklagen. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi
Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSpråkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell
Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten
Läs merKort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift
KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg
Läs merGrundavtal för Kårkulla samkommun
Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2
Läs merI. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8
Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1
Läs merSfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Läs merSpråket inom allmän förvaltning
Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens
Läs merSpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser
SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Ledningsgruppens möte 16.5.2008 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan Organisering Samarbetsprojekt SSKH Åbo Akademi i Åbo och Vasa
Läs merKommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna
Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommun- och stadsdirektörernas konferens 23-24.9, Pargas Linda Grönqvist, teamledare Vi vill synliggöra vår service Vi registerar alla
Läs merFinskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8
Språkbarometern 14.. Sammanfattningen av resultaten från Språkbarometern Språkbarometern undersöker hur väl den lokala språkminoriteten får service på sitt eget språk i hemkommunen. Samtliga tvåspråkiga
Läs merNÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet
NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet
Läs merStatsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg
Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN
Läs merKjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011
* Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * *... skulle den samlade lokala, regionala och nationella informationen om svenska aktiviteter vara mindre synlig och betydligt mera fragmentarisk och spretig
Läs merEN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET
EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,
Läs merDenna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.
Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda utvecklar tillsammans den svenska servicen inom huvudstadsregionen som en del av projektet HUP. Projektet startades av Delegationen för huvudstadsregionen tillsammans
Läs merGymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor
Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Mellanrapport Det nuvarande svenskspråkiga gymnasienätet uppstod under 70-talet efter att grundskolereformen genomförts. Efter det har gymnasienätet i stort
Läs merKOMET blir KOMET2020 - Kompetens och mentorskap för unga. Projektutredare Lotta Keskinen Tel. 041 505 5755 lotta.keskinen@luckan.
KOMET blir KOMET2020 - Kompetens och mentorskap för unga Projektutredare Lotta Keskinen Tel. 041 505 5755 lotta.keskinen@luckan.fi Målgrupp Unga utanför studier och arbete; i risk för avbryta studierna;
Läs merOm betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner
Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner PL Linnéa Henriksson Offentlig förvaltning Åbo Akademi linnea.henriksson@abo.fi 19.11.2007 1 Om bakgrunden till
Läs merSmåbarnspedagogiken i Svenskfinland 2019 Kartläggning av personaltillgång och språkförhållanden i svenskspråkiga daghem
Småbarnspedagogiken i Svenskfinland 2019 Kartläggning av personaltillgång och språkförhållanden i svenskspråkiga daghem Sammanställd av Matias Österberg Innehåll 1. Inledning... 3 2. Genomförande... 3
Läs merRiksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi
Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-
Läs merDå vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.
Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011
Läs merVarför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet
Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet INNEHÅLL Termer Vad är flerspråkighet? Varför flerspråkighet? Flerspråkighet och förskola i Sverige
Läs merStrategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk
Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för
Läs merISBN 978-952-259-309-2 (inb.) ISBN 978-952-259-310-8 (pdf) Taitto: Annukka Leppänen
Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013 ISBN 978-952-259-309-2 (inb.) ISBN 978-952-259-310-8 (pdf) Taitto: Annukka Leppänen Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 1 De språkliga
Läs merSamlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström
Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse
Läs merSpråket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Läs merSvenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Läs merVarför föredrar minoriteter enspråkiga skolor?
Varför föredrar minoriteter enspråkiga skolor? Språk, identitet och välmående - centrala fokusområden inom den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstyrelsens och Svenska kulturfondens seminarium i Helsingfors,
Läs merFlerspråkighet och minoritetsspråk i Europa Varför motsätter sig minoriteter tvåspråkiga skolor? Johan Häggman
Flerspråkighet och minoritetsspråk i Europa Varför motsätter sig minoriteter tvåspråkiga skolor? Johan Häggman Medlemsstaternas och regionernas behörighet EU saknar en rättslig grund för minoritetsspråk.
Läs merMål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merINNEHÅLL BILAGOR. 1. Bakgrund 1. 2. Ärendets behandling 1. 3. Tryggandet av delaktighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6
PLAN FÖR ORDNANDE AV BOENDE I KÅRKULLA SAMKOMMUN FÖR ÅREN 2012-2020 Godkänd av Kårkulla samkommuns styrelse 18.12.2012 INNEHÅLL 1. Bakgrund 1 2. Ärendets behandling 1 3. Tryggandet av delaktighet och rättigheter
Läs merFörslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen
1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt
Läs merDel 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin
Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 januari 2013 76/2013 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av bilagorna till jord- och skogsbruksministeriets förordning om insamling,
Läs merKommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer
Detta är en presentation av ett planerat kapitel för min planerade doktorsavhandling om språkkrav i finska och svenska för anställda i tvåspråkiga kommuner i Finland. Syftet med min avhandling är undersöka
Läs merSPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN
1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,
Läs merGERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL
GERDA-enkäten Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa METODBESKRIVNING 1. URVAL GERDA-enkäten riktades till 65- och 75-åringar i Västerbottens län i Sverige och landskapet Österbotten i Finland. Svararnas födelseår
Läs merSakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2432 Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet
Läs merGränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)
Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef
Läs merminoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merDel 2. Språk och kvalitetsaspekter. Sammanställd av:
Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 2. Språk och kvalitetsaspekter
Läs merFinskt förvaltningsområde
MÅNGKULTUR-BIBLIOTEK-BEMÖTANDE REGIONBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND 2015-12-08 Finskt förvaltningsområde Tiina Mauritzell, Finspångs kommun Raija Arvidsson, Norrköpings kommun NATIONELLA MINORITETER Grundskydd
Läs merFRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND
1 FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND 13.11.2008 Siv Sandberg Utredningsansvarig vid den finlandssvenska tankesmedjan FRAMTIDSSPANING Den
Läs merBILDNINGSFÖRVALTNINGEN OCH SKOLAN
2/2014 SSKH NOTAT SSKH REPORTS AND DISCUSSION PAPERS BILDNINGSFÖRVALTNINGEN OCH SKOLAN Rekommendationer för en fungerande svensk bildningsförvaltning Cecilia Böhme, Henrik Hägglund & Stefan Sjöblom SVENSKA
Läs merCopyright 2018 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, All rights reserved.
Copyright 2018 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, All rights reserved. Torsdagens program Kl. 8.30 Kl. 9.00 Kl. 10.30 Kl. 12.00 Kl. 13.00 Kl. 14.00 Kl. 16.45 Kl. 17.00
Läs merFINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag
FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merBILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar
JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de
Läs merSocial- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014
Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:
Läs merBRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA WEBBINFORMATION. Kommunikationsverket har gett en utredning ( , dnr 776/089/2016; bilaga).
22.6.2017 EOAK/2159/2016 Beslutsfattare: Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin Föredragande: Referendarieråd Mikko Sarja Referens: 13.6.2016 anländ skrivelse BRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA
Läs merAvgifter fr.o.m 1.8.2016 för morgon- och eftermiddagsverksamhet i 31 kommuner i Svenskfinland
Avgifter fr.o.m 1.8.2016 för morgon- och eftermiddagsverksamhet i 31 kommuner i Svenskfinland Höjer avgiften Högsta avgiften höjning Borgå 135 35% Esbo 140 17% Hangö 93,5 10% Höjdes 1.1.2016 Helsingfors
Läs merDe svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus
De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens
Läs merSektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-01-15 Diarienummer Sektor utbildning Anders Andrén Telefon: 0761330917 E-post: anders.andren@norrahisingen.goteborg.se Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning
Läs merFÖRHANDSBEDÖMNING AV DE SPRÅKLIGA KONSEKVENSERNA AV EN EVENTUELL KOMMUNSAMMMANSLAGNING MELLAN KORSHOLM OCH VASA. Utredningsrapport våren 2018
FÖRHANDSBEDÖMNING AV DE SPRÅKLIGA KONSEKVENSERNA AV EN EVENTUELL KOMMUNSAMMMANSLAGNING MELLAN KORSHOLM OCH VASA Utredningsrapport våren 2018 Siv Sandberg Siv.sandberg@abo.fi 1. Vad är en språkkonsekvensbedömning
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merHans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt
Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning
Läs merNästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60
Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Riksförbundet romer i Europa är en av de romska riksorganisationerna som har möjlighet att som remissinstans lämna sina synpunkter. Förslag
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Läs merHelsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring
Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring Jenny Sylvin Denna artikel handlar om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet. I takt med att engelskan blivit det överlägset mest använda språket
Läs merSpråkprogram för Nylands förbund
Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa
Läs merNationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.5.1-104/2010 SID 1 (6) 2010-03-02 Handläggare: Anna Larsson Telefon: 08-508 03 083 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Nationella
Läs merEnligt lika grunder. mukaan. perusteid Samanlaisten. Sivu 74. perusteiden. Gustav Björkstrand
4 2012 Gustav Björkstrand Enligt lika grunder MAGMA-STUDIE 4 2012 Språkkonsekvensbedömning av de föreslagna strukturmodellerna för den evangelisklutherska kyrkan i Finland 2012 4 201 2 a-studie 4 Gustav
Läs merKallelse och föredragningslista
Kallelse och föredragningslista Ärendesida Sammanträdestid: Onsdag kl. 10:00 (Kaffeservering fr. kl. 9.00) Sammanträdesplats: Närvarande: Hotel Cumulus Koskikatu, Koskikatu 5, Tammerfors Se förteckning
Läs merPROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015
PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET
Läs merKommunreformens konsekvenser för församlingarna
2 2010 Bengt Klemets Kommunreformens konsekvenser för församlingarna Om församlingsidentitet och strukturer i de nya kyrkliga samfälligheterna Kommunreformens konsekvenser för församlingarna Om församlingsidentitet
Läs merTeckenspråk för döva och hörselskadade
Teckenspråk för döva och hörselskadade Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår
Läs merMorgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland. - En situationsrapport Monica Martens-Seppelin
Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland - En situationsrapport 2016 Monica Martens-Seppelin Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland 2016 Innehållsförteckning Förord 1. Kartläggningens
Läs merEuropeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk
1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna
Läs merRemissvar på Att förstå och bli förstådd ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83)
DATUM: 2019-05-20 DNR: 14-19/0580 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Att förstå och bli förstådd ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83) Institutet för språk
Läs merSvenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum FNF Symposium 8-9.2.2018 Yvonne Nummela Andra inhemska finska utmaningar och utveckling Bakgrund och fakta Nationella utvärderingar av inlärningsresultat
Läs merSammanträdesdatum Kommunfullmäktige (6)
Kommunfullmäktige 2014-05-26 1 (6) 95 Svar på medborgarförslag, Anslut Örnsköldsviks kommun i förvaltningsområdet för finska språket (Kst/2013:543, Kst/2013:542, Kst/2013:541, Kst/2013:539, Kst/2013:538)
Läs merTvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?
MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna
Läs merDe språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén
De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén Sammanställd av Sten Palmgren Helsingfors 2000 2 Översikt av Finlands gällande språklagstiftning
Läs merLAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer
LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer Författare, utredare och arbetsgrupp: Torbjörn Stoor, Ann Backman och
Läs merHandlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde
Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde 2015-2017 Köpings kommun 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 4 Statsbidrag 5 Samråd 6 Kartläggning
Läs merSvar på fullmäktigemotion 4/2013, Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun
Kommunfullmäktige 70 08.04.2013 Kommunstyrelsen 355 02.11.2015 Kommunfullmäktige 124 16.11.2015 Svar på fullmäktigemotion 4/2013, Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun Kommunfullmäktige 08.04.2013
Läs merFÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA
BREV Justitieförvaltningsavdelningen Bilaga 4 Domstolsenheten 06.03.2018 OM 3/31/2016 FÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA Uppgifterna baserar sig på den arkivenkät som gjordes hösten 2017.
Läs merSeminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland
Läs merProgram för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande
Läs merAvfallsnämnden arbetar med avfallshanteringens myndighetsuppgifter i de kommuner som undertecknat avtalet.
AVTAL OM GEMENSAM AVFALLSNÄMND UTKAST 19.5.2015 1. Avtalets syfte De undertecknade kommunerna kommer med detta avtal överens om att Raseborgs stads nämnd, som kallas för Nylands avfallsnämnd, fungerar
Läs merKaj Lindqvist. Aktuella reformer Ekonomi
Kaj Lindqvist Aktuella reformer Ekonomi Reformer Kommunstrukturen/ Landskap Social- och hälsovårdsreform Totalreform av kommunallagen Statsandelsrefom Utvärdering av kommunernas uppgifter 4.5.2015 Finlands
Läs merNyland 2019 Utredning om de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna 2018
Nyland 219 Utredning om de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna 218 Mikko Ulander, Anna Laiho, Jari Holttinen 6.6.218 Allmänt om undersökningen Allmänt om undersökningen Syftet med undersökningen
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merUS154U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp
1 (5) US154U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp na grundas på kursplanens förväntade studieresultat. De förväntade studieresultaten
Läs merSpråkliga rättigheter
Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,
Läs merAllas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög
Allas rätt till språk Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög Språkvårdens stora frågor idag Språkval Översätta och tolka eller välja ett? Språkpolicy Normkritik och inkluderande språk Rensa
Läs merA-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merSELVITYKSIÄ JA OHJEITA UTREDNINGAR OCH ANVISNINGAR. Språkbarometern Språkklimat och språklig service i tvåspråkiga kommuner
SELVITYKSIÄ JA OHJEITA UTREDNINGAR OCH ANVISNINGAR 52 2016 Språkbarometern 2004 2016 Språkklimat och språklig service i tvåspråkiga kommuner Justitieministeriets publikation 52/2016 Språkbarometern 2004
Läs merKommunikationsministeriets förordning
Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets
Läs merUtreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad
Västra Hisingen Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-03-27 Diarienummer N138-0275/18 Handläggare Fredrik Bredhammar Telefon: E-post: fornamn.efternamn@forvaltning.goteborg.se Utreda förutsättningarna för tvåspråkig
Läs merModersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Läs merSAMMANDRAG 1. UTVECKLING AV TINGSRÄTTSNÄTET. 1.1 Bakgrund till utvecklingen av tingsrättsnätet
SAMMANDRAG 1. UTVECKLING AV TINGSRÄTTSNÄTET 1.1 Bakgrund till utvecklingen av tingsrättsnätet Utvecklingen av tingsrättsnätet utgör ett led i omstruktureringen av tingsrätterna. I den ingår också överföring
Läs merStyrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun
2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras
Läs merSibbo. Kommunrapport
Sibbo Kommunrapport Bakgrund och genomförande 1/2 Syftet med undersökningen var att utreda vad medlemmar i Företagarna i Finland anser om kommunernas näringspolitik samt om utvecklingen av samarbetet mellan
Läs merMyndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige
Myndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige Fil.dr Eveliina Tolvanen 5.5.2017 Klarsprog 2017 Innehåll Presentation av doktorsavhandling
Läs mer~Y~... Annica Åberg -~-- - if.~6f6.-r~..
2017-09-0 l Sammanträde Plats och tid Ledamöter Övriga Stadshuset, Kompassen, kl.08:30-l 0:50 Alf Gillberg (S), Ordförande Ralph Steen (L), l :e vice ordförande Anna-Malin Björk Joelsson (C) David Sahlsten
Läs merSPRÅKPROGRAM. gällande finska och svenska språket
SPRÅKPROGRAM gällande finska och svenska språket Styrelse 6.3.2017 Fullmäktige 29.5.2017 Inledning Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite inledde sin verksamhet 1.1 2017. Soite är
Läs mer