Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Save this PDF as:

WORD PNG TXT JPG

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun"

Nils Sandberg
för 3 år sedan
Visningar:

Transkript

1 POLICY Vårt Dnr: Antagen av kommunfullmäktige , 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, Kiruna Organisationsnr: Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: Telefon: E-post:

Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar

2 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Minoritetsspråk Den svenska minoritetspolitiken Minoritetsspråklagarna Grundskydd och särskilda rättigheter Grundskydd Särskilda rättigheter Nationella minoriteter i skolan Målsättning i Kiruna kommun Övergripande mål... 6

3.1. Grundskydd... 5 2.3.2. Särskilda rättigheter... 5 2.3.3. Nationella minoriteter i skolan.

3 3 1. Bakgrund Kiruna kommun är förvaltningskommun för samiska, meänkieli och finska, som utgör tre av fem nationella minoritetsspråk. År 2000 erkändes romer, judar, samer, tornedalingar och sverigefinnar som nationella minoriteter i Sverige och romani chib, jiddisch, samiska, meänkieli och finska erkändes som minoritetsspråk. Minoritetsspråklagarna (SFS 1999:1175 och 1176) gav talande av dessa tre språk rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg på sitt modersmål samt rätt att använda minoritetsspråk vid kontakt med förvaltningsmyndigheter i ärenden som avser myndighetsutövning och har anknytning till förvaltningsområdet. Lagarna syftar till en revitalisering av språken och ett stärkt skydd för våra minoritetskulturer. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft Den ersätter lagar om rätt att använda samiska respektive finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Ändringar har också gjorts i sametingslagen och socialtjänstlagen. Lagen är en del i regeringens minoritetspolitiska strategi som antogs i juni Lagen säger att språken ska skyddas och främjas och att de nationella minoriteterna ska kunna bevara och utveckla sin kultur. Kiruna har historiskt sett alltid varit och är en mångkulturell och flerspråkig kommun. Det finns ingen säker statistik på hur många som talar minoritetsspråk då språk inte registreras i Sverige, men uppskattningsvis finns det år 2008 cirka tornedalingar, cirka sverigefinnar samt cirka samer i landet.1 Dessa siffror är dock ungefärliga och det är betydligt färre som faktiskt talar respektive språk. Språket är en viktig bärare av kulturella värden, och flerspråkighet och mångkultur är en rikedom som vi ska ta tillvara. För att språk ska utvecklas och leva vidare krävs att de både syns och hörs. Minoritetsspråksfrågorna är viktiga eftersom det handlar om mänskliga rättigheter, demokrati, individers identitet, Sveriges kulturarv och vår internationella trovärdighet som rättstat. Kiruna kommuns arbete med språken ligger i linje med detta och visar att det mångkulturella är en rikedom som både ska höras och synliggöras. Det som syns uppmuntrar i sin tur till ytterligare språkanvändning. 1 Integrations- och jämställdhetsdepartementet, promemoria Information om minoritetsrättigheter,

Minoritetsspråklagarna (SFS 1999:1175 och 1176) gav talande av dessa tre språk rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg på sitt modersmål samt rätt att använda minoritetsspråk vid kontakt med

4 4 2. Minoritetsspråk 2.1. Den svenska minoritetspolitiken Målet för den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd till de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Grunden för minoritetspolitiken finns dels i propositionen "Nationella minoriteter i Sverige" (prop. 1998/99:143) och dels i två Europarådskonventioner - Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, respektive Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk - som Sverige ratificerade år 2000 och är skyldig att följa. Rätten till skydd för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken är enligt ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen en integrerad del av det internationella skyddet för de mänskliga rättigheterna. Ramkonventionen omfattar områden inom hela samhällslivet såsom utbildning, kultur, religion, media och antidiskriminering. Det övergripande syftet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är att säkerställa efterlevnad av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk samt uppföljning av vidtagna minoritetspolitiska åtgärder. Dessa ska: Motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna Stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande samt Främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken Minoritetsspråklagarna Tre av de nationella minoritetsspråken - samiska, finska och meänkieli - har en historiskt stark geografisk tillhörighet i Kiruna kommun. Dessa tre språk fick ett starkare skydd genom minoritetsspråklagarna, SFS 1999:1175 och Lagarna gav den enskilde rätt att använda samiska, finska och meänkieli i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar i de geografiska områden (förvaltningsområden) där språken har använts av hävd och fortfarande används i tillräcklig utsträckning. Lagstiftningen omfattade ett antal kommuner i Norrbottens län, däribland Kiruna som är förvaltningskommun för samiska, meänkieli och finska. I januari 2010 förstärktes rättigheterna genom den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:724. Lagen medför också ändringar i sametingslagen och socialtjänstlagen och är en del i regeringens minoritetspolitiska strategi som antogs i juni Lagen säger att språken ska skyddas och främjas och de nationella minoriteterna ska kunna bevara och utveckla sin kultur.

minoritetsspråken så att de hålls levande. Grunden för minoritetspolitiken finns dels i propositionen "Nationella minoriteter i Sverige" (prop.

5 Grundskydd och särskilda rättigheter Sverige har fem nationella minoriteter som är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib (alla varieteter), samiska (alla varieteter), finska och meänkieli (alla varieteter) Grundskydd Det så kallade grundskyddet innebär bland annat att: Förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem, och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor Särskilda rättigheter Dessutom gäller särskilda rättigheter för finsk-, samisk- och meänkielitalande inom respektive förvaltningsområde. Dessa rättigheter är bland annat att: Enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare Myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken Kommunerna har särskilda skyldigheter att anordna äldre- och barnomsorg, helt eller delvis på minoritetsspråken, om någon i förvaltningsområdet önskar detta

Grundskydd Det så kallade grundskyddet innebär bland annat att: Förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs Det allmänna har

6 Nationella minoriteter i skolan I Skolverkets skrift om Nationella minoriteter i skolan står att Alla elever ska ha kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Detta är mål som grundskolan ska sträva mot. Ansvar för verkställande ligger på barn- och utbildningsnämnden. Sedan minoritetsspråklagarna infördes år 2000 har Kiruna kommun erhållit cirka en miljon kronor årligen i statliga minoritetsspråksmedel, vilka huvudsakligen har fördelats internt till förvaltningarna utifrån behov kopplade till lagstiftningen Målsättning i Kiruna kommun Som mångkulturell kommun och förvaltningskommun för tre nationella minoritetsspråk är Kiruna kommuns målsättning att uppfylla minoritetsspråklagarna, stärka och synliggöra de lokala kulturerna, aktivt arbeta för språkens revitalisering och stimulera användningen av samiska, meänkieli och finska i det offentliga rummet. Det är viktigt att kommunmedborgarna, speciellt barnen, känner en stolthet över sina kulturella rötter och att det är lika naturligt att prata som att höra dessa språk i hela samhället och i alla sammanhang Övergripande mål Minoritetsspråklagarna samt målsättningen att stärka och stimulera användningen av minoritetsspråken i Kiruna kommun uppfylls genom att: Att aktivt informera kommunmedborgarna om sina rättigheter enligt minoritetsspråkslagen Ha en fungerande funktion för tolkning och översättning. Enskilda skall kunna använda sitt språk i alla kontakter med förvaltningen och få behövlig information på sitt minoritetsspråk. Erbjuda förskola, hemspråksundervisning samt äldreomsorg på minoritetsspråk för alla som så önskar. Synliggöra minoritetsspråken genom att använda dessa i offentliga rum och sammanhang. Detta kan röra sig om information på kommunens webbplats, blanketter, skyltar etc. Satsa på kulturarrangemang, specifikt för barn och äldre, samt uppmuntra externa kulturprojekt på minoritetsspråk. Utbilda personal i minoritetsspråk och kultur samt uppmuntra till utveckling av läromedel och pedagogik för minoritetsspråk. Upprätta en kommunal handlingsplan för minoritetsspråk samt årligen genomföra uppföljning och utvärdering av förvaltningarnas arbete med minoritetsspråk.

Detta är mål som grundskolan ska sträva mot. Ansvar för verkställande ligger på barn- och utbildningsnämnden.

7 7 Formalisera samrådsförfarande med företrädare för minoritetsspråksgrupperna så långt det är möjligt i frågor som berör dem. Främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige

Relevanta dokument

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret