Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun."

Alf Månsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. Lagen om nationella minoriteter och minoriteter trädde i kraft den 1 januari I Sverige har vi fem minoritetsspråk: samiska, finska, meänkieli, romani chib (olika varianter på romani) samt jiddisch. Många kriterier ligger till grund för att ett språk ska få status som minoritetsspråk; bl.a. ska det ha talats i Sverige under minst 100 år. Många och långa diskussioner föregick innan man

I Sverige har vi fem minoritetsspråk: samiska, finska, meänkieli, romani chib (olika varianter på romani) samt jiddisch.

2 beslutade om vilka språk som skulle klassas som minoritetsspråk. Syftet med lagen är att skydda och synliggöra språken som då förhoppningsvis får leva kvar. Judar och romer t.ex. är utsatta och har haft svårt att göra sig hörda och samerna har varit utsatt för en hård assimileringspolitik. Det finns t.ex. fler samer i Stockholmsområdet än i Sameland vilket bidrar till att språket kan försvinna. Många minoriteter har svårt att acceptera och tala högt om sina rötter, vilket enligt Pirjo är nödvändigt för att kunna acceptera andra. I betänkandet 2013/2014 Kr V2 till den nya bibliotekslagen lägger man särskild vikt vid prioriterade grupper och områden, däribland minoritetsspråken. Pirjo nämnde skriften Jag tar tillbaka mitt språk som kan beställas av sametinget. Inom biblioteksvärlden måste vi tänka på att vi ofta köper på efterfrågan och att många minoriteter vill dölja sitt ursprung och därför inte efterfrågar litteratur på sitt minoritetsspråk. I Sverige har vi 68 s.k. förvaltningskommuner: 52 finska, 19 samiska och 6 meänkieli. Dessa kommuner har ett särskilt ansvar för sina minoritetsspråk och får stadsbidrag. Förvaltningskommunerna täcker ibland in områden som är större än själva kommunen. Sundsvall t.ex. täcker in hela länet och andra kommuner kan söka pengar för att främja minoritetsspråk. Sundvall t.ex. är förvaltningskommun för finska där det f.n. bor lite över 2000 personer med finsk anknytning. Att vara förvaltningskommun innebär för Sundsvall bl.a. att man har rätt att använda finska vid muntlig och skriftlig kontakt med kommunen, översättning vid beslut m.m. Vidare ska kommunen verka för att kommunen har finsktalande anställda. I Sundsvall har man också rätt till dagis och äldreboende med finsktalande personal. Lagen gäller dock inte i grundskolan där skollagen styr. De som inte är förvaltningskommuner har inte samma ansvar men det finns ett grundskydd för alla minoriteter. Lagen om nationella minoriteter innebär också att våra nationella minoriteter ska ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Inom biblioteksvärlden kan man tänka sig samråd vid aktiviteter, referens- eller samrådsgrupper för att lyfta fram minoriteter. Vill man veta mer eller söka pengar kan man kontakta sin förvaltningskommun eller Länsstyrelsen i Stockholm. Pirjos PowerPoint-presentation

fler samer i Stockholmsområdet än i Sameland vilket bidrar till att språket kan försvinna.

3 Vad är mångfald och mångfaldsarbete? Nina Edström, Mångkulturellt centrum, Stockholm Mångkulturellt centrum informerar och arbetar processinriktat tillsammans med organisationer som vill lära sig mer. De gör då ett flertal besök under en tid och man tar då upp följande frågor: Vad är mångfald och mångfaldsarbete? Varför mångfald? Hur blev mångfald en fråga för kultursektorn? Mångfald i organisationer, grepp om begrepp Vad kan vi göra? Summering och frågor Nina tog upp skillnader i sysselsättningsgrad, lön, boende, valdeltagande mellan etniska svenskar och människor med rötter utanför Europa. Inom den etablerade kulturen är både personal och publik vita och i den mån något inom kulturen rör minoriteter blir det ett arbete om och för minoriteter men sällan i samarbete med dem. När man analyserar kulturproduktion kan man med fördel använda sig av

Mångfald i organisationer, grepp om begrepp Vad kan vi göra?

4 ledorden om, för, med, av för att få en bild av på vilket sätt minoriteter är inkluderade i produktionen. Vidare pekade Nina på behovet av ett tänkande där man i stället för att se minoriteter som hot eller tillkortakommande istället ser drivkrafter och handlingsutrymme. Under frågan Varför mångfald? fick vi gruppvis diskutera varför man ska ha mångfald på bibliotek. Några svar var att det ingår i vårt uppdrag, att många med olika språk behöver hjälp och att det då är bra med personal med olika språkliga och kulturella kunskaper, att köpa in medier på olika språk underlättar då man kan språket i fråga. Under frågan Vad kan vi göra? diskuterade vi inom grupperna bl.a. rekrytering, utbildning, kontakta föreningar och om man kan tänka sig andra yrkesgrupper än de vi har som kan arbeta på bibliotek. Nina fastslog att det inte är lätt då kultursektorn är trög. Under frågan Hur blev mångfald en fråga för kultursektorn? Berättade Nina om den första utlänningslagen 1954 och att det då handlade om invandrarpolitik där mångkultur betonades. Här gällde valfrihet och samverkan men inget integrationskrav. Från invandrarpolitik har man sedan pratat om integrationspolitik vilket framgår av 1997 års lag. Inom kulturområdet betonade man på 70-talet eftersatta gruppers erfarenheter och behov, klassperspektiv och internationalisering. På 90-talet ville man främja mötet mellan kulturer inom landet. Mångfaldsfrågan börjar uppmärksammas. Världskulturmuseum inrättas och under Marita Ulvskog tillsattes regionala konsulenter för mångkultur mångkulturåret. I regeringens kulturpolitiska proposition pratar man om internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Det inte helt entydiga begreppet interkulturell betonar att olika grupper möts medan det tidigare omhuldade mångfald står för en mer statisk syn på kulturer.

fick vi gruppvis diskutera varför man ska ha mångfald på bibliotek.

5 Under frågan Mångfald i organisationer grepp om begrepp tog Nina upp några vanliga begrepp och vad de kan innebära. När vi talar om mångfald t.ex. så ska vi komma ihåg att normen i det svenska samhället är en vit, medelålders, heterosexuell man och de avvikelser vi talar om är då etnicitet, ras, tro och kultur. Mångfald i praktiken handlar bl.a. om nytta, rättvisa, representation, lönsamhet, nya erfarenheter, nätverk och kunskap. Kultur kan användas som ett antropologiskt begrepp och handlar då om varifrån man kommer och man reduceras då till sin egen kultur och det blir lätt stereotyper. Begreppet etnicitet kan vara beskrivande; man kan vara same eller svensk t.ex. Etnicitet kan också användas ideologiskt för att särskilja; vi och dem. Etnisk och kulturell mångfald kan således vara inkluderande eller exkluderande. Begrepp används på olika sätt och med olika betydelser och begreppen mångkultur och mångfald kan stå för och upplevas på olika sätt: ideologi, beskrivande, avdammat, förvirrande. När man talar om förorten eller utanförskapsområden kan det handla om stilar, religion, mångkulturellt eller segregerat. Ninas PowerPoint-presentation Olle Bäckström och Jennie Olofsson Text: Olle Bäckström

Kultur kan användas som ett antropologiskt begrepp och handlar då om varifrån man kommer och man reduceras då till sin egen kultur och det blir lätt stereotyper.

Relevanta dokument

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress: