Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige (6)

Transkript

1 Kommunfullmäktige (6) 95 Svar på medborgarförslag, Anslut Örnsköldsviks kommun i förvaltningsområdet för finska språket (Kst/2013:543, Kst/2013:542, Kst/2013:541, Kst/2013:539, Kst/2013:538) Bakgrund Föreligger fem medborgarförslag med förslag om att ansluta Örnsköldsviks kommun i förvaltningsområdet för finska språket. Förslagen väcktes i kommunfullmäktige den 16 december Kommunfullmäktige överlämnade förslagen under 215/2013 till kommunstyrelsen för beredning. Ärendet remitterades därefter till kommunledningsförvaltningens stab för handläggning. Medborgarförslagen Enligt förslagsställarna innebär en anslutning till förvaltningsområdet ett starkare skydd för den svensk-finska minoriteten i kommunen samtidigt som Staten skulle ge kommunen ekonomiskt stöd för eventuella extrautgifter genom den i lagen angivna finskspråkiga servicen. Lagen som förslagsställarna syftar på är lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Kommunledningsförvaltningens handläggning Minoritetslagens allmänna bestämmelser (grundskydd) innebär att lagen gäller i hela landet och omfattar samtliga fem nationella minoriteter (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar). De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Grundskyddet Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt lagen (3 ML). Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken (4 ML, även 8 språklagen). Det allmänna ska vidare främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige (4 ML). Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt (4 ML).

2 Kommunfullmäktige (6) Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (5 ML). Med förvaltningsmyndighet avses organ som ingår som självständiga enheter på olika nivåer i den kommunala förvaltningsorganisationen. Med det allmänna avses offentlig verksamhet som utövas genom kommunen. Minoritetslagen i praktiken. Det är viktigt att komma ihåg att minoritetslagstiftningen är en rättighetslagstiftning och att de nationella minoriteternas rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna. Nedan följer en genomgång av relevanta paragrafer för kommunen att ta ställning till. Kursivering har skett för att tydliggöra om det är något kommunen ska eller får/bör göra enligt minoritetslagen. Samråd (5 ML): Kommunen ska samråda med alla nationella minoriteter som finns representerade i området. Samråden bör ske på ett systematiskt och regelbundet sätt. Minoriteterna ska ges reellt inflytande över frågor som berör dem. Särskilt viktiga att diskutera är frågor som rör bl.a. förskoleverksamhet, äldreomsorg, ungdomsfrågor och biblioteks- och annan kulturverksamhet. Kartläggning (4 ML): För att kunna implementera minoritetslagen och bedriva ett aktivt minoritetsarbete behöver kommunen ha kunskap om minoritetssituationen i området. Kartläggning är en rekommendation för de kommuner som inte ingår i förvaltningsområden. Inventeringen bör ge svar på: Vilka nationella minoriteter som finns i kommunen Vilka behov och önskemål minoriteterna har Vilka språkkunskaper finns inom kommunens olika personalgrupper; handläggare, förskolepersonal, äldreomsorgspersonal och så vidare. När en kartläggning genomförs bör man vara mycket tydlig med syftet. Viktigt att förmedla att kartläggningen sker eftersom man värnar om minoriteternas språk och kultur, och att deltagarnas eventuella erfarenheter inom dessa områden betraktas som något positivt. Minst lika viktigt är att tydliggöra att det är helt frivilligt att delta. Kart läggningen bör även genomföras i samråd med de nationella minoriteterna. Med en kartläggning som grund kan kommunen skapa handlingsplaner och policys för det fortsatta minoritetsarbetet men det är inte ett krav enligt ML.

3 Kommunfullmäktige (6) Information och myndighetsbemötande (3, 9 och 11 ML): Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt ML. Förvaltningsmyndigheterna behöver därmed ha kännedom om den faktiska situationen för minoriteterna i området för att kunna anpassa informationen som lämnas. Öppna informationsmöten och informationsblad är andra sätt sprida information om minoritetsfrågor samt rättigheterna enligt ML. Om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part. Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. Verka för innebär här att aktivt beakta behovet av personal som behärskar dessa språk och vid behov söka aktivt efter sådan personal. Det kräver att kommunen har kännedom dels om minoriteternas behov av och efterfrågan på minoritetsspråkig service, dels om personalens språkkunskaper och önskan att använda språket i arbetet. Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska, samt ha särskilda telefontider. Främjande och synliggörande (4 ML): Enligt språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Även i övrigt ska det allmänna främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. 4 ML gäller för samtliga fem minoriteter och i hela landet. Kravet på det allmänna att främja de nationella minoriteternas språk och kultur innebär att aktiva åtgärder ska vidtas. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Att ge barn som tillhör minoriteterna tillgång till minoritetsspråken är också den kanske allra mest effektiva revitaliseringsmetoden. Det är här möjligt att anordna sagostunder och barnteater på minoritetsspråket. Kommunen bör arbeta aktivt med att sprida kunskap om minoritetsfrågor. Ett sätt att uppmärksamma minoritetsfrågorna är olika typer av seminarier, föreläsningar och kulturevenemang, för allmänheten såväl som kommunens anställda. Minoriteterna bör utforma eller vara delaktiva i utformningen av evenemangen.

4 Kommunfullmäktige (6) Äldreomsorg (18 ML): Kommuner utanför förvaltningsområden ska erbjuda äldreomsorg på finska, meänkieli eller samiska om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. Paragrafen bör läsas tillsammans med 5 kap. 6 tredje stycket socialtjänstlagen, som säger att kommuner ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden av äldre människor. Om efterfrågan är liten kanske en kommun inte har möjlighet att öppna ett äldreboende, eller ens en avdelning, med personal som talar minoritetsspråket. Då är samverkan mellan kommuner en bra lösning. Samarbete över kommungränserna kan också innebära att man skapar nätverk, gör studiebesök hos varandra och utbyter erfarenheter och idéer. Statsbidrag för förvaltningsområden Statsbidraget till kommuner och landsting/regioner ska användas i samråd med minoriteterna och till merkostnader i samband med minoritetslagens tillkomst, inte till sådant som man redan tidigare är skyldig att göra, till exempel att anlita tolk enligt förvaltningslagen och dela ut ordinarie föreningsbidrag. Statbidrag utgår enbart till kommuner och landsting som ingår i förvaltningsområdena för finska, samiska och meänkieli. Statsbidraget kan delvis användas till personalkostnader och i en inledningsfas kan samordnare för frågan finansieras med bidraget. Länsstyrelsen ser dock helst att denna kostnad i förlängningen är något kommunen bekostar med egna medel. Hela statsbidraget ska helst gå till verksamhet som minoriteterna är med att ta fram. Möjlig verksamhet är bland annat: dialog och samråd med minoriteter kartläggning informationsinsatser och översättningar organisationsöversyn och förändringar kultur- och språkinsatser synliggörande av minoriteter och minoritetsspråk, t.ex. skyltning initiala mobiliseringsinsatser, t.ex. inköp av litteratur, pedagogiskt material del av personalkostnader handlingsplan Dialog med förslagställarna/finska föreningen Handläggningen av ärendet samt upprättandet av förslag till beslut, har kommunicerats med ordförande i finska föreningen som ställer sig bakom förslaget. Möte med finska

5 Kommunfullmäktige (6) föreningens styrelse är planerat till den 16 april kl för att prata om det fortsatta arbetet. Den 29 april kl kommer ytterligare ett möte ske med finska föreningen. De har då bjudit in representant från Sverigefinska riksförbundet och önskar deltagande av ansvariga från barnomsorg, äldreomsorg, kultur- och fritid och information. Syftet med mötet är att få information om sverigefinnars situation samt svara på frågor från finska föreningen. Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad den 3 april Arbetsutskottets 80/2014. Kommunstyrelsens 79/2014. Kommunfullmäktiges behandling Inför kommunfullmäktiges behandling av ärendet håller en av förslagsställarna ett inledningsanförande kring medborgarförslaget. Elvy Söderström (S) tackar förslagsställarna för sitt engagemang kring frågorna som rör sverigefinnar. Elvy Söderström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att genom kommunledningsförvaltningen, i syfte att implementera minoritetslagen och bedriva ett aktivt minoritetsarbete, att skapa ett kunskapsunderlag om minoritetssituationen i kommunen. Utredningsarbetet består i huvudsak av följande: I samråd med finska föreningen i vår kommun kartlägga vilka behov och önskemål de sverigefinnar som finns i Örnsköldsviks kommun har. Kartlägga, med frivillighet som grund, vilka språkkunskaper som finns inom kommunens olika personalgrupper. Utifrån kartläggning skapa policy och handlingsplaner för att hantera minoriteters behov, intressen och önskemål. Arbetet med utredningen ska ligga till grund för fortsatt arbete med alla nationella minoriteter i vår kommun. Först efter avslutad utredning kommer kommunfullmäktige att ta ställning till om kommunen ska gå vidare med en ansökan om att ansluta Örnsköldsviks kommun till förvaltningsområdet för det finska språket.

6 Kommunfullmäktige (6) Kommunfullmäktige anser, i och med utredningsuppdraget, att förslagsställarnas intentioner anses uppfylld och att medborgarförlagen därmed inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Kommunfullmäktige beslutade under 194/2014 Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ansöka om att bli förvaltningsområde för finskan samt upprätta en handlingsplan för finskt förvaltningsområde.