Nationell minoritetspolitik: Relevans för högre utbildning? Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Transkript

1 Nationell minoritetspolitik: Relevans för högre utbildning? Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

2 Innehåll Varför behöver Europa en minoritetspolitik? Vilka historiska erfarenheter har vi från Sverige och Uppsala? Vad innebär minoritetspolitiken i praktiken? Vad kan universitet och högskolor göra?

3 Minoritetspolitik behövs i Europa därför att omvälvningarna i Europas historia har visat att skyddet av nationella minoriteter är nödvändigt för stabilitet, demokratisk säkerhet och fred i denna världsdel ett pluralistiskt och genuint demokratiskt samhälle inte endast bör respektera den etniska, kulturella, språkliga och religiösa identiteten hos varje person som tillhör en nationell minoritet utan även skapa lämpliga förutsättningar för att göra det möjligt för dem att uttrycka, bevara och utveckla denna identitet upprättandet av ett klimat öppet för tolerans och dialog är ofrånkomligt för att kulturell mångfald skall kunna bli en källa och en faktor inte till söndring men till berikande för varje samhälle Council of Europe: Text of the Framework Convention for the Protection of National Minorities, Swedish translation (

4 Två Europarådskonventioner: grunden för den svenska nationella minoritetspolitiken Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter (skapad 1995, öppnad för ratificering 1998; Sverige 2000) Europarådets stadga för landsdelsspråk eller minoritetsspråk (skapad 1992, öppnad för ratificering 1998, Sverige 2000)

5 Nya kategorier sedan den svenska ratificeringen 2000: Nationella minoriteter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar Nationella minoritetsspråk Jiddisch, romani, samiska, finska och meänkieli

6 Ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter Den första lagligt bindande konventionen som syftar till att ge ett generellt skydd för nationella minoriteter

7 Ramkonventionen, art Parterna åtar sig att där så är nödvändigt vidta lämpliga åtgärder för att inom alla områden av det ekonomiska, sociala, politiska och kulturella livet främja fullständig och effektiv jämlikhet mellan personer som tillhör en nationell minoritet och personer som tillhör majoritetsbefolkningen. I detta hänseende skall parterna ta vederbörlig hänsyn till de särskilda omständigheterna för de personer som tillhör nationella minoriteter.

8 Ramkonventionen, art. 5 Parterna åtar sig att främja de förutsättningar som är nödvändiga för att personer som tillhör nationella minoriteter skall kunna bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, nämligen religion, språk, traditioner och kulturarv. Council of Europe: Framework convention for the protection of national minorities, Swedish translation default_en.asp)

9 Den europeiska språkstadgans syfte att skydda och främja landsdelsspråk och minoritetsspråk som en hotad aspekt av det europeiska kulturarvet att ge talarna möjligheter att använda sina språk både privat och offentligt

10 Språkstadgan, art 7 I fråga om landsdelseller minoritetsspråk på territorier där sådana språk används, och med hänsyn till situationen för varje språk skall parterna bygga sin politik, lagstiftning och praxis på följande målsättningar och principer: Erkännande av landsdelseller minoritetsspråk som uttryck för kulturell rikedom,

11 vidta beslutsamma åtgärder för att främja landsdelseller minoritetsspråk i syfte att skydda dem, stödja och/eller uppmuntra användandet av landsdelseller minoritetsspråk i tal och skrift i det offentliga och privata livet

12 tillhandahålla lämpliga former och medel för undervisning på och studium av landsdelseller minoritetsspråk på alla vederbörliga nivåer Council of Europe: European Charter for Regional or Minority Languages, Swedish translation ( education/minlang/default_en.asp)

13 Universitet och högskolor i de två konventionerna Ramkonventionen, artikel 12 1 Parterna skall där det är lämpligt vidta åtgärder på området utbildning och forskning för att främja kunskap om sina nationella minoriteters och majoritetens kultur, historia, språk och religion. 2 I detta sammanhang skall parterna bland annat bereda lämpliga möjligheter till lärarutbildning och tillgång till läroböcker samt underlätta kontakter mellan studerande och lärare i olika befolkningsgrupper 3 Parterna åtar sig att främja lika möjligheter till tillträde till utbildning på alla nivåer för personer som tillhör nationella minoriteter

14 Minoritetsspråksstadgan Artikel 7 h) Främjande av studium och forskning i landsdelseller minoritetsspråk vid universitet och motsvarande läroanstalter Artikel 8 e) i) att tillhandahålla universitetsutbildning och annan högre utbildning på landsdelseller minoritetsspråket i fråga, eller ii) att tillhandahålla resurser för studium av dessa språk som ämnen på universitetet eller inom den högre utbildningen, eller iii) att uppmuntra och/eller tillåta att universitetsutbildning eller andra former av högre utbildning tillhandahålls på landsdelseller minoritetsspråk eller resurser för studium av dessa språk som studieämnen vid universitet eller inom annan högre utbildning, om det till följd av statens roll inom den högre utbildningen inte är möjligt att tillämpa punkterna i och ii (Sverige ratificerade punkt iii)

15 Europarådets uppföljning Expertkommittéer Kontinuerlig rapportering, kontakter med myndigheter, kontakter med minoriteter Konventionerna ska leda till en medveten, ambitiös nationell politik för att stärka minoriteterna och minoritetsspråken en samverkan mellan staten, regionerna, kommunerna och minoritetsorganisationerna möjligheter för minoriteter att ha ett speciellt inflytande över sådant som angår dem

16 Svensk minoritetspolitik sedan 2000 En nationell minoritetspolitik i Sverige sedan 2000 då Sverige ratificerade de två konventionerna Har länge varit en okänd del av politiken för de flesta svenskarna och även delvis för minoriteterna

17 n Många utvärderingar n En hel del kritik: den praktiska implementeringen av minoritetspolitiken har varit bristfällig n Informationen om minoritetspolitiken har varit bristfällig

18 2010 : Minoritetspolitisk reform Proposition 2008/2009:158 Från erkännande till egenmakt. Regeringens strategi för de nationella minoriteterna Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

19 En reformerad minoritetspolitik Minoriteternas egenmakt, delaktighet och inflytande Informationsplikt Möjligheter till språklig revitalisering: att ta tillbaka och stärka språk som tidigare försvagats eller förlorats Barns utveckling av en kulturell identitet och det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt Försoning

20 Varför speciella åtgärder för dessa grupper? (Prop. 2008/09:158) De nationella minoriteterna har under olika perioder varit utsatta och marginaliserade i det svenska samhället. Även övergrepp och kränkningar mot enskilda individer har förekommit långt in på 1900-talet bl. a. i form av rasbiologisk forskning, tvångsregistrering av etnicitet, kollektiva tvångsförflyttningar och avhysningar under statsmaktens försorg, tvångssteriliseringar och omhändertaganden. Barn tillhörande nationella minoriteter har placerats i skolformer som skilt dem från föräldrarna under långa perioder. Barn har inte tillåtits att använda sitt minoritetsspråk i skolan och det egna språket blev i många fall något skambelagt. Enskilda har förlorat sitt modersmål i mötet med majoritetssamhällets assimilationstryck. En del barn har även uteslutits från möjligheten att gå i vanlig kommunal skola såsom majoritetsbefolkningens barn. (s. 32)

21 Statens rasbiologiska institut ( ) Prof. Herman Lundborg avancerad forskning om olika raser och deras egenskaper på sin tid internationellt erkända teorier

22 Lapparnas vanligaste fel bruka vara klen energi och bristande fasthet. Alltför lätt resignera de under fattigdom och elände, och alltför ofta sakna de kraft att rycka upp sig ur iråkade olyckor, vare sig dessa äro själfförvållade eller icke. Nordisk Familjebok 1911, s Uggleupplagan 15 Foto: Racial Characters of the Swedish Nation.

23 Foto: Nordiska folktyper, 1919

24 I Sverige förstås i tal och skrift vanligen med finnar invånare i Finland utan afseende på rasen, således såväl de mongoliske finnarna som de kaukasiske svenskarna ("svensk-finnarna"). Nordisk Familjebok 1911, s. 341, Uggleupplagan 8 Foto: The Racial Characters of the Swedish Nation

25 Till karaktären skildras zigenarna numera öfverallt som lättjefulla, lögnaktiga och hämndgiriga, än krypande, än oförskämdt pockande, allt egenskaper, som äro en naturlig följd dels af deras kringflackande lif, dels ännu mer af deras lott att nästan öfverallt vara föremål för afsky och förakt. Nordisk Familjebok 1922, s. 771, Uggleupplagan 33 Foto: Nordiska folktyper, 1919

26 Foto: Nordiska folktyper, 1919

27 Folktyper i Uppland Foto: Svenska folktyper, 1919

28 Gamla minnen och gamla bilder dröjer kvar i samhället, både hos minoriteterna och hos majoriteten Därför är det viktigt att lyfta fram minoritetsfrågorna, att från samhällets sida bidra till upprättelse och försoning.

29 Nya bilder

30 Samer får sina hus nedbrända och sina vägskyltar förstörda (2011) sida/arkkel.aspx? programid=493&arkkel= De samiskspråkiga vägskyltarna i Gäjka/Dikanäs har återigen utsaes för vandalisering. (2009) Någon har sprayat över det samiska namnet på Dikanäs med vit färg. h@p://sverigesradio.se/sida/ arkkel.aspx? programid=2327&arkkel= Samiska skyltar stulna Tre samiska vägskyltar har plockats ned från sina platser i västra Härjedalen. (2011) h@p:// samiska- skyltar- stulna Kalla fakta om samehatet i Sverige 14 oktober 2015

31 Vad innebär minoritetspolitiken i praktiken? Reformerad minoritetspolitik sedan 2010 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) Utvidgade s.k. förvaltningsområden för tre minoritetsspråk: finska, meänkieli och samiska Kommuner kan ansluta sig till sådana förvaltningsområden där minoritetsspråkstalarna har större språkliga och kulturella rättigheter

32 Utvidgade språkliga förvaltningsområden Finska 2015: 59 kommuner (blå färg) 2010: : 5 Samiska 2015: 19 kommuner (röd färg) 2010: : 4 Meänkieli 2015: 6 kommuner (gul färg) 2010: : 5

33 Inom förvaltningsområdet för finska, meänkieli eller samiska Enskilda kan använda sitt minoritetsspråk i sina muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter har rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska, meänkieli eller samiska. (enligt SFS 2009:724)

34 Dessutom grundskydd som gäller alla fem grupper och språk i hela landet Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. [---] Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. (SFS 2009:724)

35 Implementering och uppföljning Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget är sedan den 1 januari 2010 huvudansvariga för att samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landet. nationella-minoriteter

36 NATION ELLA MIN ORITETER 1 Mer informakon: h@p:// och- samhalle/nakonella- minoriteter/pages/default.aspx Inspirationsskrift DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE NATIONELLA MINORITETER Fem familjer NATIONELLA MINORITETER SPRÅK OCH IDENTITET M I N ORITETSREFORM E N Nationella minoriteter Rättigheter och möjligheter

37 Vad kan universitet och högskolor göra? Lika villkorsarbete Synlighet Information Arbetsgrupp Undervisning och forskning Nätverk Samråd?