Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring
|
|
- Ingemar Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring Jenny Sylvin Denna artikel handlar om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet. I takt med att engelskan blivit det överlägset mest använda språket i världen har kunskaperna i andra språk minskat. I Finland har engelskans spridning lett till att finländarna lär sig allt färre språk. Också kunskaperna i svenska, som är det andra nationalspråket i Finland, har sjunkit, även om svenskan är ett obligatoriskt ämne i de finska skolorna. I denna artikel vill jag visa hur språkkunskaper och attityder påverkar svenskans ställning vid Helsingfors universitet. Denna artikel baserar sig på materialet och resultaten för min doktorsavhandling, som blir färdig år Det tvåspråkiga universitetets uppgift I egenskap av tvåspråkigt universitet bär Helsingfors universitet ett ansvar för Finlands två nationalspråk. Det betyder att universitetet ska bidra till att bevara finskans och svenskans ställning som vetenskapsspråk och delta i utvecklandet av adekvat terminologi på de inhemska språken. Inom ett antal discipliner har Helsingfors universitet dessutom ett så kallat riksansvar för ämnen man inte kan studera vid någon annan svensk- eller tvåspråkig högskola i Finland. Hit hör ämnen som juridik, journalistik, medicin, odontologi, geografi med flera, och för dessa ämnen har Helsingfors universitet ett ansvar för att utbilda experter som kan verka på svenska inom sin bransch. Att Finland enligt grundlagen är ett tvåspråkigt land betyder att Finlands nationalspråk är finska och svenska, att var och en har rätt att i egen sak använda finska och svenska i 1 / 7
2 kontakt med domstolar och andra myndigheter samt att man har rätt att bli betjänad på det nationalspråk man själv väljer. Samhället ska tillgodose Finlands finsk- och svenskspråkiga befolknings samhälleliga och kulturella behov på lika grunder. Ser man närmare på å ena sidan universitetens uppgift i allmänhet, å andra sidan Helsingfors universitets uppgift som tvåspråkigt universitet, ser vi att det är fråga om ett dubbelt uppdrag: universitetet ska dels utbilda experter som kan båda nationalspråken, dels i egenskap av tvåspråkigt universitet betjäna Finlands folk på finska och svenska på lika grunder. Vilja, möjligheter och förmåga Även om svenskan i Finland officiellt har ställningen som ett av landets nationalspråk är svenskan ändå i praktiken ett språk i minoritetsställning, helt enkelt därför att andelen svenskspråkiga (5,4 %) är så mycket lägre än andelen finskspråkiga (Finnäs 2013). Vid universitetet är 7 procent av studenterna bokförda som svenskspråkiga, vilket korrelerar väl med andelen finländare som är bokförda som svenskspråkiga. Enligt en modell av François Grin och Tom Moring (Grin & Moring 2002) finns det tre förutsättningar som är nödvändiga för att man ska kunna stöda ett minoritetsspråk. Dessa förutsättningar är: att minoritetsbefolkningen har tillräckliga språkkunskaper för att själva kunna använda sitt minoritetsspråk, att de har möjligheter att använda språket, och att de vill använda sitt minoritetsspråk. Dessa förutsättningar är ingalunda oberoende av varandra. Att minoritetsbefolkningen kan sitt språk inverkar i hög grad på dess vilja att använda språket; möjligheterna att använda språket inverkar på både minoritets- och majoritetsbefolkningens kunskaper i minoritetsspråket; att majoriteten kan och vill använda minoritetsspråket inverkar på minoritetens möjligheter att använda språket och så vidare. Om någon av dessa förutsättningar saknas kan man genom policyåtgärder förstärka just den specifika förutsättningen. De tre förutsättningarna behövs också på universitetsnivå för att universitetet ska vara tvåspråkigt. Det behövs studenter som är tillräckligt bra på svenska, som modersmål, andraspråk eller främmande språk, för att kunna ha det som studiespråk. Det ska 2 / 7
3 finnas möjligheter att studera på svenska, i form av kursutbud, litteratur och rätten att skriva tentamina och uppsatser på svenska. Därtill ska de svenska studenterna vilja välja att använda sitt svenska modersmål som studiespråk och i kontakt med universitetet. För att dessa möjligheter ska finnas behövs det personal vid universitetet som kan undervisa, betjäna och informera på svenska. Dessutom ska studiekamraterna gärna åtminstone kunna förstå svenska, så att svenska studenter kan interagera på sitt modersmål även i kontakt med finska studiekamrater. Viljan bland finskspråkig personal och finskspråkiga studenter att använda och förstå svenska inverkar på de svenskspråkiga studenternas möjligheter och vilja att använda sitt modersmål. Aktörer på olika nivå bildar tillsammans med dessa tre förutsättningar en intrikat väv, som utgör universitetets språkliga praxis. Material och metod Forskningsmaterialet för min doktorsavhandling består i huvudsak av intervjuer och fokusgruppintervjuer som spelats in mellan åren 2007 och 2011, samt styrdokument, det vill säga universitetets strategiska plan och språkprinciper. Intervjuerna är samtal med beslutsfattare vid universitet. Hit hör universitetets rektor och förvaltningsdirektör, dekanerna för två fakulteter och prefekterna för två institutioner vid respektive fakultet. I fokusgruppintervjuerna berättar personer som berörs av de beslut som fattas vid universitetet, det vill säga studenter samt undervisande och administrativ personal, hur de upplever tvåspråkigheten vid universitetet. I fokusgrupperna finns flera fakulteter representerade. Styrdokumenten utgör en bakgrund att spegla intervjuerna i. Hur väl upplever informanterna att universitetet lyckas följa sina mål? Eller klarare uttryckt: fungerar tvåspråkigheten som den ska, eller finns det ett glapp mellan styrdokument och praxis? För att citera Harold Schiffman: [- -] if one simply takes at face value what decision makers and the power elite in a society say about language and language policy, the true picture of what s happening will not emerge. (Schiffman 2006, 117) 3 / 7
4 Observationer I detta stycke återkommer jag till viljan, möjligheterna och förmågan att använda svenska vid universitetet, de tre förutsättningar som enligt Grin & Moring (2002) behövs för att stöda ett minoritetsspråk. På central nivå är viljan till tvåspråkighet god: ambitionsnivån i språkprinciperna är hög syftet med språkprinciperna är bland annat att höja den språkliga medvetenheten: skapa en fungerande tvåspråkighet, framhäva flerspråkighet som en styrka och uppmuntra till parallell användning av olika språk (Helsingfors universitet 2014). Också bland de svenskspråkiga studenterna som kommer till tals i fokusgrupperna är viljan att studera på svenska hög. De är medvetna om att universitetet är ett tvåspråkigt universitet där svenskan är i minoritetsställning och uppskattar möjligheten att lära sig terminologi också på finska. Bland de finskspråkiga studenterna och beslutsfattarna varierar inställningen till svenskan. Många av studenterna är rätt oengagerade: få deltar på eget initiativ i en kurs som undervisas på svenska och motivationen att studera det andra inhemska språket beror i hög grad på i hur stor utsträckning de väntas behöva svenskan i yrkeslivet. Även om det i fokusgrupperna förekommer studenter som på grund av sitt yrkesval vill lära sig svenska är det framför allt engelskkunskaperna de finskspråkiga studenterna vill utveckla och de flesta finskspråkiga studenter nämner inte svenskan bland språk de anser vara bra att kunna. Ett fåtal informanter uttrycker en direkt ovilja mot att lära sig svenska. Också bland personal i beslutsfattande ställning omtalas svenskan ofta i oengagerade ordalag: en direktör berättar att hen under anställningsintervjuer alltid testar de sökandes engelskkunskaper men aldrig testar deras svenskkunskaper. En dekan påpekar att fakulteten har andra uppgifter än att i varje situation beakta svenskan. Att poängtera denna självklarhet kan tolkas som ett sätt att ursäkta att tvåspråkigheten vid fakulteten inte alltid fungerar som den ska. Möjligheterna att studera på svenska beror på kursutbudet, men studenterna har rätt att skriva tentamina och kursarbeten på svenska också på sådana kurser som hålls på finska, engelska eller andra språk. De svenskspråkiga studenterna i fokusgrupperna uttrycker så gott som enstämmigt att de är rädda för att inte bli rättvist bedömda när de skriver sina tentamenssvar på svenska, eftersom alla tentatorer inte har adekvata 4 / 7
5 svenskkunskaper att bedöma tentamenssvaren. En mycket vanlig strategi är att be att få tentamensfrågorna både på svenska och finska eftersom det händer att de svenska frågorna inte är tillräckligt tydligt formulerade eller i värsta fall är obegripliga. Dessa farhågor stämmer överens med studentkårens utredning om svenskspråkiga tentamina vid Helsingfors universitet (Studentkåren vid Helsingfors universitet 2010). Under 2010-talet har Helsingfors universitet utökat sitt kursutbud med tvåspråkiga magisterprogram i olika ämnen för finska studenter som vill lära sig svenska. Intresset för magisterprogrammen har varit relativt litet, men de studenter som genomfört de tvåspråkiga programmen har klarat sig väl. Exemplen ovan, som har att göra med möjligheterna att studera på svenska, reflekterar också språkkunskaperna. Studentkårens utredning om svenskspråkiga tentamina visar att personalens ålder korrelerar med svenskkunskaperna: ju yngre lärare desto svårare tycker de det är att konstruera och bedöma tentamina på svenska. Det har dels att göra med erfarenhet, dels med att kunskaperna i svenska sjunkit. En orsak till detta är att studentprovet i det andra inhemska språket sedan år 2005 inte längre är obligatoriskt, vilket lett till bara cirka hälften av abiturienterna längre skriver provet och att svenskundervisningen har minskat. Även de svenskspråkiga studenternas modersmålsfärdigheter har blivit sämre. Eftersom finlandssvenskarna i dag i hög grad är tvåspråkiga påverkas deras svenska av finskan. Det tar sig uttryck i ett inexakt språk med bristande känsla för nyanser (Londen & Östman 2012, Leinonen & Tandefelt 2000, Tandefelt 2015). Många lärare vid universitetet poängterar att det är viktigt att studenterna har tillgång till kurslitteratur på svenska så att de har goda modeller för sitt eget vetenskapliga skrivande (Londen & Östman 2012). Slutsatser Av intervjuerna framkommer att svenskan i mångt och mycket är de svenskspråkigas egen angelägenhet. De svenskspråkiga studenterna får ofta lov att påminna olika aktörer vid universitetet om sina språkliga rättigheter och då känns det naturligare att söka sig till svenskspråkig personal eftersom man då slipper förklara sig eller känna sig besvärlig. Därför är det av yttersta vikt att svenskan är väl representerad på alla nivåer i universitetshierarkin. Enligt universitetslagen (Universitetslag 74, 2009/558) ska det finnas 28 svenska professurer vid Helsingfors universitet, och innehavarna av dessa professurer ska utföra minst hälften av sin undervisning på svenska. Dessa svenska 5 / 7
6 professorerna (som i själva verket är betydligt fler än de 28 som stadgas i lag) är i en nyckelposition när det gäller svenskan vid universitetet. De ses av både personal och studenter som auktoriteter som för svenskans talan och kan handleda de svenskspråkiga studenterna i deras akademiska skrivande. Jenny Sylvin är språkvetare och samhällsvetare och skriver sin doktorsavhandling om svenskans ställning vid Helsingfors universitet. Litteratur Finnäs, F., Finlandssvenskarna En statistisk rapport. Helsingfors: Svenska Finlands folkting. FörfS 2009/558 = Universitetslag Grin, F. & Moring, T., Support for minority languages in Europe. EU-kommissionen. Helsingfors universitet, Helsingfors universitets språkprinciper. Från riktlinjer till fungerande flerspråkighet. Helsingfors: Helsingfors universitet. Leinonen, T. & Tandefelt, M., Svenskan i Finland ett språk i kläm? Unga finlandssvenskars modersmål. Helsingfors, Svenska handelshögskolan. Londen, M. & Östman, J.-O., Ambivalens och ansvar: Domänförlust som implicit process vid ett tvåspråkigt universitet. I: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, Vol. 7, nr 2, s Schiffman, Harold F., Linguistic culture and language policy. New York: Routledge. Studentkåren vid Helsingfors universitet, Samma på Svenska. En utredning om 6 / 7
7 Powered by TCPDF ( Kieli, koulutus ja yhteiskunta - lokakuu 2017 svenskspråkiga tentamina vid Helsingfors universitet Helsingfors: Studentkåren vid Helsingfors universitet. Tandefelt, M., På mer än ett språk. I: Gruppspråk, samspråk, två språk. Svenskan i Finland i dag och i går. I:2. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet. 7 / 7
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Läs mer2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)
Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling
Läs merSfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merImplementeringsplan för de språkliga riktlinjerna DRAF
Implementeringsplan för de språkliga riktlinjerna 2019 2023 DRAF 22.11.2018 Planen har godkänts genom rektors beslut xx.xx.xxxx. Beslut angående resurser fattas separat. Inledning Målet med Aalto-universitetets
Läs merSPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:
STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare
Läs merNCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?
Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara
Läs merVeterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. DEL I: Veterinärmedicinska fakulteten: Målen för främjandet av tvåspråkigheten 2016
Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram Godkänt i tvåspråkighetskommittén 10.9.2015 Detta dokument är Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. Programmet är indelat i tre delar.
Läs merTvå förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?
Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014
Läs merSPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET
SPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: policy Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: tills vidare Område: Beslutsstruktur, delegation och organisation Ansvarig förvaltningsenhet: Kommunikationsenheten
Läs merArbetsgruppen för språkfrågor:
Språkpolicy Denna språkpolicy för Göteborgs universitet är beslutad av Göteborgs universitets styrelse den 8 juni 2006. De åtgärder som behöver vidtas för att ovanstående policy skall kunna följas finns
Läs merSpråkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU
Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...
Läs merOPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND
OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,
Läs merUtmaningar för svenskundervisningen i Finland
Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merEXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum
EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen
Läs merFinlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande
Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag
Läs merMedborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.
Språkliga rättigheter Vad är språkliga rättigheter och vem gäller de? Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna. Språkliga
Läs merSKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK
SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK 9.5.2016 OM ÅA I UNIVERSITETSLAGEN 12 (29.6.2012/414) Utbildning av personer med kunskaper i svenska Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors
Läs merNÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet
NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet
Läs merDå vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.
Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011
Läs merGöteborGs universitet
Språkpolicy Göteborgs universitet www.gu.se Arbetsgruppen för språkfrågor, Göteborgs universitet: Anna Nordling, Michael Christie, Catharina Langendorf, Ann Strömberg, Allan Eriksson, Ulf Dalnäs, Sophie
Läs merInstitutionen för folkhälsovetenskap. Språkpolicy vid PHS. Innehåll. BESLUT Dnr SU Beslutad av prefekt
1(5) BESLUT 2018-03-15 Dnr SU-333-2.7-0030-18 Språkpolicy vid PHS Beslutad av prefekt 2018-03-15 Innehåll Syfte och utgångspunkter... 2 Parallellspråkighet... 2 Personalens synpunkter... 3 Medarbetare
Läs merAnswers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)
From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-
Läs merSeminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland
Läs merSpråkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext. Nina Pilke Nordiska språk
Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext Nina Pilke Nordiska språk Forskargruppen BiLingCo, Bilingualism and Communication in
Läs merDnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17
Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö
Läs merHöstterminen började den och slutade den Vårterminen började den och slutade den
Svar lämnade av Marja.Kivilehto@staff.uta.fi 2016-06-01 06:47:18 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren:
Läs merTvå förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi
Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga
Läs merHänvisning: begäran om utlåtande , UKM/13/010/2017
Helsingfors, den 5 juni 2017 Till undervisnings- och kulturministeriet Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande gällande förslag till regeringens proposition om lag om temporär ändring av lagen om
Läs merHYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta
HUS HYY FPA HU HY KELA SHVS YTHS HUS Anteeksi, mutta Puhutko suomea? HYY För dig som vill använda svenska i universitetssamfundet Om din rätt till svenska vid universitetet och olika studentserviceorganisationer
Läs merUtveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Läs merANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.
Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens
Läs merSvensk invandringspolitik
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor
Läs merSpråket inom allmän förvaltning
Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens
Läs merRiksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi
Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-
Läs merSpråkstrategi
Studentkåren vid Helsingfors universitet Språkstrategi 2018 2023 För en genuint internationell och trespråkig universitetsgemenskap Innehållsförteckning: Sida 1 Inledning 3 1.1 Nuläge och bakgrund 3 1.2
Läs merUtvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012
Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 1. 1. Jag arbetar i offentliga sektorn 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i privata näringslivet 2. som 0 1 2 3 VD personalansvarig
Läs merSpråkliga rättigheter
Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,
Läs merHello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!
1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska
Läs merSamlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström
Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse
Läs merFinskt förvaltningsområde
MÅNGKULTUR-BIBLIOTEK-BEMÖTANDE REGIONBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND 2015-12-08 Finskt förvaltningsområde Tiina Mauritzell, Finspångs kommun Raija Arvidsson, Norrköpings kommun NATIONELLA MINORITETER Grundskydd
Läs merSpråkpolicy för Umeå universitet
UMEÅ UNIVERSITET Arbetsgruppen för utarbetande av språkpolicy Dnr UmU 102-2330-07 Fastställd av rektor 2008-04-22 Språkpolicy för Umeå universitet INLEDNING 3 SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR ALL VERKSAMHET 4
Läs merSPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning
sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms
Läs merSvenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Läs merMotion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige
Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under
Läs merBRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA WEBBINFORMATION. Kommunikationsverket har gett en utredning ( , dnr 776/089/2016; bilaga).
22.6.2017 EOAK/2159/2016 Beslutsfattare: Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin Föredragande: Referendarieråd Mikko Sarja Referens: 13.6.2016 anländ skrivelse BRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA
Läs merSPRÅKSTÖDET TJAFS ELLER RESURS? Jane Wingren Kati Palmberg
SPRÅKSTÖDET TJAFS ELLER RESURS? Jane Wingren Kati Palmberg OM ÅA I UNIVERSITETSLAGEN 12 (29.6.2012/414) Utbildning av personer med kunskaper i svenska Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors
Läs merSakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2432 Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet
Läs merModersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80
Läs merMyndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige
Myndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige Fil.dr Eveliina Tolvanen 5.5.2017 Klarsprog 2017 Innehåll Presentation av doktorsavhandling
Läs merVÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION
VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett
Läs merSTRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland
STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet
Läs merDe språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén
De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén Sammanställd av Sten Palmgren Helsingfors 2000 2 Översikt av Finlands gällande språklagstiftning
Läs merMål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merVarför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet
Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet INNEHÅLL Termer Vad är flerspråkighet? Varför flerspråkighet? Flerspråkighet och förskola i Sverige
Läs merSVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ
SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ ALLMÄNT OM LINGVISTISKA LANDSKAP Vad är ett lingvistiskt landskap? The language
Läs merPROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015
PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET
Läs merTvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?
MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna
Läs merSpråkliga rättigheter inom övriga språkgrupper
Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt
Läs merMED FOKUS PÅ PROCESSEN SKRIVUNDERVISNING MED FLIPPED CLASSROOM- METODEN
MED FOKUS PÅ PROCESSEN SKRIVUNDERVISNING MED FLIPPED CLASSROOM- METODEN Jenny Sylvin Helsingfors universitet Finska, finsk-ugriska och nordiska institutionen OM MIG Doktorand i nordiska språk vid Finska,
Läs merDenna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.
Bilaga 2 1(5) till rektors beslut 193/2009 11.11.2009 REKRYTERINGSANVISNING FÖR HELSINGFORS UNIVERSITET Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.
Läs merAllas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög
Allas rätt till språk Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög Språkvårdens stora frågor idag Språkval Översätta och tolka eller välja ett? Språkpolicy Normkritik och inkluderande språk Rensa
Läs merSpråket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merUtgångspunkter för en fungerande parallellspråkighet
Utgångspunkter för en fungerande parallellspråkighet En kartläggning av mångspråkigheten vid finländska universitet Sebastian Godenhjelm, Taina Saarinen & Jan-Ola Östman April 213 1 Innehåll Till läsaren...
Läs merProgram för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande
Läs merA-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merSektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-01-15 Diarienummer Sektor utbildning Anders Andrén Telefon: 0761330917 E-post: anders.andren@norrahisingen.goteborg.se Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning
Läs merSprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språklagstiftningen i Finland Henrik Grönqvist Sprog i Norden, 1981, s. 5-9 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser
Läs merDet andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter
Eronen, M. & M. Rodi-Risberg (toim.) 2013. Haasteena näkökulma, Perspektivet som utmaning, Point of view as challenge, Perspektivität als Herausforderung. VAKKI-symposiumi XXXIII 7. 8.2.2013. VAKKI Publications
Läs merBeslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24.
Utbildningsplan för Masterprogram i språkvetenskap Master's Programme in Language Science Programkod: HSPPO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-09-24 Värdinstitution: Institutionen för lingvistik 120
Läs merEsbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1
Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo
Läs merÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merFINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag
FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1
ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER E826 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) Att studeranden skall tillägna sig grundläggande färdigheter att på ett framgångsrikt sätt studera vid fakulteten och tillägna
Läs merfår påverka hur de lever får ha ett gott liv får bli förstådda och respekterade på sitt eget modersmål får utvecklas på olika sätt.
Det här är FDUV:s strategi för åren 2018 2020. Vår strategi berättar vad vi vill göra, till exempel vad vi vill ändra i samhället, och hur vi ska bära oss åt för att göra det. alltså varför vi finns till
Läs merKursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Hörselvetenskap, Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Audiology, Supervision and Evaluation in Workplace Education,
Läs merUS154U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp
1 (5) US154U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp na grundas på kursplanens förväntade studieresultat. De förväntade studieresultaten
Läs merHur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi
Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Anneli Sihvo Studentexamensnämnden Om terminologi En studerande, (gymnasie)elev
Läs merSpråkpolicy för KTH 2010 (Förslag US )
Språkpolicy för KTH 2010 (Förslag US 2010-04-21) Dnr V-2009-0365, doss10 1. Inledning KTH är ett av Sveriges mest internationella universitet med en verksamhet som spänner över hela världen. KTH är också
Läs merÄr du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund?
VÄLKOMMEN TILL kantele Är du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund? Haninge har en egen finskspråkig förskola. Här får barn till familjer med finsk anknytning möjligheten
Läs merFrämjande av flerspråkighet i den finländska skolan
Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan Leena Nissilä De nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen i de finländska skolorna betonar betydelsen av språk och kommunikation i inlärningen
Läs merRedovisning av enkäten: Äldreomsorg för finsktalande brukare i Karlskoga kommun
Rapport 1 (7) Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Anne Ågren Redovisning av enkäten: Äldreomsorg för finsktalande brukare i Karlskoga kommun Anne Ågren Mars 2017 Rapport 2 (7) Bakgrund Karlskoga
Läs merFörslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen
1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt
Läs merJämlikhetspolicydokument Svenska Handelshögskolans Studentkår
Jämlikhetspolicydokument 2014-2016 Svenska Handelshögskolans Studentkår 1 SHS första jämlikhetspolicy skapades som följd av resultaten som framkommit ur en jämlikhetsundersökning som gjordes bland studentkårsmedlemmarna
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merFlerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan Både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska - Språk och kommunikation, Äldre Syfte Varför? Vår förskola är belägen i Palma de Mallorca
Läs merÄEND03, Engelska 3, 15 högskolepoäng English 3, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna Fastställande ÄEND03, Engelska 3, 15 högskolepoäng English 3, 15 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs merHelsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2015
universitets urvalsprov våren/sommaren 2015 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tidpunkt Ort Tilläggsinformation Konsumentekonomi, Uleåborg "lantbruksekonomi och företagande", "livsmedelsekonomi och
Läs merHELSINGFORs UNIVERSITET
HELSINGFORs UNIVERSITET OCI-1 FINLANDSSVENSKARNA Av riksdagsmannen jur. d:r J. O. SÖDERHJELM, Helsingfors FREDAGEN den 13 september (!) avgav republikens president proposition till Finlands riksdag med
Läs merVal och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner
Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner Humanistinen tiedekunta 8.11.2018 1 Innehåll Varför ska man avlägga valfria studier? Vilka, och hur mycket, valfria studier kan man avlägga?
Läs merHelsingfors universitet Juridiska fakulteten
Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merAtt utveckla en Jyväskyläidentitet: Undervisning på svenska i en finskdominerad miljö
Att utveckla en Jyväskyläidentitet: Undervisning på svenska i en finskdominerad miljö Åsa Palviainen I denna text görs ett nedslag i en svenskspråkig klass i en officiellt enspråkig finsk kommun (Jyväskylä
Läs merStockholm, Seoul eller Lissabon?
Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier
Läs merLärare kan totta kai!
Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SSA126 Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish as a Second language, Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Läs merAllmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet
Dnr U2013/304 Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet 1. Beslut Föreskrifter rörande konstnärlig utbildning på forskarnivå respektive tillträde till
Läs merhttp://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Handlingsprogram för finska språket Pirkko Nuolijärvi Sprog i Norden, 2010, s. 39-44 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn
Läs mer