Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Transkript

1 Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo Anneli Sihvo Studentexamensnämnden Om terminologi En studerande, (gymnasie)elev Abituriet, studerande (elev) i avgångsklass i gymnasium Examinand, abiturient som undergår (student)examen

2 Hur många är i behov av specialstöd Ca 25 % av befolkningen är i behov av något slags specialstöd. Var ordnas det undervisning för studeranden i läroplikstålder och för studeranden som söker sig till utbildning på andra stadiet? - Utbildningspolitiska beslut Ca hälften av en ålderskull i Finland påbörjar sina studier/studerar i gymnasiet och deltar i studentexamen. Ca 0-10 % (?)av dem som studerar i gymnasiet är i behov av specialstöd. Vad händer det innan en studerande deltar i studentexamen Studeranden söker sig till gymnasium / får studieplats i gymnasiet - skolverk, gymnasium Stöd under gymnasietiden, -Utbildningsstyrelsens föreskrift som förutsätter att det ordnas stödåtgärder för studerande som är i behov av särskilt stöd -sakkunniga i gymnasiet Rätt att delta i studentexamen / i ett prov i studentexamen -gymnasiets rektor fattar beslut om rätten att delta

3 Nu kan examinanden börja sin studentexamen (som kan göras etappvis) Allmänna principer För sin egen del vill studentexamensnämnden stödja att de som börjat studierna i gymnasiet kan också slutföra sin studentexamen (nämnden anser att det är både examinandens och gymnasiets fördel att en studerande får sin examen färdig inom rimlig tid). Rättvis och jämlik behandling av examinander är mycket viktigt (bedömning av behov och mängd av stödåtgärder). Specialarrangemangen i studentexamen har till syfte att skapa rimliga och likvärdiga förhållanden för utförandet av proven. I en examen på nationell nivå är det ändå inte möjligt att tillgodose alla individuella behov.

4 Allmänna principer Då ca hälften av en åldersklass deltar i studentexamen måste studentexamensnämnden beakta olika synpunkter: medicinska (diagnos) och dessutom andra, t.ex. gymnasiets möjligheter att ordna specialarrangemang. Studentexamensnämnden ska i sin verksamhet beakta också lagstiftningen och Utbildningsstyrelsens Grunderna för gymnasiets läroplan. Bedömningen av behov av specialstöd i studentexamen Utgångspunkt borde vara det som kommit fram/observerats under undervisningen i gymnasiet Hur klarar sig en studerande jämfört med de andra eleverna? Lärares observationer: Behöver studeranden mera tid för att göra sina prov/uppgifter än andra, är hans/hennes handstil svårläst, klarar sig studeranden bättre i skriftliga prov jämfört med hörförståelseprov? osv. Observationer och utlåtanden av specialister Studentexamensnämnden fattar sitt beslut enbart på basis av skriftligt material (utlåtanden av specialister och lärare).

5 Lagstiftning och föreskrifter Studentexamensnämnden ska ta hänsyn till de examinander som är i behov av specialstöd i studentexamen, de kan beaktas på två olika sätt: 1. Specialarrangemangen i studentexamens prov (t.ex. mera tid) eller/och 2. utlåtanden kan beaktas vid den slutliga bedömningen (högst ett vitsord kan höjas). Även möjligheterna i delvis valbar studentexamen kan utnyttjas (t.ex. vilka prov väljs som obligatoriska vilka som extra), studiehandledning i gymnasiet är viktig! Kompensation (kompensationspoäng för extra prov). Lagstiftning Om examinandens prestation i ett prov har försämrats av något synnerligen vägande skäl, kan studentexamensnämnden beakta detta vid bedömningen (Lag om anordnande av studentexamen 672/2005, , 8 ). Om examinanden har något funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter, kan proven för denna examinand ordnas på avvikande sätt. Detsamma gäller en examinand som på grund av sjukdom eller av jämförbar orsak är förhindrad att avlägga proven på samma sätt som övriga examinander. Studentexamensnämnden beslutar om användningen av arrangemang på basis av en ansökan som gjorts av examinanden eller dennes vårdnadshavare (Statsrådets förordning om studentexamen 915/2005, , 6 ).

6 Föreskrifter givna av studentexamensnämnden (kan ses på nämndens webb-sida Hur läs- och skrivsvårigheter beaktas i studentexamen (föreskrift ) Hur sjukdom, funktionshinder eller förordande beaktas i studentexamen (föreskrift ) Hur hörselskadan beaktas i studentexamen (föreskrift ) Hur främmande språk som modersmål beaktas i studentexamen (föreskrift ) (de som har främmande språk som modersmål kan inte få specialarrangemang, t.ex. mera tid, men utlåtandet kan beaktas vid bedömningen) Gymnasierna ska informera sina studeranden om studentexamensnämndens föreskrifter men den studerande ska också själv vara aktiv i skaffandet av de utlåtanden som nämnden förutsätter om han/hon vill att sjukdomen/funktionshinder/ störningen beaktas i studentexamen (specialarrangemang i prov eller/och beaktas vid bedömningen) SEN/AS Utlåtanden/förordanden som behandlats i utskotten (sker eften bedömningen av provprestationerna i studentexamensnämnden men innan resultaten sänds till gymnasierna, samma examinand kan delta i studentexamen både på våren och på hösten, siffrorna innehåller också sådana som fått specialarrangemang) antal examinander dyslexiutskottet, antal utlåtanden läkarintygsutskottet, antal utlåtanden (av vilka 21 % ett höjt vitsord) (av vilka 31 % ett höjt vitsord) utskott för förordanden för examinander med främmande språk som modersmål, antal förordanden (av vilka 20 % ett höjt vitsord)

7 Beslut om specialarrangemang (t.ex. extra tid) YTL/AS examinander arrangemang på grund av dyslexi 199 examinander 504 examinander examinander arrangemang på grund av sjukdom eller funktionshinder 305 examinander 473 examinander 630 examinander examinander med främmande språk som modersmål Specialarrangemang som kommer i fråga är, beroende på graden och arten av sjukdomen/funktionshinder/störningen, till exempel: inspelning med långa pauser i hörförståelseprov extra tid i slutet av hörförståelseprov extra tid i skriftligt prov, en timme / två timmar (provtiden är annars 6 timmar) enskilt provrum rätt att skriva provsvar på dator i enskilt rum uppgifter med stora bokstäver, osv. Sjukdomen/funktionhinder/störningen beaktas i studentexamen i första hand i form av specialarrangemang i prov.

8 Möjlighet till gottgörelse vid bedömningen Studentexamensnämndens principer för dyslexiutskottets beslut om vitsord - provet i modersmålet - provet i matematik - ett prov i ett realämne - provet i det andra inhemska språket / främmande språk Svårighetsgraden lindrig/medelsvår/svår Poänggränserna Högst ett vitsord i ett ämne kan höjas Vad gymnasiet ska göra när det fått resultaten från studetexamensnämnden Resultaten ska granskas också till den del på vilket sätt utlåtanden/förordanden som skickats till nämnden har inverkat på examinanders vitsord Begäran om granskning görs så fort som möjligt (gäller även utlåtanden över läs- och skrivsvårigheter, läkarutlåtanden och förordanden), ingen avgift, nämndens självrättelse möjlig Jfr. kontrollbedömning inom 14 dagar från den dag resultaten kommit till gymnasiet (avgiftsbalagd) Har nämndens censor gjort bedömningen korrekt utifrån de bedömningsgrunder som utskottet i frågavarande ämne fattat beslut om? Läkarutlåtanden, utlåtanden över läsoch skrivsvårigheter eller förordanden beaktas inte i kontrollbedömning.

9 Nämndens föreskrifter 2012 (Hur läs- och skrivsvårigheter beaktas i studentexamen och Hur sjukdom, funktionshinder eller förordande beaktas i studentexamen) Blanketterna är uppdaterade, nämnden har beaktat respons från gymnasier och lagstiftning (Förvaltningslagen) - Blankett 1 använder man när man ansöker om specialarrangemang eller ansöker om att sjukdom/funktionshinder/störning beaktas vid slutlig bedömning Har examinanden haft specialarrangemang i prov under gymnasietiden, varför ansöker examinanden om sådana för studentexamensprov? För en examinand som insjuknar akut före proven i studentexamen kan det avvikande från tidsfristerna ansökas om specialarrangemang. Hur man gör prov i studentexamen 2016 Digabi Digitaliseringsprojektet av studentexamen Projektet Digabi har som mål att genomföra proven i studentexamen med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi. De första proven i studentexamen avläggs elektroniskt hösten År 2019 ska alla prov i examen avläggas elektroniskt. Planeringsarbetet har påbörjats våren 2013, hösten 2016 avläggs elektroniskt följande prov: tyska lång lärokurs, tyska kort lärokurs, filosofi, geografi. Utmaningar föranledda av den nya teknologin i deltagandet i studentexamen för examinander som är i behov av specialstöd? Det är ytterst viktigt att alla gymnasierna redan nu ska börja använda informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen och i gymnasiets prov (förbättring av praktiska färdigheter). Vi har nu en lång etapp framför oss: Som Tove Jansson skriver Det skulle ta lång tid, men beslutet var fattat. Och det är ju alltid en bra sak (Tove Jansson - Trollvinter)

10 Tack!