Språket inom småbarnfostran och utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språket inom småbarnfostran och utbildning"

Transkript

1 Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och det tredje stadiet högskoleyrkeshögskoleutbildning. Med nuvarande resurser och metoder förverkligas inte språkutbildningen från småbarnsfostran till vuxenutbildning på ett tillfredsställande sätt. Underskottet i undervisningen i svenska kommer att medföra att allt färre personer tar hand om förverkligande av de språkliga rättigheterna. Småbarnsfostran Grundläggande utbildning Gymnasier och högre utbildningsnivåer

2 Språket inom småbarnsfostran Enligt lagen om barndagvård ska kommunen sörja för att av kommunen anordnad eller övervakad barndagvård står till buds i den omfattning och med sådana verksamhetsformer som behovet därav inom kommunen förutsätter. Kommunen skall dessutom sörja för att dagvård står till buds på barnets modersmål, då detta är finska, svenska eller samiska. Genom en ändring av lagen om barndagvård övergick småbarnsfostran, från social- och hälsovården i början av 2013 till undervisningssektorn som en del av fostrings- och utbildningssystemet. Därmed har bildningssektorn numera hand om dagvårdstjänsterna, de vill säga all småbarnsfostran. Den språkliga miljön inom småbarnsfostran har stor betydelse med tanke på stödet för barnets språkliga utveckling. I många svenskspråkiga daghem där barnen ofta är tvåspråkiga talar personalen ibland finska, men man har under de senaste åren gjort språkstrategier eller särskilda principer för språkbruket med barnen. I vissa daghem där det finns många finskspråkiga barn har personalen exempelvis som princip att man talar svenska med varandra och med barnen. Man försöker undvika att blanda finska och svenska om vartannat. Den stora bristen på behöriga barnträdgårdslärare inom den svenskspråkiga dagvården har visserligen minskat en aning under de senaste åren. Men hösten 2011 inleddes en svenskspråkig barnträdgårdslärarutbildning i Helsingfors som ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi för att upphjälpa situationen. Ett av utbildningens tyngdpunktsområden är flerspråkighetsfostran. Läs mera om språket inom småbarnsfostran i av Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen: kertomus_2013 svenska.pdf

3 Rätt till skola på eget språk Enligt lagen om grundläggande utbildning(4 ) har alla rätt till grundläggande utbildning på finska eller svenska. Enligt lagen om grundläggande utbildning ska en kommun ordna grundläggande utbildning separat för vardera språkgruppen, ifall det finns både svensk- och finskspråkiga i kommunen. Undervisningen ordnas i första hand av kommunen. Enligt lagen ska eleven då skolan inleds ha sådana språkkunskaper att hon eller han kan följa med undervisningen och klarar sig på skolans språk och myndigheten är skyldig att reda ut elevens möjlighet följa undervisningen. De enspråkigt svenskspråkiga kommunerna ordnar grundläggande utbildning på finska vid behov. Även de enspråkigt finskspråkiga kommunerna strävar efter att tillgodose skyldigheten att tillhandahålla svenskspråkig grundläggande utbildning i den egna kommunen eller tillsammans med en annan kommun. Undervisning i den andra nationalspråket I flertalet av de finskspråkiga skolorna i de tvåspråkiga kommunerna inleder de flesta eleverna undervisning i engelska i årskurs tre, medan de flesta svenskspråkiga börjar med finska i årskurs tre. De finskspråkiga kommunerna hänvisar till liten efterfrågan och knappa resurser. Trots att över hälften av eleverna förhåller sig positivt eller neutralt till svenskan. De allt svagare språkfärdigheterna i svenska bland unga beror bland annat på att undervisningen i svenska har minskat och blivit ensidigare i den grundläggande utbilningen. De ger inte en tillräcklig grund för studier på andra stadiet efter grundskolan, och detta avspeglas senare bland annat i språkstudierna vid högskolor. En av de centrala slutsatserna är att sjunde klass är en på många sätt problematisk tidpunkt att inleda studierna i svenska. Det är viktigt att i fortsättningen granska tidpunkten för när studierna i svenska inleds.

4 En reform av timfördelningen godkändes av statsrådet sommaren Syftet med reformen är att trygga och möjliggöra en jämlik tillgång till språkundervisning m.a.o. att minska skillnaderna mellan kommunerna och erbjuda en mångsidig språkundervisning samt också i fortsättningen ge möjlighet till studier i båda nationalspråken. Läs mera om den grundläggande utbildningen i Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen kertomus_2013 svenska.pdf I regeringsprogrammet för statsminister Katainens regering ingår skrivningen om att ta i bruk bland annat förslag som gjorts om utvecklande av språkbad och språkduscher. Det utarbetades en långsiktig nationalspråksstrategi där bland annat behovet av språkbadslärare och skapande av en språkbadslärarutbildning betonas. Det föreslås dessutom större synlighet beträffande nationalspråken samt information om möjligheterna att lära sig språk och att möta andra språkgrupper. Läs mera om nationalspråkstrategin på justitieministeriets hemsidor: a/kielilaki/kielistrategia.html Språkbad Språkbad är ett undervisningsprogram som är avsett för barn som har ett annat modersmål än språkbadsspråket. Språkbad har hittills inriktar sig främst på minoritetsspråket, de vill säga svenska. För språkbad finns olika program. Den största skillnaden är i vilken ålder barnen är då språkbad inleds och i vilken utsträckning språkbadsspråket används. Ett tidigt och fullständigt språkbad som efter småbarnsfostran och förskoleundervisning fortsätter genom hela den grundläggande utbildningen är enligt forskning den effektivaste språkbadsmetoden. Trots stor efterfrågan på språkbad bland finskspråkiga har kommunerna inte ökat på utbudet under de senaste åren. Problem som uppges är att det inte finns utbildad personal och inte utrymmen där man kunde starta språkbadsverksamhet. För närvarande utbildas inte språkbadslärare, men det har föreslagits att en specialiseringslinje för språkbadslärare tas med i utbildningen av bland annat barnträdgårdslärare och klasslärare.

5 Språket inom gymnasier och högre utbildningsnivåer Övergången från grundläggande utbildning till utbildning på andra stadiet och högskolor är ett särskilt avgörande skede beträffande språkkunskapskrav. De baskunskaper som krävs vid högskolornas språkstudier kommer som en överraskning för många studerande vid universitet och yrkeshögskolor och otillräckliga språkstudier i gymnasieutbildningen återspeglar sig i språkstudierna vid högskolor och i arbetslivet. Knappa studier i svenska inom den grundläggande utbildningen har nämligen lett till att högskolorna varit tvungna att åtgärda brister i svenska genom extra kurser. Detta leder i sin tur att högskolornas resurser att utveckla övriga studerandes färdigheter i språk blir mindre. Efter reformen av studentexamen blev det andra inhemska språket ett frivilligt ämne i studentskrivningarna Andelen studenter som valt att skriva svenska har därefter ständigt sjunkit och allt färre gymnasieelever och studerande anser att svenska är nödvändig. Dessutom är kursutbudet mindre i svenskspråkiga än i finskspråkiga gymnasier. På vissa håll anser man viktigt att öka studieplatser inom vissa yrkesutbildningar för att kunna garantera språkkunnig personal. Många svensklärare vid yrkeshögskolorna upplever att stödet och förståelsen för behovet av undervisning i svenska är knapp. Framtiden kommer bli svårt för personer med yrkeshögskoleexamen att söka tjänster i tvåspråkiga kommuner eller högre tjänster om de inte har till räckliga studier och tillfredställande kunskaper i svenska.

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8 Nämnden Svenska rum 26.05.2016 Sida 1 / 8 759/2016 12.01.00.00 50 Utlåtande om fullmäktigemotionen om ett regionalt språkförsök i Esbo Beredning och upplysningar: Outi Saloranta-Eriksson, tel. 09 816 52345

Läs mer

Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk

Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (6) 22.12.2016 56/2016 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2016 Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk Statens specialunderstöd för att tidigarelägga,

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Kommun- och Stadsdirektörsdagar

Kommun- och Stadsdirektörsdagar Kommun- och Stadsdirektörsdagar 4.9.2013 Kurt Torsell Dagvård och förskola - Subjektiva dagvårdsrätten - Hemvårdsstödet - familjernas val svårt att bedöma - hemvårdsstödet i medeltal 5544e/år/barn - under

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011 Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011 Punkt A ifylls av följande uppgiftslämnare: Kontaktinformation på anordnarnivå anges beträffande de anordnare av utbildning och undervisning

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om barndagvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om barndagvård ändras. Ställningen

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om grundläggande utbildning

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om grundläggande utbildning Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om grundläggande utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om grundläggande

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén Sammanställd av Sten Palmgren Helsingfors 2000 2 Översikt av Finlands gällande språklagstiftning

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

FOLKTINGETS SESSION I BORGÅ 2015 MOTIONER

FOLKTINGETS SESSION I BORGÅ 2015 MOTIONER FOLKTINGETS SESSION I BORGÅ 2015 MOTIONER MOTION 1 OM TIDIGARELÄGGNING AV UNDERVISNING I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET Att lära sig ett annat språk innebär inte enbart att lära sig det rent tekniskt utan

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna 6.3.2015 Sikin, sokin på svenska och finska i Grani Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/ Helsingfors stad Protokoll 1/2015 1 (9) 7 Begäran om direktionernas utlåtanden om förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen HEL 2014-014319 T 12 00 01 Beslut Behandling Svenska sektionen

Läs mer

Lärare kan totta kai!

Lärare kan totta kai! Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013

Läs mer

Del 2. Språk och kvalitetsaspekter. Sammanställd av:

Del 2. Språk och kvalitetsaspekter. Sammanställd av: Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 2. Språk och kvalitetsaspekter

Läs mer

HALVTIDSÖVERSYN AV STATSRÅDETS BERÄTTELSE OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLGASTIFTNINGEN 2013

HALVTIDSÖVERSYN AV STATSRÅDETS BERÄTTELSE OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLGASTIFTNINGEN 2013 PRO MEMORIA Teamet för språkliga rättigheter 6.11.2015 HALVTIDSÖVERSYN AV STATSRÅDETS BERÄTTELSE OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLGASTIFTNINGEN 2013 I maj 2013 lämnade statsrådet riksdagen en berättelse om tillämpningen

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 30 03.05.2016 45 07.06.2016 FÖRSKOLANS LÄROPLAN SVUBS 03.05.2016 30 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013)

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013) Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013) Iakttas i gemensam ansökan fr.o.m. hösten 2013 De centrala ändringarna i förordningen En sökande som redan har en yrkesinriktad

Läs mer

Svenskspråkig integrering av invandrare

Svenskspråkig integrering av invandrare 1/6 Svenskspråkig integrering av invandrare UTREDNING Heidi Backman 2.11.2015 En fullmäktigemotion, med fullmäktigeledamot Nina Colliander-Nyman som första undertecknare, om svenskspråkig integrering av

Läs mer

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 gymnasielagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att gymnasielagens bestämmelser om studentexamens

Läs mer

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Utlåtande Undervisnings- och kulturministeriet Ärende: Skriftligt utlåtande om förslagen som lagts fram av arbetsgruppen som bereder reformen av lagstiftningen

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

ÄRENDE. Beaktandet av språklagen vid kommunikation på myndighetens webbsida KLAGOMÅLET

ÄRENDE. Beaktandet av språklagen vid kommunikation på myndighetens webbsida KLAGOMÅLET ANONYMISERAD BESLUT 21.10.2016 Dnr OKV/1674/1/2015 1/5 ÄRENDE Beaktandet av språklagen vid kommunikation på myndighetens webbsida KLAGOMÅLET Klagandena har i sitt klagomål till justitiekanslern 9.6.2015

Läs mer

C. Utskott för unga och utbildning

C. Utskott för unga och utbildning C. Utskott för unga och utbildning Motion 1-4, 11-12 1 Högre studiestöd för föräldrar I dagens värld är det inte längre lika ovanligt för ett ungt, studerande par att få barn och bilda familj, vilket ökar

Läs mer

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 Motion 1: Kursvitsord i frivilliga gymnasiekurser På samma sätt som en studerande frivilligt kan välja en fördjupad eller tillämpad kurs i gymnasiet, skall den

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

SPRÅKPROGRAM 31.3.2010

SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 Stadsstyrelsen 17.5.2010 Innehåll Språkprogram... 1 1. Språkprogrammets bakgrund... 2 2. Språkprogrammets utgångslägen.2 3. Lagstiftning och övriga regelverk.. 2 4. Språklig jämställdhet

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språklagstiftningen i Finland Henrik Grönqvist Sprog i Norden, 1981, s. 5-9 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser

Läs mer

Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning).

Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning). 1(4) Folkpensionsanstalten Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning). Vi uppskattar att både det svenska

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

Antagningen av studerande förnyas

Antagningen av studerande förnyas 1/3 09/2013 Antagningen av studerande förnyas 2013 2014 Antagningen av studerande förnyas stegvis på alla skolstadier från och med hösten 2013. För alla antagningar är det gemensamma i förnyelsen ibruktagningen

Läs mer

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter!

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter! STUDERA VID ÅBO AKADEMI Ett universitet med många möjligheter! SVENSKSPRÅKIGT UNIVERSITET Grundat 1918 5 500 grundexamensstuderande 1 050 utländska studerande från 80 länder 4 fakultet 20 utbildningar

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Finskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8

Finskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8 Språkbarometern 14.. Sammanfattningen av resultaten från Språkbarometern Språkbarometern undersöker hur väl den lokala språkminoriteten får service på sitt eget språk i hemkommunen. Samtliga tvåspråkiga

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig

Läs mer

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef

Läs mer

Pedagogiska fakulteten

Pedagogiska fakulteten 54 Pedagogiska fakulteten Examina Vid Pedagogiska fakulteten kan man avlägga pedagogie magisterexamen omfattande 160 sv samt pedagogie kandidatexamen omfattande 120 sv. Läsåret 2004-2005 antas studerande

Läs mer

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Kronoby kommun Säbråvägen 2 68500 KRONOBY +358 (0)6 8343 000 Fax+358 (0)6 8343 200 kronoby.kommun@kronoby.fi www.kronoby.fi

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 23 29.03.2016 35 03.05.2016 51 07.06.2016 60 24.08.2016 BILDNINGENS

Läs mer

Plan för skolnätet i Sibbo kommun

Plan för skolnätet i Sibbo kommun 1 Plan för skolnätet i Sibbo kommun Ställningstagande av styrgruppen för skolnätet 13.12.2010 UTGÅNGSLÄGE Framtidens servicenät och serviceproduktion bygger på kvalitet både pedagogiskt och strukturellt.

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR DE ELEKTRONISKA PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK

FÖRESKRIFTER FÖR DE ELEKTRONISKA PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK FÖRESKRIFTER FÖR DE ELEKTRONISKA PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK 28.10.2016 Dessa föreskrifter tillämpas parallellt med föreskrifterna för pappersprovet med början från examen

Läs mer

På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck

På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck På tandemtur i klasstandem Michaela Pörn & Linn Nybäck www.klasstandem.com 1 Projektet Klasstandem Samarbetspartner: Åbo Akademi & Vasa universitet Plats: Vasa gymnasium &Vaasan lyseon lukio Målsättning:

Läs mer

Språkstadga för Pedersöre kommun

Språkstadga för Pedersöre kommun PEDERSÖRE KOMMUN PEDERSÖREN KUNTA Språkstadga för Pedersöre kommun Godkänd av kommunfullmäktige 17.1.2011, 8 Träder i kraft 1.2.2011 1 För Pedersöre kommuns tjänsteinnehavare och befattningshavare är språkkunskapskraven

Läs mer

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2015 2017

Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2015 2017 Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2015 2017 STF godkänt 27.4.2015 28 Innehållsförteckning 1. Syftet med tvåspråkighetsprogrammet... 2 2. Den språkliga verksamhetsmiljön... 2 2.1 Lagstiftning och andra

Läs mer

SFUN FRAMSTÄLLAN OM TJÄNSTER OCH BEFATTNINGAR

SFUN FRAMSTÄLLAN OM TJÄNSTER OCH BEFATTNINGAR 1 SFUN 21.09.2016 FRAMSTÄLLAN OM TJÄNSTER OCH BEFATTNINGAR 2017-2019 2 FRAMSTÄLLAN OM TJÄNSTER OCH BEFATTNINGAR ÅREN 2017-2019 SFUN SVENSK SMÅBARNSPEDAGOGIK: 2017 Enligt projektplanen för Sjökulla inlärningscentrum,

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2014 2017 UTKAST (24.11.2014)

Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2014 2017 UTKAST (24.11.2014) Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2014 2017 UTKAST (24.11.2014) KH hyväksynyt xx.xx.2014 KV hyväksynyt xx.xx.2015 Sisällysluettelo 1. Syftet med tvåspråkighetsprogrammet... 3 2. Den språkliga verksamhetsmiljön...

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2011 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

För en levande tvåspråkighet

För en levande tvåspråkighet Folkhälsans rapporter 4/2012 För en levande tvåspråkighet Rapport om Folkhälsans arbete för språkbad samt om tillgången till grundläggande utbildning och dagvård på svenska på enspråkigt finska orter under

Läs mer

SPRÅKSTÖDET TJAFS ELLER RESURS? Jane Wingren Kati Palmberg

SPRÅKSTÖDET TJAFS ELLER RESURS? Jane Wingren Kati Palmberg SPRÅKSTÖDET TJAFS ELLER RESURS? Jane Wingren Kati Palmberg OM ÅA I UNIVERSITETSLAGEN 12 (29.6.2012/414) Utbildning av personer med kunskaper i svenska Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9 Kommun- och servicestrukturreformen och nationalspråken Innehåll 1 Inledning 3 2 Grundlagen 4 3 Språklagen 5 4 Sektorlagstiftning 7 5 Bildande av samarbetsområden 8 6 Ändringar i kommunindelningen 9 7

Läs mer

UTBILDNINGEN I FINLAND

UTBILDNINGEN I FINLAND UTBILDNINGEN I FINLAND 1 Utbildningen i Finland Universitet Gymnasieutbildning Läropliktsutbildning Grundläggan ÅLDER LÄSÅR Förskoleunde eller daghem Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor Yrkeshögskolor

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Målgrupp och genomförande Ett slumpvist urval på 2000 personer bland OAJ:s medlemmar

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Sökande till utbildning 2012

Sökande till utbildning 2012 Utbildning 2014 Sökande till utbildning 2012 Nya studerandes tidigare utbildning och överlappande sökande Något under hälften av nya studerande inom yrkesutbildning kom direkt från grundskolan Av dem som

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Serviceområdet för svenskspråkig fostran och undervisning Inom resultatområdet

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer