Språket inom småbarnfostran och utbildning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Språket inom småbarnfostran och utbildning"

Johanna Jonasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och det tredje stadiet högskoleyrkeshögskoleutbildning. Med nuvarande resurser och metoder förverkligas inte språkutbildningen från småbarnsfostran till vuxenutbildning på ett tillfredsställande sätt. Underskottet i undervisningen i svenska kommer att medföra att allt färre personer tar hand om förverkligande av de språkliga rättigheterna. Småbarnsfostran Grundläggande utbildning Gymnasier och högre utbildningsnivåer

2 Språket inom småbarnsfostran Enligt lagen om barndagvård ska kommunen sörja för att av kommunen anordnad eller övervakad barndagvård står till buds i den omfattning och med sådana verksamhetsformer som behovet därav inom kommunen förutsätter. Kommunen skall dessutom sörja för att dagvård står till buds på barnets modersmål, då detta är finska, svenska eller samiska. Genom en ändring av lagen om barndagvård övergick småbarnsfostran, från social- och hälsovården i början av 2013 till undervisningssektorn som en del av fostrings- och utbildningssystemet. Därmed har bildningssektorn numera hand om dagvårdstjänsterna, de vill säga all småbarnsfostran. Den språkliga miljön inom småbarnsfostran har stor betydelse med tanke på stödet för barnets språkliga utveckling. I många svenskspråkiga daghem där barnen ofta är tvåspråkiga talar personalen ibland finska, men man har under de senaste åren gjort språkstrategier eller särskilda principer för språkbruket med barnen. I vissa daghem där det finns många finskspråkiga barn har personalen exempelvis som princip att man talar svenska med varandra och med barnen. Man försöker undvika att blanda finska och svenska om vartannat. Den stora bristen på behöriga barnträdgårdslärare inom den svenskspråkiga dagvården har visserligen minskat en aning under de senaste åren. Men hösten 2011 inleddes en svenskspråkig barnträdgårdslärarutbildning i Helsingfors som ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi för att upphjälpa situationen. Ett av utbildningens tyngdpunktsområden är flerspråkighetsfostran. Läs mera om språket inom småbarnsfostran i av Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen: kertomus_2013 svenska.pdf

3 Rätt till skola på eget språk Enligt lagen om grundläggande utbildning(4 ) har alla rätt till grundläggande utbildning på finska eller svenska. Enligt lagen om grundläggande utbildning ska en kommun ordna grundläggande utbildning separat för vardera språkgruppen, ifall det finns både svensk- och finskspråkiga i kommunen. Undervisningen ordnas i första hand av kommunen. Enligt lagen ska eleven då skolan inleds ha sådana språkkunskaper att hon eller han kan följa med undervisningen och klarar sig på skolans språk och myndigheten är skyldig att reda ut elevens möjlighet följa undervisningen. De enspråkigt svenskspråkiga kommunerna ordnar grundläggande utbildning på finska vid behov. Även de enspråkigt finskspråkiga kommunerna strävar efter att tillgodose skyldigheten att tillhandahålla svenskspråkig grundläggande utbildning i den egna kommunen eller tillsammans med en annan kommun. Undervisning i den andra nationalspråket I flertalet av de finskspråkiga skolorna i de tvåspråkiga kommunerna inleder de flesta eleverna undervisning i engelska i årskurs tre, medan de flesta svenskspråkiga börjar med finska i årskurs tre. De finskspråkiga kommunerna hänvisar till liten efterfrågan och knappa resurser. Trots att över hälften av eleverna förhåller sig positivt eller neutralt till svenskan. De allt svagare språkfärdigheterna i svenska bland unga beror bland annat på att undervisningen i svenska har minskat och blivit ensidigare i den grundläggande utbilningen. De ger inte en tillräcklig grund för studier på andra stadiet efter grundskolan, och detta avspeglas senare bland annat i språkstudierna vid högskolor. En av de centrala slutsatserna är att sjunde klass är en på många sätt problematisk tidpunkt att inleda studierna i svenska. Det är viktigt att i fortsättningen granska tidpunkten för när studierna i svenska inleds.

4 En reform av timfördelningen godkändes av statsrådet sommaren Syftet med reformen är att trygga och möjliggöra en jämlik tillgång till språkundervisning m.a.o. att minska skillnaderna mellan kommunerna och erbjuda en mångsidig språkundervisning samt också i fortsättningen ge möjlighet till studier i båda nationalspråken. Läs mera om den grundläggande utbildningen i Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen kertomus_2013 svenska.pdf I regeringsprogrammet för statsminister Katainens regering ingår skrivningen om att ta i bruk bland annat förslag som gjorts om utvecklande av språkbad och språkduscher. Det utarbetades en långsiktig nationalspråksstrategi där bland annat behovet av språkbadslärare och skapande av en språkbadslärarutbildning betonas. Det föreslås dessutom större synlighet beträffande nationalspråken samt information om möjligheterna att lära sig språk och att möta andra språkgrupper. Läs mera om nationalspråkstrategin på justitieministeriets hemsidor: a/kielilaki/kielistrategia.html Språkbad Språkbad är ett undervisningsprogram som är avsett för barn som har ett annat modersmål än språkbadsspråket. Språkbad har hittills inriktar sig främst på minoritetsspråket, de vill säga svenska. För språkbad finns olika program. Den största skillnaden är i vilken ålder barnen är då språkbad inleds och i vilken utsträckning språkbadsspråket används. Ett tidigt och fullständigt språkbad som efter småbarnsfostran och förskoleundervisning fortsätter genom hela den grundläggande utbildningen är enligt forskning den effektivaste språkbadsmetoden. Trots stor efterfrågan på språkbad bland finskspråkiga har kommunerna inte ökat på utbudet under de senaste åren. Problem som uppges är att det inte finns utbildad personal och inte utrymmen där man kunde starta språkbadsverksamhet. För närvarande utbildas inte språkbadslärare, men det har föreslagits att en specialiseringslinje för språkbadslärare tas med i utbildningen av bland annat barnträdgårdslärare och klasslärare.

5 Språket inom gymnasier och högre utbildningsnivåer Övergången från grundläggande utbildning till utbildning på andra stadiet och högskolor är ett särskilt avgörande skede beträffande språkkunskapskrav. De baskunskaper som krävs vid högskolornas språkstudier kommer som en överraskning för många studerande vid universitet och yrkeshögskolor och otillräckliga språkstudier i gymnasieutbildningen återspeglar sig i språkstudierna vid högskolor och i arbetslivet. Knappa studier i svenska inom den grundläggande utbildningen har nämligen lett till att högskolorna varit tvungna att åtgärda brister i svenska genom extra kurser. Detta leder i sin tur att högskolornas resurser att utveckla övriga studerandes färdigheter i språk blir mindre. Efter reformen av studentexamen blev det andra inhemska språket ett frivilligt ämne i studentskrivningarna Andelen studenter som valt att skriva svenska har därefter ständigt sjunkit och allt färre gymnasieelever och studerande anser att svenska är nödvändig. Dessutom är kursutbudet mindre i svenskspråkiga än i finskspråkiga gymnasier. På vissa håll anser man viktigt att öka studieplatser inom vissa yrkesutbildningar för att kunna garantera språkkunnig personal. Många svensklärare vid yrkeshögskolorna upplever att stödet och förståelsen för behovet av undervisning i svenska är knapp. Framtiden kommer bli svårt för personer med yrkeshögskoleexamen att söka tjänster i tvåspråkiga kommuner eller högre tjänster om de inte har till räckliga studier och tillfredställande kunskaper i svenska.

Relevanta dokument

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag