Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Transkript

1 Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under tidigare århundraden varit färre på den svenska sidan om Ö stersjön än antalet svenskspråkiga på den finska sidan. Dock har finskspråkiga minoritetsgrupper funnits sedan urminnes tid i Tornedalen. Också i Dalarna och Värmland har finska talats. Finska är huvudspråk i en mycket stor del av norra Sverige. Ä ven stockholmsområdet har haft en relativt stor andel finskspråkiga, så stor att Stockholm ofta kallats Finlands femte stad. Antalet finskspråkiga i Sverige är i dag i stort sett lika stort som antalet svenskspråkiga i Finland. Det finns i vårt land en hel sverigefinsk infrastruktur. Många kommuner har stora finskspråkiga bostadsområden, och det finns finskspråkiga föreningar, kyrkor och idrottsklubbar. Finska språket har fått en ganska stark ställning i många skolor. Det finns finskspråkiga tidningar och annonsspalter, finskspråkiga program i radio och TV. Finskspråkiga författare arbetar i Sverige. På många arbetsplatser talas finska. De historiska banden mellan Sverige och Finland är starka. Under en del av den period när Finland ingick i det svenska riket talades finska i riksdagen. Det fanns finsk text på svenska sedlar. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige Det svenska språket har en starkare ställning i Finland än det finska i Sverige - ett förhållande som självfallet har historiska orsaker. Det måste dock betonas att det också är en maktfråga. I Finland var svenskan överklassens och byråkratins språk. I Sverige talades finska av bönder och arbetare. Den stora invandringen till Sverige från 1950-talet och framåt har inte förändrat detta förhållande. Också i dag är finska till övervägande del ett arbetarspråk" i Sverige. Tiden är nu inne att stärka det finska språkets ställning i Sverige. Trots att så många brukar finska i sin vardag, finns risken att finskan i Sverige blir ett subkulturspråk med låg status. Det finns inte inom landet en så kvalificerad utbildning i och på finska att den Sverigefinska minoriteten kan rekrytera ledande funktionärer av olika slag, t. ex. författare och lärare. för minoritetsgruppens behov. Man måste ''importera från Finland. 15

2 Ryckighet och patriarkalisk inställning i skolan De konflikter som genom åren funnits mellan finskspråkiga föräldrar och Mot. 1985/86 Ub832 skolstyrelserna i många kommuner (Köping, Hallstahammar, Luleå, Stockholm, Göteborg för att nämna några) vittnar om att minoritetsgruppen inte har en tillräckligt fast ställning. Bestämmelser om hemspråksundervisning och om finska klasser är så formulerade att den lokala skolledningen och kommunens skolstyrelse kan bestämma om undervisningsmodell, timplan osv. inom mycket vida ramar. Den "handikappsyn som ofta präglar invandrarundervisningen är här märkbar. Det blir företrädare för majoritetsgruppen om bestämmer om minoritetsgruppens skolundervisning. Finskspråkig undervisning ses ofta som uteslutande en psykologisk och studieteknisk hjälp för de finskspråkiga barnen. Man lär sig på finska så länge man inte behärskar svenska. Med denna syn på undervisningen glömmer man bort de kulturella skälen till undervisningen. Många finskspråkiga föräldrar känner en stor otrygghet när det gäller barnens undervisning. Föräldrarna har inte någon fast skolplanering att studera och ta ställning till. Ena året finns en mycket omfattande undervisning på finska, nästa år kan den skäras ned starkt. Flyttar man mellan olika kommuner i Sverige kan undervisningen helt förändras. Ett av skälen till att många familjer väljer att flytta till Finland är just barnens skolgång. Intressant nog reagerar de sverigefinska föräldrarna ofta också mot den låga kvaliteten på undervisning i svenska som andraspråk. Föräldrarna vill ha en bra och fast undervisning på och i båda språken. Sverigefinsk utbildning i grundskolan Hemspråksklasserna har fått en stärkt ställning i grundskolan. På högstadiet kommer dock endast viss försöksverksamhet med en förstärkt undervisning i och på finska - utöver nuvarande ramar för hemspråksundervisningen - att finnas. Antalet försökskommuner är få. Kds anser att man i Sverige bör införa vissa språkregler för den finskspråkiga undervisningen. Det finska språket har vid sidan av samiskan en särställning som svenskt minoritetsspråk. Därför bör man delvis upphäva möjligheten för kommunerna att själva bestämma organisation och omfattning av undervisningen för finskspråkiga. Kommuner med en viss andel finskspråkiga medborgare, förslagsvis 5 %, skulle åläggas att inrätta en Sverigefinsk urbildningslinje inom grundskolan eller en särskild Sverigefinsk skola. Utbildningslinjen skulle ha ett visst garanterat minimiantal timmars undervisning på och i finska i de olika årskurserna. Målsättningen skulle vara att eleverna efter årskurs 9 kunde följa högre undervisning på både svenska och finska. En Sverigefinsk skola skulle ha motsvarande innehåll och målsättning. En särskild skolstyrelse med tar k ställning för de finskspråkiga föräldrarna skulle finnas i varje ådan kommun. Eftersom en del av en kommun kan ha en stor andel finskspråkiga, medan övriga delar av kommunen är nästan helt svenskspråkiga, bör man ha en regel som tillgodoser minoritetens behov också i sådana kommuner. Därför 16

3 borde iiven kommuner med förslagsvis minst 200 fin kspråkiga barn i åldrarna upp t. o. m. 16 år vara skyldiga att inrätta sverigefinsk utbildningslinje inom grundskolan. Mot. 1985/86 Ub832 Förstärkt ställning för finskan i gymnasieskolan och högskolan I regioner med flera kommuner som uppfyller de nämnda kraven för Sverigefinsk utbildning inom grund kolan (minst 5 %finskspråkiga invånare eller minst 200 finskspråkiga barn upp t. o. m. 16 års ålder) bör också erbjudas några Sverigefinska gymnasielinjer - även de med en tvåspråkig undervisning. De försök med finska gymnasielinjer som bedrivits vid bl. a. Skanstulls gymnasium, Stockholm, kan tjäna som mönster för utformningen. Viss yrkesundervisning och högskoleundervisning i sådana regioner skulle också ha utbildningsalternativ med en stark ställning för det finska språket. De finska institutionerna vid universiteten bör rustas upp. Sverige bör ta initiativ till ett samarbete med Finland när det gäller utbildning på gymnasie- och högskolenivå. Sverigefinnar kunde få viss finskspråkig utbildning i Finland och Finlandssvenskar viss svensk pråkig utbildning i Sverige. Ö ver huvud taget bör länderna enas om att på allt sätt underlätta situationen för de båda ländernas största språkliga minoriteter. Finska språket i massmedia och kulturliv Risken med den nuvarande kulturpolitiken är att den Sverigefinska gruppen inte uppfattar sig om en svensk minoritet utan som en beständig finsk invandrargrupp. Om vi vill stärka de finskspråkiga barnens och ungdomarnas upplevelse av att höra till det svenska samhället, måste också det sverigefinska kulturlivet stimuleras. Andelen finskspråkiga program i radio och TV måste utökas. Utbyte av program mellan Sverige och Finland är givetvis till nytta, men den Sverigefinska identiteten stärks bäst genom att man får bättre möjligheter att producera program i Sverige. På sikt bör stödet till övrigt finskspråkigt kulturliv i Sverige förstärkas. Det kan gälla teatrar, kyrkor. föreningar. tidningar och tidskrifter. Finska språket som merit vid anställning. Finska språket bör få ett stärkt meritvärde vid anställning inom den offentliga sektorn. För alla yrken och befattningar i stat. landsting och kommuner bör gälla att den som har goda kunskaper i finska språket skall få tillgodoräkna sig detta som merit. Hemställan Med stöd av det anförda hemställs l. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära lagförslag angående kyldighet för kommuner med viss lägsta andel finskspråk i- 17

4 ga invånare {eller visst lägsta antal finskspråkiga barn) att inrätta Mot. 1985/86 Sverigefinsk utbildning linje inom grundskolan eller Sverigefinsk Ub832 skola, 2. att riksdagen beslutar begära att regeringen utarbetar förslag till hur finska språkets ställning kan stärkas i gymnasieskola och högskola, 3. att riksdagen beslutar begära att regeringen samråder med finska regeringen om möjligheten till kompletterande högre utbildning i Finland för Sverigefinnar och i Sverige för Finlandssvenskar. 14. att riksdagen beslutar begära att regeringen utarbetar för lag till utökat stöd för Sverigefinska kulturella aktiviteter 1]. 15. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära lagför lag angående kunskaper i finska språket som merit vid anställning inom den offentliga sektorn 2]. Stockholm den 24 januari 1986 Alf Svensson (c) i86:Kr /86:A

5

6 gotab Srockholm