SPRÅKSTÖDET TJAFS ELLER RESURS? Jane Wingren Kati Palmberg

Transkript

1 SPRÅKSTÖDET TJAFS ELLER RESURS? Jane Wingren Kati Palmberg

2 OM ÅA I UNIVERSITETSLAGEN 12 ( /414) Utbildning av personer med kunskaper i svenska Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors universitet, Konstuniversitetet och Aalto-universitetet svarar för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska utbildas för landets behov.

3 UR AKADEMINS SPRÅKSTRATEGI Akademin har genom sin historia spelat en betydelsefull roll för den svenskspråkiga högre bildningen och för den svenska kulturen och identiteten i vårt land. Denna roll förblir central även i framtiden, likaså uppgiften att beakta och bidra till utvecklingen av landets tvåspråkighet. Samtidigt blir den akademiska miljön mer internationell med åtföljande krav på en alltmer flerspråkig och mångkulturell verksamhet. Akademin behöver därför dra försorg om att studerande och personal har gedigna språkkunskaper, inte enbart i engelska utan också i andra främmande språk. En ny språkstrategi kommer i oktober 2015.

4 SPRÅKSTÖDET Kommunikation, vetenskapligt skrivande Skrivhandledning akademisk framställning Jfr Biggs konstruktiv samordning (constructive alignment) Språkgranskning

5 KURSER I AKADEMISK FRAMSTÄLLNING

6 NUVARANDE KURSER 2 7 sp på kandidatnivå i CSK:s regi Fokus på skriven svenska, men även muntlig framställning Bland annat språkvård, kommunikation i arbetslivet och vetenskapligt skrivande

7 SAMORDNINGEN AV KURSER ETT FÖRSTA STEG Syfte Samordning av våra kurser och kandidatseminarierna. Stödja studenterna i deras skrivande. Öka kontakten mellan CSK och ämnena. Undvika missförstånd och motstridiga budskap. Tanken är inte att våra kurser ska integreras i ämnesundervisningen.

8 SAMORDNINGEN AV KURSER NU (2 SP) MODELLER Kurspass + uppgifter (utanför seminariet) Seminariebesök Individuell skrivhandledning Textrespons i samband med seminarier Eventuell skrivhandledning Kurspass + uppgifter (utanför seminariet) Seminariebesök Gemensam textrespons Separat opponering på språket i smågrupper Eventuell skrivhandledning

9 AKADEMISK FRAMSTÄLLNING MYCKET PRELIMINÄRT! 1 sp 1 sp 1 sp 1 sp 1 sp Höst... Vår

10 SKRIVHANDLEDNING

11 SKRIVHANDLEDNING INDIVIDUELLT SPRÅKSTÖD Oftast kandidatavhandlingar och pro gradu-avhandlingar/diplomarbeten Vid behov också andra texter Ungefär tio sidor text, inlämning tre dagar innan > en timme handledning Tre gånger per text, maximum Stor efterfrågan, speciellt på våren Handledaren/läraren kan också ta initiativet Också på engelska

12 SPRÅKGRANSKNING

13 SPRÅKKRAVEN I LAGSTIFTNINGEN Skolutbildningsspråk svenska/finska (obs. inte modersmål!): Utmärkta/goda muntliga och skriftliga kunskaper i svenska Lägre/högre högskoleexamen: Tillräckliga/goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper

14 VILKA ARBETEN SPRÅKGRANSKAS? Nu Kandidatavhandlingar (på svenska) Mognadsprov (svenska, ibland även finska) Svenska sammanfattningar av kandidatavhandlingar (i språkämnen) Pro graduavhandlingar/diplomarbeten (svenska eller engelska) Svenska sammanfattningar av examensarbete på magisternivå (om huvudtexten är på ett annat språk) Licentiat- och doktorsavhandlingar I framtiden Mognadsprov (utdrag ur kandidatavhandlingar eller svenska sammanfattningar av kandidatavhandlingar i språkämnen) Pro graduavhandlingar/diplomarbeten (svenska eller engelska) Svenska sammanfattningar av examensarbete på magisternivå (om huvudtexten är på ett annat språk) Licentiat- och doktorsavhandlingar

15 VILKA KRITERIER BEAKTAS? Texten representerar enhetlig sakprosastil Texten är sammanhängande och klar Texten är fri från påverkan från andra språk Meningsbyggnaden är korrekt Syftningarna är korrekta och tydliga Prepositionerna är rätt använda Ord och uttryck är rätt använda Finlandismer har undvikits Böjningen är korrekt Stavningen är korrekt Svenska skrivregler följs

16 VARFÖR GODKÄNNS INTE EN DEL TEXTER? Språkgranskaren ser på mängden fel typen av fel i vilken utsträckning felen inverkar på textens begriplighet.

17 Ytligare problem är stavfel, brott mot svenska skrivkonventioner och vissa stilfrågor. En text kan innehålla många slarvfel av det här slaget och ändå godkännas. Däremot lider helhetsintrycket. Allvarligare problem är oenhetlig stil med en blandning av ålderdomligt språk och vardagligt prat. Andra fel av det här slaget är t.ex. oändamålsenligt ordval, direkt felaktig böjning och lindrigare prepositionsfel. Om det finns mycket rikligt med fel av det här slaget finns det en risk för att texten inte godkänns. Synnerligen allvarliga problem är sådana fel som visar att språkets struktur sviktar. Till den här kategorin hör förutom meningsbyggnadsfel också bl.a. översättningska. Risken för att den inte kan godkännas är överhängande.

18 PRAKTISKA DETALJER Inkomna texter språkgranskas så snabbt som möjligt. Deadlinedatum på webben. Texterna bedöms som godkända eller icke godkända. Också handledaren (om angiven) får besked per e-post. Om en språkgranskare anser att en text inte kan godkännas, går texten i fråga alltid vidare till en andragranskare. Om andragranskaren anser att texten ska godkännas, godkänns texten. Vi uppmanar de vars texter inte har blivit godkända att komma på skrivhandledning. Om en text inte godkänns för andra gången i rad, går den till en annan språkgranskare för en tredje granskning.

19 VANLIGA FRÅGOR Vad gör studenten om avhandlingen/mognadsprovet inte godkänns? Hur ser vi på begrepp på främmande språk? I vilken utsträckning kan eller ska handledaren/läraren reagera på språkliga problem? Vilka tjänster erbjuds personal, doktorander och forskare?

20 DISKUSSION Vilka utmaningar ser du med språkstödet enligt den nya examensstadgan? Vilken typ av samarbete kan vi ha för att hjälpa studerande med deras svenska? Vad tycker du att kunde tas upp på kursen i akademisk framställning?

21 TACK FÖR ERT INTRESSE!