SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK

Transkript

1 SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK

2 OM ÅA I UNIVERSITETSLAGEN 12 ( /414) Utbildning av personer med kunskaper i svenska Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors universitet, Konstuniversitetet och Aalto-universitetet svarar för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska utbildas för landets behov.

3 UR AKADEMINS SPRÅKSTRATEGI Språket är en viktig del av Åbo Akademis identitet. Den röda tråd som binder samman Åbo Akademis uppdrag, utbildningar och ämnen är det svenska språket. Språket är även ett verktyg för att kunna beskriva hur vi ser på Åbo Akademis verksamhet och ansvar. Vid Åbo Akademi är det svenska språket en lagstadgad uppgift och en viktig strategisk fråga. Universitetets uppdrag är att garantera högre utbildning på svenska och tvåspråkiga befolkningsgruppen... Därmed är det ett viktigt uppdrag för Åbo Akademi att möjliggöra studier även i finska och tillgodose de studerandes behov att förbättra sina kunskaper i svenska.

4 SKRIVHANDLEDNING

5 SPRÅKKRAVEN I LAGSTIFTNINGEN Skolutbildningsspråk svenska/finska (obs. inte modersmål!): Utmärkta/goda muntliga och skriftliga kunskaper i svenska Lägre/högre högskoleexamen: Tillräckliga/goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper

6 VILKA ARBETEN SPRÅKGRANSKAS? Mognadsprov (utdrag ur kandidatavhandlingar eller svenska sammanfattningar av kandidatavhandlingar i språkämnen) Pro graduavhandlingar/diplomarbeten (svenska eller engelska) Svenska sammanfattningar av examensarbete på magisternivå (om huvudtexten är på ett annat språk) Licentiat- och doktorsavhandlingar

7 VILKA KRITERIER BEAKTAS? Texten representerar enhetlig sakprosastil Texten är sammanhängande och klar Texten är fri från påverkan från andra språk Meningsbyggnaden är korrekt Syftningarna är korrekta och tydliga Prepositionerna är rätt använda Ord och uttryck är rätt använda Finlandismer har undvikits Böjningen är korrekt Stavningen är korrekt Svenska skrivregler följs

8 VARFÖR GODKÄNNS INTE EN DEL TEXTER? Språkgranskaren ser på mängden fel typen av fel i vilken utsträckning felen inverkar på textens begriplighet.

9 Ytligare problem är stavfel, brott mot svenska skrivkonventioner och vissa stilfrågor. En text kan innehålla många slarvfel av det här slaget och ändå godkännas. Däremot lider helhetsintrycket. Allvarligare problem är oenhetlig stil med en blandning av ålderdomligt språk och vardagligt prat. Andra fel av det här slaget är t.ex. oändamålsenligt ordval, direkt felaktig böjning och lindrigare prepositionsfel. Om det finns mycket rikligt med fel av det här slaget finns det en risk för att texten inte godkänns. Synnerligen allvarliga problem är sådana fel som visar att språkets struktur sviktar. Till den här kategorin hör förutom meningsbyggnadsfel också bl.a. översättningska. Risken för att den inte kan godkännas är överhängande.

10 PRAKTISKA DETALJER Inkomna texter språkgranskas så snabbt som möjligt. Deadlinedatum på webben. Texterna bedöms som godkända eller icke godkända. Också handledaren (om angiven) får besked per e-post. Om en språkgranskare anser att en text inte kan godkännas, går texten i fråga alltid vidare till en andragranskare. Om andragranskaren anser att texten ska godkännas, godkänns texten. Vi uppmanar de studenter vars texter inte har blivit godkända att komma på skrivhandledning. Om en text inte godkänns för andra gången i rad, går den till en annan språkgranskare för en tredje granskning.

11 TERMER, ÖVERSÄTTNING, HJÄLPMEDEL Bakgrund: Svenskans minskade betydelse i vetenskapliga sammanhang medför att vi allt oftare har svårt att kommunicera på svenska om de ämnen vi studerar. Faror: Så småningom förlorar vi förmågan att använda svenska i alla sammanhang = svenskan är inte längre ett komplett språk = domänförlust. Klyftan mellan experter och icke-experter växer. Den svenska som blandas upp med engelska eller finska ord och uttryck riskerar att bli klumpig och svårförståelig.

12 NÅGRA RÅD Se upp för pseudotermer, dvs. ord som förekommer i allmänspråket men med en betydelse som inte behöver vara särskilt preciserad. I vetenskaplig text kan det däremot vara motiverat att fastställa vad man just i detta sammanhang avser med t.ex. kommunikation om det är centralt för texten. Lev som du lär håll dig till samma definition genom hela texten.

13 ANGLICISMER Också anglicismer hör till de feltyper som irriterar många. Anglicismer kan naturligtvis vara ord som direkt lånas in från engelskan, men engelskan påverkar också svenska texter på annat sätt. Ta en titt på de här exemplen ur texter skrivna av ÅA-studerande... Kati Palmberg 2013

14 jurisdiction jurisdiktion (stavning) Ett incentiv för detta beteende Ett incitament till detta beteende (ord, termer) De var där för två dagar De var där i två dagar (uttryck, idiom) Dock, när man betraktar rättspraxis kan man konstatera När man betraktar rättspraxis kan man dock konstatera (meningsbyggnad) Kati Palmberg 2013

15 FEL I FINLANDSSVENSKA TEXTER Problem som förekommer speciellt ofta i finlandssvenska texter är t.ex. finlandismer fel val av preposition ordföljd som är otypisk för svenskan ålderdomlig och byråkratisk svenska. Kati Palmberg 2013

16 PREPOSITIONER regleringen över legitimt bruk av våld enhällighet bland forskarna över tolkning förutsättning till nationens existens Kati Palmberg 2013

17 PREPOSITIONER regleringen över legitimt bruk av våld > regleringen av legitimt bruk av våld enhällighet bland forskarna över tolkning > enhällighet bland forskarna om tolkning förutsättning till nationens existens > förutsättning för nationens existens Kati Palmberg 2013

18 ORDFÖLJD Adverbi * Det händer att ibland blir det fel. al kan placeras Det händer att det ibland blir fel. på olika Det händer att det blir fel ibland. ställen i Ibland händer det att ibland blir det fel. satsen. Det händer ibland att det blir fel. Kati Palmberg 2013

19 Bilder: SÄRSKRIVNING Särskrivningar blir antagligen allt vanligare i och med att vårt språk influeras av engelskan. I dekorativ stavning som används i reklamspråk florerar också särskrivningarna vilt. Stavningskontrollen är inte heller att lita på när det gäller särskrivningar. Kati Palmberg 2013

20 Speciellt svårt verkar det vara att komma ihåg att skriva ihop sammansättningar där förledet inte är ett vanligt svenskt ord, utan kanske en förkortning eller ett ord på något annat språk. Titta till exempel på följande exempel ur en avhandlingstext skriven av en ÅA-student: Eftersom TNSDL-translatorn som översätter TNSDL-koden till kod C kan lägga till makron i den genererade C- koden som inte TNSDL-utvecklaren vet om eller behöver bry sig om Kati Palmberg 2013