Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström"

Transkript

1 Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

2 Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6%

3 För kunskap och bildning 3

4 4

5 Stort samhällsintresse för språk och skola Helsingin Sanomats enkät hösten 2011 visade på stort intresse bland finskspråkiga för tvåspråkig skola (55 proc av finskspråkiga i huvudstadsregionen, oktober 2011) Tvåspråkiga skolor föreslagna i Helsingfors och Lovisa Samlokaliserade skollösningar etableras på flera håll Stora och varierande behov av utveckling av undervisning i det andra inhemska I april 2014 blev antalet finländare med annat modersmål än finska eller svenska för första gången större än antalet finländare med svenska som modersmål Omfattande debatt om den så kallade nordiska skolan och skolnät i Helsingfors 5

6 Läroplansförändringar Kulturell mångfald som självklar och inherent aspekt av undervisning Pluralistiska utgångspunkter och förväntningar Alla är flerspråkiga Alla lärare är språklärare Alla är mångfald Mångfald (språklig, kulturell, social) är en integrerad del av hela skolans verksamhet och uppdrag

7 Samlokalisering tvåspråkig skola språkbad Normal skola: enspråkig skola i egna lokaler Samlokaliserad skola (eller annan institution): självständig verksamhet som delar lokaler med annan eller andra självständiga verksamheter Två- eller flerspråkig skola (eller annan institution): självständig verksamhet som bedriver undervisning (eller annan verksamhet) på fler än ett språk Språkbad: pedagogisk lösning där elever undervisas på ett annat språk än deras modersmål 7

8 Projektet Språkmöten: samlokaliserade (svenska-finska) utbildningsverksamheter Åtminstone: 65 daghem (10 samlokaliserade och 55 tvåspråkiga) 42 samlokaliserade grundskolor på 21verksamhetsställen (2 per skolbyggnad) 4 samlokaliserade andra stadiets utbildningar Språklig samlokalisering av utbildningsverksamheter är etablerat, har pågått länge, men har inte gjort tydliga avtryck i det allmänna medvetandet om skola och språk Kunskaperna om vad daghemmens olika språklösningar innebär är mycket begränsad, och också skollösningar vet vi för lite om. Fritidsverksamheterna är i praktiken helt outforskade. 8

9 Stor variation i praktiska arrangemang Borgå: Hindhår- Hinthaara Helsingfors: Östersundom- Sakarinmäki Nurmijärvi: Vendlaskolan- Syrjälän koulu Pedersöre: Edsevö skola Edsevön koulu S:t Karins: S:t Karins svenska skola Hovirinnan koulu Vasa: Vasa gymnasium Vaasan lyseon lukio Delad skolgård Gemensamma raster Delat lärarrum Gemensam undervisning Annan gemensam aktivitet X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 9

10 Förändringar i språkanvändning i insamlat material i Vasa gymnasium (VG) och Vaasan lyseson lukio (VLL) 2011/

11 Samlokaliserade skolor i sammanfattning Samhällskontext Enspråkighetsbaserad definition av tvåspråkighet Enspråkig rumslighet konstrueras också i delade lokaler Elever: Byggnadsorganisering förklarar inte språkanvändning och attityder Få dokumenterade kontakter över skolgränser Inga större förändringar i språkanvändning efter samlokalisering Lärare och rektorer: Graden av samarbete varierar stort Samarbete på många ställen på finska I huvudsak positiva eller neutrala erfarenheter av samarbete Ömsesidig vilja till möte och långsiktigt systematiskt arbete nödvändigt om språkmöten skall uppstå

12 Tvåspråkiga skolor? Marketta Sundmans rapport för Magma (december 2013) Entydigt positiva konsekvenser av tvåspråkighet på individnivå Möjligt och önskvärt att genomföra försök i Finland Möjligheter och utmaningar på samhällsnivå 12

13 Nödvändiga förutsättningar för försök med tvåspråkig skola (Sundman, 2013, i urval) Hälften av eleverna har svenska som modersmål och den andra hälften har finska som modersmål. Undervisningen i den tvåspråkiga skolan sker på båda språken, med klart över hälften på svenska. Modersmålsundervisning på eget/egna språk Alla ämnen undervisas på både svenska och finska Lärarna undervisar på sitt/sina modersmål. I skolan respekteras svenskspråkiga och finskspråkiga elevers språk och kultur i lika hög grad. Eleverna ska tillägna sig ett positivt förhållningssätt till mångkulturalism och till olika etniska grupper. 13

14 Språkliga utmaningar och möjligheter Alla språkvarianter i varje kommun, varje skola, varje klassrum, men i olika omfattning Möjlighet till mångfald: två- och flerspråkighet innebär inte utträngning eller halvspråkighet på individnivå Språkmedvetna lärare i språkmedveten skola och språkmedvetet samhälle behövs Samarbete mellan minoritets- och majoritetsspråk förutsätter starkt stöd för och särskild uppmärksamhet på minoritetsspråkets villkor Tillräcklig volym för fortsatt starka svenska rum i språköverskridande skolsamarbeten Språkval i administration, lärarrum och klassrum Klassrum (också slöjd, gymnastik, korridorer, matsalar) Skolnamn, lokaler och annan symbolisk synlighet 14

Mål och ambitioner viktigare än byggnader

Mål och ambitioner viktigare än byggnader Mål och ambitioner viktigare än byggnader Halvtidsresultat från projektet Språkmöten Fritjof Sahlström* (i samarbete med Ida Ahlbom, Liselott Forsman, Tuuli From*, Jenni Helakorpi*, Michaela Pörn, Fredrik

Läs mer

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet

Läs mer

Dagens mål. n Att få ta del av och diskutera konkreta erfarenheter från samlokaliserade skolors verksamhet

Dagens mål. n Att få ta del av och diskutera konkreta erfarenheter från samlokaliserade skolors verksamhet 2013-11-18 Språkmöten? Erillään, kimpassa, kämppiksenä: rehtoreiden ja opettajien kokemuksia suhteista ja yhteistyöstä suomen- ja ruotsinkielisissä kieliparikouluissa Särbo, sambo, kämppis: rektorers och

Läs mer

VASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet

VASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet VASAMODELLEN Med Vasamodellen avses de olika samarbetsformer över språkgränsen som utvecklas i gymnasiecampus LYKEION. I campuset verkar självständiga läroanstalter som har olika undervisningsspråk. Vaasan

Läs mer

Samvaro, språkanvändning och attityder

Samvaro, språkanvändning och attityder Samvaro, språkanvändning och attityder Svenskspråkiga elevers syn på att gå i en samlokaliserad skola Charlotta Engberg Avhandling pro gradu i pedagogik Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi, Vasa 2014 Handledare:

Läs mer

På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck

På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck På tandemtur i klasstandem Michaela Pörn & Linn Nybäck www.klasstandem.com 1 Projektet Klasstandem Samarbetspartner: Åbo Akademi & Vasa universitet Plats: Vasa gymnasium &Vaasan lyseon lukio Målsättning:

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM

LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO perustettu v. 1880 Etelä-Pohjanmaan vanhin suomenkielinen oppikoulu opiskelijoita n. 740 Kombi-opiskeljoita

Läs mer

Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors

Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors Siv Björklund Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar 2015 5-6.3. 2015 Helsingfors Kort om språkbad - Sedan år 1987 har det varit möjligt att gå i språkbad i grundskolan i Finland

Läs mer

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum FNF Symposium 8-9.2.2018 Yvonne Nummela Andra inhemska finska utmaningar och utveckling Bakgrund och fakta Nationella utvärderingar av inlärningsresultat

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara

Läs mer

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna 6.3.2015 Sikin, sokin på svenska och finska i Grani Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla

Läs mer

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Bilaga 1. Bilaga till Stöd för nulägesanalys (5) 1 (5) Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" I de riktade insatserna för nyanländas lärande ska en nulägesanalys av de olika skolformernas verksamhet (förskoleklass, fritidshem, grundskola och motsvarande

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken Sammanfattning Rapport 2012:2 I marginalen -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken 1 Sammanfattning Många kommuner och skolor brister i att

Läs mer

Lärarrollen i en förändrad verksamhetskultur. Fritjof Sahlström Institutionen för beteendevetenskaper Helsingfors Universitet

Lärarrollen i en förändrad verksamhetskultur. Fritjof Sahlström Institutionen för beteendevetenskaper Helsingfors Universitet Lärarrollen i en förändrad verksamhetskultur Fritjof Sahlström Institutionen för beteendevetenskaper Helsingfors Universitet En första fråga:! Vilka är enligt er de största hindren/utmaningarna i lärarroller

Läs mer

Språkpärla , Mari Bergroth, Siv Björklund, Katri Hansell och Ann-Katrin Svensson. Centret för livslångt lärande, Fakulteten för Pedagogik

Språkpärla , Mari Bergroth, Siv Björklund, Katri Hansell och Ann-Katrin Svensson. Centret för livslångt lärande, Fakulteten för Pedagogik Sma barnspedagogers uppfattningar om av spra kundervisningen FD Mari Bergroth mari.bergroth@abo.fi Fortbildningshelhet Språkpärla Specialunderstöd för utbildning - jämställdhet, likabehandling och språkmedvetenhet

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing

Läs mer

Sektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Sektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-01-15 Diarienummer Sektor utbildning Anders Andrén Telefon: 0761330917 E-post: anders.andren@norrahisingen.goteborg.se Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014

Läs mer

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag

Läs mer

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß! 1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler för skola och förskola Brämhults kommundel Fastställt av: Kommundelsnämnden Brämhult Datum: 25 mars 2010 Reviderad den: För revidering ansvarar: Verksamhetschef

Läs mer

Från monokulturellt till interkulturellt förhållningssätt och pedagogik i den mångkulturella skolan

Från monokulturellt till interkulturellt förhållningssätt och pedagogik i den mångkulturella skolan Från monokulturellt till interkulturellt förhållningssätt och pedagogik i den mångkulturella skolan Psykisk O-hälsa. Samhällets barn & unga. Stockholm, den 30 januari 2019. Pirjo Lahdenperä, professor

Läs mer

Tvåspråkiga skolor? 4 2013 Marketta Sundman. En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk

Tvåspråkiga skolor? 4 2013 Marketta Sundman. En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk 4 2013 Marketta Sundman Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk MAGMA-STUDIE 4 2013 Tvåspråkiga skolor? Utgivare: Tankesmedjan

Läs mer

Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad Västra Hisingen Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-03-27 Diarienummer N138-0275/18 Handläggare Fredrik Bredhammar Telefon: E-post: fornamn.efternamn@forvaltning.goteborg.se Utreda förutsättningarna för tvåspråkig

Läs mer

kartläggningsredskap

kartläggningsredskap Samverkan kring ett flerspråkigt kartläggningsredskap Specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar Stockholm 2016-03-09 Elisabeth Lindén 2016 1 Att läsa och skriva på sitt andraspråk Svenska med

Läs mer

Att utveckla en Jyväskyläidentitet: Undervisning på svenska i en finskdominerad miljö

Att utveckla en Jyväskyläidentitet: Undervisning på svenska i en finskdominerad miljö Att utveckla en Jyväskyläidentitet: Undervisning på svenska i en finskdominerad miljö Åsa Palviainen I denna text görs ett nedslag i en svenskspråkig klass i en officiellt enspråkig finsk kommun (Jyväskylä

Läs mer

Varför föredrar minoriteter enspråkiga skolor?

Varför föredrar minoriteter enspråkiga skolor? Varför föredrar minoriteter enspråkiga skolor? Språk, identitet och välmående - centrala fokusområden inom den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstyrelsens och Svenska kulturfondens seminarium i Helsingfors,

Läs mer

RECOMMENDED OR REQUIRED READING

RECOMMENDED OR REQUIRED READING OPETUSSUUNNITELMA 2015 på förskole och lågstadiet KOODI 693683P Orienterande praktik 1:a året Efter orienterande praktik har de studerande en utvecklad ämnessyn och en fördjupad syn på sin lärarroll samt

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

Framtidens bildningskommun och integrationen av ny-finländare. Framtidsdalen, Stadsdirektör Kristina Stenman, Jakobstad

Framtidens bildningskommun och integrationen av ny-finländare. Framtidsdalen, Stadsdirektör Kristina Stenman, Jakobstad Framtidens bildningskommun och integrationen av ny-finländare Framtidsdalen, 20.11.2018 Stadsdirektör Kristina Stenman, Jakobstad Liten CV student, Lönnbeckska gymnasiet 1981 jur.kand, Helsingfors universitet,

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Barn som flytt en riskgrupp för psykisk ohälsa

Barn som flytt en riskgrupp för psykisk ohälsa Barn som flytt en riskgrupp för psykisk ohälsa Mikael Drackner - Göteborg 8/2 2018 bris.se VAD VET VI? I samarbete med Centrum för Psykiatriforskning, Karolinska Institutet Hur vanligt är det? Post-traumatiska

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 08.04.2011 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av Magma,

Läs mer

KAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan

KAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan KAN-projektet Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan Vänersborg och Trollhättan September 2016 januari 2018 Forskare: Kerstin Von Brömssen, Karin Kittelman

Läs mer

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

IW Flerspråkighet, identitet och lärande IW Flerspråkighet, identitet och lärande Skola i ett föränderligt samhälle NIGEL MUSK ÅSA WEDIN (RED.) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Inledning 9 Ni ge l Musk och Åsa Wedin Flerspråkighet:

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 23 29.03.2016 35 03.05.2016 51 07.06.2016 60 24.08.2016 BILDNINGENS

Läs mer

Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning

Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning Inledning Bildningsväsendets plan för utvecklandet av de mångkulturella färdigheterna definierar de centrala

Läs mer

Småbarnspedagogiken i Svenskfinland 2019 Kartläggning av personaltillgång och språkförhållanden i svenskspråkiga daghem

Småbarnspedagogiken i Svenskfinland 2019 Kartläggning av personaltillgång och språkförhållanden i svenskspråkiga daghem Småbarnspedagogiken i Svenskfinland 2019 Kartläggning av personaltillgång och språkförhållanden i svenskspråkiga daghem Sammanställd av Matias Österberg Innehåll 1. Inledning... 3 2. Genomförande... 3

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk Göteborgs universitet Innehåll Flerspråkighet allmänt om flerspråkighet

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan STRÖMSTADS KOMMUN BARN OCH UTBILDNINGS- NÄMNDEN Strömstiernaskolan Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan Gäller från och med 2007-08-13 Innehåll Begrepp... 3 Strömstads skolors policy...4

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Östra skolan 2015 Upprättad 20150108 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SSA126 Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish as a Second language, Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

KVALITETSREDOVISNING för år 2007 1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Modersmålsundervisningen Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare

Läs mer

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet INNEHÅLL Termer Vad är flerspråkighet? Varför flerspråkighet? Flerspråkighet och förskola i Sverige

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Borbacka skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borbacka skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Borbacka skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 Läsår: 2014/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

SKOLANS MÅNGKULTURELLA VARDAG UR ELEVERS, LÄRARES OCH FÖRÄLDRARS PERSPEKTIV. Arja Virta Åbo universitet, Pedagogiska fakulteten

SKOLANS MÅNGKULTURELLA VARDAG UR ELEVERS, LÄRARES OCH FÖRÄLDRARS PERSPEKTIV. Arja Virta Åbo universitet, Pedagogiska fakulteten SKOLANS MÅNGKULTURELLA VARDAG UR ELEVERS, LÄRARES OCH FÖRÄLDRARS PERSPEKTIV Arja Virta Åbo universitet, Pedagogiska fakulteten BAKGRUND Skolorna blir allt mer mångkulturella Det skapar behov att forska

Läs mer

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun Riktlinjer för modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun Inledning

Läs mer

MEDDELANDE 19/ (5)

MEDDELANDE 19/ (5) MEDDELANDE 19/2017 1 (5) Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017 Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik Statsunderstöd för utvidgning av språkbadsverksamhet Bakgrund Rättsgrund: Statsunderstödslag (688/2001)

Läs mer

Svenskspråkig integrering av invandrare

Svenskspråkig integrering av invandrare 1/6 Svenskspråkig integrering av invandrare UTREDNING Heidi Backman 2.11.2015 En fullmäktigemotion, med fullmäktigeledamot Nina Colliander-Nyman som första undertecknare, om svenskspråkig integrering av

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Flerspråkighet och minoritetsspråk i Europa Varför motsätter sig minoriteter tvåspråkiga skolor? Johan Häggman

Flerspråkighet och minoritetsspråk i Europa Varför motsätter sig minoriteter tvåspråkiga skolor? Johan Häggman Flerspråkighet och minoritetsspråk i Europa Varför motsätter sig minoriteter tvåspråkiga skolor? Johan Häggman Medlemsstaternas och regionernas behörighet EU saknar en rättslig grund för minoritetsspråk.

Läs mer

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord.......6 Bilaga 1: Studieresultat grundskolan

Läs mer

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (13) Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 217/218 I denna promemoria beskrivs s statistik om elever och skolenheter i grundskolan och sameskolan.

Läs mer

får påverka hur de lever får ha ett gott liv får bli förstådda och respekterade på sitt eget modersmål får utvecklas på olika sätt.

får påverka hur de lever får ha ett gott liv får bli förstådda och respekterade på sitt eget modersmål får utvecklas på olika sätt. Det här är FDUV:s strategi för åren 2018 2020. Vår strategi berättar vad vi vill göra, till exempel vad vi vill ändra i samhället, och hur vi ska bära oss åt för att göra det. alltså varför vi finns till

Läs mer

Åsa Karlsson Perez, Marie Karling, Karin Ledin, Erika Eriksson och Aino Dahl Umeå kommun. Ärende: Omfattning/notering: Ansvarig:

Åsa Karlsson Perez, Marie Karling, Karin Ledin, Erika Eriksson och Aino Dahl Umeå kommun. Ärende: Omfattning/notering: Ansvarig: Referensgrupp, skola sverigefinnar mötesanteckning 2018-06-07 Klockan 15.00-16.30 Hjälmen Närvarande: 2 personerfrån Sverigefinska delegationen Åsa Karlsson Perez, Marie Karling, Karin Ledin, Erika Eriksson

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning Det är aldrig för sent att lära sig 189 900 folkmängd En unik stad Åbo är både en traditionsrik och modern stad. Det är speciellt fyra karaktäristiska

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med flerspråkighet i förskolan

Riktlinjer för arbetet med flerspråkighet i förskolan Riktlinjer för arbetet med flerspråkighet i förskolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: UF/2018:179 Dokumentet är beslutat av: Utbildningsnämnden Dokumentet beslutades den: 12

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt

Läs mer

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef

Läs mer