SKOLANS MÅNGKULTURELLA VARDAG UR ELEVERS, LÄRARES OCH FÖRÄLDRARS PERSPEKTIV. Arja Virta Åbo universitet, Pedagogiska fakulteten

Transkript

1 SKOLANS MÅNGKULTURELLA VARDAG UR ELEVERS, LÄRARES OCH FÖRÄLDRARS PERSPEKTIV Arja Virta Åbo universitet, Pedagogiska fakulteten

2 BAKGRUND Skolorna blir allt mer mångkulturella Det skapar behov att forska hur skolorna möter den kulturella mångfalden 9 % av eleverna i Åbo stads grundskolor använde något annat än finska eller svenska som modersmål

3 Invandrare i några finska städer 2009 (%) (Statistikcentralen) 0,0 % 2,0 % 4,0 % 6,0 % 8,0 % 10,0 % 12,0 % Helsinki 10,2 % Vantaa 9,1 % Espoo 8,7 % Turku 7,1 % Vaasa 5,8 % Tampere 4,9 %

4 Andel av invånarna som har andra modersmål än finska eller svenska i olika stadsdelar av Åbo (%) 12/2009 (Lemmetyinen 2010) 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % Varissuo Lauste Halinen Vaala Pansio Länt. Kohmo Pansio It. Harittu Härkämäki-Jyrkkälä Asuin-Runosmäki Yo-kylä Yliopisto I Asuin-Räntämäki Asuin-Perno Paaskunta Länsi-Maaria Länsinummi Itäranta Pääskyvuori Ilpoinen Kauppatori VI Kurala Sirkkala 16,1 % 15,7 % 14,9 % 14,1 % 11,2 % 10,8 % 10,3 % 10,0 % 9,1 % 9,1 % 8,9 % 8,5 % 7,4 % 6,1 % 5,1 % 5,0 % 4,9 % 4,6 % 3,5 % 2,7 % 24,1 % 26,8 % 34,7 %

5 Forsknings- och utvecklingsprojektet INVANDRARELEVER I DEM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN (Monikko) SYFTE: att forska vad den kulturella mångfalden innebär i skolans vardag i Åbo? PROJEKTET genomfördes i samarbete mellan Åbo stad (Ämbetsverket för fostran och utbildning) och den pedagogiska fakulteten i Åbo universitet (Turun yliopisto); med stöd av Undervisningsministeriet Ledaren för projektet var professor Arja Virta; andra medlemmar i projektet: professorerna Joel Kivirauma, Risto Rinne och Marjaana Soininen, samt projektchef Kirsi Klemelä och forskare Anne Tuittu och Meiju Räsänen. Från Åbo stad: Tapio Alapaattikoski. Ansvarig institution: Enheten för utvärdering och utveckling vid pedagogiska fakulteten.

6 ELEVER: Hur trivs elever i skolan? Vilka relationer harde med kompisar och lärare? Hur viktig är skola för dem? LÄRARE: Vad tänker lärare om kulturell mångfald och invandrarelever? Vilka möjligheter har de att ge stöd till elever med invandrarbakgrund? FÖRÄLDRAR Vad tänker föräldrar om den finska skolan Vad har de för förväntningar för utbildning, hur mycket tror de på utbildning

7 INSAMLADE DATA SURVEYDATA Från: ELEVER (från årskurser 3 9 i den grundläggande utbildningen) Svarsprosent N (deltagare) Med finsk bakgrund % Med invandrarbakgrund % FÖRÄLDRAR Båda med finsk bakgrund % Båda med invandrarbakgrund = % En av föräldrarna med finsk, en med invandrarbakgrund LÄRARE %

8 Intervjudata Finska som andra språk -lärare 8 intervjuer Lärare i den förberedande undervisningen 4 intervjuer Lärare som ger stöd i eget språk / hemspråk Rektorer 7 intervjuer 10 intervjuer

9 ELEVER (huvudansvar: Kivirauma)

10 HUR MENINGSFULL VAR SKOLAN FÖR ELEVERNA (5=mycket meningsfull) 5 4 4,37 4,12 3,93 3,54 4,00 3,71 3,68 3, ak 1-6 åk 7-9 flicka med invandrarbakgrund flicka med finsk bakgrund pojke med invandrarbakgrund pojke med finsk bakgrund

11 HUR VIKTIG VAR SKOLAN FÖR ELEVERNA 5 4 4,78 4,69 4,46 4,29 4,61 4,34 4,24 3, åk 1-6 åk 7-9 flicka med invandrarbakgrund flicka med finsk bakgrund pojke med invandrarbakgrund pojke med finsk bakgrund

12 HUR UPPLEVDE ELEVERNA SINA RELATIONER TILL LÄRARNA 5 4 4,30 4,07 4,02 3,81 3,81 3,66 3,49 3, åk 1-6 åk 7-9 flicka med invandrarbakgrund flicka med finsk bakgrund pojkemed invandrarbakgrund pojke med finsk bakgrund

13 RELATIONER TILL KOMPISARNA (5 = mycket bra)

14 HUR UPPLEVDE ELEVERNA SKOLAN (ÅK 1-6) (sammanlagd variabel / skoltrivsel etc)

15 HUR UPPLEVDE ELEVERNA SKOLAN (ÅK 7-9) (sammanlagd variabel) 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 71% 62% 52% 36% A: välmående i skolan mycket bra i varje dimension 17% 18% 18% 20% 16% 13% B: välmående i skolan medelmåttigt i varje dimension 30% 48% C:välmående i skolan lågt i varje dimension men bra relationer till kompisar flicka med invandrarbakgrund (85) pojke med invandrarbakgrund (79) flicka med finsk bakgrund (301) pojke med finsk bakgrund (284)

16 MOBBNING 14 % av elever i åk 1-6 och 7 % i åk 7-9 berättade att de hade blivit mobbade minst en gång i veckan ( ) Detta berodde inte på gender eller invandrarbakgrund Språklig bakgrund hade samband med mobbning (att bli mobbad) 24 % av elever i åk 1-6 och 15 % av elever i åk 7-9 hade mobbat under I båda åldersgrupper hade pojkar med invandrarbakgrund mobbat oftast Tydligt samband: av mobbade elever hade 40 % mobbat andra

17 LÄRARE (huvudansvar: virta)

18 LÄRARE: INTEGRATIVT TÄNKANDE Integrativt förhållningssätt till elever och undervisning (sv) 3,60 det är viktigt att elever med invandrarbakgrund får undervisning i sin kultur och sitt modersmål 4,30 Jag kan hjälpa invandrarelever att integreras in i den finska kulturen 3,71 Jag kan hjälpa elever att bibehålla sin kultur 3,07

19 LÄRARE INTEGRATIVT TÄNKANDE (2) Jag försöker få finska och invandrarelever arbeta tillsammans (t ex grupparbete). 3,96 Vi diskuterar ofta olika kulturer i klassrummet. 3,75 Jag tar hänsyn till elevernas olika bakgrunder i undervisningen. 3,49 I min undervisning följer jag mål som handlar om mångfald 3,33 Jag har tid att ge utrymme för olika kulturer i min undervisning 3,20

20 LÄRARES MER NEGATIVA ATTITYDER negativt tänkande om invandrarelever och deras undervisning (sv) Min arbetsbörda har blivit större pga invandrarelever Jag känner att jag är i orättvis situation jämfört med de lärare som inte har invandrarelever Jag tycker att invandrarelever inte har blivit bra integrerade i den finska skolan Man pratar för mycket om kulturell mångfald 2,67 2,97 2,92 2,50 3,57 Mina attityder till invandrarelever har bivit negativa pga erfarenheter Jag ville inte undervisa elever med invadrarbakgrund 1,83 2,15

21 PROBLEM I SAMARBETET MELLAN SKOLAN OCH HEMMET (enligt lärarenkäter) Problem i kontakterna PROBLEM MED SPRÅK OCH KOMMUNIKATION språk / brister i att förstå (43) behov av tolk / hjälp av lärare som har samma bakgrund(18) svårt att få fram information (6) OLIKA KULTURELLA VÄRDERINGAR kultur och religion (9) föräldrarnas misstankar och bristande kunskaper om den finska skolan (5) attityder mot kvinnliga lärare (3) orealistiska förväntningar på barnens framgång (2) Antal utsagor FÖRÄLDRARS OFÖRMÅGA ATT SAMARBETA svårt att komma överens och hålla fast vid tider (8) likgiltighet / missförstånd om betydelsen med samarbete(5) frånvaro vid föräldrakvällar (3) bristfällig kontaktinformation(1) 17 ALLT ÄR SVÅRT 2

22 FÖRÄLDRARNA (Huvudansvar: Rinne)

23 FÖRÄLDRARNAS TRO PÅ UTBILDNING (sammanlagd variabel, 5=mycket hög) Väst- och Ostafrika (mor n 24, far n 37) Väst- och sydasien (mor 88, far 92) Sydeuropa (mor n 34, far n 37) Sydostasien, Ostasien (mor n 16, far n 9) Baltiska länder, Östeuropa, Mellan Asien (mor n 50, far n 44) Finland (mor n 596, far n 529) 3,75 3,76 4,46 4,58 4,34 4,37 4,27 4,36 4,11 4,09 4,05 4, Fars hemland Mors hemland

24 1. Föräldrar med invandrarbakgrund var mer sällan aktiva i arbetslivet än de med finsk bakgrund 2. Föräldrar med invandrarbakgrund var mer belåtna med barnens skola, lärare och undervisning än de med finsk bakgrund 3. De tyckte att barnen trivs bra i skolan 4. Bäst i den finska skolan: undervisning har hög kvalitet; sämst: besparingar, stora klasser 5. Föräldrar med invandrarbakgrund hade stora förväntningar för barnens utbildning och yrkeskarriär 6. De trodde mer på utbildningen och dess betydelse (för individen och samhället) än finska föräldrar

25 SAMMANFATTNING - Invandrarbakgrund förklarar inte allt. - Andra faktorer: - Sysselsättning /arbetslöshet - Försörjning - Bostadsområde; segregering generellt Skillnader mellan skolorna har blivit större; vissa skolor har inga eller få invandrarelever

26 slutsatser Skolan har stort ansvar för att integrera invandrarelever med olika etnicitet och för att medverka i en harmonisk utveckling för det mångkulturella samhället i Finland Det räcker inte att reagera på förändringar utan skolan ska även påverka Förutom mobbning är resultaten mycket bra vad som gäller invandrarelevernas välstånd och trivsel i skolan Men skolan kan inte bli ett fågelnäste utan den återspeglar samhället, dess problem och förändringar