ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

Transkript

1 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen

2 Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig Annika Westerholm I Årsbok för utbildningsstatistik 2014 beskrivs utbildningens nuläge och utveckling. Uppgifterna bygger i första hand på Statistikcentralens riksomfattande statistik. I statistiken gällande den svenskspråkiga utbildningen ingår också utbildningen på Åland. I vissa fall gäller statistiken studerande med svenska som modersmål, vilket då också uttryckligen nämns. Situationen inom den svenskspråkiga utbildningen jämförs ibland med situationen i hela landet eller med den finskspråkiga utbildningen. Den svenskspråkiga utbildningen i Finland presenteras också i Lägesöversikten över den svenskspråkiga utbildningen ( Den grundläggande utbildningen Antal och skolnätet I hela landet var elevantalet i årskurserna 1 9 år 2013 och deltog i påbyggnadsundervisningen. Med påbyggnadsundervisning menar man den undervisning, som följer på årskurs nio och vilken man frivilligt kan delta i för att förbättra möjligheterna att få en studieplats efter den grundläggande utbildningen eller för att få ytterligare stöd med att planera sin framtid. Påbyggnadsundervisningen omfattar ett skolår. Förskoleundervisningen sker enligt kommunens beslut i skolor, på daghem eller på annan lämplig plats, och omfattar minst 700 timmar, dvs. i genomsnitt fyra timmar per dag under ett år. Förskoleundervisningen är avgiftsfri och tillsvidare frivillig. I stort sett hela årsklassen med 6-åringar deltar i förskoleundervisningen i hela landet. År 2013 deltog knappt 20 procent av förskolena ( ) i hela landet i förskola som ordnades i samband med grundskolorna, medan resten dvs. drygt 80 procent ( ) deltog i förskoleundervisningen i samband med dagvården. De förskole som deltog i undervisningen inom dagvården finns inte med i statistiken nedan. Elevantalet inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen (årskurs 1 9) ökade stadigt under och 1990-talen och ända fram till år 2003 ( ). Mellan åren 2004 och 2012 skedde en konstant minskning av det totala antalet och år 2012 var elevantalet i årskurserna 1 9 nere i Ett år senare, år 2013, hade antalet igen ökat en aning till Inom den svenskspråkiga utbildningen deltog 39 i påbyggnadsundervisningen och 918 i förskoleundervisning inom grundskolorna år Åland ingår inte i uppgifterna om förskoleundervisningen. 1

3 Tabell 1. Antal i förskolan, årskurserna 1 9 och påbyggnadsundervisningen inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen och den grundläggande utbildningen i hela landet åren År Förskola inom grundskolan Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen Årskurs 1 9 Påbyggnadsundervisning Totalt Förskola inom grundskolan Den grundläggande utbildningen i hela landet Årskurs 1 9 Påbyggnadsundervisning Totalt Omfattar grundskolor, skolor med både grundläggande och gymnasieutbildning samt specialskolor inom grundläggande utbildning. En minskning i antalet kan också ses bland na i årskurs 1 inom den svenskspråkiga utbildningen under en period fram till år I årskurs 1 gick år 2013 totalt 3 804, medan det år 2001 var till och med i den första årskursen. Enligt Statistikcentralen minskade antalet svenskregistrerade 7-åringar något mellan åren 2001 och 2008, men ökade något igen åren därpå och år 2013 fanns det svenskregistrerade 7-åringar. I regel skrivs fler barn in i de svenskspråkiga skolorna än vad det finns svenskregistrerade barn enligt Statistikcentralen. Elevtillskottet, skillnaden mellan na i årskurs 1 och antalet 7-åringar som är svenskregistrerade (svenska som moders mål), har under de senaste fem åren varierat mellan 290 och 370 (eller 9 11 procent av årsklassen) per år. 2

4 Tabell 2. Antal svenskregistrerade 7-åringar enligt Statistikcentralen och antal i årskurs 1 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren År Antal 7-åringar Antal i årskurs 1 Tillskott n % , , , , , , , , , , , , ,6 I hela landet erbjöd totalt skolor grundläggande utbildning år 2012; av dessa var grundskolor med undervisning i årskurserna 1 9, specialskolorna var 93 och skolorna med undervisning i både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning var 40. Resten var t.ex. folkhögskolor, yrkesläroanstalter och medborgarinstitut med undervisning inom den grundläggande utbildningen (45 läroanstalter med sammanlagt ). Det totala elevantalet i årskurserna 1 9 och inom påbyggnadsundervisningen var år Tabell 3. Antal skolor inom den grundläggande utbildningen i hela landet enligt storlek och elevmängd åren Skolstorlek Antal skolor Antal Antal skolor Antal Antal skolor Antal Under Minst Totalt Omfattar alla utbildningsformer. Omfattar påbyggnadsundervisningen, men inte förskoleundervisningen. 3

5 Under åren minskade antalet skolor inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen med 51 (omkring 16 procent). Skolorna inom den grundläggande utbildningen med undervisning i årskurs 1 9 minskade med 45 och specialskolorna med 6 stycken. Minskningen i antal skolor var speciellt stor år 2010 då till och med 17 skolor drogs in eller sammanslogs med någon annan skola. Det totala antalet grundskolor inom den svenskspråkiga utbildningen var 262 och det totala elevantalet i årskurserna 1 9 och påbyggnadsundervisningen var år Det fanns 249 skolor som erbjöd grundläggande utbildning (årskurserna 1 9) och elevantalet i dessa skolor uppgick till Dessutom fanns det 7 specialskolor med sammanlagt 187 i årskurserna 1 9 och påbyggnadsundervisning. Därtill fanns det 5 privata skolor och 1 statlig skola som hade både grundläggande utbildning och gymnasie utbildning. Det sammanlagda antalet i de här 6 skolorna var år Vid 3 folkhögskolor erbjöds dessutom påbyggnadsundervisning och 55 deltog i den undervisningen år Tabellen nedan om den svenskspråkiga utbildningen omfattar årskurserna 1 9 och påbyggnadsundervisningen i grundskolor, skolor med både grundläggande och gymnasieutbildning samt specialskolor inom den grundläggande utbildningen, men inte den påbyggnadsundervisning som erbjuds av framförallt folkhögskolor och yrkesläroanstalter. I tabellen ingår inte heller de totalt 157 som år 2012 fick svenskspråkig utbildning i Rudolf Steiner skolan i Helsingfors. Tabell 4. Antal skolor inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen enligt storlek och elevmängd åren Skolstorlek Antal skolor Antal Antal skolor Antal Antal skolor Antal Under Minst Totalt Omfattar grundskolor, skolor med både grundläggande och gymnasieutbildning samt specialskolor inom grundläggande utbildning. Omfattar påbyggnadsundervisningen, men inte förskoleundervisningen. I hela landet är det vanligast med skolor med under 100 (42 procent år 2012), men omkring 60 procent av na går i en skola med över 300. Också inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är det vanligast med skolor med under 100 (56 procent år 2012). I de 146 skolorna med under 100 fanns ändå bara 21 procent av det totala antalet år Nästan hälften av na går i skolor med (48 procent) inom den svenskspråkiga utbildningen. 4

6 Diagram 1. Andelen inom den grundläggande utbildningen enligt skolans storlek och undervisningsspråk år Elever i svenskspråkigaskolor Elever i hela landet Procent (%) Skolstorlek < 99 Skolstorlek Skolstorlek > 300 Omfattar grundskolor, skolor med både grundläggande och gymnasieutbildning samt specialskolor inom grundläggande utbildning. Omfattar påbyggnadsundervisningen, men inte förskoleundervisningen. Språkval Då det gäller språkstudierna inom den grundläggande utbildningen används bokstavssymboler enligt följande. A-språken börjar i årskurs 1 6 och B-språken i årskurs 7 9. Nummer 1 (A1 eller B avser ett obligatoriskt språk som vanligtvis inleds i årskurs 3 respektive årskurs 7 och nummer 2 (A2 eller B2) ett frivilligt språk eller tillvalsspråk som vanligen inleds i årskurs 5 respektive årskurs 8. Statistiken gäller uttryckligen de språkval som har gjorts av na, men berättar inget om vilket utbud skolorna har. Skolornas utbud sätter i praktiken gränserna för vad na kan välja. Nästan 80 procent av na läste två främmande språk (omfattar alla andra språk än modersmålet) inom den grundläggande utbildningen i hela landet år Samma år läste knappt 20 procent tre främmande språk. Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen läste knappt 70 procent två främmande språk och till och med nästan 30 procent tre främmande språk. 5

7 Eleverna inom den svenskspråkiga utbildningen läser flera språk och påbörjar sina språkstudier tidigare än na inom den finskspråkiga utbildningen. Nästan alla inom den svenskspråkiga utbildningen uppnår A-nivå i två språk, finska och engelska. I hela landet är det omkring 20 procent av na som läser två A-språk. Diagram 2. Andelen av det totala antalet som valt A1, A2 och B2-språk inom den grundläggande utbildningen år 2012, enligt undervisningsspråk Undervisningsspråk svenska Totalt i hela landet 80 Procent (%) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 5 Årskurs 8 9 A1-språk A2-språk B2-språk År 2012 läste omkring 7 procent ett A1-språk i årskurs 1 om man ser till hela landet, medan knappt 13 procent av na i årskurs 2 läste ett A1-språk. A1-språket som inleds i årskurs 1 är till 74 procent engelska i de finskspråkiga skolorna (av de som hade valt ett A1-språk i årskurs 2 läste 86 procent engelska). Andelen som läser ett A1-språk i årskurserna 1 och 2 är betydligt högre i de svenskspråkiga skolorna än i hela landet. Att na i de svenskspråkiga skolorna introduceras i studierna i finska redan i årskurserna 1 och 2 blev allt vanligare åtminstone fram till år 2008, varefter det har minskat en aning. År 1994 påbörjade endast cirka 2 procent av na sitt A1-språk i årskurs 1, medan andelen år 2012 var 21 procent. I årskurs 2 studerade endast omkring 100 (3 procent) ett A1-språk år 1994, medan motsvarande antal år 2012 var 1 173, dvs. 32 procent av samtliga i årskurs 2. A1-språket som inleds i årskurserna 1 2 är nästan uteslutande finska. Engelska läses också av en liten grupp ; år 2012 läste 104 engelska i årskurs 2 och nästan alla gick i skola på Åland. En del av de som läste ett A1-språk i årskurs 2 hade inlett sina studier redan i årskurs 1. I statistiken gällande språkval saknas en av de privata skolorna. 6

8 Tabell 5. A1-språkval i årskurserna 1 och 2 inom den grundläggande utbildningen i hela landet åren År Språkval Totalt antal Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 1 Årskurs 2 Antal %* Antal %* , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet på årskursen. Tabell 6. A1-språkval i årskurserna 1 och 2 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren År Språkval Totalt antal Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 1 Årskurs 2 Antal % * Antal % * , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet på årskursen. Källa: Statistikcentralen.Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst 7

9 A1-språk är ett obligatoriskt språk som vanligtvis inleds senast i årskurs 3. I hela landet valdes engelska av 90,9 procent av de som valde ett A1-språk och av en så stor andel som 96,3 procent i de finskspråkiga skolorna. I hela landet läste endast omkring 1 procent av alla på årskurs 3 svenska som A1-språk. Andra språk som läses som A1-språk är i första hand tyska och franska (och i de svenskspråkiga skolorna finska). Tabell 7. A1-språkval i årskurs 3 inom den grundläggande utbildningen i hela landet åren Språk Antal %* Antal %* Antal %* Antal %* Antal %* Engelska , , , , ,5 Svenska 623 1, , , , ,0 Finska , , , , ,4 Franska 452 0, , , , ,9 Spanska 0,0 48 0,1 70 0,1 Tyska 710 1, , , , ,2 Ryska 101 0, , , , ,3 Samiska - 0,0-0,0-0,0-0,0 1 0,0 Övriga språk 13 0,0 56 0,1 62 0,1 40 0,1 41 0,1 A1-språkval totalt Antal i årskurs , , , , , , , , , ,0 * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet på årskurs 3. Spanska har ingått i gruppen med övriga språk fram till år Källa: Statistikcentralen.Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst För na i de svenskspråkiga skolorna är A1-språket i årskurs 3 för de allra flesta finska. År 2012 var A1-språket finska för 86,2 procent av alla på årskurs 3, medan det för resten, eller 12,4 procent av na, var engelska. Språkvalen på Åland skiljer sig från de språkval som görs i resten av Svenskfinland. På Åland har alla obligatorisk engelska och på årskurs 3 studerade 280 engelska år I de övriga svenskspråkiga skolorna i landet valdes finska som A1-språk av hela 94,9 procent av alla som läste ett A1-språk på årskurs 3. Tabell 8. A1-språkval i årskurs 3 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Språk Antal %* Antal %* Antal %* Antal %* Antal %* Engelska , , , , ,4 Finska , , , , ,2 A1-språkval totalt Antal i årskurs , , , , , , , , , ,0 * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet på årskurs 3. Källa: Statistikcentralen.Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst

10 A2-språket är ett frivilligt språk som vanligtvis inleds senast i årskurs 5. Andelen som studerar ett A2-språk minskade i början av 2000-talet, men har nu igen ökat en aning de senaste åren. År 2000 studerade omkring 30 procent av na i årskurs 5 ett A2- språk och år 2012 var andelen 26,6 procent. Svenska, tyska och franska är de språk som är populärast som A2-språk i hela landet (och i de svenskspråkiga skolorna engelska). Tabell 9. A2-språkval i årskurs 5 inom den grundläggande utbildningen i hela landet åren Språk Antal %* Antal %* Antal %* Antal %* Antal Engelska , , , , ,9 Svenska , , , , ,4 Finska 452 0, , , , ,7 Franska , , , , ,8 Spanska 326 0, ,7 Tyska , , , , ,2 Ryska 151 0, , , , ,8 Samiska 21 0,0 50 0,1 35 0,1 33 0,1 29 0,1 Övriga språk 114 0, , ,4 4 0,0-0,0 A2-språk totalt Antal i årskurs , , , , , , , , , ,0 %* * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet på årskurs 5. Spanska har ingått i gruppen med övriga språk fram till år I början av 2000-talet studerade procent av na på årskurs 5 i de svenskspråkiga skolorna ett A2-språk. Därefter har det skett en ökning och år 2012 var andelen som valde ett A2-språk till och med 98,3 procent av det totala elevantalet på årskurs 5. Det vanligaste A2-språket var engelska, som valdes av 83,5 procent av alla i årskurs 5. Av hela årskullen valde 11,5 procent finska som A2-språk (403 varav 234 på Åland), medan franska valdes av 2,4 procent och tyska av 0,8 procent. 9

11 Tabell 10. A2-språkval i årskurs 5 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Språk Antal %* Antal %* Antal %* Antal %* Antal Engelska , , , , ,5 Finska , , , , ,5 Franska 31 0,9 40 1,1 37 1,0 33 0,9 85 2,4 Tyska 59 1,6 48 1,3 58 1,6 48 1,3 28 0,8 Övriga språk 1 0,0 2 0,1 3 0,1-0,0-0,0 A2-språk totalt Antal i årskurs , , , , , , , , , ,0 %* * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet på årskurs 5. Övriga språk - ett annat språk än engelska, finska, franska, tyska, ryska eller samiska. År 2012 valde 17,2 procent av na i årskurserna 8 9 i hela landet att läsa ett B2- språk. De senaste åren har andelen som har läst ett B2-språk varit en aning högre än åren , då omkring 14 procent valde ett B2-språk. De populäraste B2-språken är tyska och franska. Val av ett B2-språk är mera allmänt bland flickorna än bland pojkarna; över 64 procent av de som studerade ett B2-språk var flickor, trots att flickornas andel av årsklassen var något mindre än hälften (49 procent) år Under alla år har flickorna i högre grad påbörjat ett B2-språk. 10

12 Tabell 11. B2-språkval i årskurserna 8 9 inom den grundläggande utbildningen i hela landet åren Språk Antal % * Antal % * Antal % * Antal % * Antal % * Engelska 80 0,1 75 0, ,1 96 0,1 49 0,0 Svenska 153 0,1 8 0,0 7 0,0 7 0,0 2 0,0 Finska - 0,0 2 0,0 2 0,0-0,0 8 0,0 Franska , , , , ,8 Spanska , ,2 Italienska 57 0,0 67 0,1 Tyska , , , , ,7 Ryska , , , , ,9 Samiska 13 0,0 12 0,0 6 0,0 14 0,0 13 0,0 Latin 628 0, , , , ,4 Övriga språk , , ,8 57 0,0 82 0,1 B2-språk totalt Antal i årskurs , , , , , , , , , ,0 * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet på årskurserna 8 9. Spanska och italienska har ingått i gruppen med övriga språk fram till år Under åren minskade andelen som valde ett B2-språk i de svenskspråkiga skolorna, men de senaste åren har igen en liten ökning skett. År 1998 studerade 52 procent av na i årskurserna 8 9 ett B2-språk, medan andelen var 39 procent år 2007 och sjönk till 33 procent fram till år År 2012 studerade igen 37 procent av na i de svenskspråkiga skolorna ett B2-språk. Andelen som läser ett B2-språk är betydligt större inom den svenskspråkiga utbildningen än i hela landet (17 procent år 2012). Mer än hälften av dem som väljer ett B2-språk väljer tyska. Det populäraste B2-språket under åren har varit tyska, medan franska har kommit på andra plats. Val av andra språk utöver tyska och franska som B2-språk har också förekommit i viss mån: främst spanska, engelska, ryska och en del år också latin. 11

13 Tabell 12. B2-språkval i årskurserna 8 9 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Språk Antal % * Antal % * Antal % * Antal % * Antal Engelska 62 0,8 63 0,8 88 1,1 79 1,0 41 0,6 Franska , , , , ,9 Spanska 388 5, ,2 Italienska 2 0,0 1 0,0 Tyska , , , , ,2 Ryska 27 0,3 32 0,4 51 0,6 82 1,1 60 0,8 Latin 12 0,1 8 0,1 0 0,0 20 0,3 36 0,5 Övriga språk 281 3, , ,0 0 0,0 8 0,1 B2-språk totalt Antal i årskurs , , , , , , , , , ,0 % * * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet på årskurserna 8 9. Spanska och italienska har ingått i gruppen med övriga språk fram till år Inom den grundläggande utbildningen finns det också en grupp invandrar, som läser svenska eller finska som andraspråk. Totalt läste finska eller svenska som andraspråk år 2012, varav var på årskurserna 1 6 och på årskurserna 7 9. Finska som andraspråk lästes av , vilket är en stor ökning med nästan 20 procent sedan år De som läste svenska som andraspråk uppgick år 2012 till 310 (jämfört med 174 år 2010); 227 på årskurserna 1 6 och 83 på årskurserna 7 9. Religion och livsåskådningskunskap Största delen av na i hela landet deltog i evangelisk-luthersk religionsundervisning (92 procent), medan andelen som deltog i ortodox religionsundervisning och undervisning i islam var ungefär lika stor (omkring 1,5 procent) år Andelen som deltog i undervisningen i livsåskådningskunskap var 4 procent. Inga större förändringar har skett under de senaste åren när det gäller deltagandet i undervisningen i religion och livsåskådningskunskap, men en liten ökning av livsåskådningskunskap och minskning av evangelisk-luthersk religionsundervisning kan noteras. Samma förändring märks också inom den svenskspråkiga utbildningen. 12

14 Tabell 13. Antal som deltagit i religions- och livsåskådningsundervisningen inom den grundläggande utbildningen i hela landet åren Antal %* Antal %* Antal %* Antal Ev-luth. religion , , , ,9 Ortodox religion , , , ,4 Islam 2) ,5 Livsåskådningskunskap , , , ,0 Annan religion , , , ,5 Har inte deltagit i undervisningen , , , ,7 Totalt , , , ,0 %* * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet. Uppgifterna samlas in vartannat år från och med år Påbyggnadsundervisningen ingår fram till år ) Islam har fram till år 2010 ingått i gruppen Annan religion. Tabell 14. Antal som deltagit i religions- och livsåskådningsundervisningen inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Antal %* Antal %* Antal %* Antal Ev-luth. religion , , , ,5 Ortodox religion 124 0, , , ,4 Islam 2) 61 0,2 Livsåskådningskunskap 620 1, , , ,0 Annan religion 163 0, , ,4 85 0,3 Har inte deltagit i undervisningen 141 0, , , ,6 Totalt , , , ,0 %* * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet. Uppgifterna samlas in vartannat år från och med år Påbyggnadsundervisningen ingår fram till år ) Islam har fram till år 2010 ingått i gruppen Annan religion. Övriga valfria kurser Statistiken gällande valfria ämnen omfattar de valfria kurser som erbjuds i skolorna för att ge en möjlighet till ytterligare fördjupning av de gemensamma ämnena i skolan. Tabellen nedan omfattar de övriga valfria kurserna utöver språk och religion. Av de gemensamma ämnena är det huslig ekonomi och slöjd, speciellt teknisk slöjd, som är de populäraste valfria ämnena. Också gymnastiken är ett ämne som na gärna väljer. 13

15 Valfria kurser i matematik har inom den svenskspråkiga utbildningen tidigare, t.ex. mellan åren 2002 och 2005, valts av närmare 400 per år, men från och med år 2007 sjönk antalet som valde matematik kraftigt och var endast 159 år År 2012 var antalet igen en aning högre (254 ). Det är vanligare att pojkar väljer valfria kurser i matematik och naturvetenskapliga ämnen (328 pojkar vilket utgör 9 procent av alla pojkar på årsklassen). Av flickorna inom den svenskspråkiga utbildningen valde 183 valfria kurser i matematik och naturvetenskapliga ämnen år 2012 (5 procent av alla flickor på årsklassen). Tabell 15. Antal som studerat valfria kurser enligt läroämnen i årskurserna 8 9 år 2012, enligt kön och undervisningsspråk Undervisningsspråk svenska Undervisningsspråk finska Totalt i hela landet Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Modersmål och litteratur Det andra inhemska språket Matematik Fysik Kemi Geografi Biologi Religion Livsåskådningskunskap Miljö- och naturkunskap Historia Samhällslära Musik Bildkonst Gymnastik Hälsokunskap Textilslöjd Teknisk slöjd Huslig ekonomi Övriga ämnen Totalt Omfattar också engelska och andra undervisningsspråk förutom svenska. Elever i behov av intensifierat och särskilt stöd Stödåtgärderna för i behov av särskilt stöd har förnyats och förändringarna har trätt i kraft från och med år I enlighet med den förnyade lagen om grundläggande utbildning och ändringarna och kompletteringarna av läroplansgrunderna har tyngdpunkten i stödet klarare förskjutits till tidigt och förebyggande stöd och stödåtgärderna har strukturerats i tre olika skeden; allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. 14

16 När allmänna eller intensifierade stödåtgärder inte är tillräckliga, och eleven behöver ett långvarigare och mer vittomfattande stöd, ska eleven få särskilt stöd. Efter ett beslut om särskilt stöd ska man göra upp en individuell plan (IP) för eleven. Ur den individuella planen ska det framgå hur undervisningen och det övriga stödet ska ordnas för eleven. I och med förändringarna kommer bedömningarna om behovet av stöd att basera sig på pedagogisk sakkunskap och den statistiska insamlingen av vilka diagnoser som ligger till grund för specialundervisningen görs inte längre. I statistiken som gäller intensifierat och särskilt stöd har även förskole- och påbyggnadsundervisningen beaktats. I hela landet fanns det (6,5 procent av alla ) med intensifierat stöd och (7,3 procent av alla ) med särskilt stöd år Pojkarna utgjorde majoriteten av na med intensifierat och särskilt stöd; nämligen 67 procent. Största delen av de som får specialundervisning på deltid får specialundervisningen som en del av det allmänna stödet, men också de som får intensifierat eller särskilt stöd kan omfattas. Läsåret fick omkring specialundervisning på deltid i hela landet, vilket motsvarar cirka 22 procent av alla. Andelen med specialundervisning på deltid har hållits ganska konstant de senaste åren. Omkring 19 procent av na med särskilt stöd fick undervisning helt och hållet inom den allmänna undervisningen, medan knappt 40 procent delvis fick sin undervisning inom den allmänna undervisningen. Resten av na fick sin utbildning helt och hållet i specialklasser och specialskolor. Den allmänna trenden har varit och är, att integrering antingen helt eller delvis blir allt vanligare inom den grundläggande utbildningen. Åtminstone fram till år 2010 var graden av integrering av med olika slag av svårigheter betydligt större i de svenskspråkiga skolorna än i hela landet. År 2013 fick 13,8 procent av na i hela landet intensifierat eller särskilt stöd. Motsvarande andel år 2011 var 11,4 procent. Totalt sett har det alltså skett en liten ökning åren , men samtidigt har en förskjutning skett så att andelen med intensifierat stöd har ökat (från 3,3 procent till 6,5 procent), samtidigt som andelen med särskilt stöd har minskat (från 8,1 procent till 7,3 procent). Inom den svenskspråkiga utbildningen fick 7,9 procent (7,2 procent om Åland inte omfattas) intensifierat stöd år 2013, medan andelen var en aning mindre i hela landet (6,5 procent). Inom den svenskspråkiga utbildningen fick dubbelt flera intensifierat stöd år 2013 i jämförelse med år Också i hela landet är ökningen markant, men ändå en aning mindre än inom den svenskspråkiga utbildningen. Tabell 16. Antal med intensifierat stöd inom den grundläggande utbildningen åren , enligt undervisningsspråk Antal % * Antal % * Antal % * Undervisningsspråk svenska , , ,9 Undervisningsspråk finska , , ,4 Totalt i hela landet , , ,5 * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet. Omfattar också engelska och andra undervisningsspråk förutom svenska. Källa: Statistikcentralen 15

17 Diagram 3. Andelen med intensifierat stöd inom den grundläggande utbildningen åren , enligt undervisningsspråk 9,0 8,0 7,0 6,0 Procent (%) 5,0 4,0 3,0 Undervisningsspråk svenska Undervisningsspråk finska Totalt i hela landet 2,0 1, År Källa: Statistikcentralen Inom den svenskspråkiga utbildningen fick 4,9 procent särskilt stöd år 2013, medan andelen var större i hela landet (7,3 procent). Inom den svenskspråkiga utbildningen minskade antalet som fick särskilt stöd med 16 procent från år 2011 till år I hela landet minskade antalet som fick särskilt stöd med 10 procent. Tabell 17. Antal med särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen åren , enligt undervisningsspråk Antal % * Antal % * Antal % * Undervisningsspråk svenska , , ,9 Undervisningsspråk finska , , ,5 Totalt i hela landet , , ,3 * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet. Omfattar också engelska och andra undervisningsspråk förutom svenska. Källa: Statistikcentralen 16

18 Diagram 4. Andelen med särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen åren , enligt undervisningsspråk Källa: Statistikcentralen Inom den svenskspråkiga utbildningen finns en del regionala skillnaderna när det gäller andelen med intensifierat stöd. Störst andel med intensifierat stöd finns i Österbotten (8 procent), medan andelen med särskilt stöd är mera jämnt fördelad (omkring 5 procent) om man ser till de regioner som har störst antal totalt. På Åland har man tillsvidare en annan struktur på specialundervisningen, vilket gör att statistiken inte är direkt jämförbar. Antalet med intensifierat stöd kan även omfatta som fått enstaka stödinsatser i den allmänna undervisningen. Ålands statistikoch utredningsbyrå (ÅSUB) publicerar närmare information om situationen på Åland på webbsidorna Den åländska läroplanen revideras som bäst med trestegsstödet som modell och målet är att den reviderade läroplanen tillämpas på Åland senast från och med höstterminen år Tabell 18. Antal med intensifierat och särskilt stöd inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen år 2013, enligt landskap Antal inom den Elever med intensifierat stöd Elever med särskilt stöd grundläggande utbildningen Antal %* Antal %* Nyland , ,0 Egentliga Finland , ,0 Satakunta ,0 2 0,9 Birkaland ,3-0,0 Kymmenedalen ,4 6 3,0 Österbotten , ,1 Mellersta Österbotten ,7 33 4,0 Åland , ,0 Övriga ,2 1 0,4 Svenskspråkig utbildning totalt , ,9 * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet inom den grundläggande utbildningen. På Åland används inte indelningen i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Källa: Statistikcentralen 17

19 Andra stadiet Tillströmning Gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning ordnas två gånger per år, på våren och på hösten. I den gemensamma ansökan ingår t.ex. inte åländska utbildningar på andra stadiet och Steiner skolor. Den sökande kan söka till fem olika utbildningar med samma ansökan, men i statistiken nedan ingår endast den utbildning som angetts som första alternativ (förstahandssökande). Våren 2013 sökte omkring 33 procent av förstahandssökande i hela landet till en gymnasieutbildning ( sökande) och till och med 67 procent till en yrkesutbildning ( sökande). Inom gymnasieutbildningen var det totala antalet antagna och tog emot sin studieplats. Inom yrkesutbildningen antogs totalt och tog emot sin studieplats. För första gången på många år har antalet sökande till gymnasieutbildningen ökat och detta trots att antalet som fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen, liksom det totala antalet sökande, har fortsatt att minska. Antalet sökande till yrkesutbildningen har i stället minskat (en minskning med 2 procent). Tabell 19. Förstahandssökande och det totala antalet antagna i den gemensamma ansökan (den egentliga ansökan) till den grundläggande yrkes- och gymnasieutbildningen som inleddes på hösten åren i hela landet, enligt utbildningsområde Utbildningsområde Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Gymnasieutbildning Yrkesutbildning totalt Det humanistiska och pedagogiska området Kultur Samhällsvetenskap, företagsekonomi och administration Naturvetenskapliga omr Teknik och kommunikation Naturbruk och miljöområdet Social-, hälso- och idrottsområdet Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen Totalt Källa: Utbildningsstyrelsens KOULUTA-statistikrapporter Till den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet sökte i första hand år 2013 (minskning med 260 sökande från år 2012). Minskningen har till största delen gällt yrkesutbildningen och främst utbildningsområdena kultur och social-, hälso- och idrottsområdet, men minskningen gäller också gymnasieutbildningen inom den svenskspråkiga ut- 18

20 bildningen i motsats till i hela landet. Den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet hade 315 färre antagna år 2013 än år Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen antogs 96 färre än föregående år. Inom yrkesutbildningen minskade antagningen inom alla utbildningsområden, men störst var minskningen inom kultur, turism-, kosthålls- och ekonomibranschen samt social-, hälso- och idrottsområdet. I kompletteringsansökan antogs ytterligare 32 studerande till den svenskspråkiga gymnasieutbildningen och 163 till den svenskspråkiga yrkesutbildningen (ingår inte i tabell 20). Även om största delen av de som gått i en svenskspråkig skola inom den grundläggande utbildningen också söker sig till en svenskspråkig utbildning på andra stadiet, så finns det alltid en liten grupp som i stället söker till en finskspråkig gymnasie- eller yrkesutbildning. Hösten 2013 tog 250 svenskregistrerade (svenska som modersmål) emot en studieplats inom en finskspråkig utbildning på andra stadiet efter grundskolan (varav 74 i ett gymnasium). Men valen av studieplats sker i båda riktningarna över språkgränsen; 232 finskregistrerade (finska som modersmål) tog emot en studieplats inom en svenskspråkig utbildning på andra stadiet hösten 2013 (varav 162 i ett gymnasium). Tabell 20. Förstahandssökande och det totala antalet antagna i den gemensamma ansökan (den egentliga ansökan) till den svenskspråkiga grundläggande yrkes- och gymnasieutbildningen som inleddes på hösten åren , enligt utbildningsområde Utbildningsområde Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Gymnasieutbildning Yrkesutbildning totalt Det humanistiska och pedagogiska området Kultur Samhällsvetenskap, företagsekonomi och administration, databehandling Teknik och kommunikation Naturbruk och miljöområdet Social-, hälso- och idrottsområdet Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen Totalt Källa: Utbildningsstyrelsens KOULUTA-statistikrapporter Årsklassen åringar i medeltal, som avlagt svenskspråkig grundläggande utbildning, var som störst åren och nästan lika stor fram till år Från och med år 2010 minskar årsklassen fram till år 2018, vilket också naturligtvis påverkar antalet sökande och antagna. Den här prognosen bygger på redan födda barn och beaktar att det finns finskregistrerade (finska som modersmål), ofta i praktiken tvåspråkiga, barn som börjar i en svensk skola. Den åländska årsklassen ingår inte i diagrammet nedan. 19

21 Diagram 5. Tillströmning till svenskspråkig utbildning på det andra stadiet åren Källa: Statistikcentralen. Utbildningsstyrelsens KOULUTA-statistikrapporter Gymnasieutbildningen Antal nya studerande Antal nya studerande inom gymnasieutbildningen i hela landet var knappt år 2012 och 57 procent av dem var kvinnor. Till och med 90 procent studerade enligt en läroplan för ungdomar och 10 procent enligt en läroplan för vuxna. Inom den allmänbildande vuxenutbildningen kan man avlägga gymnasiets lärokurs och studentexamen, läsa enskilda ämnen eller höja tidigare vitsord inom gymnasieutbildningen för vuxna. Målet kan vara t.ex. antingen att avlägga en examen eller endast att öka sin allmänbildning utan att sikta på en studentexamen. Den allmänbildande vuxenutbildningen omfattar förutom gymnasieutbildning för vuxna också grundläggande utbildning samt den fria bildningen. 20

22 Tabell 21. Antal nya studerande inom gymnasieutbildningen i hela landet åren , enligt läroplan och kön År Läroplan för ungdomar Läroplan för vuxna Totalt Varav kvinnor Antal kvinnor % , , ,1 Inom den svenskspråkiga utbildningen inledde totalt studerande sina gymnasiestudier år 2012 och andelen kvinnor var ungefär lika stor som i hela landet, dvs. 56 procent. Under de senaste åren har endast 2 3 procent av de nya studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen inlett sina studier enligt en läroplan för vuxna. De flesta av dem har studerat vid Vasa svenska aftonläroverk i Vasa (28 nya studerande enligt läroplanen för vuxna år 2012) eller Tölö specialiseringsgymnasium i Helsingfors (15 nya studerande enligt läroplanen för vuxna år 2012). Tabell 22. Antal nya studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen åren , enligt läroplan och kön År Läroplan för ungdomar Läroplan för vuxna Totalt Varav kvinnor Antal kvinnor % , , ,3 Läroanstalterna och antal studerande År 2012 fanns det allt som allt 428 gymnasier med studerande i hela landet. De kommunala gymnasierna var 364 till antalet och i dessa studerade gymnasister. Dessutom erbjöds gymnasieutbildning vid 37 privata och 11 statliga läroanstalter, av 15 samkommuner och i 1 läroanstalt på Åland. Sammanlagt studerade gymnasister i dessa. Knappt 40 procent av de läroanstalter som erbjöd gymnasieutbildning var medelstora gymnasier med studerande (165 gymnasier) och knappt 30 procent var gymnasier med färre än 100 studerande (125 gymnasier). De gymnasier som hade minst 300 studerande var 138 till antalet, vilket motsvarar 32 procent av gymnasierna. År 2012 fanns det allt som allt 37 svenskspråkiga gymnasier med studerande. De kommunala gymnasierna var 30 till antalet och i dessa studerade gymnasister. Dessutom erbjöds svenskspråkig gymnasieutbildning vid 5 privata läroanstalter, 1 statlig läroanstalt med både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning och i 1 läroanstalt på Åland. Sammanlagt studerade gymnasister i dessa. 21

23 Majoriteten, 22 stycken (60 procent), av de läroanstalter som endast erbjöd svenskspråkig gymnasieutbildning var medelstora gymnasier med studerande, 6 gymnasier (16 procent) hade minst 300 studerande och 9 gymnasier (24 procent) hade färre än 100 studerande. Antal studerande inom gymnasieutbildningen i hela landet var drygt år 2012 och 57 procent av de studerande var kvinnor. I hela landet studerade 91 procent enligt en läroplan för ungdomar och 9 procent enligt en läroplan för vuxna. Tabell 23. Antal studerande inom gymnasieutbildningen i hela landet åren , enligt läroplan och kön År Läroplan för ungdomar Läroplan för vuxna Totalt Varav kvinnor Antal kvinnor % , , ,7 I hela landet var antalet studerande år 2012 och av dem deltog i den finskspråkiga gymnasieutbildningen. Av totalt studerande hade 441 svenska som modersmål och hade ett annat modersmål än finska eller svenska. Resten eller hade finska som modersmål. Bland dem som studerade enligt en läroplan för vuxna var andelen med finska som modersmål endast 89 procent av alla studerande, medan andelen studerande med svenska och speciellt de med ett annat modersmål än finska och svenska i stället var betydligt större än bland dem som studerade enligt en läroplan för ungdomar. Tabell 24. Antal studerande enligt modersmål inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen åren Modersmål Läroplan för ungdomar Läroplan för vuxna Totalt antal % Läroplan för ungdomar Läroplan för vuxna Totalt antal % Läroplan för ungdomar Läroplan för vuxna Svenska , , ,4 Finska , , ,3 Övriga modersmål Totalt antal , , ,2 Totalt , , ,0 % Omfattar också samiska. Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen studerade totalt studerande år 2012 (i tabellen nedan ingår inte de totalt 71 gymnasister som fick svenskspråkig utbildning i Rudolf Steiner skolan i Helsingfors) och andelen kvinnor var ungefär lika stor som i hela landet, dvs. 56 procent. Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen är till och med 98 procent sådana som studerar enligt läroplanen för ungdomar, medan endast 2 procent studerar enligt läroplanen för vuxna. 22

24 Tabell 25. Antal studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen åren , enligt läroplan och kön År Läroplan för ungdomar Läroplan för vuxna Totalt Varav kvinnor Antal kvinnor % , , ,5 Varje år studerar omkring personer med svenska som modersmål enligt gymnasiets läroplan för vuxna (199 studerande med svenska som modersmål år 2012). Under de senaste åren har endast mellan 115 och 130 av dem studerat enligt en läroplan för vuxna inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen och resten studerar på finska. Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen fanns totalt studerande med svenska som modersmål år 2012, medan 854 hade finska som modersmål och resten eller 123 hade ett annat modersmål än svenska eller finska. Tabell 26. Antal studerande enligt modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen åren Modersmål Läroplan för ungdomar Läroplan för vuxna Totalt antal % Läroplan för ungdomar Läroplan för vuxna Totalt antal % Läroplan för ungdomar Läroplan för vuxna Svenska , , ,1 Finska , , ,2 Övriga modersmål Totalt antal , , ,8 Totalt , , ,0 % Omfattar också samiska. Språkval Studierna i de språk som har valts och inletts i årskurserna 1 6 och 7 9 som A1, A2, B1 och B2-språk fortsätter i gymnasiet. Dessutom kan de studerande välja ett nytt valfritt språk i gymnasiet som betecknas med B3. Andelen studerande som läser minst 3 främmande språk i gymnasiet har minskat från 63 procent år 2003 till 53 procent år 2013 i hela landet. Den största gruppen år 2013 var de studerande som valde endast 2 främmande språk (47 procent). I de svenskspråkiga gymnasierna är situationen en annan och till och med 67 procent av de studerande väljer 3 främmande språk eller flera. Som främmande språk ingår här alla andra språk förutom undervisningsspråket. 23

25 Diagram 6. Antal språk som de studerande läst (av dem som avlagt ett gymnasiums lärokurs) år 2013, enligt undervisningsspråk I de svenskspråkiga gymnasierna studerar nästan alla både engelska och finska som A-språk, medan det i hela landet är vanligast att läsa engelska som A-språk i gymnasierna. I hela landet valde studerande svenska som B1-språk. Som B2-språk läses framförallt tyska och franska och det här gäller för både de svenskspråkiga gymnasierna och i landet som helhet. Ungefär var fjärde studerande väljer att läsa ett B2-språk i de svenskspråkiga gymnasierna (511 av 2 177), medan endast 7 procent valde ett B2-språk i hela landet år 2013 (2 215 av Tabell 27. Val av A-språk, B1-språk och B2-språk av dem som avlagt ett gymnasiums lärokurs i hela landet år 2013, enligt undervisningsspråk 24 Undervisningsspråk svenska Undervisningsspråk finska Totalt i hela landet A-språk B1-språk B2-språk A-språk B1-språk B2-språk A-språk B1-språk B2-språk Engelska Svenska Finska Franska Tyska Ryska Latin Spanska Italienska Samiska Annat språk Språkval totalt Omfattar också engelska och andra undervisningsspråk förutom svenska.

26 De senaste åren har omkring 17 procent av de studerande som har avlagt ett gymnasiums lärokurs också valt ett B3-språk i gymnasiet. De populäraste språken har varit spanska, tyska och franska. Spanska har de senaste åren blivit allt populärare, medan speciellt tyska har valts av färre än tidigare. Tabell 28. Val av B3-språk av dem som avlagt ett gymnasiums lärokurs i hela landet åren Antal studerande %* Antal studerande %* Antal studerande %* Engelska 4 0,0 5 0,0 - - Svenska 5 0,0 11 0,0 7 0,0 Finska 21 0,1 34 0,1 57 0,2 Franska , , ,8 Tyska , , ,3 Ryska 613 2, , ,2 Latin 86 0,3 57 0,2 62 0,2 Spanska , , ,6 Italienska 246 0, , ,7 Samiska 3 0,0 1 0,0 3 0,0 Annat språk 18 0,1 3 0,0 6 0,0 B3-språkval totalt , , ,1 * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala antalet studerande som avlagt ett gymnasiums hela lärokurs. Uppgifterna samlas in vartannat år från och med år År 2013 valde totalt 450 studerande att läsa ett B3-språk i de svenskspråkiga gymnasierna, vilket motsvarar till och med 21 procent av dem som slutförde gymnasiestudierna (450 av 2 177). Kvinnorna har oftare än männen läst ett B3-språk; år 2013 var kvinnornas andel 63 procent. Det vanligaste B3-språket under åren var tyska, som valdes av ungefär 35 procent av de studerande som påbörjat ett B3-språk år Franska och spanska har de senaste åren varit ganska jämnstarka (40 50 procent av de studerande som har studerat ett B3-språk har valt antingen franska eller spanska). Till och med 57 studerande valde finska som B3-språk i de svenskspråkiga gymnasierna. Det är uteslutande studerande på Åland som har valt finska som B3-språk. 25