Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1"

Transkript

1 Nämnden Svenska rum Sida 1 / / / Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo Salonen, tel Marika Lostedt, tel Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum ger följande svar på fullmäktigemotion lämnad av ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter: Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. I motionen hänvisar man bl.a. till så kallade privata skolor i Helsingfors, som ordnar undervisning som ersätter den grundläggande utbildningen. I motionen framförs dock grundandet av en kommunal skola som undantagsvis skulle ha två undervisningsspråk. I motsats till de skolor som man i motionen hänvisar till, skulle denna skola juridiskt vara en vanlig närskola till vilken elevantagningen skulle genomföras genom att tillämpa de antagningskriterier som nämnden (finska utbildnings- och dagvårdsnämnden) godkänt. I lagen om grundläggande utbildning 628/ stadgas att skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska. Även samiska, romani eller teckenspråk kan vara undervisningsspråk. Man konstaterar även att en del av undervisningen kan ges på ett annat av de ovannämnda språken om detta inte äventyrar elevens möjligheter att följa undervisningen. Följaktligen möjliggör lagstiftningen en finskspråkig grundskola i vilken en del av undervisningen anordnas på svenska, ifall det inte äventyrar elevens möjligheter att följa med undervisningen. Det är dock inte lätt att definiera fördelningen mellan språken i den dagliga undervisningen, eftersom varje elev ska garanteras möjligheten att studera i sin närskola med hjälp av trestegsstödet. I den ifrågavarande skolans läroplan ska separat definieras hur och på vilka grunder svenska språket kan användas i den avsedda omfattningen. Ett mer sannolikt pedagogiskt alternativ skulle vara projektartade kortare studiehelheter, i vilka dessa skulle komma i fråga. I detta fall är det nödvändigt att göra det möjligt att avlägga studiehelheterna även på finska, eftersom det är skolans huvudspråk.

2 Nämnden Svenska rum Sida 2 / 2 Diskussionen om tvåspråkiga skolor har de senaste åren varit livlig, men en entydig definition av vad en tvåspråkig skola är har inte framförts. De svenskspråkiga skolorna i Esbo har redan erfarenhet av tvåspråkiga elever och i undervisningen är det möjligt att stöda tvåspråkigheten (t.ex. genom modersmålsinriktad finskundervisning). För att stöda en balanserad tvåspråkighet behövs dock nya infallsvinklar i fråga om sätten att anordna undervisningen. Olika alternativ till den tvåspråkiga skolan har framförts, t.ex. att en finsk och en svensk skola verkar i samma lokaler, att finsk- och svenskspråkiga elever går i samma skola eller en tvåspråkig skola som i huvudsak är avsedd för finskspråkiga (eller möjligtvis tvåspråkiga) elever. I diskussionen har en oro för att det svenska språket hamnar i skuggan av det finska framförts, t.ex. skulle rastspråket bli finska vilket i längden skulle äventyra det svenska språkets ställning. Det finns dock ett behov av att utveckla en modell för en tvåspråkig skola som balanserat skulle stöda det finska och det svenska språkets utveckling. Inom den finska utbildningen i Esbo ordnas redan nu språkbadsundervisning på tre olika ställen. Språkbadsundervisningen har redan flera likadana målsättningar som de som nämns i fullmäktigemotionen. Syftet med motionen är även att öka växelverkan mellan språkgrupperna. Detta kunde vara möjligt genom att i samband med skolrenoveringar sammanslå två administrativt separata skolor i samma lokaler. I en sådan situation skulle skolornas administration fortsättningsvis vara separata, i enlighet med lagen om grundläggande utbildning 10, men i praktiken kunde skolorna slå samman undervisningsgrupper flexibelt och på det sättet nå målet att ge eleverna möjlighet att balanserat utveckla båda nationalspråken, bekanta sig med den nordiska kulturen och samfundet, utan att äventyra elevernas inlärning. För närvarande är sammanslagningar av den här typen möjliga att överväga i samband med renoveringen av Leppävaaran koulukeskus på så sätt att man i planeringen av det nya skolcentret beaktar Boställsskolans utrymmesbehov och flyttar även Boställsskolan till de nya lokalerna. På detta sätt kunde man också avstå från Boställsskolans nuvarande fastighet. Behandling Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pirjo Mutanen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Föredraganden drog tillbaka de två sista styckena i beslutsförslaget, som gäller möjligheten att i samband med skolrenoveringar slå ihop en finsk och svensk skola i samma lokaler för att skapa en nordisk skola. Ordföranden understödd av Kivilaakso-Wellmann gjorde följande tilläggsförslag: Nämnden Svenska rum understryker att det finska och det svenska skolnätet även i fortsättningen ska utvecklas och planeras självständigt på

3 Nämnden Svenska rum Sida 3 / 3 språklig grund. Man kan inte skapa en nordisk skola genom att slå ihop svenska och finska skolor i Esbo. En nordisk skola ska verka inom ramen för den finska skolsektorn. Till nordiska skolan ska man ansöka om att bli antagen, den ska inte fungera som en närskola. Den fysiska placeringen av en nordisk skola kan säkert påverka verksamhetsförutsättningarna, men placeringen av skolan bör behandlas separat då det är klart hur verksamheten utformas. Nämnden vill dessutom lyfta fram vissa synpunkter ur innehålls- och verksamhetssynvinkel som kunde styra den fortsatta planeringen av en nordisk skola i Esbo. Den nordiska skolan följer den nationella läroplanen men har en nordisk värdegrund som betonar de nordiska språken och den nordiska kulturen. I den nordiska skolan uppnår eleverna de nationella målen för förskolan och den grundläggande utbildningen och får en gedigen nordisk språkoch kulturkännedom. Den nordiska skolan är en skola vars särskilda uppdrag är att ge utbildning som har en betoning på nordiska språk och nordisk kultur. Skolans undervisningsspråk är finska men undervisning kan också ges på övriga nordiska språk. De nordiska språken och den nordiska kulturen har en central roll både i undervisningens innehåll och som undervisnings- och verksamhetsspråk. En nordisk skola bör ha ett intensivt pedagogiskt samarbete med skolor i övriga Norden, inklusive elev- och lärarutbyte. En sådan skola kunde vara en brobyggare till hela Norden, inte enbart mellan det finska och svenska i Finland. Till skolan kan man anta elever som har en nordisk språkbakgrund eller som är helt finskspråkiga. Elevernas språkbakgrund påverkar skolans språkprogram och -utbud. För finskspråkiga erbjuds undervisning i övriga nordiska språk som främmande språk. För de barn som har nordisk språkbakgrund kan nordiska språk undervisas som modersmål och finska som S2 (andra modersmål). För barn vars språkkunskaper i finska inte är tillräckliga ges finska som andra språk (S2). Undervisningen planeras så att undervisningen på nordiska språk och finska bildar en helhet. Målet är att garantera elevernas modersmålskunskaper samt att ge dem maximala/optimala kunskaper i de nordiska språken. Nämnden Svenska rum anser att man vid behov också kunde utreda möjligheten att få ett statligt specialuppdrag att skapa och upprätthålla en nordisk skola i stil med övriga språkskolor i Finland (t.ex. finsk-ryska,

4 Nämnden Svenska rum Sida 4 / 4 finska- franska och finsk-tyska). Också möjligheten att skapa en nordisk skola som betjänar hela huvudstadsregionen borde utredas. Ordföranden frågade om ordförandens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget. Beslut Nämnden Svenska rum Nämnden Svenska rum ger följande svar på fullmäktigemotion lämnad av ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter: Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. I motionen hänvisar man bl.a. till så kallade privata skolor i Helsingfors, som ordnar undervisning som ersätter den grundläggande utbildningen. I motionen framförs dock grundandet av en kommunal skola som undantagsvis skulle ha två undervisningsspråk. I motsats till de skolor som man i motionen hänvisar till, skulle denna skola juridiskt vara en vanlig närskola till vilken elevantagningen skulle genomföras genom att tillämpa de antagningskriterier som nämnden (finska utbildnings- och dagvårdsnämnden) godkänt. I lagen om grundläggande utbildning 628/ stadgas att skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska. Även samiska, romani eller teckenspråk kan vara undervisningsspråk. Man konstaterar även att en del av undervisningen kan ges på ett annat av de ovannämnda språken om detta inte äventyrar elevens möjligheter att följa undervisningen. Följaktligen möjliggör lagstiftningen en finskspråkig grundskola i vilken en del av undervisningen anordnas på svenska, ifall det inte äventyrar elevens möjligheter att följa med undervisningen. Det är dock inte lätt att definiera fördelningen mellan språken i den dagliga undervisningen, eftersom varje elev ska garanteras möjligheten att studera i sin närskola med hjälp av trestegsstödet. I den ifrågavarande skolans läroplan ska separat definieras hur och på vilka grunder svenska språket kan användas i den avsedda omfattningen. Ett mer sannolikt pedagogiskt alternativ skulle vara projektartade kortare studiehelheter, i vilka dessa skulle komma i fråga. I detta fall är det nödvändigt att göra det möjligt att avlägga studiehelheterna även på finska, eftersom det är skolans huvudspråk. Diskussionen om tvåspråkiga skolor har de senaste åren varit livlig, men en entydig definition av vad en tvåspråkig skola är har inte framförts. De svenskspråkiga skolorna i Esbo har redan erfarenhet av tvåspråkiga elever och i undervisningen är det möjligt att stöda tvåspråkigheten (t.ex. genom modersmålsinriktad finskundervisning). För att stöda en balanserad tvåspråkighet behövs dock nya infallsvinklar i fråga om sätten att anordna

5 Nämnden Svenska rum Sida 5 / 5 undervisningen. Olika alternativ till den tvåspråkiga skolan har framförts, t.ex. att en finsk och en svensk skola verkar i samma lokaler, att finsk- och svenskspråkiga elever går i samma skola eller en tvåspråkig skola som i huvudsak är avsedd för finskspråkiga (eller möjligtvis tvåspråkiga) elever. I diskussionen har en oro för att det svenska språket hamnar i skuggan av det finska framförts, t.ex. skulle rastspråket bli finska vilket i längden skulle äventyra det svenska språkets ställning. Det finns dock ett behov av att utveckla en modell för en tvåspråkig skola som balanserat skulle stöda det finska och det svenska språkets utveckling. Inom den finska utbildningen i Esbo ordnas redan nu språkbadsundervisning på tre olika ställen. Språkbadsundervisningen har redan flera likadana målsättningar som de som nämns i fullmäktigemotionen. Nämnden Svenska rum understryker att det finska och det svenska skolnätet även i fortsättningen ska utvecklas och planeras självständigt på språklig grund. Man kan inte skapa en nordisk skola genom att slå ihop svenska och finska skolor i Esbo. En nordisk skola ska verka inom ramen för den finska skolsektorn. Till nordiska skolan ska man ansöka om att bli antagen, den ska inte fungera som en närskola. Den fysiska placeringen av en nordisk skola kan säkert påverka verksamhetsförutsättningarna, men placeringen av skolan bör behandlas separat då det är klart hur verksamheten utformas. Nämnden vill dessutom lyfta fram vissa synpunkter ur innehålls- och verksamhetssynvinkel som kunde styra den fortsatta planeringen av en nordisk skola i Esbo. Den nordiska skolan följer den nationella läroplanen men har en nordisk värdegrund som betonar de nordiska språken och den nordiska kulturen. I den nordiska skolan uppnår eleverna de nationella målen för förskolan och den grundläggande utbildningen och får en gedigen nordisk språkoch kulturkännedom. Den nordiska skolan är en skola vars särskilda uppdrag är att ge utbildning som har en betoning på nordiska språk och nordisk kultur. Skolans undervisningsspråk är finska men undervisning kan också ges på övriga nordiska språk. De nordiska språken och den nordiska kulturen har en central roll både i undervisningens innehåll och som undervisnings- och verksamhetsspråk. En nordisk skola bör ha ett intensivt pedagogiskt samarbete med skolor i övriga Norden, inklusive elev- och lärarutbyte. En sådan skola kunde vara en brobyggare till hela Norden, inte enbart mellan det finska och svenska i Finland. Till skolan kan man anta elever som har en nordisk språkbakgrund eller som är helt finskspråkiga.

6 Nämnden Svenska rum Sida 6 / 6 Elevernas språkbakgrund påverkar skolans språkprogram och -utbud. För finskspråkiga erbjuds undervisning i övriga nordiska språk som främmande språk. För de barn som har nordisk språkbakgrund kan nordiska språk undervisas som modersmål och finska som S2 (andra modersmål). För barn vars språkkunskaper i finska inte är tillräckliga ges finska som andra språk (S2). Undervisningen planeras så att undervisningen på nordiska språk och finska bildar en helhet. Målet är att garantera elevernas modersmålskunskaper samt att ge dem maximala/optimala kunskaper i de nordiska språken. Nämnden Svenska rum anser att man vid behov också kunde utreda möjligheten att få ett statligt specialuppdrag att skapa och upprätthålla en nordisk skola i stil med övriga språkskolor i Finland (t.ex. finsk-ryska, finska- franska och finsk-tyska). Också möjligheten att skapa en nordisk skola som betjänar hela huvudstadsregionen borde utredas. Tilläggsmaterial Redogörelse - Fullmäktigemotion Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. Syftet med motionen är att öka växelverkan mellan språkgrupperna. Svaret på fullmäktigemotionen har beretts i samarbete mellan finska utbildningsenheten och enheten Svenska rum. Den finska utbildnings- och dagvårdsnämnden och nämnden Svenska rum tar ställning till likalydande beslutsförslag.

7 Nämnden Svenska rum Sida 7 / 7

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8 Nämnden Svenska rum 26.05.2016 Sida 1 / 8 759/2016 12.01.00.00 50 Utlåtande om fullmäktigemotionen om ett regionalt språkförsök i Esbo Beredning och upplysningar: Outi Saloranta-Eriksson, tel. 09 816 52345

Läs mer

Nämnden Svenska rum Sida 1 / 45

Nämnden Svenska rum Sida 1 / 45 Esbo stad Protokoll Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 45 Sammanträde Tid onsdag 11.6.2014 kl. 18:04-19:59 Plats Restaurang Henricus, Omnia, Kyrkogatan 16 A Närvarande ledamöter Kurt Torsell, ordförande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 3. Nämnden Svenska rum 30.01.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 3. Nämnden Svenska rum 30.01.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 30.01.2014 Sida 1 / 1 5226/05.10.00/2013 3 Utredning om principer för eftermiddagsverksamheten och framställan om ändringsbehov Beredning och upplysningar: Miia Loisa-Turunen, tel.

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Nämnden Svenska rum 20.11.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Nämnden Svenska rum 20.11.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 20.11.2014 Sida 1 / 1 4590/07.01.01/2014 100 Registeransvariga och ansvarspersoner för register inom undervisning och dagvård Beredning och upplysningar: Maria Rauman, tel. 09 816 83861

Läs mer

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 10.12.2015 Sida 1 / 1 4640/2015 03.00.00 95 Ändring av förordningen om barndagvård gällande daghemmens personaldimensionering Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen, tel. 09 816

Läs mer

Esbo stad Protokoll 92. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 92. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 29.09.2016 Sida 1 / 1 3212/2016 05.10.00 92 Fullmäktigefråga om barns säkerhet inom dagvården Beredning och upplysningar: Paula Rautiola, tel. 09 816 42355 Jaana Suihkonen, tel. 09

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/ Helsingfors stad Protokoll 1/2015 1 (9) 7 Begäran om direktionernas utlåtanden om förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen HEL 2014-014319 T 12 00 01 Beslut Behandling Svenska sektionen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 15. Nämnden Svenska rum 26.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 15. Nämnden Svenska rum 26.02.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 26.02.2015 Sida 1 / 1 76/02.05.00/2015 15 Nya riktlinjer för beviljande av skolskjuts och reseförmån från 1.8.2015 Beredning och upplysningar: Ilkka Tahvanainen, tel. 050 591 3421 Jaana

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Esbo stad Protokoll 22. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 22. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 18.02.2016 Sida 1 / 1 522/2016 02.05.00 22 Ändringar av lagstiftningen om stöd för privat vård av barn samt ändringarnas påverkan på arrangemangen för stöd för privat vård av barn och

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1 1215/12.02.01/2014 Stadsstyrelsen 78 17.3.2014 44 Godkännande av Esbo stads program för kulturell mångfald 2014 2017 Beredning och upplysningar: Teemu Haapalehto, tfn

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post

Läs mer

Esbo stad Protokoll 115. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 115. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3706/10.03.01/2014 Stadsstyrelsen 247 15.9.2014 115 Anvisande av arbeten för byggande av metron mellan Mattby och Stensvik till Länsimetro Oy eller ett bolag som grundas

Läs mer

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 12.09.2016 Sida 1 / 1 2502/2016 10.04.00 Stadsstyrelsen 211 20.6.2016 122 Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt att lösa bostadsbristen (Bordlagt 22.8.2016) Beredning och

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

Esbo stad Protokoll 90. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 90. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 13.06.2016 Sida 1 / 1 1979/2016 06.00.00 Stadsstyrelsen 172 30.5.2016 90 Fråga om flyttning av hälsovårdstjänsterna i Mattby till Hagalund och flyttning av Bolagskogs hälsostation till servicetorget

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011 Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011 Punkt A ifylls av följande uppgiftslämnare: Kontaktinformation på anordnarnivå anges beträffande de anordnare av utbildning och undervisning

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Språkstadga för Pedersöre kommun

Språkstadga för Pedersöre kommun PEDERSÖRE KOMMUN PEDERSÖREN KUNTA Språkstadga för Pedersöre kommun Godkänd av kommunfullmäktige 17.1.2011, 8 Träder i kraft 1.2.2011 1 För Pedersöre kommuns tjänsteinnehavare och befattningshavare är språkkunskapskraven

Läs mer

Esbo stad Protokoll 151. Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 151. Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 2893/08.00.00/2014 Stadsstyrelsen 314 3.11.2014 151 Motion om att främja bilism med låga utsläpp i Esbo Beredning och upplysningar: Petri Suominen, tfn 046 877 1840 Esa

Läs mer

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 2553/07.02.00/2012 Stadsstyrelsen 321 12.11.2012 165 Motion om användning av Esbo stads vapen Beredning och upplysningar: Tyry-Salo Satu, tfn 09 8162 2112 E-post enligt

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing

Läs mer

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 1/ (6) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Protokoll 1/ (6) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/ Helsingfors stad Protokoll 1/2013 1 (6) 8 Brev från svenskspråkiga familjer i Kasberget HEL 2013-000632 T 00 01 01 Beslut Behandling Bakgrund beslutade att sända ett svar till föräldrarna i Kasberget med

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse

Läs mer

SPRÅKPROGRAM 31.3.2010

SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 Stadsstyrelsen 17.5.2010 Innehåll Språkprogram... 1 1. Språkprogrammets bakgrund... 2 2. Språkprogrammets utgångslägen.2 3. Lagstiftning och övriga regelverk.. 2 4. Språklig jämställdhet

Läs mer

Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan

Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan Utlåtande 2016:41 RIV (Dnr 106-876/2015) Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan Motion (2015:35) av Maria Danielsson (-) och Martin Westmont (SD) Kommunstyrelsen föreslår att

Läs mer

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125 Skolstadga Godkänd av stadsfullmäktige 27.09.2016, 125 Träder ikraft 01.11.2016 Innehåll Skolstadga för Mariehamns stad... 3 Allmänt... 3 Bildningsnämndens verksamhetsidé... 3 Skoldistrikt... 3 Skolskjutsar...

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Esbo stad Protokoll 21. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1. 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån

Esbo stad Protokoll 21. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1. 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1 5381/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 19 7.1.2013 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån Beredning och upplysningar: Hindsberg-Karkola

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

Plan för skolnätet i Sibbo kommun

Plan för skolnätet i Sibbo kommun 1 Plan för skolnätet i Sibbo kommun Ställningstagande av styrgruppen för skolnätet 13.12.2010 UTGÅNGSLÄGE Framtidens servicenät och serviceproduktion bygger på kvalitet både pedagogiskt och strukturellt.

Läs mer

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 1. SPRÅKPROGRAMMETS BAKGRUND Stadsstyrelsen beslutade 17.12.2007 att för staden utarbetas ett språkprogram; Stadsstyrelsen tillsatte 21.11.2009

Läs mer

Krashens monitormodell

Krashens monitormodell Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 7/2015 Utbildningsnämndens svenska sektion 01.10.2015

Helsingfors stad Protokoll 7/2015 Utbildningsnämndens svenska sektion 01.10.2015 Helsingfors stad Protokoll 7/2015 Tid 16:15-16:45 Plats Ekogatan 2 C Närvarande Ledamöter Hertzberg, Veronica Nordman, Bernt Grimm, Karl-Mikael Helander, Elisabeth Holmén, Thomas Hämäläinen, Nora Sjöberg-Tuominen,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 26.01.2017 Sida 1 / 1 290/2017 02.05.00 5 Avgifter för småbarnspedagogik enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken från 1.3.2017 Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen,

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Svenskspråkig integrering av invandrare

Svenskspråkig integrering av invandrare 1/6 Svenskspråkig integrering av invandrare UTREDNING Heidi Backman 2.11.2015 En fullmäktigemotion, med fullmäktigeledamot Nina Colliander-Nyman som första undertecknare, om svenskspråkig integrering av

Läs mer

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp 2011-09-05 Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (U2011/2219/S) Språkrådet vill härmed lämna synpunkter på delbetänkandet

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning).

Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning). 1(4) Folkpensionsanstalten Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning). Vi uppskattar att både det svenska

Läs mer

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk 1 Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk Allmänt En arbetsgrupp (PORA) vid inrikesministeriets har som bekant framlagt ett preliminärt förslag till en ny indelning av landets polisdistrikt (

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 30 03.05.2016 45 07.06.2016 FÖRSKOLANS LÄROPLAN SVUBS 03.05.2016 30 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström

Läs mer

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth 2015-10-05 ALL 2015/1256 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Skolverket Svar på remiss gällande Skolverkets förslag till förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem. Regeringsuppdrag

Läs mer

Esbo stad Protokoll 79. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 79. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 4594/10.00.00/2013 Stadsstyrelsen 127 28.4.2014 Fullmäktige 61 19.5.2014 79 Fråga om planeringen av Kägeluddens tunnel (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar:

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Porvoo - Borgå Utbildning Den trygga inlärningsstigen Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Den trygga och enhetliga inlärningsstigen I Borgå vill man trygga barn och ungdomars

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT=

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT= pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíë ëí ääåáåöápîéêáöé OMMSJMUJMT pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíëëí ääåáåöápîéêáöé oéöéêáåöéåëîáâéêëîéêáöéñáåå~êå~ I december 1999 erkände riksdagen fem grupper som nationella minoriteter i Sverige,

Läs mer

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration Fullmäktige 85 14.12.2015 Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration 431/05.11.00/2013 SOCHVUTS 83 Social- och hälsovårdsutskottet 18.11.2013 Beredare: Social-

Läs mer

Lärare kan totta kai!

Lärare kan totta kai! Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013

Läs mer

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Bilaga 1 Nationella krav Allmänt krav För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Förskollärare Sökandes utbildning ska vara en utbildning med förskollärarinriktning i utbildningslandet.

Läs mer

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Proposal for new organization to support children s development of their mother tongue

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna 6.3.2015 Sikin, sokin på svenska och finska i Grani Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

Gruppinsamling elever i

Gruppinsamling elever i Konfessionella skolor Sameskolor Gruppinsamling elever i Grundskola Förskoleklass Fritidshem Elever per skola Mätdag: 15 oktober 2013 SCB tillhanda: senast 1 november 2013 Pappersblanketten är avsedd som

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013)

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013) Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013) Iakttas i gemensam ansökan fr.o.m. hösten 2013 De centrala ändringarna i förordningen En sökande som redan har en yrkesinriktad

Läs mer

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP 2013-10-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/211-619 Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet

Läs mer

SVENSKA SKOLAN I NAIROBI

SVENSKA SKOLAN I NAIROBI SVENSKA SKOLAN I NAIROBI EN SKOLA FÖR DIG Svenska Skolan i Nairobi har funnits sedan 1968. Vi har en lång erfarenhet som utlandsskola. Här finns förskola från 1,5 års ålder, förskoleklass och grundskola

Läs mer

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt

Läs mer