Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Transkript

1 Nämnden Svenska rum Sida 1 / / / Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo Salonen, tel Marika Lostedt, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum ger följande svar på fullmäktigemotion lämnad av ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter: Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. I motionen hänvisar man bl.a. till så kallade privata skolor i Helsingfors, som ordnar undervisning som ersätter den grundläggande utbildningen. I motionen framförs dock grundandet av en kommunal skola som undantagsvis skulle ha två undervisningsspråk. I motsats till de skolor som man i motionen hänvisar till, skulle denna skola juridiskt vara en vanlig närskola till vilken elevantagningen skulle genomföras genom att tillämpa de antagningskriterier som nämnden (finska utbildnings- och dagvårdsnämnden) godkänt. I lagen om grundläggande utbildning 628/ stadgas att skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska. Även samiska, romani eller teckenspråk kan vara undervisningsspråk. Man konstaterar även att en del av undervisningen kan ges på ett annat av de ovannämnda språken om detta inte äventyrar elevens möjligheter att följa undervisningen. Följaktligen möjliggör lagstiftningen en finskspråkig grundskola i vilken en del av undervisningen anordnas på svenska, ifall det inte äventyrar elevens möjligheter att följa med undervisningen. Det är dock inte lätt att definiera fördelningen mellan språken i den dagliga undervisningen, eftersom varje elev ska garanteras möjligheten att studera i sin närskola med hjälp av trestegsstödet. I den ifrågavarande skolans läroplan ska separat definieras hur och på vilka grunder svenska språket kan användas i den avsedda omfattningen. Ett mer sannolikt pedagogiskt alternativ skulle vara projektartade kortare studiehelheter, i vilka dessa skulle komma i fråga. I detta fall är det nödvändigt att göra det möjligt att avlägga studiehelheterna även på finska, eftersom det är skolans huvudspråk.

2 Nämnden Svenska rum Sida 2 / 2 Diskussionen om tvåspråkiga skolor har de senaste åren varit livlig, men en entydig definition av vad en tvåspråkig skola är har inte framförts. De svenskspråkiga skolorna i Esbo har redan erfarenhet av tvåspråkiga elever och i undervisningen är det möjligt att stöda tvåspråkigheten (t.ex. genom modersmålsinriktad finskundervisning). För att stöda en balanserad tvåspråkighet behövs dock nya infallsvinklar i fråga om sätten att anordna undervisningen. Olika alternativ till den tvåspråkiga skolan har framförts, t.ex. att en finsk och en svensk skola verkar i samma lokaler, att finsk- och svenskspråkiga elever går i samma skola eller en tvåspråkig skola som i huvudsak är avsedd för finskspråkiga (eller möjligtvis tvåspråkiga) elever. I diskussionen har en oro för att det svenska språket hamnar i skuggan av det finska framförts, t.ex. skulle rastspråket bli finska vilket i längden skulle äventyra det svenska språkets ställning. Det finns dock ett behov av att utveckla en modell för en tvåspråkig skola som balanserat skulle stöda det finska och det svenska språkets utveckling. Inom den finska utbildningen i Esbo ordnas redan nu språkbadsundervisning på tre olika ställen. Språkbadsundervisningen har redan flera likadana målsättningar som de som nämns i fullmäktigemotionen. Syftet med motionen är även att öka växelverkan mellan språkgrupperna. Detta kunde vara möjligt genom att i samband med skolrenoveringar sammanslå två administrativt separata skolor i samma lokaler. I en sådan situation skulle skolornas administration fortsättningsvis vara separata, i enlighet med lagen om grundläggande utbildning 10, men i praktiken kunde skolorna slå samman undervisningsgrupper flexibelt och på det sättet nå målet att ge eleverna möjlighet att balanserat utveckla båda nationalspråken, bekanta sig med den nordiska kulturen och samfundet, utan att äventyra elevernas inlärning. För närvarande är sammanslagningar av den här typen möjliga att överväga i samband med renoveringen av Leppävaaran koulukeskus på så sätt att man i planeringen av det nya skolcentret beaktar Boställsskolans utrymmesbehov och flyttar även Boställsskolan till de nya lokalerna. På detta sätt kunde man också avstå från Boställsskolans nuvarande fastighet. Behandling Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pirjo Mutanen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Föredraganden drog tillbaka de två sista styckena i beslutsförslaget, som gäller möjligheten att i samband med skolrenoveringar slå ihop en finsk och svensk skola i samma lokaler för att skapa en nordisk skola. Ordföranden understödd av Kivilaakso-Wellmann gjorde följande tilläggsförslag: Nämnden Svenska rum understryker att det finska och det svenska skolnätet även i fortsättningen ska utvecklas och planeras självständigt på

3 Nämnden Svenska rum Sida 3 / 3 språklig grund. Man kan inte skapa en nordisk skola genom att slå ihop svenska och finska skolor i Esbo. En nordisk skola ska verka inom ramen för den finska skolsektorn. Till nordiska skolan ska man ansöka om att bli antagen, den ska inte fungera som en närskola. Den fysiska placeringen av en nordisk skola kan säkert påverka verksamhetsförutsättningarna, men placeringen av skolan bör behandlas separat då det är klart hur verksamheten utformas. Nämnden vill dessutom lyfta fram vissa synpunkter ur innehålls- och verksamhetssynvinkel som kunde styra den fortsatta planeringen av en nordisk skola i Esbo. Den nordiska skolan följer den nationella läroplanen men har en nordisk värdegrund som betonar de nordiska språken och den nordiska kulturen. I den nordiska skolan uppnår eleverna de nationella målen för förskolan och den grundläggande utbildningen och får en gedigen nordisk språkoch kulturkännedom. Den nordiska skolan är en skola vars särskilda uppdrag är att ge utbildning som har en betoning på nordiska språk och nordisk kultur. Skolans undervisningsspråk är finska men undervisning kan också ges på övriga nordiska språk. De nordiska språken och den nordiska kulturen har en central roll både i undervisningens innehåll och som undervisnings- och verksamhetsspråk. En nordisk skola bör ha ett intensivt pedagogiskt samarbete med skolor i övriga Norden, inklusive elev- och lärarutbyte. En sådan skola kunde vara en brobyggare till hela Norden, inte enbart mellan det finska och svenska i Finland. Till skolan kan man anta elever som har en nordisk språkbakgrund eller som är helt finskspråkiga. Elevernas språkbakgrund påverkar skolans språkprogram och -utbud. För finskspråkiga erbjuds undervisning i övriga nordiska språk som främmande språk. För de barn som har nordisk språkbakgrund kan nordiska språk undervisas som modersmål och finska som S2 (andra modersmål). För barn vars språkkunskaper i finska inte är tillräckliga ges finska som andra språk (S2). Undervisningen planeras så att undervisningen på nordiska språk och finska bildar en helhet. Målet är att garantera elevernas modersmålskunskaper samt att ge dem maximala/optimala kunskaper i de nordiska språken. Nämnden Svenska rum anser att man vid behov också kunde utreda möjligheten att få ett statligt specialuppdrag att skapa och upprätthålla en nordisk skola i stil med övriga språkskolor i Finland (t.ex. finsk-ryska,

4 Nämnden Svenska rum Sida 4 / 4 finska- franska och finsk-tyska). Också möjligheten att skapa en nordisk skola som betjänar hela huvudstadsregionen borde utredas. Ordföranden frågade om ordförandens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget. Beslut Nämnden Svenska rum Nämnden Svenska rum ger följande svar på fullmäktigemotion lämnad av ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter: Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. I motionen hänvisar man bl.a. till så kallade privata skolor i Helsingfors, som ordnar undervisning som ersätter den grundläggande utbildningen. I motionen framförs dock grundandet av en kommunal skola som undantagsvis skulle ha två undervisningsspråk. I motsats till de skolor som man i motionen hänvisar till, skulle denna skola juridiskt vara en vanlig närskola till vilken elevantagningen skulle genomföras genom att tillämpa de antagningskriterier som nämnden (finska utbildnings- och dagvårdsnämnden) godkänt. I lagen om grundläggande utbildning 628/ stadgas att skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska. Även samiska, romani eller teckenspråk kan vara undervisningsspråk. Man konstaterar även att en del av undervisningen kan ges på ett annat av de ovannämnda språken om detta inte äventyrar elevens möjligheter att följa undervisningen. Följaktligen möjliggör lagstiftningen en finskspråkig grundskola i vilken en del av undervisningen anordnas på svenska, ifall det inte äventyrar elevens möjligheter att följa med undervisningen. Det är dock inte lätt att definiera fördelningen mellan språken i den dagliga undervisningen, eftersom varje elev ska garanteras möjligheten att studera i sin närskola med hjälp av trestegsstödet. I den ifrågavarande skolans läroplan ska separat definieras hur och på vilka grunder svenska språket kan användas i den avsedda omfattningen. Ett mer sannolikt pedagogiskt alternativ skulle vara projektartade kortare studiehelheter, i vilka dessa skulle komma i fråga. I detta fall är det nödvändigt att göra det möjligt att avlägga studiehelheterna även på finska, eftersom det är skolans huvudspråk. Diskussionen om tvåspråkiga skolor har de senaste åren varit livlig, men en entydig definition av vad en tvåspråkig skola är har inte framförts. De svenskspråkiga skolorna i Esbo har redan erfarenhet av tvåspråkiga elever och i undervisningen är det möjligt att stöda tvåspråkigheten (t.ex. genom modersmålsinriktad finskundervisning). För att stöda en balanserad tvåspråkighet behövs dock nya infallsvinklar i fråga om sätten att anordna

5 Nämnden Svenska rum Sida 5 / 5 undervisningen. Olika alternativ till den tvåspråkiga skolan har framförts, t.ex. att en finsk och en svensk skola verkar i samma lokaler, att finsk- och svenskspråkiga elever går i samma skola eller en tvåspråkig skola som i huvudsak är avsedd för finskspråkiga (eller möjligtvis tvåspråkiga) elever. I diskussionen har en oro för att det svenska språket hamnar i skuggan av det finska framförts, t.ex. skulle rastspråket bli finska vilket i längden skulle äventyra det svenska språkets ställning. Det finns dock ett behov av att utveckla en modell för en tvåspråkig skola som balanserat skulle stöda det finska och det svenska språkets utveckling. Inom den finska utbildningen i Esbo ordnas redan nu språkbadsundervisning på tre olika ställen. Språkbadsundervisningen har redan flera likadana målsättningar som de som nämns i fullmäktigemotionen. Nämnden Svenska rum understryker att det finska och det svenska skolnätet även i fortsättningen ska utvecklas och planeras självständigt på språklig grund. Man kan inte skapa en nordisk skola genom att slå ihop svenska och finska skolor i Esbo. En nordisk skola ska verka inom ramen för den finska skolsektorn. Till nordiska skolan ska man ansöka om att bli antagen, den ska inte fungera som en närskola. Den fysiska placeringen av en nordisk skola kan säkert påverka verksamhetsförutsättningarna, men placeringen av skolan bör behandlas separat då det är klart hur verksamheten utformas. Nämnden vill dessutom lyfta fram vissa synpunkter ur innehålls- och verksamhetssynvinkel som kunde styra den fortsatta planeringen av en nordisk skola i Esbo. Den nordiska skolan följer den nationella läroplanen men har en nordisk värdegrund som betonar de nordiska språken och den nordiska kulturen. I den nordiska skolan uppnår eleverna de nationella målen för förskolan och den grundläggande utbildningen och får en gedigen nordisk språkoch kulturkännedom. Den nordiska skolan är en skola vars särskilda uppdrag är att ge utbildning som har en betoning på nordiska språk och nordisk kultur. Skolans undervisningsspråk är finska men undervisning kan också ges på övriga nordiska språk. De nordiska språken och den nordiska kulturen har en central roll både i undervisningens innehåll och som undervisnings- och verksamhetsspråk. En nordisk skola bör ha ett intensivt pedagogiskt samarbete med skolor i övriga Norden, inklusive elev- och lärarutbyte. En sådan skola kunde vara en brobyggare till hela Norden, inte enbart mellan det finska och svenska i Finland. Till skolan kan man anta elever som har en nordisk språkbakgrund eller som är helt finskspråkiga.

6 Nämnden Svenska rum Sida 6 / 6 Elevernas språkbakgrund påverkar skolans språkprogram och -utbud. För finskspråkiga erbjuds undervisning i övriga nordiska språk som främmande språk. För de barn som har nordisk språkbakgrund kan nordiska språk undervisas som modersmål och finska som S2 (andra modersmål). För barn vars språkkunskaper i finska inte är tillräckliga ges finska som andra språk (S2). Undervisningen planeras så att undervisningen på nordiska språk och finska bildar en helhet. Målet är att garantera elevernas modersmålskunskaper samt att ge dem maximala/optimala kunskaper i de nordiska språken. Nämnden Svenska rum anser att man vid behov också kunde utreda möjligheten att få ett statligt specialuppdrag att skapa och upprätthålla en nordisk skola i stil med övriga språkskolor i Finland (t.ex. finsk-ryska, finska- franska och finsk-tyska). Också möjligheten att skapa en nordisk skola som betjänar hela huvudstadsregionen borde utredas. Tilläggsmaterial Redogörelse - Fullmäktigemotion Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. Syftet med motionen är att öka växelverkan mellan språkgrupperna. Svaret på fullmäktigemotionen har beretts i samarbete mellan finska utbildningsenheten och enheten Svenska rum. Den finska utbildnings- och dagvårdsnämnden och nämnden Svenska rum tar ställning till likalydande beslutsförslag.

7 Nämnden Svenska rum Sida 7 / 7