Framtidens bildningskommun och integrationen av ny-finländare. Framtidsdalen, Stadsdirektör Kristina Stenman, Jakobstad

Transkript

1 Framtidens bildningskommun och integrationen av ny-finländare Framtidsdalen, Stadsdirektör Kristina Stenman, Jakobstad

2 Liten CV student, Lönnbeckska gymnasiet 1981 jur.kand, Helsingfors universitet, 1991 Jurist, verksamhetsledare, Flyktingrådgivningen, forskare, Åbo Akademi/IMR, biträdande stadsdirektör, Vasa, migrationsdirektör, inrikesministeriet 2011, arbets- och näringsministeriet stadsdirektör, Jakobstad, och medlem i skolnämndens svenska sektion i Helsingfors,

3 Om Jakobstad och Jakobstadsregionen

4 Jakobstadsregionen en tvåspråkig, mångkulturell industriregion Invånarantal totalt: ca / Jakobstad (9/2018) Jakobstad grundades 1652 av Ebba Brahe I slutet av 1700-talet den ledande varvs- och sjöfartsstaden i Finland Mångsidig industri i alla kommunerna: Nautor, UPM, Snellman (Jakobstad), Mirka (Nykarleby), Ekeri (Pedersöre), Rani-Plast (Kronoby), Baltic Yachts (Larsmo)

5 Jakobstads vision i strategin

6 Bildningskommunen Jakobstad tvåspråkig, mångkulturell och mångsidig : invånare, varav 56, 2 % svenskspråkiga, 35,2 % finskspråkiga, 8,6 % har övriga språk som modersmål (ca. 60 olika) Utbildningen tvåspråkig, och långt språkligt uppdelad Årskurs 0-5: 3 sv/2 fi; åk 6-9: 1/1; gymnasier 1/1 (Jakobstads gymnasium ja Pietarsaaren lukio i samma fastighet); Språkbadsskolan åk 0-5 ca 400 elever (2/3 badar på finska, 1/3 på svenska; administrativt två skolor) Yrkesinstituten: Optima och Yrkesakademin i Österbotten på svenska; KPEDU i Karleby är många finskspråkigas val Finskt och svenskt arbetarinstitut Körer, föreningar, församlingarna svensk- och finskspråkiga Ungdomsarbetet, Jakobstadsnejdens Musikinstitut, idrottsföreningarna tvåspråkiga Yrkeshögskoleutbildning: Centria (fi, eng) flerformsutbildning; Novia (sv) musik, bildkonst, grafisk design, formgivning, foto, scenkonst

7 Invandringen i Jakobstadsregionen 1800 Invandrare/ kommun Jakobstad Nykarleby Pedersöre Kronoby Larsmo

8 INVANDRARELEVER I JAKOBSTADS GRUNDLÄGGANDE UNDERVISNING VÅREN 2018 Invandrare i grundläggande undervisning De svenskspråkiga skolorna 133 (8,8 %) Lagmans skola: 52 (31 %) De finskspråkiga skolorna 92 (14,4 %) Itälän koulu: 48 (36 %) Top-10-språken Arabiska 61 Dari 22 Vietnam 21 Bulgariska 18 Kurdiska 11 Albanska 10 Engelska 10 Rumänska 9 Ryska 9 Somaliska 6

9 Hur ser vi på framtiden? De stora frågorna: flyttningsrörelsen mot de stora städerna tillgången på arbetskraft, försörjningsförhållandet Jämlikheten i utbildningen: hur klarar vi av att ge alla unga en utbildning och ett stöd som rustar dem mångsidigt för framtiden? Social- och hälsovårdsreformen: hur positionerar sig kommunerna? Bildningskommunen en möjlighet, men också totalt sett snävare resurser Näringslivets struktur Möjligheterna: Bildningssektorn som helhet mycket mångsidig, också med många aktörer: inom tredje sektorn, små företag och näringsidkare kommunen kan stöda uppkomsten av nya nätverk Invandringen, och t ex invandrarnas språk- och kulturkompetens som resurs Den finländska skolan väldigt stark

10 Framtidens bildningskommun troligen allt internationellare

11 Lag om främjande av integration, 1386/ Lagens syfte Syftet med denna lag är att stödja och främja integration och invandrares möjligheter att aktivt delta i samhällsverksamheten i Finland. Lagens syfte är dessutom att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper.

12 Samma behandling jämlikhet eller jämställdhet

13 Hur främjar man likabehandling och jämställdhet? Bedöma Planera Följa upp Skyldigheten för arbetsplatser och skolor att göra upp planer för jämställdhet och likabehandling är goda praktiska verktyg inom bildningssektorn

14 Integration på svenska

15 Integrationspolitiken och tvåspråkigheten Grundlagen, 17 Rätt till eget språk och egen kultur Finlands nationalspråk är finska och svenska. Integrationslagens utgångspunkt: alla invandrare ska ges information om båda nationalspråken och möjligheterna att lära sig dem Integrationsutbildning för vuxna kan ges på finska eller svenska Grunderna för läroplanen för integrationsutbildningen för vuxna finns på finska och svenska Det andra inhemska språket möjligt att ta med som valbara studier I praktiken har integrationen av vuxna på de flesta orter skett på finska -> barnen då vanligen också i finsk skola Inställningen tudelad till integration på svenska finns t ex oro för att svårt att ta sig in på arbetsmarknaden se Dessutom (tyvärr): möjlighet att ge befrielse i grundskolan, gymnasiet, högskolestudier från studier och språkkraven i det andra inhemska språket använts allmänt i de finska skolorna

16 Projektet Delaktig i Finland, Målsättningar: Utveckla en tydlig modell för integrationsutbildning som möjliggör språkstudier och studier i samhälleliga färdigheter för alla invandrare. Skapa nya handlingsmodeller för att stödja invandrarbarn i småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Bygga upp utbildningsstigar för unga invandrare Dessutom: utvecklande av integrationsutbildningar och stigar på svenska som särskilt temaområde - ett särskilt Delaktig i Finland-nätverk bildades, med deltagare från de svenska delprojekten i Helsingfors, Raseborg och Österbotten

17 Mika Helander, Kan vi stå till tjänst? Svenska Kulturfonden, 2014 Utveckla den grundläggande utbildningens färdigheter att ta emot invandrarelever. Utveckla behörighetsutbildningar för lärare i svenska som II:a språk. Utveckla läromedel i svenska som II:a språk. Ge bidrag till mera hands on åtgärder i organisationerna, t.ex. stafettkarnevalen eller mästerskapsturnering i fotboll för svenskspråkiga invandrare eller språkolympiader som för människor samman. Utred olika kommuners beredskap att ta emot invandrarbarn i den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Ta lärdom av andra länder som erbjuder motsvarande möjligheter att välja integrationsspråk.

18 Hur komma vidare med integration på svenska? En klar viljeyttring i kommunen behövs Tydlig och ärlig information till invandrarna viktig information och kartläggning av intresse t ex via invandrarnas egna föreningar, infopunkterna Möjligheter att öppna lite olika vägar för integration på svenska t ex Helsingfors Arbis har i flere år ordnat språkkurser i svenska, som godkänts som frivillig utbildning av TE-byrån I Nyland ordnas integrationsutbildning (upphandlad av NTMcentralen) på svenska vid Lärkkulla och Borgå Folkakademi, samt vid Arbis i Helsingfors Om föräldrarna integreras på svenska -> naturligt att barnen integreras i svensk småbarnspedagogik och grundskola

19 Hur komma vidare med integration på svenska? Lagstiftningen, grunderna för läroplanen, och finansieringen har goda verktyg för den grundläggande undervisningen: Förberedande undervisning 100 % statlig finansiering Hemspråksundervisning - högst 86 % statsunderstöd Finska/svenska som andra språk Religionsundervisning, t ex islam Fr o m ht 2018: grundläggande undervisning för vuxna ofta inom fria bildningen; 100 % statlig finansiering för invandrare med integrationsplan I Jakobstad: en grupp var på finska och svenska

20 Exempel: kommunens stödnätverk för integration av barn Rådgivningen skol/studerande hälsovården Familjecenterverksamhet Småbarnspedagogik grundskola andra stadiet Ungdomsarbete, även uppsökande Motion och kultur

21 Framtidens flerspråkiga, mångkulturella bildningskommun? Den goda nyheten: bildningens alla sektorer har mycket att ge till integrationsarbetet! Invandrarbarometern 2012: biblioteket, småbarnspedagogiken var av de serviceformer i kommunen som invandrare använde och uppskattade mest Integrationsarbetet är starkt tvärsektoriellt goda lärdomar från integrationsarbetet kan främja sektoröverskridande arbete på alla områden Den fria bildningen, medborgarorganisationerna, idrottsrörelsen kan vara mycket viktiga; digitaliseringen en stor möjlighet OECD:s rapport om Finlands integrationspolitik lyfter fram problem inom finländsk integrationspolitik och bl a finskan som ett svårt, litet språk kanske svenskan kan vara en lite kortare väg in till Finland?

22 Integration på svenska, Kommunförbundet, Slutrapport: kkunnigtjanster/demokrati-ochforvaltning/invandring-och-kulturellmangfald Svenskfinland har tack vare sin storlek och starka nätverk möjlighet till ett tätt samarbete vilket vi ska värna om. Nyckel till ett lyckat integrationsarbete är just samarbete över sektorgränserna men också över språkgränserna. För att öka förståelsen för svensk integration krävs en öppen dialog med finska serviceproducenter och aktörer.

23 Bildningssektorn och integration i framtidens kommun Case: Fredrikabibliotekens projekt för mångkulturell biblioteksverksamhet projektets slutrapport av projektchef Jeanette Östman (pdf; bifogas)

24 Mer information? Kompetenscentret för integration vid arbetsoch näringsministeriet - Bildningsalliansen r.f. TACK! FRÅGOR? TANKAR?

25 25