Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts"

Roger Nyberg
för 5 år sedan
Visningar:

1 Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen

2 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland ENSPRÅKIGHET TVÅSPRÅKIGHET FLERSPRÅKIGHET MÅNGSPRÅKIGHET

3 ...att vilja/våga använda sitt språk (...en kampanj i Karleby)

4 ...att vårda sitt språk. Ibland behövs språkpoliser (Från novellen Lokkin, av Nalle Valtiala, Hbl)

FINLANDSSVENSKARNAS SPRÅKVANOR (2001-2014) Hemspråk TOTALT 69 12 8 7 4 Mellannyland 49 17 14 13 7 Östra Nyland 69 14 9 5 3 Västra Nyland 72 14 7 5 2 Åboland 65 14 8 9 4 Åland 95 4 1 Södra Österbotten

5 FINLANDSSVENSKARNAS SPRÅKVANOR ( ) Hemspråk TOTALT Mellannyland Östra Nyland Västra Nyland Åboland Åland Södra Österbotten Mellersta Österbotten Norra Österbotten Finska kommuner endast svenska mest svenska, även finska båda språken lika mest finska, även svenska endast finska

Självuppskattade kunskaper i finska TOTALT 20 25 24 14 12 5 Mellannyland 39 36 18 5 2 Östra Nyland 19 32 28 12 8 1 Västra Nyland 19 28 27 14 9 3 Åboland 23 29 26 12 7 3 Åland 2 6 16 18 34 24 Södra

6 Självuppskattade kunskaper i finska TOTALT Mellannyland Östra Nyland Västra Nyland Åboland Åland Södra Österbotten Mellersta Österbotten Norra Österbotten Finska kommuner fullständigt nästan fullständigt tillfredsställande nöjaktigt dåligt inte alls

7 Andel som använder finska som första språk i det offentliga rummet enl. hemkommunens språkstruktur

8 Svenska (bara) hemma...

9 Några trender... Markant ökning av kunskaper i finska men de regionala skillnaderna fortfarande stora Växande grupp med tvåspråkig identifikation Ökad grad av finska i det offentliga rummet Förskjutning av språkgränsen De sociala och ekonomiska kostnaderna för att leva på svenska eller på två språk får inte bli större än den nytta och det nöje man får ut av det.

10 Skilda skolvärldar? Källa: Språk i rörelse, Utbildningsstyrelsen, 2016

11 TVÅ SPRÅK! Än sen då?

12 RESEARCH FOR CULT COMMITTEE (Europa-parlamentet) MINORITY LANGUAGES AND EDUCATION: BEST PRACTICES AND PITFALLS (2017)

13 SLUTSATSER (13 språkminoriteter i Europa) Det finns inga universalmodeller (best practice) som är tillämpbara för alla minoriteter Genom att staten erkänner officiella språk har staten ansvar för att värna om och stödja dem. Ansvaret ligger på nationalstaten. Institutionellt stöd och språkplanering är fundament för minoriteters utbildning. En stor utmaning för minoriteter är att det finns uppdaterat undervisningsmaterial med hög kvalitet samt kompetenta lärare.

14 REKOMMENDATIONER (13 språkminoriteter) Utbyte av erfarenheter, forskning Mångspråkighet, invandring, karriärmöjligheter Uppdaterat hög-kvalitativt undervisningsmaterial Bilateralt samarbete över nationsgränser Flerspråkiga lärare Mångspråkighet som norm Följ Europeiska stadgan för minoritetsspråk Utbildning en del av språkplaneringen språkplanering inte bara utbildning Kvalitet och kvantitet från förskola till tredje stadiet

15 15 Språkvitalitet (enligt UNESCO, 2003 )

16 Attityder!

17 Attityder!

18 Behov av språkplanering!

19 10 TESER OM SVENSKFINLAND med speciell relevans för den finlandssvenska skolan Olikheterna mellan finlandssvenskar är minst lika stora som mellan finländare i allmänhet. 2. Vad som är finlandssvensk identitet varierar enormt, inte ens språket är alltid den minsta gemensamma nämnaren. 3. Enspråkiga har nödvändigtvis inte starkare finlandssvensk identitet än flerspråkiga. 4. Den genuint tvåspråkiga gruppen ökar valet av skolspråk är inte givet. 5. Många finlandssvenskar växer upp med andra språk än finska och svenska.

20 Källa: Herberts, i Språk i rörelse, Utbildningsstyrelsen, Den övriga världen finns ofta med i bagaget. 7. Svenskfinland är snarare ett nätverk än ett geografiskt område. 8. Utlandet, främst Sverige, ligger nära, geografiskt och kulturellt. 9. Det finlandssvenska blir allt oftare konkurrensutsatt, av det finska, det rikssvenska och det internationella. 10. Det överblickbara har en speciell attraktionskraft det finns ett egenvärde i det finlandssvenska!

21 Utbildningen upplevs som viktigast om svenskan skall överleva... Hur viktiga är insatser inom följande områden för bevarandet av ett levande svenskt språk i Finland? Utbildningen Lärarutbildningen Läromedel Dagstidningarna Dagvården Äldreomsorgen Litteraturen Ungdomskulturen Föreningslivet De nya medierna Idrotten Musiken Scenkonsten Den visuella konsten 3,35 3,55 3,72 3,68 3,97 4,18 4,38 4,33 4,5 4,66 4,64 4,63 4,74 4,8 3 3,5 4 4,5 5

22 REFLEKTIONER Finlandssvenskhetens styrka: HETEROGENITET - inte homogenitet SPRÅKGRÄNSEN finns den? Minoritetspolitikens tre fundament: UTBILDNING, KULTUR & MEDIA

23 TACK - för att du orkade!

Relevanta dokument

2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla) Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling