FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND

Transkript

1 1 FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND Siv Sandberg Utredningsansvarig vid den finlandssvenska tankesmedjan FRAMTIDSSPANING Den finlandssvenska tankesmedjan Ska jobba för det svenska språkets ställning i Finland på lång sikt I bakgrunden snarare än i förgrunden Fem finansiärer, styrelse, fyra anställda Arbetet har precis börjat Fyra insatsområden har identifierats 2

2 INSATSOMRÅDEN Public service (Finlandssvenska institutioner, sammanhållning, offentligt/privat) Invandringsfrågan (Demografi, hot och möjligheter mot den svenskspråkiga minoriteten) Metropolfrågan (svenskan i huvudstadsregionen men också politik, förvaltning och service på svenska i en bredare mening) Märkesåret (kampen om historieskrivningen, det svenska arvet i Finland) 3 HÖGLJUDDA OCH TYSTLÅTNA FÖRVALTNINGSREFORMER Strukturreformerna kommer med buller och bång (kommuner, landskap, sjukvårdsdistrikt, polisdistrikt, länsstyrelser...) Innehålls- och styrningsreformerna är tysta men omfattande Nationella program (t.ex. KASTE) Ekonomisk styrning Politik som befrämjar användande av privata alternativ Interna omorganiseringar (med eller utan förändring av de yttre strukturerna) 4

3 ÄR REFORMERNA SVÅRARE I SVENSKFINLAND ÄN I RESTEN AV LANDET? Tja: sammantaget innebär reformerna både hot och möjligheter En stor del av reformerna är inte särskilt bra för någon (kommun, anställd eller kommuninvånare) Men Svenskfinland lider särskilt av: Många samtidiga krav på ökad volym Krav på ett visst befolkningsunderlag för serviceproduktionen Krav på sektorsöverskridande aktiviteter och stora projekt både lokalt och nationellt 5 SVENSKFINLAND OCH KOMMUNREFORMEN OLIKA UTGÅNGSPUNKTER GEMENSAMMA UTMANINGAR Kommunindelningen Offentlig service på svenska, språkautonomi Privata och halvoffentliga alternativ Särskild utmaning för... Mindre kommuner Större kommuner Samkommuner Större kommuner med liten svensk minoritet...men en gemensam angelägenhet eftersom Svenskfinland definieras genom kommunindelningen Tillgången på högkvalitativ svensk service är en ödesfråga Nya mekanismer behövs för att skapa handlingsalternativ 6

4 STRUKTURREFORMEN INNEBÄR INTE Att den svenskspråkiga servicen automatiskt förbättras eller försämras Omedelbara förändringar för förvaltningen och de serviceproducerande enheterna 7 STRUKTURREFORMEN INNEBÄR Förändringar i kommunens beslutsstruktur Förändringar i den interna organisationen Förändringar av samarbetsomgivningen 8

5 FÖRÄNDRINGAR I BESLUTSOMGIVNINGEN Kommunens interna beslutsfattande (majoriteter, beslutsregler) Nya grannkommuner och nya preferenser Ta hem och gör själv Omprövning av samarbetsriktning Svagare stöd för traditionella svenska lösningar t.ex. Kårkulla 9 BEHOV AV ATT SE ETT STEG LÄNGRE De interna förändringarna (organisation, program, personal) Ökat inslag av upphandling och alternativa servicemodeller Förhållandet till övergripande regionala och nationella reformer (sjukvård, regionala strukturer, ökad valfrihet) 10

6 TVÅ TESER Problemet är inte att det saknas svenskspråkiga alternativ utan att de riskerar att inte betyda något i den nya beslutsomgivningen De nya tvåspråkiga kommunerna och samarbetsområden har ett ansvar som sträcker sig utanför den egna kommunen när det gäller förvaltning och service på svenska 11 GÅ INTE I DET ÄR BARA SERVICEN SOM RÄKNAS -FÄLLAN I många kommuner finns en risk att svenskspråkiga serviceenheter (skolor, daghem) blir den enda reellt svenska nivån Resurser bör styras till att stödja personalen i serviceenheterna Men: svensk service utan svensk förvaltning och ledning är sårbar i förändringssituationer Därför: vaksamhet och långsiktighet behövs när förvaltningsstadgor formuleras och implementeras 12

7 DET GEMENSAMMA ANSVARET Former och modeller för svensk service behöver utvecklas och spridas Svenskfinland en aning på efterkälken i de allmänna trenderna inom organisering av offentlig service Kapaciteten att producera tjänster på svenska är ojämnt fördelad system för att få det mesta ut av helheten Den finlandssvenska förvaltnings- och servicekulturen har speciella drag som går utöver samma på svenska Trevligt på svenska vs. professionellt på svenska 13 VILKEN TYP AV (SVENSKT) KUNNANDE EFTERFRÅGAS I DE NYA STRUKTURERNA? Personal/professionella i ensamma svenska enheter behöver vara mångkunnigare än sina finska kolleger (ekonomi, administration, förmåga att argumentera) Tvärsektoriella organisationer Substanskunnande på svenska i allmänhet (mota svenskan som översättning och information) Fortbildning för finskspråkiga ledare/chefer i organisationer som har en tvåspråkig publik 14