Vägledardagarna. Visioner kring utbildning och integration. Vasa Astrid Thors

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vägledardagarna. Visioner kring utbildning och integration. Vasa Astrid Thors"

Mikael Ekström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Vägledardagarna Visioner kring utbildning och integration Vasa Astrid Thors

2 Samhällssniffare dvs vad sysslar Astrid med nu 2018 Diversearbetande förtroendevald inom : Utbildning, Kultur, Internationella frågor, Hållbar utveckling, Glad internationella Miljömärkets dag! Integration; Utvärderingen och Edumaps styrningsgrupp ( ansvarig för gällande Integrationslagen när den gavs till riksdagen ) Integration o Minoritetsfrågor har vissa likheter; såg också det i det jobb jag gjorde som OSSE Högkommissionär ( )

3 Vad har jag sniffat den senaste tiden? - att det finns en ny kategori ungdomar som inte ens söker sig till utbildning efter gymnasiet; man klarar sig på ngt sätt - att en växande grupp som efter III-stadiet går in för visst företagande, keikka- jobb men prioriterar på ganska kort sikt - samtidigt kommer kraven på snabba studier på tredje stadiet att öka - köerna till ungdomspsykiatri; ( Fiskehamnen Hfors, 3,5 mån), resurserna inom Studenthälsan underdimensionerade, o studiepsykologer likaså - Kan reformer genomföras utan mera studiehandledningsresurser?

4 Invandringens många anleten - Invandrare kommer för kärlek, för studier, för arbete, 2015 undantag - invandringen ser olika ut i olika delar av Svenskfinland ester, ryssar största grupper p nationell nivå - en modell fungerar inte, o kanske modellerna inte är så utarbetade som man tror, flera modeller behövs - för att välja svenska invandringstigen, måste man kunna veta vart den leder - och man måste kunna flytta åtminstone inom Svenskfinland; Norden är fortfarande bra argument

5 Sällan integreras man genom arbetet allena; arbetet är viktigt men vänner, hobbyn, språket a sense of belonging - inte alls vetenskapligt mätbart, men det är det viktiga Du integreras i ditt närsamhälle: det påverkar också valet av integrationsspråk; nya integrationskurser i Eg Finland acceptera mångdubbla identitet; annars gör vi våld på våra medmänniskor; estniska finländare, en identitet som varierar över tid; det är inte samma som identitetspolitik! den ökade indelningen i vi och de andra - det försvårar ibland integrationsarbetet.

6 Den Långa Vägen till Integration på Svenska 1.Delaktig i Finland projektet - Magmas utredning: Via Svenska Mika Helander: Kan vi stå till tjänst, Liselott Sundbäck Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val? Slutrapport över projektet Integration på svenska vid Kommunförbundet : 4. Utvärdering av Sundbäcks projekt:

7 Resultat under Kommunförbundets integrationsprojektet - Stig In! Astu Sisään! Come In! ( Öka kunskapen hos anställda o frivilliga som jobbar med utsatta grupper av flyktingar - Integration på svenska beaktad i Smärtpunktsgrupperna I o II - Snabbare utbildningsstigar: inledande test ska finnas på svenska - svenska integrationsstigen ska finnas i tvåspråkiga kommuner - den fria bildningens möjligheter att stå för eg sk integrationsutbildning har förbättrats, men är resurserna tillräckliga? I princip 100 % statsandel, vissa krav - rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete - kombination av språkundervisning och praktiskt jobb börjar förekomma - svenska integrationsdagar har börjat hålls, nätverksträffar - vissa föreningar blivit öppnare för integrationsarbete - lagstiftarna inte ansett möjligt att ge rätt till val av integrationsspråk

8 Förändrad lagstiftning och vissa förutsättningar - landskapen är tänkta att bli centrala integrationsmyndigheter, - viktigt att etablera kontakten med de nya enheterna som ansvarar för tillväxttjänster o sk traditionell arbetsförmedling - samarbete mellan de finlandssvenska regionerna behövs; att inte saker görs dubbelt; samma misstag mm. **** grunderna för läroplan för förberedande - för unga( tom för en elev) o för vuxna; Läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen för vuxna ; godkänd juni 2017; ikraft överföring på kommunerna

9 Vad är läget läsåret har inte hittat samlade uppgifter om integrationsutbildng nu - vet att efterfrågan finns på Hfors arbis kurser, Åbo arbis ordnar - det finns ngn form av resurser inom NTM-centraler - kurser i skriv- o läsfärdighet o för hemmaföräldrar ordnas svenska kommuner: - reformen med ökat stöd för fria bildningen, 100 % - kräver att de deltagande har sk integrationstid kvar - och är omnämnda i integrationsplanen - blir dyrt för kommunerna ( 57% / 63 % ist) - Alltså: uppsökande av hemmamammor ( Folkhälsan); hjälpa att göra integrationsplaner, att integrationsplanerna blir fylligare, att rätten till integration på svenska eller två språk hävdas

10 Aktuella utvärderingar Riksdagens revisionsutskott förbereder betänkande; två studier genomförts; Monimenetelmäinen tutkimus kotouttamistoimenpiteiden toimivuudesta, 2017 en annan studie som just blivit färdig - men ej ännu offentlig Betänkande denna höst fr Revisionsutskottet OECD : Working together ; Skills and Labour Market Integration of Immigrants and their children in Finland ( på integrationssidorna)

11 OECD: 2016: vid slutet av språkkurserna med integrationsstöd nådde inte 4/ 5, dvs 80 % den förutsatta B1.1 nivån i finska och 60 % misslyckades att nå nivån A2.2 som krävs för förberedande yrkesundervisning. ( sid 14) - och då finns i dessa siffror med ester - 28 % når nivån nybörjare eller lägre; en nivå som i andra länder nås med färre timmar - dåliga resultaten i språkinlärningen kan delvis förklaras med att av OECD-länderna är language distance mellan elevernas eget språk och finska är den största enligt det sätt OECD mäter för vuxna timmar ges som max, som är mycket internationellt sett slutsatser: nya metoder är viktiga för inlärningen; men också : - Vi har sagt det; svenskan borde kunna användas mera när den är språkligt närmare; börjar det finnas en större förståelse att man kan integreras på olika språk

12 OECD utvärderingen, forts - finns inte samlade o exakta uppgifter om starttestets form o innehåll och omfattning; - utvärderingen hävdar att testerna inte är sådana som lagstiftningen avsett ( s 102) - väldigt litet information om integrationsplanens innehåll ( s 102) - fortfarande okunskap om rätten till integrationsplan och stöd; uppsökande verksamheten inte tillräcklig - kritik mot att ansvaret är uppdelat på kommuner o te-byråerna : 28% av kommunerna säger att de gör integrationsplan åt alla som har rätt därtill; 35 % att i-plan görs för färre än hälften av de berättigade ( TEM källa)

13 !13

14 Är den finlandssvenska skolan redo för kulturmöten? Är dörrarna stängda - av den allmänna byråkratin eller av att man ofta hört att man ska kunna svenska när man kommer till svenska skolan - tar man ens hänsyn till att svensk skola är det naturliga för barn med viss lingvistisk bakgrund - ryska, germanska språk osv ( återkommer till OECD utvärderingen) - UBS statistik 2016 : 1,3 % av elever i svenska grundläggande utbildning har S2 språk - motsvarande tal i finska 5,2 %. - obs finns givetvis elever med annat än fi/sve som modersmål, dock utan S2 undervisning; 362/445 i Österbotten

15 Redo för kulturmöten? - med så få med annan bakgrund, risk för att de unga med annan bakgrund blir utpekade; exotism - Magmas demokratiunders 2017/ Ungdomsbarometer 2018: olika - vilka förutsättningar att uppfylla läroplanens krav? - skribenter för läromedel ( Folktingets uppvakta av Grahn-Laasonen ) - finns det utredningar om det hårdare klimatet kommit in i de svenska skolorna? - samma fråga kan på vissa orter ställas om det finlandsvenska föreningslivet - man har hört talas om vårt sociala kapital, vill kom in i de vanliga föreningarna

16 KRINGVANDRANDE FÖRSÄLJARE OCH KULTURMÖTEN I FINLAND ( ) SLS - projekt som visar på de första de facto invandrarna till storfurstendömet Finland Ryssar fr Karelen, Tatarer, judar, polacker, ester The History of Peddling in Europe - Laurence Fontaine (ethnic minorities have played an important role in small-scale transnational trade in late 19th century,. ) var det kritiska möten / konflikter eller kunde nya invånare väl slå sig ned? Få skriftliga källor; men den finlandssvenska landsbygden kanske inte så homogen som man kunde tro av talet i tidningar mm. LEVER VI MED EN MYT OM HOMOGENT SVENSKA SVENSKBYGDER?

17 Vad ska prioriteras? - att svenska skolor är redo att ta emot elever med annan bakgrund - att nyaste rön om mångspråkig bakgrund och språkundervisning beaktas - att hemspråksundervisning i skandinaviska språk organiseras i den svenska skolan - att nya familjer välkomnas i skolgemenskapen - att fortbildning i att möta mångfald prioriteras - att svenska föreningar öppnar sig för nyanlända

18 Diagram: Antal elever med svenska som andraspråk inom den grundläggande utbildningen åren

Relevanta dokument

Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck

Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck Information: - tjänstemän -invandraren själv Kartläggningar Nätverksträffar Kommuntorget Nationellt