På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck"

Transkript

1 På tandemtur i klasstandem Michaela Pörn & Linn Nybäck 1

2 Projektet Klasstandem Samarbetspartner: Åbo Akademi & Vasa universitet Plats: Vasa gymnasium &Vaasan lyseon lukio Målsättning: att utveckla klasstandem som modell för undervisning i det andra inhemska språket Metod: ett lärar-forskarsamarbete Material: videoinspelningar i klassrum, lärarnas dagboksreflektioner, studerandeenkäter & -intervjuer 2

3 Klasstandem 1. Vad är tandem? 2. Vad är klasstandem? 3. Hur organiseras klasstandem i praktiken? 4. Vilken är lärarens roll i klasstandem? 3

4 Historisk tillbakablick Tandem som metod fick sitt genombrott i ett tysktfranskt ungdomsutbyte på 1960-talet. Sedan 1990-talet tvåspråkiga gymnasier i Fribourg i Schweiz. Det mest omtalade exemplet i Finland är kursen FinTandem för vuxna som Vasa Arbis ordnat sedan (Karjalainen, K. 2011) Klasstandem i Vasa: pilotprojekt 2009, etablerat

5 Vad är tandem? Två människor med olika modersmål lär sig varandras språk i ömsesidigt samarbete Bygger på ett socialt och interaktionellt perspektiv på lärande och språkinlärning Språket används och lärs i interaktion med en infödd talare av målspråket i en meningsfull kontext Partnerna växlar mellan språken, de fungerar turvis som lärande part och turvis som språklig mentor på det egna modersmålet. Tandemprinciper Ömsesidighet Autonomi (självstyrning) 5

6 Språk och innehåll i tandem Utgångspunkten i tandemsamtal är ett tema (innehåll) som deltagarna upplever som viktigt Språkliga problem (form) lyfts fram vid behov och diskuteras vid sidan av innehållet 6

7 Läroplanen 2016 Bygger på en socialkonstruktivistisk syn på lärande där eleven har en aktiv roll. Gemensamt lärande och elevernas ansvar över sitt eget lärande betonas. Utgångspunkten är språkanvändning i olika situationer. Eleverna uppmuntras till kommunikation och interaktion i autentiska miljöer. Utveckla elevernas självförtroende som andraspråksanvändare Kulturell mångfald, identitet och språkmedvetenhet (flerspråkighet) Bygga broar mellan språken och mellan skolan och fritiden 7

8 Vad är klasstandem? Undervisning i språkligt blandade grupper Två elever med olika modersmål lär sig av varandra i ömsesidigt samarbete Bygger på pararbete som arbetssätt Tandemkurser vid Lykeion Finska kurs 2/Svenska kurs 3 Kurs 6 Kurs 7 Frivillig tandemkurs (följer ingen läroplan) 8

9 Klasstandem jämfört med andra undervisningskontexter Språkligt blandade undervisningsgrupper Interaktion och språk som mål och medel i språkundervisningen Vilka interaktionspartner? infödda talare av målspråket, lärare och andraspråksanvändare Vem fungerar som språkmodell? infödda talare av målspråket och lärare 9

10 Undervisningsarrangemang Läroplansbundna kurser 10

11 Exempel på schema ur studerandeperspektiv 11

12 Undervisningsarrangemang Frivillig tandemkurs 12

13 Exempel på schema ur studerandeperspektiv 13

14 Frågor? 14

15 Utmaningar i klasstandem Kräver ett fungerande samarbete mellan finsk- och svensklärare Kräver fungerande administrativa arrangemang Elevernas språkliga nivå kräver vissa baskunskaper Förutsätter ett relativt jämt antal studerande från bägge skolor Hur skapa fungerande par? Hur hantera 3-personers grupper? 15

16 Tack! Projektledare: Michaela Pörn (ÅA), michaela.poern(a)abo.fi, Projektkoordinator: Katri Karjalainen (VU), katri.karjalainen(a)uva.fi Doktorand: Fredrik Rusk (ÅA), fredrik.rusk(a)abo.fi Doktorand: Anna Korhonen (ÅA), anna.korhonen(a)abo.fi Projektassistent: Charlotta Engberg (ÅA), charlotta.engberg(a)abo.fi Finsklärare: Åsa Löf (VG), asa.lof(a)vaasa.fi Svensklärare: Heli Koskinen (VLL), heli.koskinen(a)vaasa.fi För mera information om projektet Klasstandem 16

VASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet

VASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet VASAMODELLEN Med Vasamodellen avses de olika samarbetsformer över språkgränsen som utvecklas i gymnasiecampus LYKEION. I campuset verkar självständiga läroanstalter som har olika undervisningsspråk. Vaasan

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett

Läs mer

Klasstandem - Luokkatandem - Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom undervisningen i det andra inhemska språket,

Klasstandem - Luokkatandem - Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom undervisningen i det andra inhemska språket, Klasstandem - Luokkatandem - Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom undervisningen i det andra inhemska språket, 2012 2015 Michaela Pörn michaela.poern@abo.fi Åbo Akademi Luokkatandem-hanke Luokkatandem

Läs mer

Gymnasieelevers erfarenheter av språkinlärning i klasstandem

Gymnasieelevers erfarenheter av språkinlärning i klasstandem Gymnasieelevers erfarenheter av språkinlärning i klasstandem -En uppföljande enkätstudie bland svenskspråkiga elever Andrea Eckstein Magisteravhandling i pedagogik Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier

Läs mer

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma

Läs mer

Jag bryr mig inte om du talar fel eller rätt så länge jag förstår dig

Jag bryr mig inte om du talar fel eller rätt så länge jag förstår dig Jag bryr mig inte om du talar fel eller rätt så länge jag förstår dig En fenomenografisk studie om gymnasiestuderandes uppfattningar av tandemundervisning Magisteravhandling i pedagogik Linda Mäki 33829

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Genom att ha en personlig språklärare vågar man mer

Genom att ha en personlig språklärare vågar man mer Genom att ha en personlig språklärare vågar man mer En intervjustudie om gymnasiestuderandes upplevelser av uppgiftstyper inom klasstandem Cindy Viinikka Magisteravhandling i pedagogik Fakulteten för pedagogik

Läs mer

Ursäkta, jag, mä en kuule kovin hyvin, tää vähän pätkii

Ursäkta, jag, mä en kuule kovin hyvin, tää vähän pätkii ÅBO AKADEMI Ursäkta, jag, mä en kuule kovin hyvin, tää vähän pätkii en fallstudie av två tandempars interaktion och hantering av tekniska problem i eklasstandem Salli Sipola Magisteravhandling i pedagogik

Läs mer

LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM

LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO perustettu v. 1880 Etelä-Pohjanmaan vanhin suomenkielinen oppikoulu opiskelijoita n. 740 Kombi-opiskeljoita

Läs mer

Klasstandem i en tvåspråkig skolkontext

Klasstandem i en tvåspråkig skolkontext Klasstandem i en tvåspråkig skolkontext Michaela Pörn, Katri Karjalainen I denna artikel diskuterar vi erfarenheter av ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt, kallat Klasstandem. Syftet med projektet

Läs mer

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet

Läs mer

Innehåll och form i tandemuppgifter

Innehåll och form i tandemuppgifter Innehåll och form i tandemuppgifter En fallstudie av tandempartnernas metaspråkliga diskussioner i klasstandem Annika Hieta-Koivisto Avhandling pro gradu i pedagogik Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum FNF Symposium 8-9.2.2018 Yvonne Nummela Andra inhemska finska utmaningar och utveckling Bakgrund och fakta Nationella utvärderingar av inlärningsresultat

Läs mer

Vasamodellen Aktivt samarbete över språkgränsen inom andra stadiets utbildning i Vasa stad.

Vasamodellen Aktivt samarbete över språkgränsen inom andra stadiets utbildning i Vasa stad. Vasamodellen Aktivt samarbete över språkgränsen inom andra stadiets utbildning i Vasa stad. 1. Bakgrund Med Vasamodellen avses de olika samarbetsformer över språkgränsen som utvecklas i gymnasie-campus

Läs mer

Pikkusen niin kuin aliasta pelais

Pikkusen niin kuin aliasta pelais Pikkusen niin kuin aliasta pelais En kvalitativ studie om gymnasiestuderandes uppfattningar av klasstandem inom undervisningen i det andra inhemska språket Annika Östman Kandidatavhandling i pedagogik

Läs mer

Mål och ambitioner viktigare än byggnader

Mål och ambitioner viktigare än byggnader Mål och ambitioner viktigare än byggnader Halvtidsresultat från projektet Språkmöten Fritjof Sahlström* (i samarbete med Ida Ahlbom, Liselott Forsman, Tuuli From*, Jenni Helakorpi*, Michaela Pörn, Fredrik

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Lärare kan totta kai!

Lärare kan totta kai! Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Lärarens roll i eklasstandem

Lärarens roll i eklasstandem ÅBO AKADEMI Lärarens roll i eklasstandem En kvalitativ videostudie av lärarens roll i eklasstandem Samir Mountassir Magisteravhandling i pedagogik Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Åbo Akademi

Läs mer

Tillsammans förstod vi varandra om samarbetet i kursen i det andra inhemska språket mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa

Tillsammans förstod vi varandra om samarbetet i kursen i det andra inhemska språket mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa Tillsammans förstod vi varandra om samarbetet i kursen i det andra inhemska språket mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa Sirpa Sipola, Marit West-Sjöholm Under läsåret 2011 12 genomfördes ett

Läs mer

Lahden kaupunki

Lahden kaupunki Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......

Läs mer

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß! 1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska

Läs mer

Betygskriterier. US610F - Språkdidaktik I, 30 hp

Betygskriterier. US610F - Språkdidaktik I, 30 hp 1 (5) US610F - Språkdidaktik I, 30 hp Kursen avser första terminens studier i ämnet språkdidaktik. I kursen behandlas grunderna för såväl språkbeskrivning, språkanvändning, språkinlärning och språkutveckling

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Upprätthållande av interaktionen i eklasstandem

Upprätthållande av interaktionen i eklasstandem Upprätthållande av interaktionen i eklasstandem Studerandes strategier vid språkliga problem Magisteravhandling i pedagogik Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Åbo Akademi Vasa, 2018 Handledare:

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Språkbyten i tandemsamtal

Språkbyten i tandemsamtal Språkbyten i tandemsamtal en fallstudie om språkbyten i gymnasiestuderandens interaktion i tandemundervisning Pia Hoppela Avhandling pro gradu i pedagogik Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi, Vasa 2014

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun 201 2015-08-05 1 (5) Mångkulturella enheten Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun Styrdokument Skollagen: 9 kap. Förskoleklassen 10 Förskoleklassen

Läs mer

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun 1/5 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Utbildningschef BUN/2017:318-003 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Dokumentansvarig: Uppföljning:

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Innehåll 1. Utgångspunkterna för den undervisning som förbereder för den 3 grundläggande utbildningen 2. Den förberedande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

KVALITETSREDOVISNING för år 2007 1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Modersmålsundervisningen Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala 7 januari 2018 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Österåkers kommun. Beslut Dnr :6001. Österåkers kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Österåkers kommun. Beslut Dnr :6001. Österåkers kommun Dnr 43-2017:6001 Österåkers kommun för förskola efter tillsyn i Österåkers kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (4) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen

Läs mer

Det är lätt att falla i ett gammalt mönster...? Om språklärande, språkundervisning och utveckling av finskundervisningen i den finlandssvenska skolan

Det är lätt att falla i ett gammalt mönster...? Om språklärande, språkundervisning och utveckling av finskundervisningen i den finlandssvenska skolan Det är lätt att falla i ett gammalt mönster...? Om språklärande, språkundervisning och utveckling av finskundervisningen i den finlandssvenska skolan Michaela Pörn Denna artikel lyfter fram diskrepansen

Läs mer

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000 DNR 3/011/2009 FÖRESKRIFT Att iakttas som förpliktande Till anordnarna av förskoleundervisning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid Fr.o.m. 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av Lagen

Läs mer

Anna Slotte-Lüttge. Katarina Rejman,

Anna Slotte-Lüttge. Katarina Rejman, Anna Slotte-Lüttge akademilektor i modersmålets didaktik, Åbo Akademi Katarina Rejman, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen www.skolsprak.fi Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman www.skolsprak.fi 1 Skolspråk

Läs mer

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)

Läs mer

Flerspråkiga barn i förskolan

Flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkiga barn i förskolan Zulu Konnichiwa Dzień Tjolle Privet Hej Dobry Salut Moi Flerspråkiga barn i förskolan Riktlinjer och organisation Ztravo Nihao Hello Slaw Merhaba Hola Maaslamha. Guten tag

Läs mer

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt

Läs mer

FinTandem. handbok för koordinatorer. Ulrica Taylor Katri Karjalainen Pia Sandås Marika Boström

FinTandem. handbok för koordinatorer. Ulrica Taylor Katri Karjalainen Pia Sandås Marika Boström FinTandem handbok för koordinatorer Ulrica Taylor Katri Karjalainen Pia Sandås Marika Boström 1. INLEDNING 2 2. TANDEM SOM SPRÅKINLÄRNINGSMETOD 3 3. VEM KAN DELTA I TANDEM? 7 4. KURSMODELL: FinTandem 9

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux Jönköping 2010-09-30 Åsa Hirsh asa.hirsh@hlk.hj.se Gradskillnad inte artskillnad Alla elever omfattas av samma rätt-och skyldigheter när det gäller skolgång Alla

Läs mer

3. FinTandem 4. 6. Tips på övningar, diskussionsämnen och aktiviteter 8. 7. Allmänna språkexamina: muntlig framställning och textförståelse 11

3. FinTandem 4. 6. Tips på övningar, diskussionsämnen och aktiviteter 8. 7. Allmänna språkexamina: muntlig framställning och textförståelse 11 Handbok för studerande 2012-2013 1. Bakgrund 2 2. Vad är tandeminlärning? 3 3. FinTandem 4 4. Varför FinTandem? 5 5. Hur lär man sig med hjälp av FinTandem? 6 6. Tips på övningar, diskussionsämnen och

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI VASA STAD BILDNINGSSEKTORN

SPRÅKSTRATEGI VASA STAD BILDNINGSSEKTORN VASA STAD BILDNINGSSEKTORN FÖRORD Sektordirektören för Vasa stads bildningssektor Christina Knookala har i Vasa tillsatt utvecklingsgrupper inom utbildningen, vilka har fått i uppgift att utveckla och

Läs mer

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk VARFÖR HAMNADE VÅRA NATIONELLA MINORITETSSPRÅK I SAMMA GRYTA MED ANDRA

Läs mer

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A PN G032 Betygsmatriser för Människans språk av Hanna Nordlander, 2011 Kroppsspråk, teckenspråk, konstruerade språk... Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda

Läs mer

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan? Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan är framtagen utifrån språknyckeln som är

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler för skola och förskola Brämhults kommundel Fastställt av: Kommundelsnämnden Brämhult Datum: 25 mars 2010 Reviderad den: För revidering ansvarar: Verksamhetschef

Läs mer

Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan

Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan Leena Nissilä De nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen i de finländska skolorna betonar betydelsen av språk och kommunikation i inlärningen

Läs mer

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög Allas rätt till språk Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög Språkvårdens stora frågor idag Språkval Översätta och tolka eller välja ett? Språkpolicy Normkritik och inkluderande språk Rensa

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se

Läs mer

Samvaro, språkanvändning och attityder

Samvaro, språkanvändning och attityder Samvaro, språkanvändning och attityder Svenskspråkiga elevers syn på att gå i en samlokaliserad skola Charlotta Engberg Avhandling pro gradu i pedagogik Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi, Vasa 2014 Handledare:

Läs mer

Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning. Kielikylpykoulutuksen koulutusohjelma (KIKY)

Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning. Kielikylpykoulutuksen koulutusohjelma (KIKY) Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning Kielikylpykoulutuksen koulutusohjelma (KIKY) 28.8.2014 Karita Mård-Miettinen & Annika Peltoniemi Enheten för nordiska språk Filosofiska fakulteten 12.00-12.15

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER L9EN10 Engelska 1 för lärare åk 7-9, 15 högskolepoäng English 1 for Teachers in Secondary School Year 7- Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska

Läs mer

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com Twitter - @frksarapersson Varför modersmål? L1 berikar och stödjer utvecklingen i L2. Ett välutvecklat L1 underlättar kunskapsinlärningen

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan. Mötet med nyanlända Hej! Nyanländ En elev som anlänt till Sverige nära skolstarten eller under sin skoltid och som inte har svenska som modersmål och att det behärskar svenska bristfälligt eller inte alls.

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA BILAGA 16.6.2016 ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA 3.1.1.1 Modersmålet, svenska Nuvarande text obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Anneli Sihvo Studentexamensnämnden Om terminologi En studerande, (gymnasie)elev

Läs mer

Presentation av kombiämnen. Modersmål, finska, engelska, matematik och hälsolära

Presentation av kombiämnen. Modersmål, finska, engelska, matematik och hälsolära Presentation av kombiämnen Modersmål, finska, engelska, matematik och hälsolära Modersmål 6 kombikurser I kombi modersmål skall du ha intresse för språket, för att läsa, skriva och diskutera. Under kurserna

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8 Nämnden Svenska rum 26.05.2016 Sida 1 / 8 759/2016 12.01.00.00 50 Utlåtande om fullmäktigemotionen om ett regionalt språkförsök i Esbo Beredning och upplysningar: Outi Saloranta-Eriksson, tel. 09 816 52345

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer