FRÅN INVANDRARE TILL KOMMUNINVÅNARE

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRÅN INVANDRARE TILL KOMMUNINVÅNARE"

Transkript

1 FRÅN INVANDRARE TILL KOMMUNINVÅNARE DELAKTIGHET OCH SYSSELSÄTTNING SYSSELSÄTTNING BLAND INVANDRARE INVA KARTLÄGGNING AV NULÄGET NULÄG CAROLINA HERBERTS, 202

2 Målsättningen för projektet Från invandrare till kommuninvånare / Maahanmuuttajasta kuntalaiseksi ( ), finansierat av Europeiska Socialfonden, är att främja invandrares integration genom en samarbets- och utvecklingsprocess. Projektet fokuserar i synnerhet på regionalt samarbete för främjande av invandrares sysselsättning och delaktighet. Utvecklingsarbetet bygger på regionens starka integrationskunskap, goda arbetssituation samt invandrares deltagande i utvecklingsprocessen. För att vidare kunna utveckla samarbetet kring dessa frågor samlades information om nuläget i Österbotten. En kartläggning vars syfte var att identifiera framgångsfaktorer, hinder, eventuella regionala skillnader samt utvecklingsbehov utfördes. Inrikesministeriets uppföljningssystem för integrationsåtgärder, integration och etniska relationer ( ) 200) bestod bland annat av en enkät om uppföljning av tjänster. Som botten för kartläggningen användes inrikesministeriets enkät, 2. Frågorna framställdes i Webropol och det webbaserade formuläret skickades till 296 personer som arbetar med uppgifter gällande invandrares sysselsättning och integration. Enkätens svarsprocent var låg ( %, 33 respondenter). Formuläret innehöll frågor från ett brett område och endast ett fåtal arbetar specifikt med dessa frågor. Trots att de deltagare som hade svårigheter med frågorna uppmanades att endast svara på frågor relevanta för dem, upplevde vissa att frågorna var för svåra och att de därför inte kunde eller ville delta. Enkätens längd (32 frågor)verkar också ha bidragit till den låga svarsprocenten. Svaren på de öppna frågorna var dock överlag väldigt utförliga och gav värdefull information om nuläget, vilket tydde på att deltagarna hade en aktiv roll i invandrarfrågor. Enkäten kunde besvaras på finska eller svenska. En större proportion av respondenterna valde att fylla i formuläret på svenska (67 %) än på finska (33 %). De flesta svarare, 40 procent, arbetade i Vasa, 24 procent i samkommunen K5 (Närpes, Kristinestad, Kaskö, Malax och Korsnäs) och 8 procent i Jakobstadsregionen (Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo och Kronoby) (figur ). Typ av arbete och uppgifter inkluderade tolk, lärare, koordinator, socialarbete, projektarbete och handledning. Figur. Svararnas kommun eller samarbetsområde. Annat 8 % Jakobstads regionen 8 % K5 24 % Vasa 40 % En fokusgrupp bestående av fyra invandrare i södra Österbotten intervjuades också. Två av invandrarna hade anlänt som flyktingar och två av familjeskäl. Intervjun utfördes på svenska och varade i två timmar. Citat t från fokusgruppen ges i rapporten. Resultaten av kartläggningen som beskrivs nedan är indelade i projektets fyra syften för att markera hur resultaten kan användas för projektets utvecklingsprocess. 2 Slutrapport: orit_loppuraportti_final_pdf.pdf 2

3 . Invandrares delaktighet och sysselsättning förstärks i handledningens initialskede Ett av projektets syften är att förstärka invandrares delaktighet och sysselsättning i handledningens initialskede. Svaren på enkätfrågan Hur är invandrarfrågorna administrativt ordnade i din kommun? varierade beroende på respondentens kommun eller samarbetsområde. Resultaten visar att flera aktörer kan ansvara för den administrativa delen men en invandrarenhet eller byrå är den aktör som oftast sköter administrationen (figur 2). Figur 2. Aktörer ansvariga för administrationen av invandrarfrågor. Vi har personal som koordinerar invandrarfrågorna i vår kommun (chef, koordinator eller motsvarande) Vi har en egen invandrar-enhet eller byrå 5 7 Vi har egna koordinatorer/kontaktpersoner inom olika förvaltningsområden Invandrarfrågorna sköts som en del av social-/ grundtrygghetsadministrationen 0 0 Respons till enkätens öppna fråga Hur är handledningen i initialskedet för invandrare organiserad i din kommun? Varierar handledningen beroende på orsaken till migration? indikerade att handledningen är organiserad på olika sätt i olika områden i Österbotten och varierar beroende på orsaken till migration. TE-byrån, socialbyrån, arbetsplatser eller asylcentralen bär oftast ansvaret för handledningen i initialskedet och i regel erbjuds endast flyktingar, men inte andra invandrare, handledning. Fokusgruppen bekräftade enkätsvaren. De som hade anlänt som flyktingar tyckte att handledningen i initialskedet hade varit utomordentlig t.ex. gällande språkutbildning, hälsogranskning, bostad, praktik och socialt stöd såsom vänfamiljer. Man betonade dock att arbetsinvandrare inte erbjuds samma positiva stöd och handledning i början av sin ankomst: Man tog verkligen väl hand om oss... man ordnade vänfamiljer åt oss. Jag tyckte det var jättebra, speciellt för språket skull. Vi blev väl omhändertagna, det stämmer absolut. Allt från det där socialarbetarna, hälsokontrollen, besök hos läkaren, tandläkaren, lägenheten, språk, praktik... allt. Jag fick inte flyktingetiketten jag är inte välkommen, jag flyttar själv hit. De flesta enkätrespondenter förklarade att TE-byrån gör upp personliga integrationsplaner i kommunen. En tredjedel svarade att invandrarenheten/utlänningsbyrån är ansvarig och lika många att socialbyrån gör upp planer. På frågan Hur täckande uppgörs personliga integrationsplaner för de invandrare som inte får planer via TE-byrån eller i samarbete med TE-byrån? svarade nästan 40 procent till mycket få eller ingen (figur 3). 3

4 Figur 3. Hur täckande uppgörs personliga integrationsplaner för de invandrare som inte får planer via TE-byrån eller i samarbete med TE-byrån. Till mycket få eller ingen 3 Under hälften Över hälften 2 Nästan alla 6 Det bor inte någon i kommunen som är berättigad till personlig integrationsplan 0 Invandrarna i fokusgruppen diskuterade att det borde finnas en eller några personer (t.ex. socialarbetare) som arbetar specifikt med utlänningar och som kunde erbjuda den tid som behövs för relevanta frågor. Dessa personer borde också följa upp integreringsprocessen och stödja de invandrare som inte lyckats få arbete i sitt nya hemland. Deltagarna i fokusgruppen resonerade att det skulle vara till stor hjälp om man kunde vända sig till en central källa för all hjälp och information: Det är viktigt för mig att det finns en socialarbetare som jobbar med utlänningar i kommunen. Eller några människor som handleder eller är rådgivare och jobbar med utlänningar eller invandrare som dom kan vända sig till i första hand och om dom inte kan svara så vet dom vem som kan göra det. Nån som känner till systemet. Var ligger ansvaret då man är färdig med allt? Vad händer om man inte lyckats hitta ett jobb? Var hamnar såna personer och var i samhället ligger ansvaret för såna? Jag tyckte redan från början att arbetskraftsbyråerna borde ha bättre koll på läget här. Så jag tycker att någon speciell handledare borde finnas på plats och styra såna som själva inte hittar varken nisch eller arbete....vilka möjligheter finns, vad kan man studera, vad måste kompletteras, kan man komplettera. Det vi fått hjälp med är att översätta våra betyg men ingen har tagit tid att prata på riktigt. 2. Invandrares sysselsättning och delaktighet förbättras En annan målsättning för projektet Från invandrare till kommuninvånare är att förbättra invandrares sysselsättning och delaktighet. En öppen enkätfråga var Bedöm sysselsättningssituationen för invandrare i din kommun. Trots att detta verkade variera från område till område så ansåg de flesta svarare att sysselsättningen bland invandrare i deras region är bättre än i resten av Finland men sämre än för den lokala majoritetsbefolkningen. Det är också oftast invandrare som drabbas först vid sämre ekonomiska tider och arbetslösheten är högre bland flyktingar än andra invandrare. På frågan Bedöm hur väl invandrarna i din kommun är sysselsatta inom uppgifter som motsvarar deras utbildning svarade de flesta dock att invandrare, speciellt de med hög utbildning från sitt tidigare hemland, sällan får arbete som motsvarar deras examen i lika hög grad som finländare. Språket ansågs som det största hindret. Fokusgruppen kritiserade också det finländska systemet på grund av svårigheter att få arbete som motsvarar utbildningen. Det fanns en stark önskan att minska byråkratin och öka möjligheterna att komplettera sin utbildning för att få en motsvarande finländsk examen. Detta skulle gynna både invandrare och den finländska arbetsmarknaden: 4

5 Jag ville diskutera jobb. Han sa vi kommer att bygga flera växthus där du kan plocka tomater och gurkor. Det kändes väldigt kränkande. Jag förstod att här finns det inte så stora möjligheter [invandrare med hög utbildning från sitt hemland]. Man borde göra det mindre byråkratiskt för att erkänna utländska diplom. Jag tycker att man borde hitta nån lättare och enklare väg att göra det. Jag hörde via en bekant i Sverige att dom kunde göra kompletterande utbildning. Jag tycker också att Finland borde ta vara på oss som kommer och har dehär utbildningarna och det är gratis för Finland och det borde man utnyttja på ett bättre sätt. På frågan Hur effektiv är den arbetskraftspolitiska utbildningen på ditt område? svarade majoriteten (80%) av enkätdeltagarna ganska effektiv eller mycket effektiv (figur 4). Figur 4. Effektiviteten av den arbetskraftspolitiska utbildningen enligt enkätsvararna. Mycket ineffektiv Ganska ineffektiv 4 Ganska effektiv 8 Mycket effektiv 2 Enkätdeltagarna ombads bedöma hindren för sysselsättning av invandrare. En lista på eventuella faktorer gavs och respondenterna indikerade vikten av dessa (figur 5). Attityder betonades oftast som det största hindret; främst arbetsgivarnas, sedan arbetskollektivets och på tredje plats invandrarnas attityder. Bristande språkkunskaper kom på fjärde plats. Figur 5. Enkätsvararnas bedömningar gällande hindren för sysselsättning av invandrare. Arbetsgivares attityder Invandrares egna attityder till sysselsättning och anställning Arbetskollektivets attityder Invandrares språkkunskaper Invandrares förmåga att kunna samordna arbetsuppgifternas krav Tillgänglighet av flexibla och individanpassade utbildningar Invandrares kunskap om arbetskulturen Identifiering av kompetens bland invandrare Arbetsgivares framgång i samband med rekrytering av invandrare Faktorer relaterade till invandrares familjesituation Invandrares förväntningar på sysselsättning och anställning Invandrares förmåga att skaffa information Färdigheter i det alltmer ökande mångfalden inom arbetslivet Faktorer relaterade till invandrares hälsotillstånd Invandrares tidigare erfarenheter av det finländska arbetslivet Social- och hälsovårdstjänsternas fokusering på sysselsättning Invandrares sociala nätverk Arbetsgivares bristande språkkunskaper Invandrares etniska bakgrund Tillräckliga kunskaper hos invandrare Möjligheter att främja kunskap om sysselsättning i samhället Väldigt viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt 5

6 De flesta svarare nämnde emellertid språkkunskaper både då de ombads klargöra det största hindret för sysselsättning enligt sig själva samt förutsäga invandrarnas ståndpunkt. Fokusgruppens diskussion reflekterade igen resultaten från enkäten. Invandrarna ansåg att bristande språkkunskaper var det absolut största hindret för anställning i Finland. Bristen på jobb var ett annat problem och fast deltagarna i gruppen själva inte hade upplevt någon arbetsdiskriminering ng så poängterade de att attityder hos alla parter spelar en stor roll berörande invandrares sysselsättning: Så länge man ej har språket så kommer man ej ut i samhället så känner man sig isolerad. Att det inte alls finns jobb. [ett hinder för anställning] Det måste finnas både vilja hos invandrare och lokalbefolkningen och lokala företag. Man måste ge invandrare en chans och möjligheter men sen är det upp till oss att bevisa att det här kan jag göra och det här klarar jag av. Enkätsvararna bedömde tillgången till olika sysselsättnings- och delaktighetsfrämjande tjänster i kommunen. De tjänster som de flesta ansåg att tillgången till borde förbättras var service och specialåtgärder till grupper per som behöver speciellt stöd såsom åldringar, elever i andra stadiet, underåriga barn, unga, handikappade och hemmamammor (figur 6). Figur 6. Enkätdeltagarnas bedömningar av tillgången till sysselsättnings- och delaktighetsfrämjande tjänster i kommunen. Tolkning och språktjänster Förberedande utbildning till invandrare Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning Läs- och skrivundervisning för vuxna Läs-och skrivundervisning för barn och ungdom Åtgärder som är jämförbara med arbetskraftspolitisk vuxenutbildning Kompletterande undervisning i grundskoleutbildningen (åk 0) Service till grupper som behöver speciellt stöd: Hemmamammor Service till grupper som behöver speciellt stöd: Unga Service till grupper som behöver speciellt stöd: Handikappade Specialåtgärder och -service till underåriga barn Stödåtgärder för elever i andra stadiet Service till grupper som behöver speciellt stöd: Åldringar Det finns tillräckligt Nästan ingen service alls Tillgången borde förbättras Det finns inga användare av denna service Invandrarna nämnde också att deras barn kan behöva extra stöd från skolan eftersom deras egen hjälp eller kunskap inte alltid är tillräcklig: Det finns saker som vi invandrarföräldrar inte kan hjälpa våra barn med. Bra om man kunde börja med stöd så tidigt som möjligt så slipper man senare problem. Enkätfrågorna Din bedömning om hur väl tjänster (tillgång, kvalitet osv.) stöder invandrares sysselsättning och Vilket är det viktigaste utvecklingsbehovet för tjänsterna som bäst skulle främja 6

7 invandrares sysselsättning? behandlade sex olika områden; svararnas egen sektor, kommunen eller samarbetsområdet, Österbottens regionala aktörer, statens tjänster, föreningar och företag samt stödorgan för företag. De flesta tyckte att sektorn de företräder stöder invandrares sysselsättning ganska bra (figur 7) och att utvecklingsbehoven inkluderar bättre information till invandrare, tillgänglighet av handledare, ett större utbud av praktikplatser, att uppmärksamma unga, samarbete mellan olika aktörer, mera utbildningsmöjligheter igheter och anpassad undervisning. De flesta tyckte också att deras kommun eller samarbetsområde stöder sysselsättning ganska bra (figur 8) och deltagarna nämnde språkundervisning, stödundervisning, kontakt mellan aktörer, resurstilldelning, samarbete, information och en karläggning av nuläget som utvecklingsområden. Figur 7. Respondenternas bedömningar av hur väl deras sektor stöder invandrares sysselsättning. Figur 8. Respondenternas bedömningar av hur väl deras kommun eller samarbetsområde stöder invandrares sysselsättning Trots att majoriteten av svararna tyckte att Österbottens regionala aktörer stöder invandrares sysselsättning ganska bra ansåg många också att stödet var dåligt (figur 9). Utvecklingsbehov innefattade starkare stöd för förenings- och politisk aktivitet, att höra invandrarnas röst, en enhetlig rådgivningstjänst, flexibla språkkurser, anpassning till arbetslivet, en kombination av regionens krafter och bättre förhandsplanering. Majoriteten av svaren indikerade att staten stöder invandrares sysselsättning bra men många tyckte också att stödet var dåligt (figur 0). Utvecklingsbehov gällde främst ekonomiskt stöd såsom tillgång till utbildning och tjänster jämt fördelade i regionen, tillräckliga medel för utbildning, koordinatorer, språkutbildning för unga och fortsatt tt utbildning efter språkkurser samt utveckling av handledning. Figur 9. Respondenternas bedömningar av hur väl Österbottens regionala aktörer stöder invandrares sysselsättning. Figur 0. Respondenternas bedömningar av hur väl staten stöder invandrares sysselsättning Svaren var jämt fördelade mellan bra och dåligt angående hur väl föreningar stöder invandrares sysselsättning (figur ). Utvecklingsförslag involverade information åt företagare, att inkludera invandrare som medlemmar emmar och ledare i föreningar, mera resurser och att erbjuda finländska kontakter som hjälp t.ex. i frågor gällande att öka förståelsen för den finländska kulturen. Ungefär lika många deltagare svarade optimistiskt på hur väl företag och stödorgan för företag stöder egenföretagande som pessimistiskt (figur 7

8 2). Lösningar för hur detta kunde utvecklas var bland annat attitydfostran d.v.s. att få företag att förstå att invandrare kan bidra med sin kapacitet, klar och tydlig information och utbildning av startande av företag samt fortlöpande stöd för invandrare. Figur. Respondenternas bedömningar av hur väl föreningar stöder invandrares sysselsättning. Figur 2. Respondenternas bedömningar av hur väl företag och stödorgan för företag stöder egenföretagande bland invandrare Införande av evidensbaserad god praxis som uppföljs, undersöks och tillämpas regionalt med stöd av utbildning Det tredje syftet med projektet är att införa evidensbaserad god praxis. Enkätfrågorna fokuserade därför på existerande god praxis inom svararnas sektor, kommun, de regionala tjänsterna, föreningar, statlig verksamhet och verksamhet som stöder företag. Då det gällde respondenternas sektor så nämndes som god praxis; språkkurser och praktikplatser inom språkundervisning, invandares deltagande i föreningsaktivitet, samarbete mellan olika aktörer, en uttalad person inom den sociala sektorn som arbetar med invandrarfrågor samt vägledning och stöd i samband med sysselsättning. God praxis i kommuner var bland annat att invandrare är involverade i projekt och sysselsatta inom social- och hälsovården, ett invandrarcenter, samarbete och information. Goda utbildningsmöjligheter, relevanta projekt, information och råd åt arbetsgivare omnämndes som god praxis inom regionala tjänster och god praxis gällande föreningar var stödpersoner för invandrare, arbetspraktik, främjande av invandrares möjligheter att delta i verksamhet och samarbete med föreningar. Inom den statliga verksamheten gavs arbetskraftspolitisk utbildning och språkutbildning, informationstillfällen, olika projekt, stöd för forskning och resurstilldelning som exempel för god praxis. Projekt, startpenning, ett system där invandrare stöder nyanlända och tydlig information nämndes som god praxis gällande verksamhet som stöder företag. I fokusgruppen framhölls arrangemangen av praktikplatser som en av de bästa faktorerna i samband med flyktingarnas ankomst till Finland. Praktikplatserna var anpassade enligt invandrarnas erfarenheter och man hade tagit i beaktande möjligheter till framtida jobb och social integrering. Språkkurserna nämndes också ofta som en positiv och viktig del av handledningens initialskede: Då man sku hitta någon n praktikplats. Det där tyckte jag nog var jättebra. Det handlade inte bara om det där att nu ska vi hitta en praktikplats där du ska vara i några veckor utan man har nog försökt verkligen att hitta en bra praktikplats där det finns möjligheter i framtiden att få jobb och det tyckte jag var bra att det handlade inte bara om stora företag utan det var dom som praktiserade hos nån bonde och nån familj. Jag menar det var ett bra sätt att komma bland lokalbefolkningen, att dom lär 8

9 känna en också. Så det blir inte bara det där offentliga sektorn som lär känna en utan det blir också lokalbefolkningen. Det skapar en positiv attityd. Man har nog lyssnat på folk och frågat och så utgår man ju från vad man har för yrke och har placerat folk där dom passar. Språkkursen började man med fort men det handlade inte bara om att lära oss språket, dom var engagerade! Det finns hela tiden nånting man kunde välja då det gäller språkkurs -viktigt att det är gratis. Det är verkligen uppskattat. På enkätens öppna fråga Vilken typ av kompetens och expertis behövs för att främja delaktighet och sysselsättning? svarade deltagarna bland annat bra språklärare, att myndigheter pratar vardagsspråk, ökad kunskap och förståelse, sammanlänkade faktorer, utbildningsplatser för unga och utbildning om Finlands kultur. 4. Ett regionalt samarbetsavtal för främjande av integration Den fjärde målsättningen för projektet är ett regionalt samarbetsavtal för främjande av integration. Respondenterna ombads uppskatta hur viktiga samarbetspartner olika aktörer är för främjande av sysselsättning och delaktighet et bland invandrare. De samarbetspartners som uppfattades som de viktigaste var utbildningsanordnare, kommunens invandrarenhet/utlänningsbyrå, projekt som främjar invandrares sysselsättning och delaktighet, TE-byrån och sektoröverskridande samarbete i kommunen (figur 3). Figur 3. Vikten av samarbetspartners för främjande av sysselsättning och delaktighet bland invandrare. Utbildningsanordnare Kommunens invandrarenhet/utlänningsbyrå Projekt som främjar invandrares sysselsättning och delaktighet TE-byrån Sektoröverskridande samarbete i din kommun Kommunens social- och hälsovårdstjänster ELY-centralen Undervisnings- och kulturministeriet Regional företagarservice Arbets- och näringslivsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Folkpensionsanstalten Det sociala området Andra föreningar Invandrares egna föreningar Inrikesministeriet Polisen Arbetsskyddsdistriktet Justitieministeriet Institutet för hälsa och välfärd Miljöministeriet Kommunförbundet Landskapsförbundet Inget behov av samarbete Inte alls viktigt Inte särskilt viktigt Ganska viktigt Väldigt viktigt 9

10 Följande enkätfråga var Hur nöjd är du med samarbetet kring främjande av sysselsättning och delaktighet bland invandrare med följande aktörer? De aktörer som deltagarna var mest nöjda med var nästan samma som de som rangordnades som de viktigaste, d.v.s. kommunens invandrarenhet/utlänningsbyrå, TE-byrånoch utbildningsanordnare. Sektoröverskridande samarbete i kommunen kom dock några platser längre ner på listan än det gjort i den tidigare frågan (figur projekt som främjar invandrares sysselsättning och delaktighet 4). Figur 4. Enkätdeltagarnas tillfredsställelse med aktörssamarbetet samarbetet kring främjande av sysselsättning och delaktighet bland invandrare. Kommunens invandrarenhet/utlänningsbyrå TE-byrån Projekt som främjar invandrares sysselsättning och delaktighet Utbildningsanordnare Kommunens social- och hälsovårdstjänster Andra föreningar Det sociala området Sektoröverskridande samarbete i din kommun Polisen ELY-centralen Undervisnings- och kulturministeriet Invandrares egna föreningar Institutet för hälsa och välfärd Arbetsskyddsdistriktet Folkpensionsanstalten Miljöministeriet Justitieministeriet Inrikesministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Arbets- och näringslivsministeriet Kommunförbundet Landskapsförbundet Regional företagarservice Inget behov av samarbete Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd På den öppna frågan Med vilka aktörer skulle du önska ett närmare samarbete kring främjande av sysselsättning och delaktighet bland invandrare? Inom vilka frågor? Hurudant samarbete? var flera svar relaterade till samarbete. Man konstaterade att det är viktigt att t.ex. utbildare, flyktingbyrån, arbetsgivare och invandrare samarbetar kring dessa frågor. Förslag på frågan Hur kunde man precisera eller klargöra arbetsfördelningen mellan de olika aktörerna, för att bättre främja sysselsättning och delaktighet bland invandrare? inkluderade att en aktör skulle bära helhetsansvaret för invandrarärenden i regionen, anställning av en eller två koordinatorer i Vasa eller Österbotten som arbetar specifikt med dessa frågor, fastställning av punktbestämda satsningar, fattande av konkreta beslut istället för att tillförlita sig på tillfälliga projekt och förtydligande av ansvarsfördelningar. Den sista frågan i enkäten var Detta projekt är baserat på en regional samarbetsmodell i Sverige, för att anpassas till Österbotten. I vilka frågor kring sysselsättning och delaktighet bland invandrare i Österbotten skulle en gemensam strategi vara bra? Ett öppet svar löd: En gemensam strategi för integrationsfrågor överlag är av stor vikt för att vi skall lyckas med att integrera invandrare på ett bra sätt i Österbotten. En regional överenskommelse inom alla delområden skulle hjälpa alla parter. 0

11 En annan respondent konstaterade likväl att en kartläggning behövs först eftersom man måste ta hänsyn till att behoven skiljer sig i olika områden i Österbotten. Andra idéer inkluderade gemensam information för att motverka förutfattade meningar och fördomar, att erbjuda alla invandrare samma möjligheter till språkkurser och andra tjänster oberoende av hemkommun och att man kunde dela och utnyttja den information och kunskap som olika aktörer eller områden redan har. SAMMANFATTNING Kartläggningen om nuläget i Österbotten var baserad på en enkät som utfördes med personer som arbetar med frågor gällande invandrares delaktighet och sysselsättning och en fokusgrupp med invandrare. Resultaten antydde att fast utvecklingsbehov förekommer så finns det redan effektiv sysselsättnings- och delaktighetsfrämjande verksamhet i Österbotten. Verksamheten verkar dock variera i olika områden i regionen och fast lokala skillnader och individuella behov borde tas i beaktande så finns det en önskan om en förenad integrationsväg och gemensam information samt att likartade tjänster skulle vara tillgängliga för alla. En mera strukturerad integrations- och sysselsättningsfrämjande modell och förbättrat samarbete mellan olika aktörer skulle också vara fördelaktiga. Att klargöra vem som gör vad, att ha en utgångspunkt eller ett informationsställe för alla invandrare och att anställa en eller några koordinatorer som specifikt sköter invandrarfrågor var också förbättringsförslag i enkäten och i fokusgruppen. Vikten av språkkunskaper nämndes av alla deltagare och speciellt invandrarna poängterade hur betydelsefullt det skulle vara att kunna komplettera tidigare utbildningar för framtida arbete.

Rådgivning och information i ärenden som berör migration

Rådgivning och information i ärenden som berör migration Rådgivning och information i ärenden som berör migration Personal på Welcome Office : Welcome Office- projektchef Pia Hägglund pia.hagglund@vaasa.fi 040 590 7752 Vasa-Korsholm-Vörå: Kaisa Mäkinen welcome.office@vaasa.fi

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Rådslag om Vår Framtid

Rådslag om Vår Framtid Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012

Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012 Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012 Närpesmodellen Lilian Ivars Närpes stad Invånarantal 31.12.2011, 9 411 personer Svenskspråkiga 87,62% Finskspråkiga 5,73% Andra språk 6,66 % Näringsstrukturen

Läs mer

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning

Läs mer

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19)

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19) ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SFI-AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE AMN 1.60-0125272011 2011-08-15 SID 1 (13) Handläggare: Leif Styfberg Tel: 08-508 25 702 Till Arbetsmarknadsnämnden den 23 augusti 2011 Remiss

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC ARBETSPAPPER 5/2015 Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman: Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC Arbetspapper 5/2015

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet Förprojektering Markera i vilken grad du upplever ett behov av att utveckla och stärka

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10 Modell Integration i landsbygdsföretagande Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10 Innehåll Användare av Modellen... 3 Modellen... 3 Modellens målgrupp... 4 Modul Svenska språket... 5 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Ska skriva ett examensjobb och har inget emot att få betalt för det Vill

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009

Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009 Integrationsfonden Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009 HANDLINGSLINJE A1 HANDLINGSLINJE A2 HANDLINGSLINJE B3 HANDLINGSLINJE B4 HANDLINGSLINJE C5 HANDLINGSLINJE C6 Stödjande av tredjelandsmedborgare

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 VT14 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012 Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 HT-2012 Praktikplats: Strandberghaage AB Tegnergatan 34 113 59 Stockholm Praktikperiod 28 augusti 2012 18 januari 2013. Handledare: Pelle Strandberg Jag har under hösten

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10 Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Kunskap, glädje å så lite tillväxt

Kunskap, glädje å så lite tillväxt Kunskap, glädje å så lite tillväxt Det är människans nyfikenhet och vilja till ökad kunskap som för utvecklingen och samhället framåt Policydokument för högskoleutbildning för tillväxt och utveckling i

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

En dag ska jag återvandra

En dag ska jag återvandra En dag ska jag återvandra Information till dig som har återvandringsplaner Återvandring till hemlandet En dröm som för många aldrig blir verklighet. En dröm som förhindrar en att känna sig fullt hemma

Läs mer

DAGS ATT KRAFTSAMLA.

DAGS ATT KRAFTSAMLA. DAGS ATT KRAFTSAMLA. Utanförskap i Sundsvall Hur kan näringslivet hjälpa till? Arbetsmarknadstorget & FAVI tror på samverkan Ett gott exempel Telge Tillväxt DAGS ATT KRAFTSAMLA Utanförskap har många olika

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport 2015-10-15

ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport 2015-10-15 ÖPPET SVERIGE Förslag för en bättre migrationsprocess Fokus: Jämtland Regional rapport 2015-10-15 Vi har frågat proffsen! 60 miljoner människor befinner sig på flykt i världen. Av dem kommer bara en rännil

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Individuella behov var får jag stöd?

Individuella behov var får jag stöd? Individuella behov var får jag stöd? Vates 3.12.2015 Sixten Snellman, rektor 18.12.2015 Esittäjä 1 Aktivera resurserna utbildning eller arbete? Studier efter grundläggande utbildningen Vilket stöd erbjuds

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN

KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN MIKA HELANDER PD, akademilektor (forskningsledig fr.o.m. 1.9.2015) Åbo Akademi sociologiska enheten Kan vi stå till tjänst? 2

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Läkare utan specialistutbildning Tekniker

Läkare utan specialistutbildning Tekniker Koncernstab HR Malin Ferbas HR-strateg Tel 040-675 36 30 Malin.Ferbas@skane.se PM INTRODUKTIONSPROGRAM Datum 2014-05-20 Dnr 1500978 1 (8) Introduktionsprogram för utlandsutbildade personer Inledning Sen

Läs mer

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt.

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Det här är KFS Ett väl fungerande samhälle behöver sådant som el, vatten, avlopp, kommunikationer, avfallshantering, besöksmål, skola, vård och omsorg.

Läs mer

PRAKTIKEN I ETT NÖTSKAL - Den praktiska undervisningen och där tillhörande processer

PRAKTIKEN I ETT NÖTSKAL - Den praktiska undervisningen och där tillhörande processer Arcada - Institutionen för hälsa och välfärd 09/2015 PRAKTIKEN I ETT NÖTSKAL - Den praktiska undervisningen och där tillhörande processer Syfte Praktiken är en viktig del av studerandes lärande och kompetensutveckling.

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-15 KS 2013/0620 Kommunstyrelsen Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Min väg till framtiden. Att arbeta med process i grupper

Min väg till framtiden. Att arbeta med process i grupper Min väg till framtiden Att arbeta med process i grupper Projektet Gävleborg har en arbetsmarknad som är starkt könsuppdelad med en kombination av låg- och högutbildade ungdomar. Oavsett utbildningsnivå

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Åland Arbetslösheten, fokus och lagstiftning Trendbrott I den ekonomiska översikten 2015

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (6) Datum: 2011-12-20 Information om yrkeshögskolans

Läs mer

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommun- och stadsdirektörernas konferens 23-24.9, Pargas Linda Grönqvist, teamledare Vi vill synliggöra vår service Vi registerar alla

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

KRAFTSAMLING 2011-2015

KRAFTSAMLING 2011-2015 KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Kontakt TCO Samuel Engblom - Åsa Odin Ekman samuel.engblom@tco.se - asa.odin.ekman@tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år Inledning De senaste

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se Den moderna lärlingen Ett försprång mot andra företag när det gäller att få de bästa medarbetarna Gymnasieutbildning med stöd av branschen för ambitiösa framtidsinriktade elever som vill lära sig ett yrke

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263 Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent

Läs mer

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Sveriges kommuner granskade genom Agenda PR:s kommunspegel november 2012 Sida 1 av 16 Inledning Endast hälften av Sveriges kommuner bedriver ett systematiskt

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014 Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd Östersund 21 maj 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att planera Utvidgade möjligheter till

Läs mer

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen. 10 steg till att planera en workshop Att organisera en workshop är mycket tidskrävande och det finns många detaljer att hålla reda på, men det kan vara en mycket givande forum och kan användas i många

Läs mer

Läroplan för handledarutbildning

Läroplan för handledarutbildning Diarienummer: Träder i kraft: ÅLR 2016/187 01.03.2016 Rättsgrund: 7 landskapsförordning (2015:95) om förarutbildning Giltighetstid: Tillsvidare Läroplan för handledarutbildning Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer