Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi"

Transkript

1 Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

2 Ole Norrback, Vbl Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga svenskans ställning vid fusioner. Jag vill påstå att en sådan förändring inte primärt är en kostnadsfråga. Samtidigt skulle svenskans ställning förbättras i många tvåspråkiga kommuner där den nu är svag

3 Faktaruta, Vasabladet Enligt nuvarande lagstiftning har kommunen rätt att bestämma om att ha två förvaltningsspråk. Ingen paragraf tvingar kommunen till något sådant. I dagens läge finns ingen kommun som officiellt har två förvaltningsspråk. Vasa stad kan sägas ha det i praktiken. 31 kommuner i Finland har svenska som förvaltningsspråk. 15 av dem finns på fastlandet och 16 på Åland. Ole Norrback anser att man borde agera nu i samband med kommunreformen för att få en modell med två förvaltningsspråk i kommunernas regelverk.

4 Projektet Två förvaltningsspråk Finlands kommunförbunds svenska sekretariat huvudman för projektet Utreda vad förvaltningsspråk och annan språkanvändning innebär Förtydliga idén om förvaltningsspråk, förutsättningarna för att genomföra två likvärdiga förvaltningsspråk och vilka kommuner det kunde beröra Olika sätt att arbeta för bättre språklig verksamhet

5 Lovisa stad fungerar på två språk, Fikt 4/2012 Både svenska och finska används inom förvaltningen och det politiska beslutsfattandet i Lovisa. Praxisen är genomtänkt, inskriven i förvaltningsstadgan och mer omfattande än kanske någon annanstans.

6 Förvaltningsstadgans betydelse? Finsk majoritet Svensk majoritet 15/18 10/12 De olika språkgruppernas behov skall beaktas jämbördigt i organiseringen av kommunens förvaltning och verksamhet och i informationen. 16/18 10/12 Den kommunala servicen skall ordnas så, att klienterna inom alla kommunala uppgiftsområden kan få service på sitt eget modersmål. 14/18 7/12 Beträffande de språkkunskaper som skall krävas av tjänsteinnehavare och arbetstagare gäller vad som särskilt föreskrivits eller beslutats. 10/18 7/12 Föredragningslistan och protokollet skall när det gäller fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndernas möten avfattas både på finska och svenska.

7 I stora kommuner varierar den svenska servicen Liten svensk minoritet i stor kommun: 2,8-8 % svenskspråkiga 9-19 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Helsingfors, Esbo invånare, varav svenskspråkiga Vanda, Åbo invånare, varav svenskspråkiga Lojo invånare, varav svenskspråkiga Mindre svensk minoritet i stor kommun: % svenskspråkiga procent får ofta eller alltid service på modersmålet Karleby, Kyrkslätt invånare varav svenskspråkiga Större svensk minoritet i stor kommun: % svenskspråkiga procent får ofta eller alltid service på modersmålet Borgå, Vasa invånare, varav svenskspråkiga

8 I små kommuner är förvaltningen liten och resurserna små Liten minoritet i liten kommun: minoritetens andel 8-20 % invånare med minoritetsspråk Pyttis, Mörskom invånare, 4-6 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Kronoby, Malax, Nykarleby, Pedersöre, Vörå invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet Större minoritet i liten kommun: minoritetens andel % invånare med minoritetsspråk Kaskö, Lappträsk, invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet Grankulla, Sjundeå invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet Kimitoön, Ingå, Kristinestad invånare, procent får ofta eller alltid service på modersmålet

9 Kommuner med stora minoriteter Stor minoritet i medelstor kommun Hangö, Lovisa, Sibbo invånare, svenska (36-43%) procent Jakobstad, Korsholm, Pargas, Raseborg invånare, finska (30-44%) procent

10 Språkformer i praktiken Kommuner kommunicerar Lagstiftningen ser Den svenskspråkige undrar 1. med andra myndigheter dokument Finns det material på svenska? Kommer det i tid? 2. med den beslutsfattande organisationen föredragningslistor och protokoll, mötesspråk Förstår jag innehållet i ärendet rätt? Lyssnar någon på vad jag säger, om jag talar svenska? Lämnar språket mig utanför? 3. internt inom organisationen arbetsspråk, internt språk Kommer en finskspråkig beredning ihåg att beakta svenska behov? 4. med företag och andra intressenter avtalsspråk Förstår jag avtalstexter som jag beslutar om? 5. med och till invånarna information, anslag Får jag alls veta vad som händer? 6. i servicesituationer patienthandlingar Talar någon med mig? Förstår de vad jag säger?

11 'Byri på svensk...' Varför drar sig svenskspråkiga för att tala svenska i förhållande till myndigheter? Inte nödvändigtvis av lättja, ovana eller skam, utan snarare för att när man inleder på svenska, så blottlägger man sig och gör sig till representant för något man kanske inte är, och som föremål för en stor uppsättning av allehanda fördomar och förutfattade meningar, där man aldrig på förhand kan veta hur motparten betraktar en.

12 Mekanismer som hindrar Oklara definitioner Missförstånd Känsliga mekanismer Tvåspråkig allting på två språk eller lite på svenska också? Goda kunskaper knaggliga fraser eller obehindrat samtal? Service på minoritetsspråket formalitet eller självklarhet? Service på svenska är en särrättighet, en bonus eller hör till speciallagarna Service på svenska är en grundrättighet. Yrkeskunskapen är viktigast Språkkunskaper är en del av yrkeskunskapen. Alla svenskspråkiga kan finska. Alla kan inte finska. Ännu färre behärskar all terminologi på alla områden. Närvarons politik ingen minns behov som ingen påminner om Kritisk massa för att fungera i praktiken krävs tillräckligt många som kan båda språken Självselektion om man inte kan lite svenska söker man sig inte till en tvåspråkig kommun

13 Två förvaltningsspråk i praktiken 1. Kommunen vill fungera jämbördigt på finska och svenska i all sin verksamhet. 2. Kommunen arbetar systematiskt för att fungera på finska och svenska i all sin verksamhet. 3. Systematiken innebär att en obruten servicekedja kan skrivas ut att alla ärenden kan skötas på det egna språket från början till slut.

14 4. Kommunen formulerar handlingsrutiner för hur språkbruket mellan beredningen och den beslutsfattande organisationen, internt inom organisationen och externt ut till invånarna fungerar. 5. Kommunen går systematiskt igenom alla typer av handlingar som produceras inom kommunen och fastslår hur dessa översätts och i vilken prioritetsordning. Det gäller framför allt interna dokument och handlingar under beredning. 6. Språkkunskaper krävs i alla funktioner, på alla nivåer. Dessutom skall det finnas tillräckligt många anställda med tillräckliga språkkunskaper per enhet/per skift.

15 7. Inom alla enheter finns personer som ansvarar för servicen på minoritetsspråket. Den huvudansvariga finns inom kommunens ledningsgrupp. 8. Personalens språkkunskaper värdesätts. 9. Kommunen skall ha ett regelbundet utbildningsutbud, för att förkovra personalens språkkunskaper. 10. I förhållande till andra myndigheter agerar kommunen enligt språklagen.

16 Tack för Din uppmärksamhet!

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommun- och stadsdirektörernas konferens 23-24.9, Pargas Linda Grönqvist, teamledare Vi vill synliggöra vår service Vi registerar alla

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Avfallsnämnden arbetar med avfallshanteringens myndighetsuppgifter i de kommuner som undertecknat avtalet.

Avfallsnämnden arbetar med avfallshanteringens myndighetsuppgifter i de kommuner som undertecknat avtalet. AVTAL OM GEMENSAM AVFALLSNÄMND UTKAST 19.5.2015 1. Avtalets syfte De undertecknade kommunerna kommer med detta avtal överens om att Raseborgs stads nämnd, som kallas för Nylands avfallsnämnd, fungerar

Läs mer

INNEHÅLL BILAGOR. 1. Bakgrund 1. 2. Ärendets behandling 1. 3. Tryggandet av delaktighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6

INNEHÅLL BILAGOR. 1. Bakgrund 1. 2. Ärendets behandling 1. 3. Tryggandet av delaktighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6 PLAN FÖR ORDNANDE AV BOENDE I KÅRKULLA SAMKOMMUN FÖR ÅREN 2012-2020 Godkänd av Kårkulla samkommuns styrelse 18.12.2012 INNEHÅLL 1. Bakgrund 1 2. Ärendets behandling 1 3. Tryggandet av delaktighet och rättigheter

Läs mer

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Mellanrapport Det nuvarande svenskspråkiga gymnasienätet uppstod under 70-talet efter att grundskolereformen genomförts. Efter det har gymnasienätet i stort

Läs mer

Finskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8

Finskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8 Språkbarometern 14.. Sammanfattningen av resultaten från Språkbarometern Språkbarometern undersöker hur väl den lokala språkminoriteten får service på sitt eget språk i hemkommunen. Samtliga tvåspråkiga

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner

Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner PL Linnéa Henriksson Offentlig förvaltning Åbo Akademi linnea.henriksson@abo.fi 19.11.2007 1 Om bakgrunden till

Läs mer

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 1. SPRÅKPROGRAMMETS BAKGRUND Stadsstyrelsen beslutade 17.12.2007 att för staden utarbetas ett språkprogram; Stadsstyrelsen tillsatte 21.11.2009

Läs mer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer Detta är en presentation av ett planerat kapitel för min planerade doktorsavhandling om språkkrav i finska och svenska för anställda i tvåspråkiga kommuner i Finland. Syftet med min avhandling är undersöka

Läs mer

Språkprogram för Nylands förbund

Språkprogram för Nylands förbund Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef

Läs mer

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Ledningsgruppens möte 16.5.2008 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan Organisering Samarbetsprojekt SSKH Åbo Akademi i Åbo och Vasa

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

ISBN 978-952-259-309-2 (inb.) ISBN 978-952-259-310-8 (pdf) Taitto: Annukka Leppänen

ISBN 978-952-259-309-2 (inb.) ISBN 978-952-259-310-8 (pdf) Taitto: Annukka Leppänen Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013 ISBN 978-952-259-309-2 (inb.) ISBN 978-952-259-310-8 (pdf) Taitto: Annukka Leppänen Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 1 De språkliga

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN OCH SKOLAN

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN OCH SKOLAN 2/2014 SSKH NOTAT SSKH REPORTS AND DISCUSSION PAPERS BILDNINGSFÖRVALTNINGEN OCH SKOLAN Rekommendationer för en fungerande svensk bildningsförvaltning Cecilia Böhme, Henrik Hägglund & Stefan Sjöblom SVENSKA

Läs mer

Avgifter fr.o.m 1.8.2016 för morgon- och eftermiddagsverksamhet i 31 kommuner i Svenskfinland

Avgifter fr.o.m 1.8.2016 för morgon- och eftermiddagsverksamhet i 31 kommuner i Svenskfinland Avgifter fr.o.m 1.8.2016 för morgon- och eftermiddagsverksamhet i 31 kommuner i Svenskfinland Höjer avgiften Högsta avgiften höjning Borgå 135 35% Esbo 140 17% Hangö 93,5 10% Höjdes 1.1.2016 Helsingfors

Läs mer

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL GERDA-enkäten Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa METODBESKRIVNING 1. URVAL GERDA-enkäten riktades till 65- och 75-åringar i Västerbottens län i Sverige och landskapet Österbotten i Finland. Svararnas födelseår

Läs mer

Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6

Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6 Protokoll sida 1(6) nr 1/2016 Organ: Nämnden för minoritetsspråket Tid: 9.5.2016, kl. 13.00 15.30 Plats: Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6 Beslutsfattare: Närvarande: Ingves Sari-Milla Kukko

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9 Kommun- och servicestrukturreformen och nationalspråken Innehåll 1 Inledning 3 2 Grundlagen 4 3 Språklagen 5 4 Sektorlagstiftning 7 5 Bildande av samarbetsområden 8 6 Ändringar i kommunindelningen 9 7

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

KOMET blir KOMET2020 - Kompetens och mentorskap för unga. Projektutredare Lotta Keskinen Tel. 041 505 5755 lotta.keskinen@luckan.

KOMET blir KOMET2020 - Kompetens och mentorskap för unga. Projektutredare Lotta Keskinen Tel. 041 505 5755 lotta.keskinen@luckan. KOMET blir KOMET2020 - Kompetens och mentorskap för unga Projektutredare Lotta Keskinen Tel. 041 505 5755 lotta.keskinen@luckan.fi Målgrupp Unga utanför studier och arbete; i risk för avbryta studierna;

Läs mer

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2432 Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén Sammanställd av Sten Palmgren Helsingfors 2000 2 Översikt av Finlands gällande språklagstiftning

Läs mer

SELVITYKSIÄ JA OHJEITA UTREDNINGAR OCH ANVISNINGAR. Språkbarometern Språkklimat och språklig service i tvåspråkiga kommuner

SELVITYKSIÄ JA OHJEITA UTREDNINGAR OCH ANVISNINGAR. Språkbarometern Språkklimat och språklig service i tvåspråkiga kommuner SELVITYKSIÄ JA OHJEITA UTREDNINGAR OCH ANVISNINGAR 52 2016 Språkbarometern 2004 2016 Språkklimat och språklig service i tvåspråkiga kommuner Justitieministeriets publikation 52/2016 Språkbarometern 2004

Läs mer

SAMMANDRAG 1. UTVECKLING AV TINGSRÄTTSNÄTET. 1.1 Bakgrund till utvecklingen av tingsrättsnätet

SAMMANDRAG 1. UTVECKLING AV TINGSRÄTTSNÄTET. 1.1 Bakgrund till utvecklingen av tingsrättsnätet SAMMANDRAG 1. UTVECKLING AV TINGSRÄTTSNÄTET 1.1 Bakgrund till utvecklingen av tingsrättsnätet Utvecklingen av tingsrättsnätet utgör ett led i omstruktureringen av tingsrätterna. I den ingår också överföring

Läs mer

Vill vi verkligen låta medborgarna påverka kommunen? Kommunmarknaden Siv Sandberg

Vill vi verkligen låta medborgarna påverka kommunen? Kommunmarknaden Siv Sandberg Vill vi verkligen låta medborgarna påverka kommunen? Kommunmarknaden 15.9.2016 Siv Sandberg Utgångspunkt Forskningsprojektet ARTTU2 12 576 kommuninvånare 1 571 beslutsfattare 40 kommuner Kommuninvånarundersökningen

Läs mer

Kommunreformens konsekvenser för församlingarna

Kommunreformens konsekvenser för församlingarna 2 2010 Bengt Klemets Kommunreformens konsekvenser för församlingarna Om församlingsidentitet och strukturer i de nya kyrkliga samfälligheterna Kommunreformens konsekvenser för församlingarna Om församlingsidentitet

Läs mer

Kårkulla samkommun. Fullmäktige. Protokoll

Kårkulla samkommun. Fullmäktige. Protokoll Protokoll Sammanträdestid: Onsdag kl. 10:00 13.20 Sammanträdesplats: Hotel Cumulus Koskikatu, Koskikatu 5, Tammerfors Närvarande: Medlemskommun Röstetal Närvarande Anm. X Johan Sandberg Borgå 15 X Anita

Läs mer

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk 1 Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk Allmänt En arbetsgrupp (PORA) vid inrikesministeriets har som bekant framlagt ett preliminärt förslag till en ny indelning av landets polisdistrikt (

Läs mer

FÖRBUNDSNYTT. December Förbundsstyrelsen 2017 Höstmötet valde enhälligt sittande ordförande Ole Norrback till förbundsordförande.

FÖRBUNDSNYTT. December Förbundsstyrelsen 2017 Höstmötet valde enhälligt sittande ordförande Ole Norrback till förbundsordförande. FÖRBUNDSNYTT December 2016 Förbundsstyrelsen 2017 Höstmötet valde enhälligt sittande ordförande Ole Norrback till förbundsordförande. Styrelsens sammansättning år 2017 är: Ordinarie: Henrik Svarfvar, Korsholm

Läs mer

SPRÅKPROGRAM 31.3.2010

SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 Stadsstyrelsen 17.5.2010 Innehåll Språkprogram... 1 1. Språkprogrammets bakgrund... 2 2. Språkprogrammets utgångslägen.2 3. Lagstiftning och övriga regelverk.. 2 4. Språklig jämställdhet

Läs mer

Organisationstillhörighet 1 Norbergs kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Norbergs kommuns organisation.

Organisationstillhörighet 1 Norbergs kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Norbergs kommuns organisation. 1 Reglemente för gemensamma nämnden för lönesamverkan mellan Fagersta, Avesta, Hedemora, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner gällande från och med 2007-01-01. Reviderat 2013. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Campus Kungsgården, auditoriet, Kungsgårdsvägen 30 A, Vasa

Campus Kungsgården, auditoriet, Kungsgårdsvägen 30 A, Vasa Sida 1 Sammanträdestid: 30.8.2017 kl. 10.00 Sammanträdesplats: Campus Kungsgården, auditoriet, Kungsgårdsvägen 30 A, 65380 Vasa Närvarande: Medlemskommunernas ombud, se bilaga 15 Paragrafer: 15-21 Underskrifter:

Läs mer

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:

Läs mer

Kommissionen för språklig service PROTOKOLL 2/2015

Kommissionen för språklig service PROTOKOLL 2/2015 Kommissionen för språklig service 03.09.2015 PROTOKOLL 2/2015 12 Öppnande av mötet 13 Konstaterande av laglighet och beslutförhet 14 Protokolljusterare 15 Godkännande av arbetsordningen 16 Landskapsdirektören

Läs mer

Kaj Lindqvist. Aktuella reformer Ekonomi

Kaj Lindqvist. Aktuella reformer Ekonomi Kaj Lindqvist Aktuella reformer Ekonomi Reformer Kommunstrukturen/ Landskap Social- och hälsovårdsreform Totalreform av kommunallagen Statsandelsrefom Utvärdering av kommunernas uppgifter 4.5.2015 Finlands

Läs mer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision

Läs mer

Sysselsättningsöversikt, februari 2014

Sysselsättningsöversikt, februari 2014 UTSIKTER FEBRUARI NTM-CENTRALEN I NYLAND Ytterligare information: Jouni Nupponen 0295 021 117 Tuunia Keränen 0295 020 914 Sysselsättningsöversikt, februari Får publiceras 25.3. kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

FRISBI UTREDNINGEN 2010. En analys av framtida utmaningar och nya strukturer inom det fria bildningsarbetet i svenskfinland.

FRISBI UTREDNINGEN 2010. En analys av framtida utmaningar och nya strukturer inom det fria bildningsarbetet i svenskfinland. FRISBI UTREDNINGEN 2010 En analys av framtida utmaningar och nya strukturer inom det fria bildningsarbetet i svenskfinland Kjell Herberts 1 Förord Att relativt snabbt, vid sidan av andra krävande uppgifter

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Jaana Tilles (S) yrkar att arbetsutskottet beslutar att ftireslå kommunstyrelsen att füreslå

Jaana Tilles (S) yrkar att arbetsutskottet beslutar att ftireslå kommunstyrelsen att füreslå I Kommunst nelsen füreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservation Jaana Tilles (S) reserverar sig till förmån für eget yrkande. Anteckning Gunnel Orselius-Dahl (FP) deltar ej i beslutet. Ärendet

Läs mer

2011-06-08 LS 1010-0819. Uppföljning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den nya lagstiftningen om minoriteter och minoritetsspråk

2011-06-08 LS 1010-0819. Uppföljning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den nya lagstiftningen om minoriteter och minoritetsspråk Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(2) Ankom Stockholms läns landsting 2011-06-08 LS 1010-0819 i ANOSTINGSSTYRELSEN Dnr: 2011-06- 0 8 * 1-06-21 01? Landstingsstyrelsen Uppföljning

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. SID 1 (6) 2010-01-18 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad med anledning av ny lag (2009:724) Antagna av

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Del 2. Språk och kvalitetsaspekter. Sammanställd av:

Del 2. Språk och kvalitetsaspekter. Sammanställd av: Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 2. Språk och kvalitetsaspekter

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Språkliga riktlinjer för SLU

Språkliga riktlinjer för SLU Ledningskansliet BESLUT SLU ID: SLU.2016.1.1.1-2433 2016-06-21 Sändlista Språkliga riktlinjer för SLU Beslut Rektor beslutar att anta språkliga riktlinjer för SLU enligt bilaga fr.o.m. 2016-07-01, att

Läs mer

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2433 Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen

Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område 2015 Teemu Saarinen 18.12.2015 Begrepp som gäller uppföljningen 18.12.2015 Flöde till arbetslöshet som varat längre än 3 månader = Andelen

Läs mer

Rektorsdagar 2013 Mariehamn Kurt Torsell

Rektorsdagar 2013 Mariehamn Kurt Torsell Rektorsdagar 2013 Mariehamn 24.-25.10 Kurt Torsell Enheterna vid Finlands Kommunförbund Kommunalekonomi Juridik Kommunutveckling och forskning Verkställande direktör Vice verkställande direktörer Undervisning

Läs mer

Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland. - En situationsrapport Monica Martens-Seppelin

Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland. - En situationsrapport Monica Martens-Seppelin Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland - En situationsrapport 2016 Monica Martens-Seppelin Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland 2016 Innehållsförteckning Förord 1. Kartläggningens

Läs mer

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer Författare, utredare och arbetsgrupp: Torbjörn Stoor, Ann Backman och

Läs mer

FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND

FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND 1 FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND 13.11.2008 Siv Sandberg Utredningsansvarig vid den finlandssvenska tankesmedjan FRAMTIDSSPANING Den

Läs mer

Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm

Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm Finlandssvenska fysikdagar, Silja Symphony 13.11.2009 1 Bakgrund Att studera fysik och naturvetenskaper

Läs mer

Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring

Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring Jenny Sylvin Denna artikel handlar om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet. I takt med att engelskan blivit det överlägset mest använda språket

Läs mer

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender 2001. Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks-

Läs mer

Kommunikationsministeriets förordning

Kommunikationsministeriets förordning Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets

Läs mer

FiSS utlåtande till exp.kommittén 2010. Google översättning

FiSS utlåtande till exp.kommittén 2010. Google översättning FiSS utlåtande till exp.kommittén 2010. Google översättning Till expertkommittén för den europeiska stadgan om landsdels-eller minoritetsspråk av Europarådet. Möte med svenska organisationer i Helsingfors

Läs mer

Enligt lika grunder. mukaan. perusteid Samanlaisten. Sivu 74. perusteiden. Gustav Björkstrand

Enligt lika grunder. mukaan. perusteid Samanlaisten. Sivu 74. perusteiden. Gustav Björkstrand 4 2012 Gustav Björkstrand Enligt lika grunder MAGMA-STUDIE 4 2012 Språkkonsekvensbedömning av de föreslagna strukturmodellerna för den evangelisklutherska kyrkan i Finland 2012 4 201 2 a-studie 4 Gustav

Läs mer

Jan Saarela. Invandringens samhällsekonomiska konsekvenser. med fokus på Svenskfinland

Jan Saarela. Invandringens samhällsekonomiska konsekvenser. med fokus på Svenskfinland 2 2011 Jan Saarela Invandringens samhällsekonomiska konsekvenser med fokus på Svenskfinland Invandringens samhällsekonomiska konsekvenser med fokus på Svenskfinland Utgivare: Finlands svenska tankesmedja

Läs mer

Arbetslösheten minimal - utexaminerade från Soc&kom

Arbetslösheten minimal - utexaminerade från Soc&kom Christian Starck 22.2.2016 Arbetslösheten minimal - utexaminerade från Soc&kom 2000 2014 Under perioden 2000-2014 utexaminerades sammanlagt 961 personer från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors

Läs mer

Landskapsbesök Riksomfattande material. Våren 2012

Landskapsbesök Riksomfattande material. Våren 2012 Landskapsbesök Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för kommunerna och städerna i Finland. Förbundet tillhandahåller sakkunskap och utvecklar den kommunala servicen.

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett

Läs mer

Service på svenska och finska - i minoritetsperspektiv

Service på svenska och finska - i minoritetsperspektiv Språkbarometern Service på svenska och finska - i minoritetsperspektiv Kjell Herberts Kjell Herberts Språkbarometern Service på svenska och finska - i minoritetsperspektiv Institutet för samhällsforskning

Läs mer

Klubbrekord

Klubbrekord HERRAR 100 m Timo Broman -90 11,24 10.07 2013 Karis 200 m Timo Broman -90 22,60 28.08 2013 Esbo 300 m Kristian Kannus -94 37,37 03.07 2011 Jämsä 400 m Marko Vendelin -95 50,26 12.07 2014 Pargas 800 m Otto

Läs mer

Jannica Ljunggren (red.) Bildningsförvaltningen i Svenskfinland

Jannica Ljunggren (red.) Bildningsförvaltningen i Svenskfinland Jannica Ljunggren (red.) Bildningsförvaltningen i Svenskfinland FÖRFATTARE Jannica Ljunggren PÄRMBILD Heli Sorjonen 1 upplagan ISBN 978-952-213-970-2 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2012 Finlands

Läs mer

Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner

Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner Reglementet antogs första gången av kommunfullmäktige i Gislaveds kommun den 21 juni 2010 och av kommunfullmäktige i Gnosjö kommun den

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 18/ (5) Stadsfullmäktige Stj/

Helsingfors stad Protokoll 18/ (5) Stadsfullmäktige Stj/ Helsingfors stad Protokoll 18/2012 1 (5) 366 Ändring av grundavtalet för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HEL 2012-013867 T 00 01 06 Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor 1.9.2011 31.8.2012 BILAGA I FIKT 02 kolumn Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Projekt på Finlands Kommunförbund med stöd av Svenska kulturfonden

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer