Dagens mål. n Att få ta del av och diskutera konkreta erfarenheter från samlokaliserade skolors verksamhet

Transkript

1 Språkmöten? Erillään, kimpassa, kämppiksenä: rehtoreiden ja opettajien kokemuksia suhteista ja yhteistyöstä suomen- ja ruotsinkielisissä kieliparikouluissa Särbo, sambo, kämppis: rektorers och lärares erfarenheter av kontakt och samarbete mellan samlokaliserade finsk- och svenskspråkiga skolor med projektet Språkmöten Fritjof Sahlström*, Ida Ahlbom, Liselott Forsman, Tuuli From*, Jenni Helakorpi*, Michaela Pörn, Fredrik Rusk, Anna Slotte-Lüttge* * Helsingfors universitet Åbo Akademi Projektet är finansierat av Svenska kulturfonden. Tack. Dagens mål n Att få ta del av och diskutera konkreta erfarenheter från samlokaliserade skolors verksamhet 2 1

2 Upplägg n Inledning n Debattperspektiv n Elevperspektiv n Rektorers och lärares erfarenheter n Gemensam diskussion n Flinga: en möjlighet att under hela föreläsningen kommentera och fråga med vad som helst (telefon, dator, platta) som är uppkopplad: session: sprakmoten, key: 3 Samlokalisering tvåspråkig skola språkbad Normal skola: enspråkig skola i egna lokaler Samlokaliserad skola (eller annan institution): självständig verksamhet som delar lokaler med annan eller andra självständiga verksamheter Två- eller flerspråkig skola (eller annan institution): självständig verksamhet som bedriver undervisning (eller annat) på fler än ett språk Språkbad: pedagogisk lösning där elever undervisas på ett annat språk än deras modersmål 4 2

3 Samlokalisering tvåspråkig skola språkbad Normal skola: enspråkig skola i egna lokaler Samlokaliserad skola (eller annan institution): självständig verksamhet som delar lokaler med annan eller andra självständiga verksamheter Språkbad: pedagogisk lösning där elever från ett språk undervisas på ett annat språk än deras modersmål. Två- eller flerspråkig skola (eller annan institution): självständig verksamhet som bedriver undervisning (eller annat) på fler än ett språk 5 Internationellt kunskapsläge n Genomgång av erfarenheter från Schweiz, Kanada, USA, Estland, Sverige, Spanien, Irland. n Mycket begränsad eller ingen förekomst av samlokaliserade skolor. n Där det finns debatt, framför allt i Kanada, har den handlat mera om möten mellan språk inom skolor. n Sannolikt finns det fortfarande erfarenheter av samlokaliserade utbildningslösningar vi ännu inte känner till. 6 3

4 Möjliga infallsvinklar för att studera samlokaliserade och flerspråkiga skolor Konkret språklig vardag på elev- och lärarnivå Elevers, lärares och rektorers berättade erfarenheter Samhällsdebatt Språkpolicy och språkpolitik Konsekvenser för resultat och prestationer Långsiktiga konsekvenser för identitet och språk 7 Möjliga infallsvinklar för att studera samlokaliserade och flerspråkiga skolor Konkret språklig vardag på elev- och lärarnivå (videoetnografi) Elevers, lärares och rektorers berättade erfarenheter (intervjuer) Samhällsdebatt (dokumentanalys) Språkpolicy och språkpolitik Konsekvenser för resultat och prestationer Långsiktiga konsekvenser för identitet och språk 8 4

5 Samhällsdebatt 9 Kaksi kieltä, kaksi mieltä Kulttuuri-identiteetti näkökulmana kaksikielisistä kouluista käytävään keskusteluun (Tuuli Fromin tuloksia) 5

6 Kaksi kieltä, kaksi mieltä Diskurssianalayyttinen näkökulma koulukielikeskusteluun Aineisto: yli sata kirjoitusta neljästä suomalaisesta sanomalehdestä syksyltä 2011 aina kevääseen 2013 Identiteettien rakentumisen tarkastelua: miten ymmärtää keskustelun kulttuurista kontekstia? Minkälaisia kulttuurisia identiteettejä koulukielikeskustelussa rakennetaan? "Kaksi kieltä, kaksi mieltä": Diskurssianalyyttinen tutkimus identiteettien rakentumisesta koulukielikeskustelussa G2 Master's thesis, diploma work, upper higher vocational diploma, Tuuli From, Institute of Behavioural Sciences, Educational Sciences 1. Kieli kulttuurista erillisenä välineenä n Puhetapa, joka korostaa kielen välinearvoa: n Luokitteluperuste, ei kulttuurinen määrittäjä n Hyötynäkökulma kieleen; kommunikaatio, kilpailukyky n Mikä on kielen rooli kulttuuri-identiteetin rakentajana? 6

7 2. Monipaikkaiset identiteetit Nyky-yhteiskunnassa identiteetit yhä moniulotteisempia: Kulttuuristen jäsenyyksien yksiselitteinen määrittely vaikeaa Yhtenäisen identiteetin jäänne Kaksikielisen kulttuurisen identiteetin paikka Tilaa monipaikkaisille identiteeteille? Erfarenheter av samlokaliserade skolor 14 7

8 Samlokaliserade skolor KOMMUN SKOLA 1. Borgå Vårberga skola - Kevätkummun koulu Hindhår skola - Hinthaaran koulu Kullo skola - Kulloon koulu Hangö Centrumskolan - Centralskolan - Keskuskoulu Helsingfors Drumsö lågstadieskola - Pajalahden koulu Östersundom skola - Sakarinmäen koulu Månsas lågstadieskola Maunulan ala-asteen koulu Rudolf Steinerskolan Helsingin Rudolf Steiner-koulu 4. Jyväskylä Pohjanlampi skola/pohjanlammen koulu, Kuokkala skola/kuokkalan koulu Kaskö Kaskö svenska skola Kaskisten koulu Kimitoön Kimitonejdens skola Kemiönsaaren keskuskoulu 7. Kouvola Svenska skolan Kymenlaakson Steinerkoulu Lahtis Svenska skolan i Lahtis Lotilan koulu 15 Kommun Skola 9. Nurmijärvi Vendlaskolan - Syrjälän koulu Nykarleby Skogsparkens skola - Metsäkulman koulu Pargas Skärgårdshavetsskola Ulkosaariston koulu Pedersöre Edsevö skola - Edsevön koulu Salo Halikko svenska skola Mustamäen koulu Sibbo Söderkulla skola Sipoonlahden koulu S:t Karins S:t Karins svenska skola Hovirinnan koulu Tavastehus Seminarieskolan Seminaarikoulu Vasa Vasa gymnasium Vaasan lyseon lukio Vörå Centrumskolan i Oravais Oravaisten suomenkielinen koulu

9 Konkret språklig vardag på elevnivå n Videoinspelningar i och utanför skola under fyra perioder n Tre aspekter i omfattande videomaterial: n Användning av det andra inhemska (finska/ruotsi) n Användning av annat språk n Språkrelaterad topikalisering n Attityder till språk och språkrelaterade kultur 17 Finska 9

10 Finska Ruotsi 10

11 Ruotsi Annat språk 11

12 Muu kieli Topikalisointi 12

13 Topikalisering Topikalisering 13

14 Topikalisointi Antal tillfällen per timme av finska/ruotsi, annat språk och språkrelaterad topikalisering (Vasa gymnasium = VG; Vaasan lyseon lukio = VLL) VG skola per timme 1 0 Finska resp svenska Annat språk Topikalisering 14

15 Antal tillfällen per timme av finska/ruotsi, annat språk och språkrelaterad topikalisering Förändring användningstillfällen per timme 2011/

16 Kontakt och attityd: två språk, två världar? n Historiska uppdelningar: daghem, skola, högskola, församling, föreningar för de olika språken (med undantag förstås) n Skolorna i praktiken i helt skilda världar, med så gott som ingen kontakt på någon nivå n Den så kallade Vasamodellen ett ambitiöst försök att utmana och förändra djupt och historiskt rotad norm 01 Ella: eii ku mul on viel yks tunti noo I have one more lesson 02 Mari: hitsi meil oli ne (0.7) ruotsinkieliset damn we had those (0.7) Swedish-speaking 03 (0.6) 04 Ella: tutorit.hh tutors.hh 05 Mari: tutorit tutors 06 Ella: joo (.) no oliko kiva[a ] yea (.)well was it fu[n ] 07 Mari: [oli ] [it was] 08 Sini: [osasko] ne niiku suomee [did ] they like know Finnish 09 Mari: hä huh 10 Sini: osasko ne suomee did they know Finnish! 1. They are overnice 16

17 11 Mari: siis kylhän ne osaa suomea mut [ei ] kaikki osaa well yes they know Finnish but [not] all of them know 12 Sini: [ähä ] [uhuh] 13 Mari: suomea mut niiden kaa on kivaa pu(h)h(h)uu Finnish but it's fun talking with th(h)em 14 Ella: ai ruotsii you mean Swedish 15 Mari: ruot(h)t(h)ii Swe(h)dis(h)h 16 Ella: oliks siel ketään tuttuja (.) ei did you know anyone there (.) no 17 Mari: eii: mut siel oli- ne on ylikivoja ne on noo: but there were- they are overnice they are 18 himo(h)ystäväll(h)isii ja sellasii super(h)friend(h)ly and so! 01 Jakob: abnoxios abnoxios 02 Daniela: ä- obnoxios ä- obnoxios 03 Fred: jalat maassa pää pilvessä feet on the ground head in the clouds 04 Jakob: to from: to from: 05 Daniela: pratar fel språk om du ska kommunicera med mig you re speaking the wrong language if you re gonna communicate with me 06 (1.7) 07 Fred: du ha ju bodd i Finland så att (.) ja trodd som att well you have lived in Finland so (.) I thought that 08 (1.7) 09 Daniela: aj tror du ja kan finska do you really think I know Finnish 10 Fred: jo yeah 11 Daniela: hihhihhii (.).hh va lite du vet om världen hihhihhii (.).hh so little you know about the world 12 (2.7) 13 Daniela: (sjunger) ändå int som duu: mmmm (singing) still not like youu: mmmm 2. the wroyou re speaking ng language 17

18 Attityder n I praktiken ingen kontakt mellan elever från olika språkgrupper n Positiv eller neutral attityd till svenska bland de finskspråkiga n Neutrala och i vissa fall negativa attityder till finska bland de svenskspråkiga n Minoritets- och majoritetsspråk n Svenskspråkiga förväntas kunna finska, men finskspråkiga förväntas inte kunna svenska n Liten skola till stor skola n Kontextrelaterade atttityder n Uttryckt attityd och användning hänger inte självklart samman 35 Erillään, kimpassa, kämppiksenä: rehtoreiden ja opettajien kokemuksia suhteista ja yhteistyöstä suomen- ja ruotsinkielisissä kieliparikouluissa Särbo, sambo, kämppis: rektorers och lärares erfarenheter av kontakt och samarbete mellan samlokaliserade finsk- och svenskspråkiga skolor med projektet Språkmöten 36 18

19 Lärares och rektorers erfarenheter n Borgå: Hindhår Hinthaara n Nurmijärvi: Vendlaskolan Syrjälän koulu n Edsevön koulu Edsevö skola n S:t Karins svenska skola n Sakarinmäen koulu Östersundom skola 37 Särbo: Borgå (Hindhår skola Hinthaaran koulu) n 31 procent svenskspråkiga n 30 års erfarenhet n I huvudsak skilda lokaler n Delar matsal, slöjdsal, gymnastiksal, skolgård n Gemensamma raster n Samarbete kring fester (t ex Lucia) men ingen gemensam undervisning n Intresse för samarbete men viss besvikelse över begränsad omfattning 38 19

20 Kämppis: Nurmijärvi Vendlaskolan Syrjälän koulu n 1 procent svenskspråkiga n Mindre än 10 års erfarenhet n Skilda lokaler n Delar matsal, slöjdsal, gymnastiksal, skolgård n Gemensamma raster men skilda områden n Begränsat samarbete kring fester (t ex Lucia) men ingen gemensam undervisning 39 Sambo: Edsevö skola Edsevön koulu n 90 procent svenskspråkiga n Mer än 30 års erfarenhet n Delade lokaler n Gemensam undervisning i vissa ämnen n Gemensamma raster n Gemensam direktion n Alla pratar eget språk 40 20

21 Särbo: St Karins svenska skola Hovirinnan koulu n 4 procent svenskspråkiga n 4 års erfarenhet n I huvudsak skilda lokaler n Delar matsal (delvis skilda mattider), slöjdsal, gymnastiksal, skolgård n Gemensam gård men skilda rasttider n Samarbete kring fester (t ex Lucia) men ingen gemensam undervisning n Intresse för ökat samarbete 41 Sambo: Östersundom skola Sakarinmäen koulu n 6 procent svenskspråkiga (Sibbo 37 procent) n 8 års erfarenhet n Delade lokaler byggda för ändamålet n Gemensam undervisning i vissa ämnen n Gemensamma raster n Gemensamt lärarrum n Alla använder eget språk n Ambitiösa planer för ökat samarbete 42 21

22 Stor variation i praktiska arrangemang Borgå: Hindhår- Hinthaara Helsingfors: Östersundom- Sakarinmäki Nurmijärvi: Vendlaskolan- Syrjälän koulu Pedersöre: Edsevö skola Edsevön koulu S:t Karins: S:t Karins svenska skola Hovirinnan koulu Vasa: Vasa gymnasium Vaasan lyseon lukio Delad skolgård Gemensamma raster Delat lärarrum Gemensam undervisning Annan gemensam aktivitet X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 43 Rektorer och lärares erfarenheter n Neutrala eller positiva erfarenheter och attityder n Regional och språklig variation förklarar inte variation i samarbete n Ökad kunskap behövs för både forskning och policy n För tidigt att dra normativa slutsatser 44 22

23 Forskningskunskapsläget i sammanfattning n Samhällsdebatt: n Stort engagemang n Statiska och i viss mån begränsande uppfattningar om identitet n Elever: n Byggnadsorganisering förklarar inte språkanvändning och attityder n Få dokumenterade kontakter över skolgränser n Inga större förändringar i språkanvändning efter samlokalisering n Skillnader i attityd till de olika språken n Lärare och rektorer: n Graden av samarbete varierar stort n Samarbete på många ställen på finska n I huvudsak positiva eller neutrala erfarenheter av samarbete n För tidigt dra normativa slutsatser Diskussion n blogs.helsinki.fi/sprakmoten 46 23