Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor

Transkript

1 Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Mellanrapport Det nuvarande svenskspråkiga gymnasienätet uppstod under 70-talet efter att grundskolereformen genomförts. Efter det har gymnasienätet i stort sett förblivit oförändrat. År 1994 fick gymnasiet en ny läroplan som medförde årskurslöshet och sedan dess har utvecklingen gått mot ett håll där valfriheten i gymnasiet ökat steg för steg. Under de nästan 40 år som gått har även kraven från omvärlden ändrats. Informationssamhället erbjuder nya möjligheter och kraven i fortsatta studier och arbetslivet har blivit hårdare. Det finns 38 svenskspråkiga gymnasier i Finland och år 2010 fanns det knappa 7000 studeranden i dessa gymnasier. 22 gymnasier har färre än 200 studeranden och av dessa har ytterligare 7 gymnasier färre än 100 studerande. (Bilaga 1) Ett gymnasium är litet när elevantalet understiger 200. På svenskt håll utgör tillgängligheten ett särskilt problem eftersom den procentuella andelen svenskspråkiga 16-åringar som bor högst 10 kilometer från ett gymnasium är lägre än förhållandet i hela landet. Däremot har 96,4 % av de svenskspråkiga 16-åringarna ett gymnasium på högst 30 km radie. Eftersom antalet elever som går ut den svenskspråkiga grundskolan börjar minska fr.o.m. våren 2012, samtidigt som kommunalekonomin av flera orsaker står inför stora utmaningar, är det aktuellt att reformera gymnasienätverket. Även kommunstrukturreformen samt på den följande statsandelsreformen kommer att påverka gymnasierna. De svenskspråkiga gymnasierna klarar sig bra på de s.k. rankinglistorna som MTV3 publicerar, och de svenskspråkiga studenterna ser tillsvidare ut att placera sig bra efter studentexamen. Det som rankinglistorna däremot inte visar är att de svenskspråkiga examinandernas framgång i huvudsak beror av bättre kunskaper i språk. Rankinglistorna är även problematiska eftersom de inte tar i beaktande studerandenas utgångsläge eller förklarar bakomliggande orsaker och faktorer. De nyligen publicerade resultaten om 15- åriga elevers resultatnivå i PISA 1 visar att svenskspråkiga klarar sej betydligt sämre i matematik, naturvetenskaper och läsning än finskspråkiga. När man jämför vitsordsdifferenserna mellan språkgrupperna i studentexamensproven år i realprovet ser man att de svenskspråkiga abiturienterna presterar sämre än de finskspråkiga, med undantag för historia. 2 Det kan bli en ödesfråga för Svenskfinland ifall vi tror att dagens situation = framtiden och att vi kan leva vidare med ett gymnasienätverk som inte reformerats på 40 år. Den dagen när de svenskspråkigas utbildningsgrad sjunker och de svenskspråkigas konkurrenskraft på arbetsmarknaden försämras är det inte för sent, men betydligt svårare att korrigera situationen. Med tanke på kommunstrukturs- och statsandelsreformen är det viktigt att ha en strategi för de svenskspråkiga gymnasierna före någon annan tar besluten för oss. Det relevanta är att försöka svara på frågan: Hurdan är framtidens goda gymnasium och hur kommer vi dit? Det svenskspråkiga gymnasiets utmaningar Årskullarna minskar På ett 10-års perspektiv kommer de svenskspråkiga skolorna att vara tvungna att anpassas till ständigt sjunkande barnantal. Eftersom antalet barn som registrerats som finskspråkiga, men som börjar den svenskspråkiga grundskolan är relativt konstant så påverkar detta inte den allmänna trenden. Dessutom är situationen nästan identisk på finskt håll och utmaningen med minskande årskullar är nationell. År 1993 föddes det 3779 barn med svenska som registrerat modersmål. Majoriteten av dem som skriver studenten våren 2012 är födda år Motsvarande siffror för barn födda 1994 och 1995 är 3792 och 1 Harju-Luukkainen & Nissinen 2011, s Geber & Lojander-Visapää 2007, s

2 3758. Åren föddes sammanlagt barn. År 2010 var antalet studeranden vid svenskspråkiga gymnasier sammanlagt År 1996 föddes 3676 barn med svenska registrerat som modersmål. Dessa går ut grundskolan våren Minskningen från år 1995 är ca 80 barn. Efter 1996 minskar årskullarna kraftigt fram till 2001 då det föddes 3181 barn. Fr.o.m börjar antalet födda barn sakta öka igen, men kommer inte upp till 1994 års nivå. 4 På ett lokalt plan varierar situationen en del, men i det stora hela följer de flesta svensk-, och tvåspråkiga kommuner den allmänna trenden. Även tillväxtcentra som traditionellt snarast utmanats med ständigt ökande årskullar blir i många fall tvungna att se över sitt gymnasienät för att klara svackan. Det finns dock regionala skillnader i synnerhet vad gäller återhämtningen. På orter som är perifera i förhållande till tillväxtcentra kan man inte tala om en svacka utan om en permanent nedgång av antalet barn. (Bilaga 2) Osäker ekonomisk framtid Regeringens åtgärder för att stabilisera den offentliga ekonomin berör även bildningssektorn. I regeringsprogrammet för Jyrki Katainens regering står det att 30 miljoner euro skall tas bort från statsbudgeten genom gallringar i gymnasienätverket. Enligt förhandsuppgifter kommer nivån för finansiering av gymnasieundervisningen att sänkas med 15 miljoner euro år 2014 och med ytterligare 15 miljoner euro år Det betyder att under nuvarande regeringsperiod är den sammanlagda inbesparingen från stödet till gymnasier 45 miljoner euro. Undervisningsministeriet har inte ännu exakt definierat vad gallring i gymnasienätverket betyder och hur inbesparingen skall riktas, men i praktiken kommer inbesparingen att gälla det så kallade smågymnasiestödet med vissa modifikationer. En anordnare är berättigat till smågymnasiestöd när studerandeantalet understiger 200. Av de kommuner där det finns ett svenskspråkigt gymnasium får 11 ett smågymnasiestöd som är betydande. (De fyra privata samskolorna på språköarna är inte medräknade här eftersom statsandelen betalas direkt till föreningen eller stiftelsen). Föga överraskande är det små kommuner med sviktande elevunderlag som är mest beroende av statsandeler för gymnasieutbildning. (Bilaga 3) Om man jämför med t.ex. yrkesutbildningen är gymnasieutbildningen inte särskilt dyr. Det skall mycket till för att en kommun skall lägga ner sitt gymnasium p.g.a. ekonomiska skäl. Det som däremot sker i samband med att försörjningsgraden försämras är att den kommunala sektorn får det svårare att ens uppfylla sina lagstadgade förpliktelser. Att anordna gymnasieutbildning är inte lagstadgat. Studentexamen på lika villkor Studentexamensresultat Om man ser på helheten klarar studerandena från svenskspråkiga gymnasier sej bra i studentexamen och även i placeringen efter studentexamen. När man ser närmare på studentexamensresultaten kan man urskilja följande särdrag. 1. Svenskspråkiga examinander blir underkända i avsevärt lägre grad än finskspråkiga, i genomsnitt 3,4 procent underkända svenskspråkiga mot 6,4 procent finskspråkiga Svenskspråkiga examinander får högre vitsord i modersmål, det andra inhemska och engelska än de finskspråkiga. Och för övrigt klarar sej de svenskspråkiga även bättre i de flesta andra språk De regionala skillnaderna mellan svenskspråkiga examinander är betydligt större än de regionala skillnaderna mellan finskspråkiga examinander. Detta gäller både den procentuella andelen underkända och i vitsordspoängen i finska. Det saknas dock ordentlig forskning på området. 4. De svenskspråkiga examinanderna klarar sej sämre än finskspråkiga i samtliga realämnen med undantag för historia. 7 Man kan dra den slutsatsen att det är språkkunskaperna som räddar de svenskspråkiga examinanderna. Vad gäller realämnesprovet drar Geber följande slutsats: (D)e svenskspråkiga skribenternas svårighet i flera av de nya ämnesrealproven våren 2006 hade att göra dels med förmågan att analysera textutdrag, med att tillämpa kunskaper från flera ämnesområden, samt med svaga insikter på vissa viktiga, moderna 3 Finnäs 2010, s Ibid 5 Studentexamensnämnden 2009, s 30 6 Geber & Lojander-Visapää 2007, s Ibid, s

3 ämnesområden, sådan som psykologisk neurologi, organisk kemi och nationalekonomi. 8 Sett ur denna synvinkel verkar det som om de svenskspråkiga skulle sakna flera sådana färdigheter som behövs efter studentexamen och som de finskspråkiga studenterna har. Kursutbud Större valfrihet är en av de stora utmaningarna för svenskspråkiga gymnasier. Den är speciellt utmanande för små gymnasier där ett brett kursutbud i regel bara kan erbjudas via samarbete med andra gymnasier och nätstudier. Men utmaningen gäller även större svenskspråkiga gymnasier på tvåspråkiga orter. I Helsingforsregionen är kursutbudet i de flesta svenskspråkiga gymnasier mindre än i ortens finskspråkiga gymnasier, och risken är att tvåspråkiga elever börjar välja det finskspråkiga gymnasiet istället för det svenskspråkiga. I utvecklingsplanen för utbildning och forskning åren står det att grunderna för gymnasiets läroplan förnyas efter att grunderna för grundskolans läroplan förnyats. 9 Enligt undervisningsministeriet planerar man att då ytterligare öka valfriheten i gymnasiet. I de små gymnasierna förverkligas inte ens i dagens läge fördjupade kurser och små ämnen i den utsträckning som skulle vara önskvärt, och svårare blir det i framtiden. Enligt Geber är de svenskspråkiga gymnasierna till utrymmenas del i tillfredsställande skick, men han konstaterar att 4/5 av driftskostnaderna går till undervisning och att det minskande antal elever inte balanserar upp driftskostnaderna för utbildningen, vilket i sin tur allvarligt kan försämra kursutbudet ifall inga strukturella ändringar görs. 10 Denna slutsats gjordes 2007, i ett skede då det inte ännu fanns uppgifter om åt vilket håll grunderna för gymnasiets läroplan förnyas. Ifall det svenskspråkiga gymnasiet vill behålla sin dragningskraft bör man vidta strukturella åtgärder vad gäller gymnasienätverket för att trygga ett tillräckligt kursutbud. Elevvård Studiehandledningen är en viktig del av elevvården i det kurslösa gymnasiet. Elevhandledaren borde ha tid även för individuell studiehandledning i tillräcklig utsträckning. Det har visat sig att rektorernas och studiehandledarnas syn på hur väl studiehandledningen fungerar varierar mycket från elevernas syn på saken. Resurseringen av studiehandledningen stöder studerandenas uppfattning om att de inte får den studiehandledning de skulle behöva. i Finland upplever 2 av 5 studeranden att studiehandledningen inte är tillräcklig. 11 År 2008 var 76,2 % av studiehandledarna i de svenskspråkiga gymnasierna behöriga. Motsvarande siffra på finskt håll var 88,5%. Till elevvård hör även kurators-, skolpsykologs- och skolhälsovårdstjänster. Behovet av dessa tjänster kommer att öka, men tills vidare finns det ingen heltäckande uppfattning om läget i de svenskspråkiga gymnasierna. Tillgänglighet Förenklat kan man säga att allt annat talar för större svenskspråkiga gymnasier utom tillgängligheten. Det finns ett värde i att få studera i ett gymnasium som är beläget nära hemmet. Generellt kan man konstatera att tillgängligheten för gymnasieutbildningen är bättre än för yrkesutbildningen. Men det finns även orter i Svenskfinland där yrkesutbildningen konkurrerar med gymnasiet uttryckligen för att det är nära beläget samtidigt som det erbjuder konkurrenskraftig utbildning. I Nyland bodde 87,1 % av de svenskspråkiga 16-åringarna högst 10 km från ett gymnasium. Motsvarande siffror var 73,6 % för Östra Nyland, 63,2 % för Österbotten, 90,4 % för mellersta Österbotten, 65,8 % för Egentliga Finland och 37,4 % i övriga landskap med vilket menas språköarna. När det gäller andelen 16-åringar som bodde högst 30 km från ett gymnasium var de regionala skillnaderna inte lika stora med undantag för egentliga Finland där 7,3 % hade mer än 30 km avstånd till närmaste gymnasium, och övriga landskap där hela 46,5 % hade mer än 30 km till ett svenskspråkigt gymnasium. (Bilaga 3). 8 Ibid, s Koulutus ja tutkimus vuosina , s Geber & Lojander-Visapää, s Opetus- ja kulttuuriministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 2010:14, s. 88 3

4 I Regionförvaltningsverkets utredning om Basservicen 2010 konstateras att för geografiska utmaningar har den svenskspråkiga utbildningen fördelaktigt redan utvecklat alternativa undervisningsformer, men indikatorer som mäter tillgängligheten av t.ex. distanspedagogik och e-lärande saknas. I basserviceutvärderingen för Västra och inre Finland fäster regionförvaltningsverket uppmärksamhet vid att gymnasietillgängligheten i Österbotten bör bibehållas på minst nuvarande nivå eftersom den jämförelsevis är i lägre laget. Ett effektivt gymnasium Diskussionen om gymnasier och skolor i allmänhet kommer snabbt in på ett spår där man diskuterar huruvida en stor skola är bättre än en liten och huruvida en liten undervisningsgrupp är bättre än en stor. Argumenteringen utgår då oftast från vad man är van vid och vad man har att försvara istället för att basera sig på forskning. Forskare Tanja Kirjavainen har för Statens ekonomiska forskningscentral jämfört gymnasiers effektivitet. 12 Forskningsobjekten är gymnasier i Finland och alla svenskspråkiga gymnasier på fastlandet, utom vuxengymnasierna finns med i undersökningen. Resultaten visar att gymnasiets storlek inte påverkar studentexamensresultaten. De faktorer som inverkade mest på framgången i studentexamen var tidigare skolframgång samt föräldrarnas utbildningsnivå. Resultatet kan verka givet, men det som man bör lägga märke till är att inga andra faktorer i större utsträckning hade inverkan förutom att en större andel kvinnor och andel svenskspråkiga hade en svag positiv effekt på resultaten. Varken gruppstorlek eller ekonomisk insats per elev påverkade framgången i studentexamen. Däremot har gymnasiets storlek en stor inverkan på effektivitet. Ett stort gymnasium är betydligt effektivare än ett litet. Jämförelsen gjordes så att man använde studentexamensresultat som kvalitetsmätare. Man balanserade även resultaten med att beakta områdenas socioekonomi. Effektiviteten växer kraftigt när gymnasiets storlek ökar från 100 studeranden fram till 200 studeranden. Ett gymnasium med under 200 studeranden är alltså det allra ineffektivaste ur ekonomisk synvinkel. Effektiviteten ökar fram till att gymnasiets storlek är studeranden varefter inbesparingarna per elev är marginella. Det intressanta ur en Finlandssvensk synvinkel är även att utbildningsanordnarens storlek påverkade effektiviteten så att en stor anordnare var effektivare än en liten. Detta resultat kan tala för regiongymnasielösningar. Det som forskningen inte visar är att små gymnasier har betydligt svårare än stora gymnasier att erbjuda ett stort kursutbud och att lärare och i synnerhet yngre lärare tenderar att villa söka sej till större enheter. Regionerna Under våren 2012 kommer fyra utredare att ta fram alternativ för hur gymnasieutbildningen kan ordnas i en region samt göra en konsekvensbedömning av de olika alternativen. Alternativen ska vara konkreta och praktiskt genomförbara. Utredarnas arbete kommer även att stöda utbildningsanordnarna att göra ändringar som tryggar högklassig gymnasieutbildning på svenska. Framtagande av alternativ sker i samarbete med tjänstemän, beslutsfattare, lärare och studeranden. Österbotten Kristinestad, Närpes, Kaskö, Korsnäs, Malax, Korsholm, Vasa, Vörå, Nykarleby, Jakobstad, Pedersöre, Kronoby och Karleby, 12 gymnasier med ca 2200 studeranden. Svenska Österbotten är i stort sett delat i två samarbetsområden. Det ena är Vi 7 som består av de sju gymnasierna i Södra svenska Österbotten och Vasa regionen dvs. Vörå till Kristinestad. I Team Nord samarbetet ingår fem gymnasier i norra svenska Österbotten dvs. Karleby till Nykarleby. I Österbotten har man i offentligheten aktivt diskuterat tanken med någon form av regiongymnasium. Gymnasierna i Vi 7 har samarbete runt kursutbudet och rektorerna träffas med jämna mellanrum. Enligt uppgift erbjuder varje gymnasium 4 nätkurser, vilket tillsammans gör 28 gemensamma kurser. Den kanske största utmaningen för gymnasierna i Vi 7 samarbetet är på sina håll kraftigt minskande årskullar. 12 Kirjavainen

5 Syftet med Team Nord har varit att skapa en kursbricka utanför gymnasiernas egna kursbrickor som studerandena kan välja från. Även i norra svenska Österbotten blir årskullarna mindre, men situationen är inte lika dramatisk som i södra svenska Österbotten. Gymnasierna på området har en hård konkurrent i yrkeshögskolan Optima. Helsingforsregionen Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Sibbo, 9 gymnasier med ca 2450 studeranden. I Helsingforsregionen finns landets största svenskspråkiga elevunderlag samtidigt som kommunikationerna är bra. Man kan märka en tendens av cirkelrörelse där elever med gott betyg söker sej till gymnasier i Helsingfors och elever med sämre avgångsbetyg blir tvungna att söka sej till gymnasier i utkanten av Helsingforsregionen. Det finns samarbete kring distansundervisning men potentialen av att kunna erbjuda brett kursutbud åt alla elever i Helsingforsregionen är outnyttjad. Faran är att tvåspråkiga elever söker sej till finskspråkiga gymnasier. I Helsingfors har man påbörjat processen med att förnya skolnätet. Västnyland Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Lojo, 4 gymnasier med ca 600 studeranden. I Västnyland är det bara Ekenäs gymnasium som har över 200 studeranden. Raseborgs stad anordnar utbildning i två svenskspråkiga gymnasier och är i en utmanande situation när de överväger omorganiseringar i gymnasienätverket. Utmaningarna i Västnyland är sviktande elevunderlag samtidigt som kommunikationerna mellan gymnasierna är dålig. Gymnasierna i Västnyland och Åboland samarbetar genom att ordna distanskurser på nätet. Gymnasieringen heter Nivå. Åboland Åbo, Pargas och Kimitoön, 3 gymnasier med ca 500 studeranden. I Åbo har katedralskolan en naturlig möjlighet till ökat samarbete med Åbo Akademi. I utvecklingsplanen för utbildning och forskning poängteras det även att samarbete mellan gymnasier och högskolor skall utvecklas. Åbolands utmaningar är ett starkt sjunkande elevunderlag och skärgården. Gymnasierna i Västnyland och Åboland samarbetar genom att ordna distanskurser på nätet. Gymnasieringen heter Nivå. Östnyland Borgå, Lovisa och Lappträsk och har 2 gymnasier med ca 450 studeranden. Nät team Öst är ett samarbete mellan de svenskspråkiga gymnasierna i Borgå, Lovisa, Sibbo och Kotka. Gymnasiet i Borgå är stort med över 300 elever, medan gymnasiet i Lovisa är litet med dryga 100 elever. Språköarna Uleåborg, Björneborg, Tammerfors och Kotka, 4 gymnasier med ca 230 studeranden. Samskolorna på de s.k. språköarna är små men försvarar sin plats som svenskspråkiga utposter. Samskolorna är privatägda och beroende av statsandelarna samt eventuella andra bidrag och utmaningarna är annorlunda än för de övriga svenskspråkiga gymnasierna. Samskolorna på språköarna har samarbete via Nät team Öst dit även det stora gymnasiet i Borgå hör. Corinna Tammenmaa Helsingfors

6 Källförteckning Finnäs 2010; Fjalar Finnäs; Finalndssvenskarna 2009, En statistisk rapport; Utgivare Svenska Finlands folkting, Finlandssvensk rapport nr 44 Geber & Lojander-Visapää; Erik Geber, Catharina Lojander-Visapää; De svenska gymnasierna i Finland En lägesanalys; Utgivare Utbildningsstyrelsen Harju-Luukkainen & Nissinen 2011; Heidi Harju-Luukkainen & Kari Nissinen; Finlandssvenska 15-åriga elevers resultatnivå i PISA 2009-undersökningen; Jyväskylä Universitet, Pedagogiska Forskningsinstitutet Kirjavainen 2009; Tanja Kirjavainen, Essays on yhe Efficiency of Schools and Student Achievement; Helsingin kauppakorkeakoulun A-348 Koulutus ja tutkimus vuosina , Kehittämissuunnitelma; Undervisningsministeriet Opetus- ja kulttuuriministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 2010:14 Lukiokoulutuksen kehittämisen toimenpide-ehdotuksia valmistelevan työryhmän muistio Studentexamensnämnden 2009, Statistik över studentexamen; Utgivare Studentexamensnämnden 6

7 BILAGA 1 Elevantal i de svenskspråkiga gymnasierna Österbotten Vi 7 Vasa övningsskola Vasa gymnasium Korsholms gymnasium Vörå samgymnasium Gymnasiet i Petalax Närpes gymnasium Kristinestads gymnasium Team Nord Karleby svenska gymnasium Kronoby gymnasium Pedersöre gymnasium Jakobstads gymnasium Topeliusgymnasiet i Nykarleby Åboland Katedralskolan i Åbo Pargas gymnasium Kimitoöns gymnasium Västra Nyland Hangö gymnasium Ekenäs gymnasium Karis-Billnäs gymnasium Virkby gymnasium Helsingforsregionen Gymnasiet Lärkan Brändö gymnasium Gymnasiet svenska normallyceum Tölö specialiseringsgymnasium Mattlidens gymnasium Gymnasiet Grankulla samskola Kyrkslätts gymnasium Helsinge gymnasium Sibbo gymnasium Östra Nyland Borgå gymnasium Lovisa gymnasium Språköarna Svenska privatskolan i Uleåborg Svenska samskolan i Tammerfors Kotka svenska samskola Björneborgs svenska samskola Källa: Statistikcentralen 7

8 BILAGA 2 (1) Antal svenskspråkiga 0-14 åringar enligt åldersgrupp (5år) i tvåspråkiga och enspråkigt finskspråkiga kommuner år 2008 Nyland Kommun 0-4 åringar 5-9 åringar åringar 0-14 åringar sammanlagt Esbo Grankulla Hangö Helsingfors Ingå Kyrkslätt Lojo Raseborg Sjundeå Vanda Nyland Östra Nyland Kommun 0-4 åringar 5-9 åringar åringar 0-14 åringar sammanlagt Borgå Lappträsk Liljendal Lovisa Mörskom Pernå Sibbo Strömfors Östra Nyland Österbotten Kommun 0-4 åringar 5-9 åringar åringar 0-14 åringar sammanlagt Kronoby Larsmo Pedersöre Jakobstad Nykarleby Kaskö Kristinestad Närpes Korsnäs Malax Korsholm Oravais Vasa Vörå-Maxmo Österbotten

9 BILAGA 2 (2) Egentliga Finland Kommun 0-4 åringar 5-9 åringar åringar 0-14 åringar sammanlagt Kimitoön Västoboland Åbo Egentliga Finland Källa: Regionförvaltningsverket, Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet 9

10 BILAGA 3 Elevkostnader och enhetspris Österbotten Vi 7 Kostnad/studerande/ år 2010 Enhetspris 2010 Enhetspris 2011 (genomsnittet 6136,17) Vasa Korsholm Vörå Malax Närpes Kristinestad Team Nord Karleby Kronoby Pedersöre Jakobstad Nykarleby Åboland Åbo Pargas Kimitoön Västra Nyland Hangö Raseborg Lojo Helsingforsregionen Helsingfors Esbo Grankulla Kyrkslätt Vanda Sibbo Östra Nyland Borgå Lovisa Språköarna Svenska privatskolan i Uleåborg Svenska samskolan i Tammerfors Kotka svenska samskola Björneborgs svenska samskola Enhetspris 2012 (genomsnittet 6.704,40) 10