Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors

Transkript

1 Siv Björklund Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors

2 Kort om språkbad - Sedan år 1987 har det varit möjligt att gå i språkbad i grundskolan i Finland - Svenskt/(finskt) språkbad i Finland följer det program som kallas tidigt fullständigt språkbad som i Finland omfattar småbarnsfostran (3 6-åringar) och hela grundskolan (årskurs 1 9) - I en nationell kartläggning på kommunnivå år 2011 uppgav 22 kommuner att de har språkbad inom småbarnsfostran, 14 kommuner att de har språkbad i grundskolans lägre årskurser (årskurs 1 6) och 10 kommuner att de har språkbad i grundskolans högre årskurser (årskurs 7 9) (Kangasvieri, Miettinen, Palviainen, Saarinen & Ala-Vähälä, 2012) Vasa universitet Nordiska språk Björklund 2

3 Definition av språkbad i Finland - Trots namnet (språkbad) innefattar programmet såväl lärare som undervisar i/på elevernas förstaspråk som i/på övriga språk - Ingen mer tid för undervisning än i icke-språkbad. Lärandemålen för de enskilda ämnena är de samma. Innehållsstoffet ges endast på ett av undervisningsspråken åt gången. - Avgränsas i Finland till de inhemska språken (svenska, finska). - Utbildningsanordnaren har själv rätt att bestämma vilken benämning som används för en viss undervisningsform Vasa universitet Nordiska språk Björklund 3

4 Språkbad som en del av skolväsendet Språkbad utgör en del av skolväsendet i flera länder. I Finland är språkbadsspråket samtidigt det ena av Finlands två officiella språk, men språkbad som språkpolicy har först nyligen uppmärksammats (Nationalspråksstrategin 2012). Språkbad har utvecklats i olika riktningar och andra utbildningsformer av integrering av språk och ämne har uppstått I den aktuella debatten om tvåspråkiga skolor* i Finland innefattas språkbad men dess roll har inte explicit analyserats. *för debattanalyser se t.ex. Karjalainen & Pilke, 2012; Slotte-Lüttge, From & Sahlström, 2013; Boyd & Palviainen, Vasa universitet Nordiska språk Björklund 4

5 Språket som verktyg i skola och samhälle Två och flerspråkighet individ Skola institution individ Samhälle normkultur Majoritetspråk/minoritetsspråk: skillnader på ideologiskt plan (språkideologier, språkpolicy), närmiljö/normkultur, institutionsnivå, praxisnivå Vasa universitet Nordiska språk Björklund 5

6 Exempel på olika språkbad 1. Envägsspråkbad (one-way). Alla elever i klassen har samma språkliga bakgrund 2. Tvåvägsspråkbad (two-way, dual immersion) Hälften av eleverna i klassen har samma förstaspråk/modersmål, medan andra hälften har ett annat språk som förstaspråk/modersmål (Föreslås som möjlig tvåspråkig modell i Finland i Sundman: Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk) Vasa universitet Nordiska språk Björklund 6

7 Exempel på olika språkbad Språkbad Instrumentell Upprätthållande Revitaliserande språkfärdighet kulturell integration Vasa universitet Nordiska språk Björklund 7

8 Språkbad i Finland (prototyp) L4 L3 L2 L1 Pre-school Grades 1-2 Grades 3-4 Grades 5-6 Grade

9 Resultat i studentexamen, språkbadselever i Vasa ( ) Vasa universitet Nordiska språk Björklund 9

10 Utvecklingsmöjligheter 1. Språkbadsklasser Språkbadsskolor 2. Tvåvägsspråkbad (enligt modell 90:10) 3. Flerspråkighet 4. Språkberikande undervisning- språkbadsdidaktik 5. Språkbad för nyfinländare 6. Annat? Vasa universitet Nordiska språk Björklund 10

11 Litteratur Boyd, Sally & Åsa Palviainen (2014). Building Walls or Bridges? A Language Ideological Debate about Bilingual Schools in Finland. I: Mia Halonen, Pasi Ihalainen & Taina Saarinen (eds), Language Policies in Finland and Sweden. Bristol: Multilingual Matters, Karjalainen, Katri & Nina Pilke (2012). Samlokalisering, samarbete eller kanske sammansmältning? Analys av begreppet tvåspråkig skola i en dagstidning. I: Niina Nissilä & Nestori Sipoonkoski (red.), Kielet liikkeessä, Språk i rörelse, Languages in Motion, Sprachen in Bewegung. Vaasa: Vakki, Kangasvieri, Teija, Elisa Miettinen, Hannele Palviainen, Taina Saarinen &Timo Ala- Vähälä (2012). Selvitys kotimaisten kielten kielikylpyopetuksen ja vieraskielisen opetuksen tilanteesta Suomessa: kuntatason tarkastelu. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto/soveltavan kielentutkimuksen keskus. Nationalspråkstrategi-Kansalliskielistrategia (2012). Statsrådets kanslis publikationsserie 4/2012. Tillgänglig på: kratia/6f38eqblt/kansalliskielistrategia.pdf Slotte-Lüttge, Anna, Tuuli From & Fritjof Sahlström (2013). Tvåspråkiga skolor och lärande en debattanalys. I: Liisa Tainio & Heidi Harju-Luukkainen (toim./red.), Kaksikielinen koulu tulevaisuuden monikielinen Suomi. Tvåspråkig skola ett flerspråkigt Finland i framtiden. Suomen kasvatustieteellinen seura, Sundman, Marketta (2013). Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk. Magmastudie 4/2013. Tillgänglig på: Vasa universitet Nordiska språk Björklund 11

12 Vasa universitet Nordiska språk Björklund 12