Anna Slotte-Lüttge. Katarina Rejman,

Transkript

1 Anna Slotte-Lüttge akademilektor i modersmålets didaktik, Åbo Akademi Katarina Rejman, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 1

2 Skolspråk - inom det större projektet Att möta flerspråkiga elever i skolan initiativtagare, ansvarig Katarina Rejman, utbildningsråd i modersmål och litteratur, Utbildningsstyrelsen fokus: årskurs 7 9, alla lärare Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 2

3 Referensgrupp Sonja Hyvönen (UBS) Monica Londen (HU), Johanna Pipping-Arrakoski (Mattlidens skola) Katarina Rejman (UBS) Mia Sandsjoe (Högstadieskolan Lönkan) Beatrice Silén (HU) Ria Heilä-Ylikallio (ÅA) Anna Slotte-Lüttge (ÅA) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 3

4 Forskningsgrupp Anna Slotte, ÅA Lotta Forsman, ÅA Fredrik Rusk, ÅA Ida Hummelstedt HU Fritjof Sahlström, HU Ria Heilä-Ylikallio, ÅA Michaela Pörn, ÅA Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 4

5 Samarbetsskolor Helsinge skola, Vanda Närpes högstadieskola S:t Olofsskolan, Åbo Svenska samskolan i Tammerfors I varje skola finns två kontaktpersoner håller kontakt med projektledarna ansvarar för att arbetet på skolan framskrider Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 5

6 Syfte Det övergripande syftet är att tillsammans med skolor utveckla beredskap att stödja elever med sikte på jämlika utbildningsmöjligheter för alla elever, oberoende av språklig bakgrund. På en konkret nivå är målet att arbeta fram modeller för hur man i skolan kan jobba medvetet och ämnesövergripande för att stärka elevernas kanske viktigaste redskap språket. Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 6

7 Skolspråk i korthet 1. Kartläggning av språkmiljön i projektskolorna 2. Analys av kartläggningen 3. Fortbildning 4. Utveckling av språkstrategier i skolorna 5. Utvecklingsseminarium om språkstrategierna 6. Sammanställning av skolvisa språkstrategier 7. Utvärdering av hur språkstrategierna används 8. Utarbetande av Handbok för språkstrategier hösten våren 2011 hösten 2011 våren 2012 våren 2012 hösten 2012 våren 2012 Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 7

8 1. Kartläggning av språkmiljön För att bygga upp en bild av språkmiljön i skolan som ett utgångsläge för analys och vidare utvecklingsarbete för språkstrategier Skolbesök, 3 dagar dokumentgranskning observation intervjuer (lärargrupp, elevgrupper) videoinspelningar utgående från två fokuselever Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 8

9 Videoinspelningar av 6 8-åriga barns språkvardag, projektet FLIS memory hemma Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 9

10 Hur få syn på en språkmiljö? Språklig aktivitet under lektionerna samtal (lärarlett), individuellt arbete, grupparbete, katederundervisning utrymme för eleverna att läsa, skriva, tala, lyssna, gestalta, göra Stöd för arbete med läromedelstexter och andra texter System och samtal om språkfrågor i skolan Ämnesövergripande arbete och samarbete mellan lärare Olika typer av texter som skrivs inom olika ämnen Bibliotek, skolans textmiljö Utrustning och arbetsutrymme för eleverna Kontakt med andra skolor och närsamhället Elever med invandrarbakgrund svenska som andraspråk, modersmålsundervisning i eget modersmål Formuleringar i styrdokument Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 10

11 Elevers språk- och dialektanvändning på lektioner, raster, hemma och under fritiden Bemötande av och förhållningssätt till språkanvändning Tal om språk och språkval Användning av språkstödjande förklaringar och synonymer Användning av öppna frågor och utveckling av elevsvar Organisatoriska beslut i fråga om timfördelning, gruppindelning mm. Samarbete och kommunikation med hemmen Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 11

12 Vad handlar språkstrategierna om? Skolstart /antagning till skolan Skolan som språkstödjande miljö Texter i skolan Språkstödjande arbetssätt Språkmedvetenhet i kontakter utanför skolan Kontakten mellan skola och hem Kontakten mellan skola, förskola och daghem Språkets betydelse för lärande i alla ämnen Elevernas språkanvändning Lärarens språkstödjande roll Övrig personal och språket Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 12

13 För vem är skolan? /Skolstart Dickursby skola är främst avsedd för svensk- och tvåspråkiga elever. Utbildningsnämndens svenskspråkiga sektion har beslutat att elevernas språkkunskaper kan testas för att kunna konstateras att de är tillräckliga för skolgång på svenska. (Dickan) Skolledaren bedömer i samband med antagningen om elevernas språkkunskaper räcker till för skolgång på svenska. (Helsingfors stads utbildningsverk, Cygnaeus skola, Åbo)) Alla elever ges en god språkstart. (Närpes) Invandrarbarn ges möjlighet att utveckla både skolspråket och sitt eget modersmål. (Helsingfors stads utbildningsverk) vid skolstarten informera varje hem om det språkliga stöd eleverna behöver för sin skolgång (Cygnaeus skola, Åbo) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 13

14 Om språkstrategin Vårt språkprogram är till för att stärka elevernas svenska. (Dickan). Vårt språkprogram är ett ställningstagande för att stärka alla barns svenska och både de tvåspråkiga och enspråkigt svenska barnens finska. (Helsingfors stads utbildningsverk) Vi når våra mål genom att reflektera över vad vi är bra på i relation till målet; ett starkt skolspråk på modersmålsnivå. De styrkor vi finner ska vi bli medvetna om och befästa. Då en god grund är lagd, en grund som genomsyrar vårt arbete, kan vi bygga vidare. (Cygnaeus skola, Åbo) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 14

15 Språkstödjande miljöer För att utveckla elevernas skolspråk skapar vi arbetsmiljöer som är språkstödjande. (Dickan) Målet är att stimulera elevernas språkutveckling och det svenska språket. (Mårtensbro) skapar en positiv språklig atmosfär som uppmuntrar och stöder språkutveckling och skolarbetet. (Cygnaeus skola, Åbo) Läraren arbetar för en positiv skolmiljö där språket hela tiden är närvarande i talad eller skriven form (Cygnaeus skola, Åbo) En språkstödjande arbetsmiljö skapas via skolbibliotek och material. (Närpes) För att utveckla elevernas skolspråk skapar vi arbetsmiljöer som är språkstödjande i fråga om timfördelning, arbetsmetoder och material. Skolbiblioteken är föremål för särskild omsorg. (Helsingfors stads utbildningsverk) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 15

16 Texter i skolan vi utgår ifrån att alla anslag som hängs upp skall vara på svenska, språkgranskade och korrekt skrivna. av särskilda orsaker kan anslagen vara på annat språk all skriftlig information ska språkgranskas. språket för skolans tekniska utrustning ska vara svenska. (Cygnaeus skola, Åbo) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 16

17 Språkstödjande arbetssätt Svensk litteratur, skolbiblioteksbesök, KULPS-besök, Netlibris, Språkraketen m.m. är en naturlig del av vardagen. (Mårtensbro) Vi vänjer eleverna vid att regelbundet använda språkliga hjälpmedel när de skriver. (Norsen) Inom modersmålet betonar vi detta läsår kommunikation. Vårt mål är att eleverna övar upp sin muntliga färdighet på ett mångsidigt sätt. (Mårtensbro) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 17

18 Utanför skolan Vi samarbetar med instanser som erbjuder svensk service för skolan. Stadens svenska barn- och ungdomsbibliotek verkar i samarbete med skolan. Samarbetet med biblioteket följer en plan som ingår i läroplanen. (Dickan) Vi bjuder in gäster som kan fungera som språkliga förebilder för eleverna. Också vid studiebesök får eleverna möta språkliga förebilder (Åshöjden) Vi samarbetar med alla som erbjuder svensk service för skolan. Vi utnyttjar regelbundet det svenska kulturutbud som staden erbjuder. (Helsingfors stads utbildningsverk) Vi uppmuntrar eleverna till ett svenskspråkigt kulturintag genom t ex läsning, tv-tittande, film, radiolyssnande och teater. (Cygnaeus skola, Åbo) Vi strävar efter ge modeller för ett gott språkbruk, bl.a. genom inbjudna föredragshållare, teaterbesök och filmförevisningar (Norsen) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 18

19 Skola hem 1 Föräldrarnas uppgift är att stimulera svenska språket och skapa en positiv attityd till det (Dickan) Daghem/Skola samarbetar med vårdnadshavarna då det gällerhemmets stöd för och delaktighet i barnets språkutveckling. (Esbo) Vi kommer överens med föräldrarna om hur vi gemensamt kan bära ansvaret för barnens språkliga utveckling. (Helsingfors stads utbildningsverk) skapa en öppen och positiv kontakt mellan skolan och hemmet. (Cygnaeus skola, Åbo) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 19

20 Skola hem 2, föräldramöten Allmänna föräldramöten sker på svenska och enskilda föräldrakontakter enligt vad situationen kräver. Ifall föräldrarna önskar ett möte på annat språk än svenska bör information delges i god tid på förhand. (Cygnaeus skola, Åbo) Vi vill skapa en öppen och positiv kontakt mellan skolan och hemmet. För att nå alla föräldrar välkomnar vi dem att delta i föräldramöten oberoende av modersmålet På föräldramöten informerar läraren om skolans språkstrategi och ger råd om hur föräldrarna kan hjälpa sina barn med språkutvecklingen. Under utvecklingssamtal talar vi konsekvent svenska med eleven. Föräldern har rätt att välja sitt språk. Språket är svenska men om situationen kräver kan ett annat språk användas. Under elevvårdssamtal gäller samma regler. (Cygnaeus skola, Åbo) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 20

21 Skola-förskola-daghem Skolorna samarbetar med dagvård och förskola för att kunna stödja elevernas språkliga utveckling. (Närpes) Vi samarbetar med dagvården och förskolan för att kunna stödja barnens skolspråk (Helsingfors stads utbildningsverk) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 21

22 Språk lärande olika ämnen Modersmålet är grunden för all inlärning och därför bör alla lärare fungera som språkmodeller. (Norsen) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 22

23 Språk i olika ämnen, samarbete Lärarna samarbetar över ämnesgränserna genom att låta eleverna arbeta med ämnesspecifika texter både i ett realämne och i modersmålet. (Norsen) I realämnena övar eleverna sig på att formulera essäsvar. (Norsen) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 23

24 Elevernas språkanvändning Det är ytterst viktigt att eleverna talar svenska då de är i skolan.(dickan) Barnet inspireras att lyssna till och använda det svenska språket mångsidigt och i varierande situationer (Esbo) Barnet har möjlighet till många olika talsituationer med varierande teman under dagen. (Esbo) Vi kommenterar både skriftliga och muntliga framföranden med tanke på språkbruket (Norsen) eleverna uppmuntras till att utveckla sitt svenska språk under skoldagen och vi undviker att kritisera elevens val av språk utanför lektionstid eller i känsliga situationer. (Cygnaeus skola, Åbo) Vi ger positiv respons och använder uppmuntrande metoder. Vårt syfte är att utveckla den enskilda elevens språkbruk. (Cygnaeus skola, Åbo) Läraen ser varjeanna elev Slotte-Lüttge som en & Katarina individ Rejman med en egen språklig 24

25 Läraren som språkmodell Lärarna i den svenska skolan fungerar alltid som språkliga förebilder för eleverna. (Helsingfors stads utbildningsverk) Läraren stimulerar eleverna genom att använda ett språk som ligger något över elevernas språkliga nivå. (Cygnaeus skola, Åbo) talar och skriver mångsidigt (Cygnaeus skola, Åbo) Läraren är medveten om hur attityderna påverkar språkutvecklingen. (Cygnaeus skola, Åbo) Lärarna bör vara medvetna om sin roll som språklig förebild. (Mårtensbro) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 25

26 Övrig personal i skolan Personalen är medveten dels om sin betydelse som språklig förebild och dels om sin roll som inspiratör i talsituationer. (Esbo) Vi strävar efter att all personal i skolan skall kunna svenska. (Helsingfors stads utbildningsverk) köks-, städpersonal och vaktmästare uppmuntras till att tala svenska med eleverna (Cygnaeus skola, Åbo) Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman 26