Mål och ambitioner viktigare än byggnader

Transkript

1 Mål och ambitioner viktigare än byggnader Halvtidsresultat från projektet Språkmöten Fritjof Sahlström* (i samarbete med Ida Ahlbom, Liselott Forsman, Tuuli From*, Jenni Helakorpi*, Michaela Pörn, Fredrik Rusk, Anna Slotte- Lüttge, Linda Wickholm & Jennie Wisén ) * Helsingfors universitet Åbo Akademi Projektet är finansierat av Svenska kulturfonden.

2 Samlokalisering tvåspråkig skola språkbad Normal skola: enspråkig skola i egna lokaler Samlokaliserad skola (eller annan institution): självständig verksamhet som delar lokaler med annan eller andra självständiga verksamheter Två- eller flerspråkig skola (eller annan institution): självständig verksamhet som bedriver undervisning (eller annat) på fler än ett språk Språkbad: pedagogisk lösning där elever från ett språk undervisas på ett annat språk än deras modersmål 2

3 Samlokalisering tvåspråkig skola språkbad Normal skola: enspråkig skola i egna lokaler Samlokaliserad skola (eller annan institution): självständig verksamhet som delar lokaler med annan eller andra självständiga verksamheter Språkbad: pedagogisk lösning där elever från ett språk undervisas på ett annat språk än deras modersmål. Två- eller flerspråkig skola (eller annan institution): självständig verksamhet som bedriver undervisning (eller annat) på fler än ett språk 3

4 Internationellt kunskapsläge Genomgång av erfarenheter från Schweiz, Kanada, USA, Estland, Sverige, Spanien, Irland. Mycket begränsad eller ingen förekomst av samlokaliserade skolor. Där det finns debatt, framför allt i Kanada, har den handlat mera om möten mellan språk inom skolor. Sannolikt finns det fortfarande erfarenheter av samlokaliserade utbildningslösningar vi ännu inte känner till. 4

5 Möjliga infallsvinklar för att studera samlokaliserade och flerspråkiga skolor Konkret språklig vardag på elev- och lärarnivå Elevers, lärares och rektorers berättade erfarenheter Samhällsdebatt Språkpolicy och språkpolitik Konsekvenser för resultat och prestationer Långsiktiga konsekvenser för identitet och språk 5

6 Möjliga infallsvinklar för att studera samlokaliserade och flerspråkiga skolor Konkret språklig vardag på elev- och lärarnivå (videoetnografi) Elevers, lärares och rektorers berättade erfarenheter (intervjuer) Samhällsdebatt (dokumentanalys) Språkpolicy och språkpolitik Konsekvenser för resultat och prestationer Långsiktiga konsekvenser för identitet och språk 6

7 Samlokaliserade skolor KOMMUN SKOLA 1. Borgå Vårberga skola - Kevätkummun koulu Hindhår skola - Hinthaaran koulu Kullo skola - Kulloon koulu Hangö Centrumskolan - Centralskolan - Keskuskoulu Helsingfors Drumsö lågstadieskola - Pajalahden koulu Östersundom skola - Sakarinmäen koulu Månsas lågstadieskola Maunulan ala-asteen koulu Rudolf Steinerskolan Helsingin Rudolf Steiner-koulu 4. Jyväskylä Pohjanlampi skola/pohjanlammen koulu, Kuokkala skola/kuokkalan koulu Kaskö Kaskö svenska skola Kaskisten koulu Kimitoön Kimitonejdens skola Kemiönsaaren keskuskoulu 7. Kouvola Svenska skolan Kymenlaakson Steinerkoulu Lahtis Svenska skolan i Lahtis Lotilan koulu 7

8 Kommun Skola 9. Nurmijärvi Vendlaskolan - Syrjälän koulu Nykarleby Skogsparkens skola - Metsäkulman koulu Pargas Skärgårdshavetsskola Ulkosaariston koulu Pedersöre Edsevö skola - Edsevön koulu Salo Halikko svenska skola Mustamäen koulu Sibbo Söderkulla skola Sipoonlahden koulu S:t Karins S:t Karins svenska skola Hovirinnan koulu Tavastehus Seminarieskolan Seminaarikoulu Vasa Vasa gymnasium Vaasan lyseon lukio Vörå Centrumskolan i Oravais Oravaisten suomenkielinen koulu 8

9 Stor variation i praktiska arrangemang Borgå: Hindhår- Hinthaara Helsingfors: Östersundom- Sakarinmäki Nurmijärvi: Vendlaskolan- Syrjälän koulu Pedersöre: Edsevö skola Edsevön koulu S:t Karins: S:t Karins svenska skola Hovirinnan koulu Vasa: Vasa gymnasium Vaasan lyseon lukio Delad skolgård Gemensamma raster Delat lärarrum Gemensam undervisning Annan gemensam aktivitet X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 9

10 Projektets halvtidsresultat i sammanfattning Elever: Byggnadsorganisering förklarar inte språkanvändning och attityder Vi och dem : nästan inga dokumenterade kontakter Inga större förändringar i språkanvändning efter samlokalisering Språkligt medvetande förefaller öka Attityder till språkgrupper och språk varierar Lärare och rektorer: Graden av och inställning till samarbete varierar stort Samarbete i huvudsak på finska I huvudsak positiva eller neutrala erfarenheter av samarbete Samhällsdebatt: Stort engagemang Statiska och i viss mån begränsande uppfattningar om identitet

11 Arbete pågår Stort behov av mera kunskap om redan pågående och planerade samarbeten Resultatdialog i Helsingfors, 25.4: helsingfors/ Rapporter och artiklar under arbete Ta kontakt: Fritjof.Sahlstrom@helsinki.fi