Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext. Nina Pilke Nordiska språk

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext. Nina Pilke Nordiska språk"

Transkript

1 Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext Nina Pilke Nordiska språk

2 Forskargruppen BiLingCo, Bilingualism and Communication in Organizations professor Nina Pilke professor Merja Koskela professor Harry Lönnroth professor Paula Rossi FD Marina Bergström FD Gun-Viol Vik-Tuovinen FM Sanna Airio FM Emma Dahl FM Katri Karjalainen FM Zea Kingelin-Orrenmaa FM Katri Snellman Tvåspråkighet och det mångkulturella Finland utbyte och utmaningar i ett framtidsperspektiv (TMF) * verksamhetskultur & verksamhetsbetingelser som stödjer tvåspråkighet * 6 delprojekt 2

3 Syfte, material & metod Delanalys 1: begrepp som termerna språkstrategi, språkprincip och språkpolicy representerar terminologisk analys skriftliga dokument fyra organisationer Finland Helsingfors universitet (HU) Vasa sjukvårdsdistrikt (VS) Sverige Lunds tekniska högskola (LTH) Malmö högskola (MH)

4 Delanalys 2: Språkliga utmaningar 1. Termdist-nätverkets kartläggning av språkanvändning och terminologiska behov i Norden (Anna Leino 2010), 73 organisationer (Danmark, Finland, Norge och Sverige) 2. BiLingCos studie av faktorer i anknytning till informationsförmedling och arbetets innehåll i samband med reformen av regionförvaltningen i Finland. 334 anställda, den nya regionförvaltningsmyndigheten i Finland (Närings-, trafik och miljöcentralen = NTM) Kvantitativ analys: 3 slutna frågor Kvalitativ innehållsanalys: 2 öppna frågor

5 Helsingfors universitet (HU) Språkprinciper för Helsingfors universitetet ( ) # ett åtgärdsprogram styra beredningen av framtida åtgärdsprogram för olika sektorer av universitetets verksamhet uppnå språkpolitisk konsekvens vid beredningen och verkställandet av universitetets strategier och åtgärdsprogram HU bär ett särskilt ansvar för de nationella språkens ställning som vetenskapsspråk Språkstrategi för Studentkåren vid Helsingfors universitet ( ) praktiskt inriktade mål samt uppräkning av konkreta resurser och ansvarspersoner som gäller verksamheten på de inhemska språken och på engelska - medlemmarna har lika möjligheter att fungera som en del av studentkåren, oavsett språk en anda som tillåter alla att fritt använda de tre språken (fi, sv, en)

6 Vasa sjukvårdsdistrikt strategi värden som styr arbetet: patienter ges vård på det egna modersmålet, svenska eller finska (under rättviseprincipen) personal- och kompetensperspektiv: - en målsättning att språkkunskaper betonas och premieras - belöningssystem för fungerande tvåspråkighet är ett av de fem uppräknade strategiska projekten Vasa sjukvårdsdistrikts språkprogram (styrelsen ) patientens modersmål (fi/sv) i fokus - kund, personal, processer & strukturer, ekonomi

7 Lunds tekniska högskola (LTH) Språkpolicy (2009) Högskoleverket (2008): språkliga dilemman Det finns vetenskapliga undersökningar som visar att kvalitén i lärandet, i alla fall hos barn, riskerar att bli sämre om undervisningen bedrivs på annat språk är modersmålet (se t ex Collier 1987). Samtidigt finns belägg för att nackdelarna med undervisning för ingenjörsstudenter på främmande språk kan minska markant inom en tidsrymd på ca ett halvt år (Klaassen 2001). Slutsatsen är att språkanvändning för högsta kvalitet kan innebär [sic!] avvägningar mellan lärande, och utbildningens användbarhet på en global arbetsmarknad och en internationell forskningsvärld. Det är utbildningsnämndernas och programledningarnas ansvar att säkerställa att studenterna får tillräckliga yrkesanknutna språkkunskaper utan att utbildningskvalitén i övrigt blir lidande. LTH anser sig ha ett ansvar att värna om det svenska språket och att arbeta för att svensk nomenklatur upprätthålls och utvecklas.

8 Malmö högskola (MH) Språkpolicy Regeringens mål för internationalisering av den högre utbildningen: Det stora och ökande utbudet av program och kurser på engelska är en ( ) viktig förutsättning för den internationella konkurrenskraften och Sveriges attraktivitet som studieland. Det är viktigt att kurser på engelska finns på alla nivåer i högskolan. Undervisning bör också i högre grad än idag ske på andra främmande språk än engelska. (Ny värld ny högskola. Prop.2004/2005:162, s. 59) öka den språkliga medvetenheten hos alla som studerar eller arbetar vid högskolan och att ge riktlinjer för språkanvändningen vid högskolan. Svenskt fackspråk ska vårdas och utvecklas för att vetenskap ska kunna kommuniceras till icke-specialister.

9 Högskola Dokument Förhållningssätt Handlingsplan HU språkprinciper språkstrategi x x - x VS språkprogram x x LTH språkpolicy x x MH språkpolicy x - språkpolitisk strategi, nationell språkstrategi (Virkkunen 2/2011) nationalspråkens ställning och funktion språkkgruppernas rättigheter organisationernas egna språkpolitiska dokument språkprinciper riktlinjer för språkanvändning/ språkriktlinjer Norm?

10 HU, LTH, MH

11 Kurslitteratur För att främja och upprätthålla språkkunskaperna vid universitetet anskaffas och används inom utbildningen kursoch forskningslitteratur på flera språk inom ramen för resurserna. (HU) Även om det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, utgör undervisning och kurslitteratur på engelska ett synnerligen värdefullt komplement på alla nivåer. (LTH) Kurslitteratur på grundläggande nivå ska om möjligt rymma titlar på engelska och på avancerad nivå i hög utsträckning vara på engelska. (MH)

12 Delanalys 2 Termdist (Anna Leinos avhandling), 73 organisationer 48 % företag 30 % myndigheter föreningar, arbetsgrupper, universitet, fackorganisationer, regioner, bibliotek Danmark 41 %, Sverige 33 %, Norge 17 %, Finland 10 % Anställda: - 41 %: < 250 (stora) - 30 %: (medelstora) - 19 %: 1-10 (mikro) - 8 %: (små) 26 inom standardisering, översättning och lokalisering, 18 inom information och kommunikation, 14 inom industri/utbildning.

13 (t.ex. oklarheter med termer, deras betydelse och innehåll eller behov av nya termer, översättning av facktexter) Nordiska organisationer

14 Orsaker (N=38) otillräckliga terminologiska kunskaper: 36 % otillräckliga ekonomiska resurser: 3 %. Annat: 51 % a) Brist på tid och en viss oförståelse för hur viktigt det är med enhetliga begrepp b) Branschen kan ha olika syn på vad termen står för. c) Mangel på standardisering. d) Utilstrekkelige språkkunskaper hos ansatte og hos brukere. e) Nyanställningar, nya tekniska problem f) Komplekse fagområder

15 BiLingCo, NTM-centralerna 4 organisationer, 334 svar blev tvåspråkig

16 NTM-centraler

17 Hurudana är de språkliga utmaningarna och vad beror de på? (N=179) 35 %: svenska språket a) Situationer där jag får använda svenska kommer sällan och nästan uteslutet som överraskning (telefonsamtal) b) Mitt ordförråd på svenska är begränsat. Om man skulle kunna få utbildning i detta istället för alla (onödiga) informationsmöten. c) Kunder som talar stark dialekt och som inte alls kan finska 13 %: engelska språket (+ inget gemensamt språk) a) Internationell verksamhet på engelska b) Engelska språket. Företagare med utländsk bakgrund (= bad English). c) I kundservice uppstår det ibland situationer där kunden inte talar finska, svenska eller engelska.

18 15 %: myndighetsspråk/fackspecifik terminologi a) När jag skriver texter är det svårt att skriva klart och sakligt myndighetsspråk. Jag skulle vilja säga saker och ting mycket enklare och gå rakt på sak. b) Fackterminologi c) Rätt ordval i avtal och andra offentliga dokument är oerhört viktigt, för att inte tolkningsmöjligheter ska kunna förekomma. d) Kunderna har ofta en annan slags uppfattning om orden i ansökningarna. Utmaningarna finns i begreppen och i den nivå på vilken man ger information till kunden.

19 Språkpolitisk dokumentation i organisationskontext Möjligheter Terminologisk medvetenhet Språklig medvetenhet Profilering

20 Behov Utmaning: svenskspråkiga kunder ringer och vägrar att använda finska Att ta reda på kundens språk: jag frågar på svenska om kunden talar finska om jag misstänker att han är svenskspråkig Att lösa problem i språkvalssituationer: om kunden vägrar att använda finska talar vi båda våra egna språk

21 Reformen Närings-, trafik- och miljöcentraler (15) länsstyrelserna, TE-centralerna, regionala miljöcentralerna, miljötillståndsverken, vägdistrikten och arbetarskyddsdistriktens arbetarskyddsbyråer, landskapsförbund

GöteborGs universitet

GöteborGs universitet Språkpolicy Göteborgs universitet www.gu.se Arbetsgruppen för språkfrågor, Göteborgs universitet: Anna Nordling, Michael Christie, Catharina Langendorf, Ann Strömberg, Allan Eriksson, Ulf Dalnäs, Sophie

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Språkpolicy för KTH 2010 (Förslag US )

Språkpolicy för KTH 2010 (Förslag US ) Språkpolicy för KTH 2010 (Förslag US 2010-04-21) Dnr V-2009-0365, doss10 1. Inledning KTH är ett av Sveriges mest internationella universitet med en verksamhet som spänner över hela världen. KTH är också

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Lärare kan totta kai!

Lärare kan totta kai! Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2432 Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv Anna-Lena Bucher, Terminologicentrum TNC Seminarium i Bergen den 26 november 2013 Terminologicentum

Läs mer

Regeringskansliet Kulturdepartementet

Regeringskansliet Kulturdepartementet Regeringskansliet Kulturdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@hsv.se

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags

Läs mer

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing

Läs mer

Parallellspråkighet vid Lunds universitet. Lennart nyberg, sektionen kommunikation, lunds universitet

Parallellspråkighet vid Lunds universitet. Lennart nyberg, sektionen kommunikation, lunds universitet Parallellspråkighet vid Lunds universitet Lennart nyberg, sektionen kommunikation, lunds universitet Avdelningen för översättning och språkfrågor 3 tjänster (2x100%, 1x75%) 675 uppdrag 1 222 656 bearbetade

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet

Språkpolicy för Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Arbetsgruppen för utarbetande av språkpolicy Dnr UmU 102-2330-07 Fastställd av rektor 2008-04-22 Språkpolicy för Umeå universitet INLEDNING 3 SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR ALL VERKSAMHET 4

Läs mer

Den förenklade språkpolicyn antogs av universitetsstyrelsen i april 2011.

Den förenklade språkpolicyn antogs av universitetsstyrelsen i april 2011. 2012-10-26 Rapport över språkkommitténs verksamhet 2011-2012 Uppdrag enligt rektors beslut UF-2010-0631 Ta fram ett förslag på en reviderad och förenklad språkpolicy samt ta fram riktlinjer för implementeringen

Läs mer

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen

Läs mer

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta HUS HYY FPA HU HY KELA SHVS YTHS HUS Anteeksi, mutta Puhutko suomea? HYY För dig som vill använda svenska i universitetssamfundet Om din rätt till svenska vid universitetet och olika studentserviceorganisationer

Läs mer

SPRÅKSTÖDET TJAFS ELLER RESURS? Jane Wingren Kati Palmberg

SPRÅKSTÖDET TJAFS ELLER RESURS? Jane Wingren Kati Palmberg SPRÅKSTÖDET TJAFS ELLER RESURS? Jane Wingren Kati Palmberg OM ÅA I UNIVERSITETSLAGEN 12 (29.6.2012/414) Utbildning av personer med kunskaper i svenska Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors

Läs mer

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser 1 Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen PROPOSITIONENS

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Om KTH:s språkkommitté och terminologiarbetet på KTH. Viggo Kann, professor i datalogi och ordförande i KTH:s språkkommitté

Om KTH:s språkkommitté och terminologiarbetet på KTH. Viggo Kann, professor i datalogi och ordförande i KTH:s språkkommitté Om KTH:s språkkommitté och terminologiarbetet på KTH Viggo Kann, professor i datalogi och ordförande i KTH:s språkkommitté Sveriges ledande tekniska universitet Sveriges äldsta och största tekniska universitet

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

EU:s nyckelkompetenser:

EU:s nyckelkompetenser: EU:s nyckelkompetenser: Kommunikation på modersmålet och främmande språk Matematiskt kunnande, grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Metakognitivt lärande Social och medborgelig

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring

Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring Jenny Sylvin Denna artikel handlar om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet. I takt med att engelskan blivit det överlägset mest använda språket

Läs mer

SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK

SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK 9.5.2016 OM ÅA I UNIVERSITETSLAGEN 12 (29.6.2012/414) Utbildning av personer med kunskaper i svenska Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors

Läs mer

Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting?

Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting? Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting? Anna-Lena Bucher Terminologicentrum TNC Termkonferensen 2009 Uddevalla 23 september Invigningen av Rikstermbanken 19 mars 2009:

Läs mer

Tvåspråkighet i statens regionförvaltning

Tvåspråkighet i statens regionförvaltning EMMA DAHL Tvåspråkighet i statens regionförvaltning En rapport om språkligt beteende i fyra myndighetscentraler PUBLIKATIONER FRÅN VASA UNIVERSITET RAPPORTER 168 VASA 2011 III Julkaisija Julkaisuajankohta

Läs mer

Lågt söktryck till Kompl.utb/ssk (KUSSK) Annonserat i Metro senaste 2 åren, samt även Facebook i år (riktad annons), media har stor genomslagskraft

Lågt söktryck till Kompl.utb/ssk (KUSSK) Annonserat i Metro senaste 2 åren, samt även Facebook i år (riktad annons), media har stor genomslagskraft Marknadsföring Initialt ingen marknadsföring Endast i universitetets utbildningsutbud inför antagningsomgång; katalog samt på Antagning.se Tvärtom befarade anstormning av sökande till Kompl.utb/läk (KUL)

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering HANDLINGSPLAN 1 2008-05-21 Dnr HT 2007/440 Styrelsen för humaniora och teologi Handlingsplan för internationalisering 2008-2012 Följande är en handlingsplan för internationalisering av verksamheten inom

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

KORT OM MEDLEMMAR I FINSK UTSKOTT STRATEGISK PLANERING

KORT OM MEDLEMMAR I FINSK UTSKOTT STRATEGISK PLANERING KORT OM MEDLEMMAR I FINSK UTSKOTT STRATEGISK PLANERING Underhållschef Otto Kärki Underhållschef Otto Kärki Närings-, trafik- och miljöcentral/ Syd-Österbotten Korsholmsesplanaden 44, PB 93 65101 Vasa har

Läs mer

JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd

Läs mer

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 Projektet initierades av Nordiska kulturfonden december 2001 Projektet administrerades av Norsk språkråd Projektledning:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén Sammanställd av Sten Palmgren Helsingfors 2000 2 Översikt av Finlands gällande språklagstiftning

Läs mer

På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck

På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck På tandemtur i klasstandem Michaela Pörn & Linn Nybäck www.klasstandem.com 1 Projektet Klasstandem Samarbetspartner: Åbo Akademi & Vasa universitet Plats: Vasa gymnasium &Vaasan lyseon lukio Målsättning:

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

På väg mot en engelskspråkig högskolevärld?

På väg mot en engelskspråkig högskolevärld? På väg mot en engelskspråkig högskolevärld? Anna Nordling, fil.dr i nordiska språk, utbildningsledare vid Humanistiska fakulteten Engelskan utvecklades under 1900-talets andra hälft till ett internationellt

Läs mer

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Nettverkssamling for regional planlegging Hamar 17-19 juni 2015 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio 1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Erik G Svensson Uppsala 2014-08-19 Anna-Lena Paulsson, Internationella kansliet Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken Sammanfattning Rapport 2012:2 I marginalen -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken 1 Sammanfattning Många kommuner och skolor brister i att

Läs mer

Engelska och svenska i högre utbildning Studenters perspektiv på språkanvändning. Författare: Lisa Engström. Handledare: Antti Ylikiiskilä

Engelska och svenska i högre utbildning Studenters perspektiv på språkanvändning. Författare: Lisa Engström. Handledare: Antti Ylikiiskilä Akademin Humaniora och medier Svenska språket III: Uppsats, 15 hp Höstterminen 2009 Engelska och svenska i högre utbildning Studenters perspektiv på språkanvändning Författare: Lisa Engström Handledare:

Läs mer

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef

Läs mer

Studieplan för informationskompetens de finländska universitetsbibliotekens gemensamma projekt

Studieplan för informationskompetens de finländska universitetsbibliotekens gemensamma projekt Studieplan för informationskompetens de finländska universitetsbibliotekens gemensamma projekt 2004 2006 Den livslånge studenten att följa kunskapsutvecklingen i en flexibel lärandemiljö, den 6 oktober

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET

AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för akademiskt språk en universitetsgemensam enhet

Läs mer

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014 Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014 Språkförståelse och språkgemenskap Nordisk grannspråksförståelse a) Grundförutsättningen

Läs mer

Projektet Tvåspråkigheten och det mångkulturella Finland god praxis och framtida utmaningar i en fackspråklig kontext (TMF)

Projektet Tvåspråkigheten och det mångkulturella Finland god praxis och framtida utmaningar i en fackspråklig kontext (TMF) 1 SLUTRAPPORT Projektet Tvåspråkigheten och det mångkulturella Finland god praxis och framtida utmaningar i en fackspråklig kontext (TMF) 1. Projektperiod, syfte, lednings- och uppföljningsgrupp Svenska

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Tillhör ingen skola fördelning 17,1% 3,2% 9% 10,6% 3% 3,9% 7,6% 15% 19,9% 5,3% 0,5% antal (74) (14) (39) (46) (13) (17) (33) (65) (86) (23) (2)

Tillhör ingen skola fördelning 17,1% 3,2% 9% 10,6% 3% 3,9% 7,6% 15% 19,9% 5,3% 0,5% antal (74) (14) (39) (46) (13) (17) (33) (65) (86) (23) (2) Enkätresultat Enkät: Enkät om språkanvändning i KTHs kurser Status: stängd Datum: 2011-04-08 16:43:16 Grupp: Aktiverade deltagare (Enkät om språkanvändning i kurserna) Besvarad av: 434(2 396) (18%) 1.

Läs mer

Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors

Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors Siv Björklund Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar 2015 5-6.3. 2015 Helsingfors Kort om språkbad - Sedan år 1987 har det varit möjligt att gå i språkbad i grundskolan i Finland

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för Kandidatprogram i moderna språk Bachelor's Programme in Modern Languages 180.0 Högskolepoäng 180.0 ECTS credits Programkod: HMOLK Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2015-03-05 Värdinstitution:

Läs mer

Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: HHV20 KOMM Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng B.A. In Modern Languages and Humanities, Communication Studies,

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng B.A. In Modern Languages and Humanities, Communication Studies, 180 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

Nämnden för den språkliga minoriteten Bilaga 1 32 EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS SPRÅKPROGRAM

Nämnden för den språkliga minoriteten Bilaga 1 32 EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS SPRÅKPROGRAM Nämnden för den språkliga minoriteten Bilaga 1 32 EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS SPRÅKPROGRAM Arbetsgruppen Lauri Tanner förvaltningsdirektör Eg.Finl.svd Per-Mikael Jansson translator Eg.Finl.svd

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb)

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb) Denna guide är till för folk som gör hemsidor med Öresundsregionen som målgrupp. Vilket språk är bäst att använda sig av - danska, svenska eller eventuellt bägge? - eller kanske engelska? Hur riktar man

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå 1 I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå Validering av nya program är ett grundläggande element i kvalitetssäkringsarbetet vid Lunds universitet. Förutsättningarna

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-09-27 Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Master Program in Innovation and Design, 120 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Utskottens verksamhetsplaner och resultatuppföljning för perioden 7/2008-6/2012

Utskottens verksamhetsplaner och resultatuppföljning för perioden 7/2008-6/2012 1 Utskottens verksamhetsplaner och resultatuppföljning för perioden 7/2008-6/2012 0. Anvisningar 0.1 Allmänt Utgångspunkterna för utskottens verksamhetsplanering för perioden 7/2008-6/2012 är: verksamheten

Läs mer

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014

Läs mer

Erasmus+ Online Linguistic Support. Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+!

Erasmus+ Online Linguistic Support. Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+! Erasmus+ Online Linguistic Support Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+! Erasmus+: förändrar liv och öppnar sinnen Målet med Erasmus+ är att främja kompetens, öka anställbarhet och modernisera allmän

Läs mer

Kan kommunreformer bädda för klarspråk? Eivor Sommardahl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon

Kan kommunreformer bädda för klarspråk? Eivor Sommardahl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon Kan kommunreformer bädda för klarspråk? Eivor Sommardahl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon Kommunreformer i Norden Sverige (stor reform 1980) i dag 290 kommuner

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 1. SPRÅKPROGRAMMETS BAKGRUND Stadsstyrelsen beslutade 17.12.2007 att för staden utarbetas ett språkprogram; Stadsstyrelsen tillsatte 21.11.2009

Läs mer

Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut?

Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut? R1 Handläggare: Styrelsen Datum: 2017-04-12 Dnr: O410-2/1617 Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut? Bakgrund Som en del av arbetet under verksamhetsåret 2015/2016

Läs mer

Nytt på teckenspråksfronten i Finland

Nytt på teckenspråksfronten i Finland Nytt på teckenspråksfronten i Finland Finskt och finlandssvenskt teckenspråk Nordisk nätverksträff för teckenspråkiga språkvårdare den 27 augusti 2014 1 Språknämnden för finländska teckenspråk (Språkinstitutet

Läs mer

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Dnr: 2015/103-1.1 Regeldokument för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Beslutat av Rektor Gäller från 2016-03-01 Inledning 3 1. Prövning av rätten till tillgodoräknande

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Anvisningar för utbildningsplaner vid Malmö högskola

Anvisningar för utbildningsplaner vid Malmö högskola 2013-06-28 (Dnr Mahr 50-2013/394) 1 (av 6) Malmö högskola, Gemensamt verksamhetsstöd Avdelningen för utbildnings- och forskningsstöd Lindha Makne, Kvalitetskoordinator Beslut Anvisningar för utbildningsplaner

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Språkliga riktlinjer för SLU

Språkliga riktlinjer för SLU Ledningskansliet BESLUT SLU ID: SLU.2016.1.1.1-2433 2016-06-21 Sändlista Språkliga riktlinjer för SLU Beslut Rektor beslutar att anta språkliga riktlinjer för SLU enligt bilaga fr.o.m. 2016-07-01, att

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/ Helsingfors stad Protokoll 1/2015 1 (9) 7 Begäran om direktionernas utlåtanden om förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen HEL 2014-014319 T 12 00 01 Beslut Behandling Svenska sektionen

Läs mer