Handlingsplan för internationalisering

Transkript

1 HANDLINGSPLAN Dnr HT 2007/440 Styrelsen för humaniora och teologi Handlingsplan för internationalisering Följande är en handlingsplan för internationalisering av verksamheten inom området för humaniora och teologi under perioden Den grundar sig på Lunds universitets internationella policy samt på Strategisk plan för Området för humaniora och teologi och dess förarbeten. Större delen av handlingsplanen utgörs av en resonerande redogörelse av områdets internationaliseringsarbete. Den sista delen utgörs av konkreta åtgärder med angivna ansvariga. Denna del ska följas upp kontinuerligt under handlingsplanens giltighetsperiod. Ansvarig för uppföljning är den dekan eller prodekan som har det övergripande ansvaret för internationaliseringen. * "Det är viktigt att betona att internationalisering är en strategi för universitetet att uppnå högsta kvalitet och inte ett mål i sig." Lunds universitets internationella policy En internationell dimension har sedan de västeuropeiska universiteten grundades varit en del av den högre utbildningen och forskningen. Vikten av tydliga och konkreta internationaliseringsåtgärder har de senaste decennierna betonats allt starkare, inte minst för att förbereda för en globaliserad arbetsmarknad. Området besitter stor kompetens inom flera väsentliga fält. Eftersom frågan har varit aktuell länge har också mycket gjorts, men förbättringar kan göras på många områden. Detta gäller också Lunds universitet och HT-området. HT-området erbjuder också kvalificerade kunskaper om Sverige och svenska förhållanden. Både för inhemska studenter och för inresande studenter, forskare och lärare är det viktigt att denna kunskap förvaltas, förnyas och förmedlas på ett kvalificerat sätt för att lämna vårt bidrag till internationaliseringen. I det följande tas olika verksamheter upp var för sig. Gemensamt för alla är dock att man under sin tid vid universitetet oavsett om den är kort eller lång ska få kunskaper och färdigheter som gör att man kan arbeta i en internationell miljö, i Postadress Box 117, Lund, hämtställe 37 Besöksadress kansli HT, Palais d Ask, Sandgatan 4a Telefon E-post gunnel.holm@kansliht.lu.se

2 Sverige eller utomlands. Faktakunskaper och perspektiv ska samverka med öppenhet och respekt för olika kulturer och livsstilar, de egna såväl som andras. För att kunna ta emot och förmedla erfarenheter och kunskaper är goda språkkunskaper viktiga. En god behärskning av svenska och engelska är viktig för alla. I synnerhet forskarstuderande och forskare bör behärska ett språk utöver modersmålet och engelska på akademisk nivå och därtill kunna kommunicera på ytterligare ett språk. 2 Utbildning på grundläggande och avancerad nivå Internationalisering av utbildningen på grundläggande och avancerad nivå kan bestå av många olika delar. En viktig del är studentutbyten. Samtliga utbytesavtal inom området tecknas på områdesnivån. De följs upp regelbundet och det samlade utbudet anpassas efter behoven. Det finns också ett väl fungerande stödsystem för såväl utresande som inkommande utbytesstudenter. Området erbjuder ett antal kurser på andra språk än svenska, som speciellt vänder sig till inkommande utbytesstudenter inom hela Lunds universitet. Antalet inkommande studenter har ökat kraftigt de senaste åren, men antalet utresande studenter har snarare minskat. En prioriterad fråga är därför att öka antalet utresande studenter. Studenter från alla ämnen inom området bör få möjlighet att studera utomlands, och det är särskilt angeläget för studenterna inom moderna språk och områdesstudier. De initiativ som tagits när det gäller att förlägga en hel termin eller delar av terminer utomlands ska fortsätta och utvecklas liksom arbetet med utbildningsformer som representeras av de kurser som tas fram i samarbete både med andra svenska lärosäten och med de svenska medelhavsinstituten. Flera olika samarbetsmöjligheter bör prövas. Alla studenter har inte möjlighet att tillbringa en del av sin utbildning utomlands. Därför är det även viktigt med internationalisering på hemmaplan, och det innebär inte bara att ha internationella företeelser som studieobjekt utan att tillämpa internationella perspektiv i olika sammanhang. Internationell litteratur, utländska gästföreläsare, möten med inresande studenter är några sådana verktyg, men perspektiven kan också förmedlas genom den pedagogiska uppläggningen. Det är därför viktigt att arbeta för att öka medvetenheten om vikten av internationella perspektiv inom alla ämnen på området. En annan prioriterad fråga är mottagandet av internationella masterstudenter. Stödsystemet för utbytesstudenter har inte kapacitet att inkludera masterstudenterna. Ett visst arbete sker på universitetet centralt, men det är osäkert hur långt det räcker till. Nu sker hjälpen inom ramen för masterutbildningarnas programledning och därför kan hanteringen skilja sig åt. Området måste inventera hur mottagandet går till och följs upp och i enlighet med Grundutbildningsnämndens önskemål ha en beredskap att vid behov inrätta en särskild stödfunktion för masterstudenterna. Denna kan utnyttjas också för andra s.k. free movers. Även lärarutbyten är viktiga för internationaliseringen av utbildningen genom de erfarenheter och perspektiv lärarna får med sig tillbaka. Området stöder utresande lärare/forskare ekonomiskt. Det finns dock andra praktiska problem förknippade med lärarutbyten, såsom för institutionerna att hitta vikarier och för den enskilde ut- eller inresande läraren att få tillfälle att faktiskt undervisa inom de ordinarie kurserna. En erfarenhetsbank bör byggas upp för att ge stöd där det behövs.

3 För lärarna finns det också behov av stöd och hjälp när de ska undervisa på ett främmande språk. De lärare som är i behov av det ska ha tillgång till utbildning i hur man undervisar på engelska. Det är också viktigt att olika hjälpmedel finns tillgängliga för alla lärare samt att de kan få nödvändig assistans genom erfarenhetsbanken. 3 Det är vidare väsentligt att lärares utlandsvistelser ses som en god merit vid tillsättningar och befordringar, så att lärarna inte drar sig för att resa utomlands av rädsla för att inte komma till sin rätt i den interna konkurrensen. Forskarutbildning Forskarutbildningen är främst en kunskapsinhämtning och färdighetsträning i en definierad ämnestradition. Men doktoranderna ska också kunna anlägga internationella aspekter på sitt ämne och de ska kunna förmedla detta till såväl specialister som allmänheten. Internationaliseringen av forskarutbildningen består av många olika delar. Liksom för studenterna på grundutbildningen och för lärarna är utlandsvistelser en viktig erfarenhet. Därför bör alla doktorander inom området tillbringa en del av sin forskarutbildning utomlands. Området måste ha en motsvarande beredskap att ta emot utländska forskarstuderande under kortare och längre vistelser. Det är då viktigt dels att tillgodose deras behov av stöd i den nya miljön men också att planmässigt integrera deras verksamhet med den ordinarie forskarutbildningens och se till att åstadkomma möten med svenska forskarstuderande. Internationell utlysning av forskarutbildning kan bidra till att öka antalet utländska forskarstuderande. Många av områdets forskarstuderande undervisar inom ramen för sin institutionstjänstgöring. I de fall denna undervisning sker på ett annat språk än svenska har de behov av stöd och hjälp för att kunna göra detta. Doktorander som är i behov av det ska liksom andra lärare ha tillgång till utbildning i hur man undervisar på engelska. På motsvarande sätt kan utländska doktorander behöva stöd för undervisning på svenska. Liksom för grundutbildningen gäller för forskarutbildningen att internationella perspektiv kan förmedlas genom olika verktyg, inte minst den pedagogiska uppläggningen. Forskarutbildningen innebär dock en särskild utmaning eftersom uppläggningen är individualiserad i en utsträckning som inte förekommer på grundoch avancerad nivå. I de kommande årens arbete med att förnya forskarutbildningen på HT-området är det därför viktigt att medvetet arbeta med de internationella perspektiven. Forskning Forskningen är i grunden internationell, och forskarna inom området arbetar redan i stor utsträckning internationellt och med många internationella kontakter. Karaktären på dessa kontakter skiljer sig något åt mellan olika ämnen. Områdets uppgift är att stärka möjligheterna för forskarna att göra sig gällande internationellt. Området kan bidra med stödfunktioner, men också genom att bredda kontaktytorna för att påverka innehållet och perspektiven i forskningen. Ett sätt att bredda kontaktytorna är genom utlandsvistelser. Området ska underlätta för forskarna att tillbringa perioder utomlands. Det är väsentligt att utlandsvistelser ses

4 som en god merit vid tillsättningar och befordringar, så att forskarna inte drar sig för att resa utomlands av rädsla för att inte komma till sin rätt i den interna konkurrensen. 4 På motsvarande sätt är det viktigt att verka för att utländska forskare kommer till Lund för kortare eller längre perioder. Nu sker mottagningen av utländska forskare vanligtvis i ämnets/institutionen regi och med hjälp av LUFF (Lund University s Foreign Friends). Området bör arbeta för att såväl inhemska som utländska forskare ska känna sig integrerade i området som helhet, och därför bör området skaffa sig en insikt i hur mottagandet ser ut och eventuellt ta en aktivare del i det. Även mottagningen av internationella forskare måste ses över. Positiva erfarenheter lockar efterföljare. Det är sällan området utlyser renodlade forskaranställningar, men liksom när det gäller övriga anställningar ska de utlysas internationellt i alla fall där det är befogat. Områdets forskning har ett intresse hos en bredare krets än de akademiska specialisterna och genom en publicering på svenska bidrar man därför direkt till universitetets tredje uppgift och redovisningen för skattebetalarna. Samtidigt är det en viktig del i internationaliseringen att forskningsresultat kan spridas internationellt. Publiceringsmönstren inom området bör ses över, och en policy diskuteras med hänsyn till dessa olika, delvis motstridiga krav. I denna policy bör områdets ekonomiska åtaganden för översättning/språkgranskning diskuteras om frågan inte löses centralt för universitetet. Administration Administrationen fungerar som ett stöd för utbildningen och forskningen inom området. Om även den teknisk-administrativa personalen deltar i internationaliseringen underlättas stödet för internationaliseringen av verksamheten. Den teknisk-administrativa personalen ska i sitt arbete kommunicera med både studenter och gästforskare från olika kulturer liksom med kolleger i andra länder. Det är därför en fördel om det hos administrationen finns en insikt om hur arbetsuppgifterna fungerar i olika internationellt perspektiv och hur verksamheten utvecklas internationellt. Utöver förbättrade språkkunskaper är utlandsvistelser ett bra instrument för att främja internationalisering av administrationen. De möjligheter som finns idag, bland annat genom Erasmus, utnyttjas dåligt. Information om existerande möjligheter till arbetsrelaterade utlandsvistelser och uppmuntran att utnyttja dem är således en viktig och ganska enkel åtgärd. På samma sätt måste det finnas en beredskap att ta emot utländska administratörer på alla nivåer som söker sig hit inom ramen för dessa avtal, eller på andra sätt.

5 Konkreta insatser för internationaliseringen inom HT-området : 5 Många olika instanser har ansvar för olika delar av internationaliseringen, och många arbetar också konkret med frågorna. I vissa fall ligger ansvaret på en instans medan arbetet utförs av någon annan, i vissa fall sammanfaller ansvar och utförande. Det övergripande ansvaret har områdesstyrelsen, som också är den instans som i budgetarbetet måste prioritera olika behov mot varandra. Styrelsen deltar också genom en särskild representant i samarbetar inom universitetets gemensamma internationaliseringsorgan, Interpol. Områdets internationellt ansvarige har vidare en särskild roll, framförallt när det gäller internationella utbyten. I nuvarande organisation har de tre verksamhetsnämnderna ansvar för internationalisering inom sina respektive ansvarsområden. Genom den nya organisationen 2009 med prodekaner kommer även internationaliseringsansvaret att bli tydligare. Därigenom kommer också förutsättningen för samarbete mellan de olika verksamhetsområdena att förbättras. En huvuduppgift för nämnderna blir att samla kunskap om de erfarenheter som görs i samband med olika internationaliseringsinsatser och att sprida denna kunskap genom aktiviteter av olika slag. Alla dessa insatser möts på institutionerna som själva har en avgörande roll både som ansvariga för och utförare av internationaliseringsarbetet. Internationaliseringen ska ingå som en av de kvalitetsaspekter som undersöks i det kvalitetsutvärderingsprogram som är under utveckling inom området. Ansvarig: Utbildningsledaren Informationen om aktuella utbytesavtal och andra möjligheter till utlandsvistelser för studenter, lärare, forskare och teknisk-administrativ personal ska förbättras. Ansvarig: Den internationellt ansvarige tillsammans med den informationsansvariga Området ska arbeta för att administrativt underlätta utlandsvistelser för lärare och forskare. Ansvarig: Forskningsnämnden tillsammans med den internationellt Ansvarige samt Grundutbildningsnämnden särskilt vad avser bemanningsplanerna Meritvärdet av internationella erfarenheter vid tillsättningar och befordringar ska markeras genom tydligare riktlinjer till sökande och sakkunniga. Ansvarig: Lärarförslagsnämndernas presidier Den verksamhet som tagit form i flera språkämnen med utbildning förlagd utomlands ska fortsätta och utvidgas. Systematisk utlandsvistelse bör prövas också inom andra ämnesområden, och lika angeläget som för språkstudenter är utlandsvistelser för de studenter som fördjupar sig i områdesstudier. Ansvarig: Grundutbildningsnämnden i samarbete med institutionerna Doktorandernas utlandsvistelser har hittills varit beroende av enskilda initiativ och enskilda handledares utlandskontakter. Arbetet med att bereda doktoranderna möjlighet till utlandsvistelser behöver systematiseras. Ansvarig: Forskarutbildningsnämnden Handläggandet av tillgodoräknande av utländska studier ska ses över. Det är viktigt att processen är genomskinlig och att den uppfattas som rättvis av studenterna. Ansvarig: Grundutbildningsnämnden tillsammans med den internationellt ansvarige och institutionerna

6 De internationella studenterna, masterstudenter såväl som s.k. free movers ska tas emot på ett organiserat sätt av området så som redan sker för utbytesstudenterna. Det är också viktigt att utbildningen organiseras så att de utländska studenterna kommer i kontakt med områdets svenska studenter till nytta för båda studentgrupperna. Ansvarig: Grundutbildningsnämnden tillsammans med den internationellt ansvarige och institutionerna De anställda, såväl lärare/forskare som teknisk-administrativ personal, ska ges möjlighet att förbättra sina språkkunskaper i relevant(a) språk. Den kartläggning som nu görs av lärarnas kompetens inom olika fält utgör en grund för vidare planering. Ansvarig: Områdesstyrelsen och verksamhetsnämnderna Alla lärare ska erbjudas den hjälp och det stöd som är nödvändiga för att de med förtroende ska kunna undervisa på engelska i en mångkulturell grupp. Hur områdets lärare använder CEDs utbildning ska kartläggas och eventuellt ska en komplementutbildning inom området utvecklas. Ansvarig: Grundutbildningsnämnden och utbildningsledaren Publiceringsmönstren inom området ska ses över i ett internationaliseringsperspektiv och förslag till rutiner tas fram. Ansvarig: Forskningsnämnden 6