Policy för internationalisering av lärarutbildningen

Transkript

1 UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Policy för internationalisering av lärarutbildningen BESLUTAD VID UFL:S SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2005

2 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Göteborgs universitet Box Göteborg Layout: Fredrik Svensson, UFL:s kansli april

3 Anslutning till styrdokument Lärarutbildningen ansluter sig till de övergripande styrdokument och förordningstexter gällande högskolans och lärarutbildningens internationalisering, det vill säga. de regleringsbrev som gäller för högskolan i allmänhet och för lärarutbildingen i synnerhet. Högskolelagens anmodan: Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden (1992:1434) Regleringsbrevets (2004) lydelse: Universitet och högskolor skall bedriva ett aktivt internationalseringsarbete. Utredningen En gränslös högskola? (HSV 2005:1 R) har formulerat och mer i detalj beskrivit centrala punkter i en högskolas internationalisering. Utöver detta har Göteborgs Universitet antagit en policy ( ) som är en generell utgångspunkt för Göteborgs universitets för internationalisering. Denna policy har ett konkret och brett perspektiv som tar sig an globala frågor formulerade av universitetets många institutioner med internationella forskningsområden. Det är relevant och rimligt att UFL även ansluter sig till detta dokument. En gränslös högskola? Högskoleverkets senaste utvärdering En gränslös högskola? Om internationalisering av grund- och forskarutbildning. (HSV 2005:1 R) formulerar internationaliseringens mål: Häri ingår såväl åtgärder för att öka den internationella rörligheten som åtgärder för att öka internationaliseringen för hemma-varande studenter. Det genom åren utvidgade uppdraget är alltså tvåfaldigt. Ett handlar om studenternas vidgade kunskap och erfarenheter genom studier i utlandet. Det andra handlar om att utbildningen på hemmaplan skall genomsyras av internationalisering. Bakomliggande policy utgår från 70-talets formulering om internationell solidaritet och världsmedborgarkänsla, som senare fullföljts i Sveriges politik för globalt ansvar (Reg. prop 2002/03:122). Utredningen diskuterar konsekvenserna av globalisering och migration. Den pekar också på att högskolans internationalisering måste integreras med frågor om jämställdhet och mångfald. Utredningen tar också utförligt upp ämnet internationalisering på hemmaplan och ger konkreta exempel på god praxis vid olika lärosäten. GUs policyprogram: Internationalisering som imperativ och utmaning I huvudsak tar GUs policy upp följande aspekter med relevans för lärutbildningen: Internationalisering är ett... av globaliseringen framtvingat imperativ; en förutsättning för att universitetet skall kunna fullfölja sina uppgifter.... Policyn talar också i termer av: kunskapsbildnings kvalitet; att samarbetet bör omfatta alla regioner i världen; internationell solidaritet och ansvarstagande. GUs policy betonar att globaliseringen påverkar internationella förutsättningar och nya relationer för ekonomi, ekologi, kultur och utbildning. Det innebär ofta en konfrontation mellan å ena sidan konservativa krafter som vill försluta samhällen och kunskapsbildning och å andra sidan krafter som vill skapa öppenhet och solidaritet. Universitetets olika delar måste därför ta ståndpunkt till olika internationella frågor. 2

4 Internationalismen dvs. den ideologi som hävdar ett långsiktigt övernationellt intresse i motsats till kortsiktiga nationella eller regionala intressen bör därför bli överideologi. En sådan rymmer emellertid i sig komplicerade politiska, etiska och moraliska dimensioner. (sid. 7) Internationaliseringen berör alltså hela universitetets värdegrund, det vill säga försvaret av den intellektuella friheten och internationella kontaktnät. För ett universitet är det förvisso en angelägen uppgift att värna om den nationella kulturen, men samtidigt måste varje tendens till chauvinism, främlingsfientlighet och andra former av antiintellektualism avvisas som oförenliga med universitetet som idé, liksom med internationalismens princip. (sid. 8) GUs policy tar också upp frågor om relationen mellan regioner (lokala och transnationella), till-lämpningen av EUs utbildningsmål (bl.a. Bolognadeklarationen). Man betonar att det har ett värde i sig att vi går utanför gängse geografiska gränser och skapar samarbeten med såkallad u-länder. En relativt ny term internationalisering på hemmaplan (IaH) pekar på frågor om rekrytering av invandrare, tillvaratagandet av invandrad kunskap och globaliseringen av det lokala samhället. Universitetet bör således engagera sig i invandrarnas etablering i det svenska samhället, (...) Därutöver har universitetet ett särskilt ansvar för de universitetsutbildade som sökt sig till Sverige för att undgå politisk förföljelse och andra inskränkningar i den intellektuella friheten,... (sid. 14) Tillämpning av GUs policy För lärarutbildningen under UFL är GUs hållning i dessa frågor relevanta utgångspunkter. Lärare i svenska skolor arbetar konkret med att grundlägga värderingar och perspektiv på internationella relationer och med förståelsen av medborgarnas roll i den globaliserade världen. Självklart måste därför internationalismens tänkande finnas med i lärarutbildningens alla delar alltifrån kursernas innehåll till studenternas personliga erfarenheter. Studenterna möter i sitt framtida yrke miljöer och elever som bär på globaliseringens och migrationens positiva och negativa konsekvenser. De måste därför vara beredda att ta ställning till ibland motsägelsefulla pedagogiska och moraliska frågor. 3

5 Konsekvenser för lärarutbildningens organisation Internationaliseringen förutsätter att resurser, roller och ansvar fördelas på olika nivåer På central nivå kan rektor skriva avtal, för att därmed säkra långsiktiga åtaganden. På denna nivå finns också stödfunktioner International Office (IO) och International Student Office (ISO). Det är viktigt att UFLs kansli underhåller en kontinuerlig tvåvägs kontakt med IO och ISO. Det finns även inom den nya enheten School of Global Studies en rad vikta centrumbildningar: Centrum för afrikastudier,... för asienstudier,... för globala genusstudier,... för mellanösternstudier,... för Ryssland och östra Europa. UFL har alltså tillgång till hela universitetets kunskap om internationella relationer. På UFLs nivå ligger ett ansvar för att programutbildningar och professionsutbildningar i sin helhet internationaliseras. Vissa övergripande frågor och vissa arbetsuppgifter rörande lärarutbildningen bör alltså UFL ta särskild ställning till. Relevanta och möjligt genomförbara beslut och aktiviteter genomföras enligt en årligt fastställd handlingsplan. På fakultets- och institutionsnivå utvecklas det konkreta arbetet. Institutionerna är den absoluta basen för det internationella arbetet. I dag är det uppenbart att en stor del av internationaliseringen i lärarutbildningen finns väl utvecklad av ett flertal institutioner. Andra behöver uppmanas att sätta igång ett arbete utifrån en policy som UFL antar. Det är angeläget att UFL och institutionerna/fakulteterna får en gemensam uppfattning om vad som sker och vad som bör utvecklas på lägre nivåer. UFL har här ett ansvar att inspirera och driva på. Konkreta arbetsområden Internationaliseringens centrala områden i anges under fyra punkter i HSVs utredning: Svenska studenters, lärares och annan personals vistelse utomlands Internationalisering på hemmaplan (IaH) Rekrytering av programstudenter från andra länder Internationellt samarbete Utifrån dessa rubriker fastställs de arbetsuppgifter som skall genomföras i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. A. Svenska studenters, lärares och annan personals vistelse utomlands Utbytesprogram för internationalisering är en självklar del av arbetet. UFLs studievägledare har också bra kontakt med program och aktiviteter. Studenterna bör redan på ett tidigt stadium upp-muntras till att göra vissa delar av utbildningen i andra länder. B. Internationalisering på hemmaplan (IaH) 4

6 Det finns två aspekter av detta tema: (1) lärarutbildningens ansvar för att förse blivande lärare med kompetens och förståelse av att möta en mångkulturell grupp elever och (2) tillvaratagande (respektfullt omhändertagande) av invandrade studenter. (1) Arbetet i skolorna är konkret påverkat av migration och internationella relationer. Lärarutbildningen måste alltså ge kunskap om globaliseringens konsekvenser för skolundervisningen. (2) Arbetet med att rekrytera och evaluera invandrare i lärarutbildningen behöver ökas. En större andel av invandrade studenter (liksom inslaget av tillfälliga utländska studenter) skapar viktiga erfarenheter för alla studenter och lärare. C. Rekrytering och omhändertagande av programstudenter från andra länder. Det är viktigt att se positiva effekter av studiesamarbete mellan svenska och internationella studen-ter. UFL behöver utröna effekten av att använda internationella studenter som resurs i undervis-ningen vid sidan av studierna. Lärarutbildningen bör sträva efter en global rekrytering, med tonvikt på länder som vi normalt inte samarbetar med. D. Internationellt samarbete Internationaliseringen är en del av utbildningens kvalitetssäkringsarbete. Det innebär att de internationella kontakterna är viktiga i sig för att ge utblickar, internationell förståelse för kunskapsbildning ur olika perspektiv. Detta bör samverka med forskningssamarbeten. UFL skall också samarbeta med skolor och högskolor i regionen för att skapa en relevant plattform för internationella kontakter. 5

7