Transkript

1 UPPSALA STUDENTKÅRS INTERNATIONELLA ÅSIKTSPROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige Reviderat av Uppsala studentkårs fullmäktige Integrering av de internationella frågorna i hela verksamheten Internationalisering av Uppsala universitet Även om internationaliseringen av den högre utbildningen innebär en attitydförändring snarare än ett antal bestämda åtgärder finns det en hel del sådana som kan leda till denna förändring i attityder. Internationalisering bör innebära att ett omfattande utbyte av studenter, doktorander, lärare och övrig personal, införs samt att ett internationellt perspektiv integreras som en del av varje utbildningsmoment. Internationella kontakter främjar kvaliteten på utbildningen då de kan ge ett mer kritiskt och öppet förhållningssätt till den egna utbildningen och metoden. Möjligheter till erfarenhetsutbyte har också en vitaliserande effekt på forskningen. En internationell anpassning av utbildningen bör ske i varje utbildningsmoment där denna anpassning kan medföra djupare och bredare förståelse av ämnet. Av ovanstående framgår att all utbildning kan internationaliseras, även utbildningsmoment av påtaglig nationell prägel. För att internationalisering ska vara en fullständig och meningsfull process är det också viktigt att den inte begränsas geografiskt. Utbytesverksamheten bör därför globaliseras och utvecklas för att omfatta mer än de traditionella utbytesländerna i västvärlden. Uppsala universitet har sedan länge arbetat för en omfattande internationalisering av sin utbildning. Antalet utbyten, såväl multi- som bilaterala, har ökat markant under det senaste decenniet och fler Uppsalastudenter än förut har valt att förlägga en del av sin utbildning utomlands. De senaste åren har vi dock sett en nedgång i antalet studenter som åker utomlands via utbyten. Detta är en oroande utveckling som universitetet bör stävja. Graden av internationalisering varierar mellan institutionerna och beror i hög grad på engagemanget hos enskilda individer på respektive institution. Det finns fortfarande ett stort antal institutioner som inte anser sig kunna eller behöva genomföra några förändringar. Det är ytterst viktigt att internationaliseringsprocessen inte avstannar på grund av brist på resurser eller institutionernas motvilja till förändring. Det breda, mångkulturella perspektiv som blir effekten av internationalisering värderas högt i dagens samhälle och bör därför prioriteras av så väl universitetsledning som institutioner. Freemovers är en kategori av studenter som har växt markant under de senaste åren. I motsats till utbytesstudenter, kommer de inte genom utbytesavtal utan på egen hand för att studera i Sverige. De har dock inte tillgång till de trygghetssystem som gäller svenska studenter, framförallt för att trygghetssystemen kopplade till studiemedlet. Uppsala studentkår vill att det ska finnas möjlighet även för utländska studenter att ansöka om exempelvis bostadsbidrag och sjukpenning. Uppsala studentkår känner en naturlig samhörighet med studenter i andra länder och ställer sig stödjande till studenter som arbetar för yttrandefrihet, föreningsfrihet, akademins oberoende och att alla medborgare ska ha samma chans till akademiska studier oavsett kön och bakgrund. att universitetets utbytesverksamhet ska utökas och breddas. att varje institution ska internationaliseras, vilket avser främjandet av omfattande utbyte på alla nivåer, för studenter på alla nivåer, liksom personal. att universitetsledningen ska sätta press på enskilda institutioner som försummat sitt internationaliseringsarbete. Ö V R E S L O T T S G A T A N U P P S A L A T E L E F O N : F A X : W W W. U P P S A L A S T U D E N T K A R. N U

2 att universitetets institutioner ska uppmuntras att, med ekonomiska medel samt administrativ assistans, skapa nya och utöka befintliga internationella kontakter. att freemovers ska ha samma villkor som svenska studenter Utbildning Den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik internationalisering är att universitetet kan erbjuda en konkurrenskraftig utbildning som är internationellt erkänd. Det är därför nödvändigt att kvalitetsaspekten prioriteras i det internationella arbetet. Både utländska och svenska studenter, utbytesstudenter och -doktorander har rätt att kräva hög akademisk standard på sin utbildning i utlandet. En annan förutsättning för lyckade utlandsstudier är att studiefinansieringssystemet ger utrymme för dessa. Det måste fortsätta att vara möjligt att ta utökade studielån anpassade för de kostnader som uppstår i samband med studier utomlands, oavsett om det handlar om ett examensarbete, ett studieår som ingår i ett program eller studier på språkskola. Eftersom reglerna nu stramats upp och det är svårare att få studiemedel under längre tid än 12 terminer bör man undersöka möjligheterna till extra utlandsterminer. Studiemedel måste även ges för språkstudier i hela världen, även om språket är officiellt språk i något EU-land. Det är även viktigt att internationaliseringen på hemmaplan fungerar på ett fullgott sätt. Gästlärare, utländsk kurslitteratur med mera är enkla medel att ta till för att vidga det internationella perspektivet. Språket utgör många gånger ett hinder för att accepteras i det svenska samhället. Uppsala universitet lockar många utländska studenter och doktorander. Undervisning i svenska språket för dessa studenter och doktorander ska vara en möjlighet. Utländska doktorander bör dessutom ha samma möjligheter till pedagogisk meritering som svensktalande doktorander. Det är viktigt att uppmuntra fler studenter, doktorander, lärare och annan personal att delta i utbytesverksamhet. En sådan utveckling skulle ge dessa större kunskaper både teoretiskt och praktiskt i internationella frågor. De skulle dessutom kunna stödja internationaliseringen inifrån. Universitet bör satsa på att erbjuda ett brett utbud av kurser på främmande språk för såväl svenska som utländska studenter och doktorander. Det är därför nödvändigt att erbjuda personalen fortbildning i främmande språk. att universitetet ska arbeta aktivt för ökade språkkunskaper hos lärare och annan personal på alla nivåer. att internationalisering av utbildningen på hemmaplan ska intensifieras och förverkligas i större utsträckning. att studenter och doktorander ska uppmuntras att studera vid annat universitet. att kurser i större utsträckning ska erbjudas på främmande språk. att studiemedel ska ges för språkstudier i hela världen, även om språket är officiellt språk i något EU-land. att lärar- och personalutbyten uppmuntras och konsekvent utvecklas i syfte att stödja internationaliseringen av Uppsala universitet. att studenten ges möjligheter att förlägga examensarbete och praktik till annat land. att ett mångsidigt internationellt perspektiv som tar hänsyn till hela världen innefattas i utbildningen. att utländska studenter och doktorander erbjuds undervisning i svenska. < 2 >

3 Ut- och inresande grundutbildningsstudenter och doktorander Mobilitet bland grundutbildningsstudenter och doktorander Rörlighet bland grundutbildningsstudenter och doktorander är i allra högsta grad önskvärt. Tyvärr kvarstår det flera hinder. Studenternas fria rörlighet ska inte hindras. Det är också av stor vikt att studenterna, när studierna är fullbordade, kan använda sig av sin examen utomlands. Genom det så kallade diploma supplementsystemet underlättas detta då man lägger till en förklaring och beskrivning av vad innehavandet av en viss examen innebär. Av samma vikt är att de hinder som kvarstår tas bort för att förenkla byråkratin och spara både tid och pengar. Det finns stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper vad gäller andelen som har studerat utomlands på eftergymnasial nivå. att grundutbildningsstudenternas och doktorandernas fria rörlighet ska främjas. att universitetet ska arbeta aktivt för att informera om diploma supplement för alla studenter. att universitetet ska arbeta aktivt för att informera alla studenter om möjligheterna till studier utomlands, framför allt riktat mot de studentgrupper som i dagsläget i lägre grad begagnar sig av dessa möjligheter. att det ska finnas en person vid internationella kansliet som har ansvar för inresande och utresande doktorander. att det ska finnas en person vid internationella kansliet eller studerande byrån som har ansvar för freemovers. Utvärdering och återförande av kunskap Vikten av att kontinuerligt utvärdera och förbättra den internationella verksamheten för både utresande och inkommande grundutbildningsstudenter och doktorander kan inte betonas nog. Den grundläggande inställningen hos universitetet måste vara att inte ensidigt prioritera kvantitet, utan att kontinuerligt förbättra och utveckla kvaliteten på sin internationella verksamhet. Alla studenter, doktorander, lärare och övriga anställda som deltar i någon form av utbyte, inresande eller utresande, ska vid vistelsens slut utvärdera denna. Detta för att kunna förbättra utbytesverksamheten i sig, men även för att dra nytta av den nya kunskap som resenärerna tillägnat sig, både genom undervisningen vid lärosätet och om undervisningen i utbyteslandet. Utvärderingarna ska sedan sammanställas och användas i det internationella arbetet. Den utvärdering som generellt utförs av utbildningsverksamheten ska även omfatta internationella inslag som förekommer. Det är viktigt att ett utlandsår eller -termin inte enbart handlar om kulturellt utbyte utan också ger möjlighet att få en utbildning av god akademisk kvalitet. Utvärderingen ska beröra såväl den akademiska kvaliteten på utbildningen som den sociala miljön och mottagandet på studieorten. Uppsala universitet bör ta del av de nationella utvärderingssystem som finns för att på bästa sätt utvärdera sin verksamhet. att de internationella erfarenheterna ska undersökas och uppmärksammas för att de ska kunna användas för förbättringar och kvalitetssäkring. att utvärdering av utlandsvistelser är obligatorisk för så väl inresande som utresande studenter, doktorander, lärare och övriga anställda. Ekvivalering och tillgodoräknande Att hitta ett lämpligt system för tillgodoräknande av studier utomlands är en mycket viktig del av internationaliseringsarbetet. Möjligheten att få tillgodoräkna sig utlandsstudier är avgörande för studenters benägenhet att söka sig utomlands för att studera. Att det finns ett enkelt och tydligt system med klara regler för erkännande av examina och tillgodoräknande av utländsk utbildning < 3 >

4 är en förutsättning för att det internationella arbetet ska fungera. Godtycklighet har inte någon plats i den individuella bedömningen av den enskilde studentens rättigheter. Det är också viktigt att utländska betyg översätts på ett sätt som inte missgynnar studenten. På nationell och universitetscentral nivå ska generositet genomsyra tillgodoräknandet av utlandsutbildning. Viktigt är också att studenter redan i förväg på ett enkelt sätt får information om de regler som gäller vid tillgodoräknande av utländska kurser. att det är oacceptabelt att några institutioner inte ger studenter och doktorander berättigade garantier avseende tillgodoräknande av kommande utbildning. att alla studenter ska behandlas lika vid tillgodoräknande av utlandsstudier. att det ska bli lättare för personer med utländska examina att få sin utbildning validerad eller få möjlighet att komplettera. att institutionernas tillämpande ska vara rättssäkert och effektivt vid tillgodoräknande av utlandsstudier. att alla studenter, i förväg, tillhandahålls skriftligen en garanti för tillgodoräknandet av de utländska kurserna innan de åker utomlands. Information För att utveckla studentrörligheten krävs det att universitetet aktivt uppmuntrar studenter och doktorander att förlägga en del av sina studier utomlands. För att åstadkomma detta bör institutioner och universitetsorgan arbeta med en omfattande informationsspridning. Det är av stor vikt att studenter och doktorander kan få rådgivning vid val av kurser i utlandet och hjälp med praktiska frågor. Likaså är det viktigt för utländska studenter och doktorander att få rådgivning vid val av kurser och hjälp med praktiska frågor. Goda kunskaper finns generellt inom den centrala universitetsförvaltningen och idag sköts informationsarbetet främst av universitets studievägledning och internationella kansliet. Det är kunskapen och viljan till internationellt arbete på institutionsnivå som bör förbättras. Vid varje institution bör finnas minst en person med speciell kunskap och ansvar för internationella frågor. Språkkunskaper är den avgörande faktorn för hur väl en student kan integreras akademiskt och socialt, och för att underlätta denna process bör universitetet erbjuda förberedande språkundervisning för alla blivande utbytesstudenter, doktorander och freemovers. Uppsala studentkår, i samarbete med Internationella kansliet och nationernas Internationella konvent, ansvarar varje termin för ett mottagningsprogram för inresande studenter och doktorander inom universitetet.. Samtidigt ansvarar institutionerna för mottagningen av de egna utbytesstuderna, freemovers och doktorander. Det är av yttersta vikt att studenterna vid mottagningen får den information och hjälp som de behöver för att installera sig vid Uppsala universitetet. Institutionerna bör även fortsättningsvis bära huvudansvaret för mottagningen av de internationella studenterna. Detta arbete får aldrig helt lastas över på studentorganisationerna. Internationella utbyten sker för tillfället även med universitet och högskolor i länder där de demokratiska rättigheterna är otillräckliga och i vissa fall obefintliga. att samarbete med universitet och högskolor i dessa länder bör fortgå. Demokratisering gynnas av internationellt utbyte snarare än isolering. Universitetet ska emellertid vara skyldigt att informera utresande studenter om det rådande läget för studenter i dessa länder. att informationsspridningen ska förbättras, då den har en avgörande effekt på hur många studenter och doktorander som väljer att söka sig utomlands i sin utbildning. < 4 >

5 att institutionerna genom information och rådgivning aktivt ska ta sitt ansvar för att uppmuntra studenter och doktorander till att förlägga en del av sin utbildning i utlandet. att arbetet med mottagande och utskickande av studenter och doktorander ska koordineras på ett effektivt och lättfattligt sätt av företrädesvis Internationella kansliet. att det vid varje institution finns minst en person med speciell kunskap om och ansvar för internationella frågor. att alla blivande utbytesstudenter, freemovers och doktorander erbjuds en förberedande språkkurs. att doktorander vid universitetet som är utländska medborgare bereds plats på universitetets kurser för utländska studenter. att universitetet kartlägger studenters demokratiska rättigheter i de länder man har utbyte med och grundligt informerar utresande studenter om dessa. Internationaliseringen av den högre utbildningen och den internationella utbildningspolitiken Bolognaprocessen Den högre utbildningen i Europa befinner sig i stark förändring. Sedan 1999 pågår ett mellanstatligt samarbete inom högre utbildning, Bolognaprocessen. Sedan dess har antalet samarbetande europeiska länder ökat från 29 till 45. I Bolognadeklarationen fastställs ett antal mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area) till Bolognaprocessen innebär stora förändringar för studenterna i Uppsala, Sverige och Europa. Bolognaprocessen innebär förändringar inom särskilt tre områden. Ett nytt poängsystem, en ny utbildningsstruktur samt förändrade kursplaner. Kursplanerna ska ange vad studenten efter avslutad kurs ska kunna i form av kunskaper, kompetenser och färdigheter. Det är mycket bra att det i kursplanerna ska framgå vad studenten ska lära sig i form av kompetenser och färdigheter, men särskild hänsyn måste tas till studenter med särskilda behov. Den nya utbildningsstrukturen med tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, innebär att det kommer att skapas ytterligare en antagning mellan nivåer, mellan grundnivå och avancerad nivå. Det är av största vikt att urvalet blir rättssäkert för de sökande. Om uppsatser ska användas vid antagningen ska dessa vara helt avidentifierade vad gäller namn, handledare och lärosäte. Ett av målen med Bolognaprocessen är anställbarhet och för att det målet ska kunna uppfyllas krävs en ökad arbetslivsanknytning inom samtliga utbildningar. Alla studenter ska inom sin kandidatexamen erbjudas möjligheten till praktik, verksamhetsförlagd utbildning eller verksamhetsförlagt examensarbete. Många studenter kommer att hamna mellan två utbildningsstrukturer. Viktigt är att särskilt beakta dessa studenters situation. Studenter som läser på ett gammalt magisterprogram ska bara om studenten själv så önskar kunna gå över till ett nytt kandidatprogram. Studenter på program i den gamla utbildningsstrukturen ska ha rätt till lika långa studieuppehåll utan att förlora sin utbildningsplats som sina företrädare. Studenter som redan har en magisterexamen ska kunna tillgodoräkna sig delar av sin utbildning om studenten fortsätter läsa till en masterexamen. Den förändrade utbildningsstrukturen kan komma att innebära fler studieår för många. Det är därför viktigt att studenter får rätt att ta studiemedel i mer än 240 veckor samt att CSN:s dispensregler blir mer generösa. < 5 >

6 Parallellt med Bolognaprocessen har det lyfts idéer om en gemensam betygsöversättningsskala. I Sverige har en sådan översättningsskala kommit att diskuteras i form av en gemensam betygsskala. Det är ovisst vilka lärosäten som kommer att få utfärda masterexamen. att Uppsala universitet ska ta ett stort ansvar för platserna på den avancerade nivån i Sverige om det är så att endast universitet och ett fåtal högskolor får möjlighet att utfärda masterexamen. Det är viktigt att alla studenter, oavsett om de läst till en kandidatexamen i Uppsala eller vid någon av landets högskolor, får möjlighet att läsa en masterutbildning. För att det ska vara möjligt krävs ett stort antal masterutbildningsplatser. att universitetet aktivt ska arbeta för att förbättra utbildningen i enlighet med Bolognadeklarationen. att examensstrukturens tydlighet ska utvecklas utöver det arbete som redan görs med Diploma Supplement. Ett liknande dokument bör utvecklas för dem som ännu inte tagit ut sin examen, samt för doktorander. att man tydligt bör utreda ett nytt poängsystem, liknade ECTS, innan man inför det generellt, för att studenternas rättssäkerhet ska kunna beaktas fullt ut. att man bör arbeta i möjligaste mån för att undanröja hinder för utbyten av alla slag. att man bör arbeta för att kvalitetssäkra den europeiska högre utbildningen, genom att utveckla kriterier och metoder. att antagningen mellan grundnivån och den avancerade nivån ska vara rättssäker för studenterna. Om uppsatser ska användas vid urvalet ska dessa vara helt anonymiserade. att alla studenter ska ges möjlighet till arbetslivsanknytning under sin studietid för att Bolognadeklarationens mål om anställbarhet ska uppnås. att det i alla kursplaner ska framgå vilka kompetenser och färdigheter studenterna ska inneha efter avslutad kurs, men att särskild hänsyn måste tas till studenter med särskilda behov. att studiemedelssystemet måste anpassas till den nya utbildningsstrukturen. att Uppsala universitet ska ta ett stort ansvar för platserna på den avancerade nivån i Sverige. att förändringarna i enlighet med Bolognadeklarationen analyseras och utvärderas. att situationen för de studenter som hamnar mellan två utbildningsstrukturer särskilt beaktas. < 6 >