Resurser till högre utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resurser till högre utbildning"

Transkript

1 Resurser till högre utbildning Det satsas idag mindre än hälften så mycket resurser på de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som det görs på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. 1 En jämförelse mellan de nordiska länderna visar att såväl Norge, Danmark och Finland ger väsentligt mer till sina samhällsvetarstudenter än vad Sverige gör. 2 I Sverige tas ingen hänsyn till undervisningsform eller hur resurskrävande en utbildning är. Det nuvarande resurstilldelningssystemet är snedvridet och motverkar en god kvalitet i den högre utbildningen. För studenterna inom de underprioriterade områdena innebär detta i vissa fall så lite som 2 timmars undervisningstid per vecka. De bristande resurserna märks bland annat på storleken på studentgrupperna, ensidiga examinationsformer och få seminarier. Med mer resurser skulle mer undervisningstid kunna erbjudas liksom mer varierande undervisnings- och examinationsformer. Svensk utbildningskvalitet konkurrerar på en internationell utbildningsmarknad. Sverige måste kunna erbjuda en konkurrenskraftig högre utbildning och en välutbildad arbetskraft även inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna. JSS ser en kraftig höjning av anslagen till de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som nödvändig för att svensk utbildning ska hålla en internationellt ansedd god kvalitet. JSS anser även att resurstilldelningen till de samhällsvetenskapliga utbildningarna ska jämställs med tilldelningen till de tekniska utbildningarna. Det är av betydande vikt att resurserna för de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna inte bara ökar lika mycket som för de naturvetenskapliga utbildningarna, utan att de även närmar sig dessa i satsade resurser. Resurstilldelningssystemet är således i stort behov av genomgående reformering. kvaliteten inom den högre utbildningen måste säkerställas innan en ytterligare utbyggnad av antalet högskoleplatser kan ske. Kvalitet måste alltid gå före kvantitet. - Anslagen till de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna måste öka. - Antalet undervisningstimmar bör vara minst 10 per vecka. - En hög lärartäthet är en förutsättning för en hög kvalitet i den högre utbildningen. - Det är viktigt att hitta en balans mellan kvalitet och kvantitet i den högre utbildningen. Att Sverige kan erbjuda ett stort antal platser för studier på högre nivå är eftersträvansvärt och en förutsättning för mångfald men samtidigt får kvaliteten på utbildningen inte åsidosättas. 1 Budgetpropositionen för 2010, Prop. 2009/10:1, Utgiftsområde 16, s Resurstilldelning för högskolor i Norden, 2007, Arwidi O och Sandell N, s 12

2 Pedagogisk skicklighet I högskolan meriteras forskningskompetens och erfarenhet högre än pedagogisk skicklighet. Forskare som vill göra karriär har långt fler incitament till att satsa på att forska än att utveckla sin pedagogiska skicklighet. För studenterna innebär det att många föreläsare, som väl må vara kompetenta forskare, inte kan förmedla sina egna eller andras forskningsresultat på ett fullgott sätt. Detta resulterar i att både kvalitén i den högre utbildningen sjunker samt att studenterna får svårare att tillgodogöra sig dessa kunskaper. Det är således av stor vikt för höjning av kvalitén på den högre utbildningen att pedagogisk meritering och pedagogisk skicklighet värderas högre än den gör idag. - Pedagogisk meritering och skicklighet måste värderas upp. - Alla som undervisar vid en högskola eller universitet ska ha läst minst 15 poäng pedagogik och varje år erbjudas pedagogisk vidareutbildningar av olika slag.

3 Bostäder Bostadsbristen för studenter är ett stort problem för den högre utbildningen. Framförallt gäller det i storstadsregionerna. Möjligheten för alla som vill och kan studera skall inte begränsas av svårigheten att hitta en bostad. Bristen på bostäder är ett problem framförallt för de studenter som inte har möjlighet att få ekonomiskt stöd hemifrån. För mångfalden inom högskolan är bostadssituationen en oerhört stor utmaning. Idag är många studerande även föräldrar och har behov av en annan typ av boende än det traditionella studentrummet. Med andra ord krävs det att det finns ett varierat utbud av lägenheter som är anpassat för studenternas olika behov. Sveriges studenter betalar i genomsnitt cirka 35 procent av sitt studiemedel i hyra 3, vilket gör att hyran för de flesta är den största ekonomiska utgiften under studietiden. Bostadsbidrag och extraarbete skall inte vara en förutsättning för att kunna finansiera sitt boende. Målet bör vara att uppnå förutsättningar för att kunna leva i bra bostäder till rimliga boendekostnader samt att boendemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden. - Hyrorna för studenter skall ligga i rimlig nivå i relation till studiemedelsintäkterna. - Det måste byggas fler billiga hyresrätter, framförallt i storstadsregionerna där bostadsbehovet är akut. - Bostadsbeståndet måste vara anpassat efter studentpopulationens behov. - Gränsen bör höjas för hur stor inkomster studenter kan ha utan att bostadsbidraget sänks. 3 Swedbanks studentbudget (för killar) 2010, Enligt SFS studentbudget 2010 utgör bostadskostnaderna ca 38 % av studiemedlet.

4 Studentinflytande En god kvalitet i den högre utbildningen kräver kontinuerlig omvärdering och utveckling för att ständigt sträva framåt. Ett starkt studentinflytande är en viktig del i detta för att på så sätt öka infallsvinklarna och uppmärksamma brister i utbildningen. Den kritiska granskningen och studenternas deltagande är två akademiska ideal som är av största vikt. Studentinflytandet ska även framgent vara lagstadgat och demokratiska studentorganisationer ska finnas representerade i alla beslutande och beredande organ inom universitet och högskola. Den högre utbildningens transparrens och studenternas inflytandemöjligheter är viktiga kvalitetsaspekter. - Studenterna vid ett lärosäte ska ha rätt att vara representerade i alla beredande och beslutande organ. - Högskolorna och universiteten har ett ansvar att tillsammans med studenterna tillse att studentinflytande fungerar på ett tillfredställande sätt. - Studentinflytandet skall även i framtiden vara reglerat i lag. Från politiskt håll ska det finnas tydliga krav på lärosätena att upprätthålla och understödja studentinflytandet.

5 Studiemedel och social trygghet Det sociala skyddsnätet är ett välfärdsinstrument som ur många hänseenden är välutvecklat i Sverige. Studenter är dock i många hänseenden exkluderade från dagens system. 4 På samma sätt som arbetstagare omfattas av det sociala skyddsnätet bör även studenter få tillgång till detta skyddsnät. Studenter bör liksom yrkesarbetande ha möjlighet att vara sjukskrivna på deltid. Olika former av sjukskrivningsmöjligheter ska finnas och information om hur en student sjukanmäler sig måste högskolorna och universiteten förmedla på ett tydligt sätt. Studenter bör därutöver ha liknande villkor som yrkesarbetande vad gäller karenstid, eftersom arbetstagare likt studenter bibehåller sina utgifter vid sjukdom. Det är viktigt att Sverige har ett studiemedelssystem som är flexibelt och i största möjliga mån kan anpassas så att det blir förenligt med studenternas skiftande situationer. Studenterna måste kunna fokusera på sina studier som ofta är, och skall vara en heltidssysselsättning. Studenter skall inte tvingas extraarbeta eller oroa sig över sin ekonomiska situation. Arbetet vid sidan av studierna ska vara en möjlighet, inte ett krav. Därför måste studiemedlet vara tillräckligt stort för alla studenter att leva på. Kompletterande bestämmelser om fribelopp bör avskaffas för att inte missgynna de studenter som genom extraarbete vill skaffar sig arbetslivserfarenhet under studietiden. De dispenskrav som finns för utökad studiemedelstid bör lättas på för att garantera att studenter kan avsluta sin utbildning även om man initialt valt fel eller av andra anledningar inte lyckats avsluta sina studier i tid. Studenters ekonomiska och sociala trygghet är en oerhört viktig kvalitetsfråga för den högre utbildningen. Studenters trygghet måste ses ur ett helhetsperspektiv och alla som studerar vid en högskola måste få ekonomiska förutsättningar för att klara av sina studier. För att kunna driva en trovärdig och genomförbar politik på det studiesociala området krävs det att mer resurser tillförs systemet. - Studiemedlet varje år ska höjas i relation till det aktuella prisbasbeloppet för att på så sätt garantera studenter att inte förlora ekonomiskt genom den årliga inflationen. - Höjning av studiemedlet bör främst läggas på dess bidragsdel och inte tynga studenterna med ytterligare lån. - Studiemedelssystemet måste i största möjliga mån kunna anpassas till studenternas olika förutsättningar. - Studenters ska omgärdas av samma sociala trygghetssystem som finns för yrkesverksamma. 4 Utbildning straffbart? En rapport om studenter och trygghetssystemen, Saco Studentråd, Stockholms universitets studentkår, Umeå studentkår, Uppsala studentkår och Saco 2010, s. 19.

6 Jämställdhet Juseks studentsektioners jämställdhetsgrupp anser att alla individer ska ha lika möjligheter och förutsättningar. Men dagens norm om individen är en manlig norm. Detta tar sig uttryck i att kvinnors beteende blir det som är avvikande, och därför dras ofta slutsatsen att det är kvinnors beteende som måste förändras för att jämställdhet ska uppnås. För att ändra på detta förhållande behövs det en medvetenhet om de sociala konstruktioner som manifesteras i mäns och kvinnors olika beteenden. När vi pratar om manligt och kvinnligt beteende menar vi att det går att skönja ett generellt mönster i samhället, men det finns förstås stora individuella variationer. Däremot kan man säga att kvinnors och mäns livsvillkor och de attityder de möter till betydande del grundar sig på deras kön. För att jämställdhet ska uppnås är det grundläggande att först skapa en medvetenhet om de olika förväntningar som samhället har på män och kvinnor. Först därefter kan man börja arbeta mot målet ett jämställt samhälle. Att integrera genusperspektiv i utbildningen är en långsiktig process. Den börjar med kunskap om och insikt i betydelsen av genusperspektiv. Efter det följer arbeta med att planera om utbildningen. Universitet och högskolor bär liksom andra delar av samhället vidare dessa förväntningar. Därför är det viktigt att man inom utbildningsväsendet börjar diskutera genus och förändrar utbildningen så att man tar hänsyn till genusperspektivet. Det är ett nödvändigt steg för att vi ska kunna få ett samhälle där alla individer verkligen har lika möjligheter. Genusperspektiv handlar i mycket om att se det osynliga. Att bli tränad i det är att utveckla sitt intellekt. För att framtida generationer ska kunna gå in på arbetsmarknaden med den trygga förvissningen om att deras kön är helt irrelevant faktor för hur deras arbetsliv. - Genusperspektivet ska genomsyra alla utbildningar på ett relevant sätt. - Ökad forskning kring genusperspektivet för att sen kunna dra nytta av det i utbildningarna. - Högskolor och universitet tar en mer aktiv roll att öka kunskapen kring genusfrågorna. - Genusperspektivet måste ingå i utbildningsprogrammen och inte enbart i enstaka kurser.

7 Forskningsanknytning Det är avgörande för kvaliteten i den högre utbildningen att det finns en god forskningsanknytning. Det kräver att en så stor del som möjligt av den undervisande personalen har disputerat och kombinerar forskning och utbildning i sin tjänst. Givetvis kan även forskarstuderanden ingå i undervisningsmomenten. Det är också viktigt att forskningen är av hög kvalitet och att en karriär inom akademin är attraktiv. Det innebär att den som väljer att forska efter avslutad examen ska erbjudas goda villkor bland annat genom fasta forskningsresurser och bra arbetstider. Det är dessutom av allra högsta vikt att de som undervisar och forskar vid Sveriges lärosäten inte behöver jobba med för mycket administrativa uppgifter utan kan fokusera på sin forskning. - Alla som undervisa bör ha en forskningsdel i tjänsten. - Forskarstuderande ska erbjudas anställning och trygga arbetsförhållanden. - Fokus på forskning och i den mån det är möjligt undervisning.

8 Samverkan och steget ut i arbetslivet Idag finns det ett växande behov av att få arbetslivserfarenhet bland de flesta studerandemedlemmarna. Detta beror dels på att sådan erfarenhet efterfrågas inom arbetslivet och dels för att det är viktigt för den enskilde studenten att lära sig utnyttja sina kunskaper på ett praktiskt sätt när man fortfarande är inom utbildningens ramar. Visserligen ligger det idag i högskolans uppdrag att ge studenten arbetslivskoppling men nu är det så att verkligheten inte är sådan inom många utbildningar. Det finns med andra ord stora brister i det som kallas för högskolans tredje uppgift: samverkan. Många studenter, framförallt inom samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar, upplever att det inte finns någon som helst arbetsmarknadsanknytning. Det försvårar inte bara för studenter att veta vad de kan tänkas arbeta med i framtiden det minskar etableringsmöjligheterna efter avslutad examen. Studenter kan erbjuda mycket kunskaper till olika arbetsgivare såväl som ett mervärde för de anställda på arbetsplatsen. För dessa företag skulle en student som nästan är färdigutbildad fylla en viktig och värdefull roll och innebära endast en mindre investering i tid och plats. Genom praktik och examensarbeten kopplade till arbetslivet minskar steget mellan studier och arbetsliv. - Jusek skall jobba fram ett system som ska underlätta för dess medlemmar till praktik och examensarbete. - Högskolor och universiteten måste ta sitt ansvar för samhällsanknytning på större allvar och införa fler praktiska moment i utbildningarna. - Praktikplatserna som erbjuds studenterna ska vara relevanta och håller hög kvalitet. - Praktisk ska erbjudas samtliga studenter men ska inte vara ett krav under utbildningen. - I utbildningarna ska skolan se till att studenterna får de redskap de behöver för ett yrkesverksamt liv.

9 Mångfald JSS tror på en högskola tillgänglig för alla med målet att ge varje student bästa möjliga förutsättningar för att klara av sin utbildning som är av hög kvalitet. De former som i dag används vid antagning till den högre utbildningen premierar ungdomar med studievana hemförhållanden. alla ska ges samma möjlighet till högre utbildning. Debatten om en breddad rekrytering till högskolan måste lyftas fram som en av de viktigaste aspekterna i den högre utbildningen ur ett mångfaldsperspektiv. Men det får inte bara stanna vid en debatt om vägen till högre utbildning utan också den enskildes möjligheter att klara av sina studier. Nästan 20 % av alla studenter är idag föräldrar, det ställer helt nya krav på högskolesfären vad det gäller alltifrån studiemedlet till undervisningstider. Dessutom är det viktigt att föräldraförsäkringen garanterar en rimlig levnadsnivå under föräldraledigheten som också ger den enskilde en möjlighet att studera. Förlegade normer, föreställningar och fördomar inom den akademiska världen måste ifrågasättas så att människor från studieovan bakgrund inte känner sig alienerade ifrån den högre utbildningen. Men det handlar dessutom om den fysiska tillgängligheten för studenter eller potentiella studenter. Lärosätena måste ha lokaler som är anpassade för alla typer av funktionsnedsättningar, det är en fundamental förutsättning för en högskola för alla. I dag kan ett val redan i tidig ålder forma resten av livet. Dagens system cementerar individer i olika fack och skapar utanförskap. Vi måste värna om mångfalden och inom utbildningen är detta någonting ytterst värdefullt för Sverige. Mångfald skapas av människor med olika bakgrund och erfarenheter. Steget ut i arbetslivet är ett stort och viktigt steg. För att inte där förlora mångfalden krävs att dagens utbildningar får en närmare anknytning till arbetslivet. Ett exempel på detta är att ge möjlighet till praktik inom alla utbildningar. Dagens system förutsätter ett redan utarbetat nätverk för att kunna lyckas. - Fackföreningar ska verka för en debatt rörande alternativa antagningsformer. - Jusek ska fortsätta debatten rörande arbetsmarknadsanknytning inom den högre utbildningen. - Diskussionen om studieavgiftsfrågan måste fortsättas att ta och att belysa dess problematik ur ett mångfaldsperspektiv.

1. Student i akademin 1.1. Avgifter. 1.2. Studentinflytande. 1.3. Studievägledning

1. Student i akademin 1.1. Avgifter. 1.2. Studentinflytande. 1.3. Studievägledning 1 / 5 1. Student i akademin 1.1. Avgifter all utbildning vid högskolor och universitet i Sverige ska vara avgiftsfri 1.2. Studentinflytande Studenter ska finnas representerade i alla beslutande och beredande

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Göta studentkårs Åsiktsdokument

Göta studentkårs Åsiktsdokument Göta studentkårs Åsiktsdokument Antagen av: Fullmäktige, 2015-06-01 Göta studentkår 031-708 44 40 Götabergsgatan 17 exp@gota.gu.se 411 34 Göteborg www.gotastudentkar.se 2 / 16 Göta studentkår - Trygghet,

Läs mer

REMISSYTTRANDE. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Från Stockholms studentkårers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

REMISSYTTRANDE. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Från Stockholms studentkårers centralorganisation. Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2015-11-16 REMISSYTTRANDE Från Stockholms studentkårers centralorganisation En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Sammanfattning Synpunkter

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Öppettider för medlemsjouren

FÖRBUNDSINFO. Öppettider för medlemsjouren FÖRBUNDSINFO FOTO: CAMILLA SVENSK JUSEK ÖPPNAR KONTOR I MALMÖ Under hösten kommer Jusek att starta kontor i Öresundsregionen. Torbjörn Severin, ombudsman på Jusek, kommer att arbeta i regionen. Ett av

Läs mer

Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet

Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2009: RIV (Dnr 001-799/2009) Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten.

Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten. Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten. Generella utgångspunkter Försäkringarna ska täcka alla studerande SFS anser

Läs mer

Följebrev till Proposition 4: En öppen och jämställd högskola för alla

Följebrev till Proposition 4: En öppen och jämställd högskola för alla P Handläggare: Styrelsen Datum: 01-0-0 Dnr: O-/ Följebrev till Proposition : En öppen och jämställd högskola för alla Inledning Under verksamhetsåret 01/01 har jämställdhet och breddat deltagande stått

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

Om ekonomiska frågor och bostadsfrågor... 2. Om studiemiljöfrågor... 3. Om studiesociala frågor... 4. Om utbildningsfrågor... 5

Om ekonomiska frågor och bostadsfrågor... 2. Om studiemiljöfrågor... 3. Om studiesociala frågor... 4. Om utbildningsfrågor... 5 Sid 1(10) THS ÅSIKTER 2011 THS är en partipolitiskt och religöst obunden studentkår som verkar för KTH:s studenters intressen. Organisationen är demokratiskt uppbyggd och alla studenter har möjlighet att

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Avsändare: Datum: Kårstyrelsen 2013-09-09 4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Kårstyrelsen föreslår fullmäktige: att anta den konkretiserade verksamhetsplanen för verksamhetsåret

Läs mer

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop PF3-1/1516 Forskning för en högskola som håller ihop - SFS inspel inför forskningspropositionen 2016 Handläggare: Johan Alvfors Datum: 2015-11-02 Dnr: PF3-1/1516 Vår vision Forskning och utveckling är

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Höjda studiemedel och bättre utbildning för studenterna

Höjda studiemedel och bättre utbildning för studenterna Stockholm 28 augusti 2010 Höjda studiemedel och bättre utbildning för studenterna Förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/8 Förslag för studenterna ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV 1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning P Handläggare: Styrelsen Datum: 01-0-0 Dnr: O1-/11 Följebrev till Proposition : SFS syn på tillträde till högre utbildning Inledning Under året har frågor om tillträde till högskolan diskuterats flitigt.

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Dnr: G 2012/244 Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Master's Programme in Public Health Science with Health Economics 120 credits Fastställd av Sahlgrenska

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2014-2016 Antagen av Institutionsstyrelsen 2014-05-06 Dnr. 320-1.1.2-0085-14 1. Övergripande

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

UMEÅ STUDENTKÅRS POLICY FÖR UTBILDNINGSPOLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN

UMEÅ STUDENTKÅRS POLICY FÖR UTBILDNINGSPOLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN UMEÅ STUDENTKÅRS POLICY FÖR UTBILDNINGSPOLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN Fastställd av kårfullmäktige den 16 februari 2016. Om denna policy Denna policy är fastställd för att ge förtroendevalda och anställda

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 1 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle HIG-STYR 2014/137 Inledning Fastställt av Högskolestyrelsen

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

Framtida kompetensbehov

Framtida kompetensbehov Rapport Framtida kompetensbehov en intervjustudie av personalchefers syn på nyutexaminerade akademiker Rapporten är genomförd av Westander publicitet & påverkan våren 2008 på uppdrag av Högskolan på Gotland.

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Statistik Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Ta tillvara studenternas kompetens Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Jusek har länge arbetat för en starkare koppling

Läs mer

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Remiss: Grönt Universitet Grön Framtid

Remiss: Grönt Universitet Grön Framtid Handläggare: Jenny Andersson Datum:2014-02-28 Dnr: PU2-5/1314 Remiss: Grönt Universitet Grön Framtid Sveriges förenade studentkårer, SFS, har fått möjlighet att framföra synpunkter på Miljöpartiets underlag

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Kungsbacka hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Örebro studentkårs åsiktsdokument

Örebro studentkårs åsiktsdokument Dnr.1415.I.B.7.8 Örebro studentkårs åsiktsdokument 2015-2017 Förord Det här är Örebro studentkårs åsiktsdokument som redogör för Örebro studentkårs ståndpunkt i flertalet områden som rör både studier och

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Skövde ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Skövde ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Skövde ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Skövde hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen som

Läs mer

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår Umeå Medicinska Studentkår Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22 UMEÅ MEDICINSKA ST UD ENTKÅR Adress: Klintvägen 55, 907 37 Umeå Hemsida: www.medicinska.se Tel: 090-786

Läs mer

Framtidens medlemskap i Vårdförbundet för studenter och nyexaminerade

Framtidens medlemskap i Vårdförbundet för studenter och nyexaminerade Framtidens medlemskap i Vårdförbundet för studenter och nyexaminerade Rapport från medlemmarna i Studentpanelen: Håkan Bäckman Ida Eriksson Miriam Isaksson Mettavainio Piaa Kinnunen Jenny Lindgren Gabriel

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år 1(7) German Bender Tel: 08 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Till TCOs kansliberedning 2015-11-06 Betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) TCO Dnr 15-0079 TCO har

Läs mer

Åsiktsprogram 2012/13

Åsiktsprogram 2012/13 Åsiktsprogram 2012/13 1. Grundpelare Juridiska Föreningen (JF) är en demokratisk, religiöst och partipolitiskt obunden organisation som står för alla människors lika värde. I alla lägen ska JF arbeta för

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle 1 Marianne Wiktorin Dnr 2011/771 Bil 35 Rektors kansli 2011-05-30 Fastställd av Högskolestyrelsen 2011-06-10 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle 1 INLEDNING Vid varje högskola ska högskolestyrelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt

Läs mer

Utbilda för framtiden

Utbilda för framtiden Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personal vetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och är partipolitiskt obundet. Jusek har cirka 77 000

Läs mer

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2007:62 RIV (Dnr 322-786/2007) Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Utveckling av yrkeshögskolan

Motion till riksdagen 2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Utveckling av yrkeshögskolan Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Utveckling av yrkeshögskolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Första jämställdhetsåret

Första jämställdhetsåret 2014-06-12 Handlingsprogram för jämställdhet för det första regeringsåret Första jämställdhetsåret Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss socialdemokrater är det självklart att kvinnor och

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Programme in Nursing 180 higher education credits

Programme in Nursing 180 higher education credits Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande

Läs mer

1.2 Långsiktigt perspektiv i SFS påverkansarbete

1.2 Långsiktigt perspektiv i SFS påverkansarbete Verksamhetsplan Sveriges förenade studentkårer 2015 / 2016 1. Inledning SFS verksamhetsplan är det dokument som slår fast vilket arbete som SFS ska bedriva under verksamhetsåret med politisk påverkan och

Läs mer

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) 1(8) German Bender Tel: 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) Dnr 15-0024 TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2014-06-23. Innehåll

Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2014-06-23. Innehåll SFS principprogram Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2014-06-23 Dnr: O11-4-1415 Innehåll 1. Inledning... 2 SFS vision om Kunskapssamhället... 2 1.1 Akademin i Kunskapssamhället... 2 1.2 Akademins roll

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Regeringen, utbildningsdepartementet. 103 33 Stockholm

Regeringen, utbildningsdepartementet. 103 33 Stockholm Regeringen, utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Per-Gunnar Rosengren

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006 1 OPERAHÖGSKOLAN I STOCKHOLM LIKABEHANDLINGSPLAN 2006 (Antagen av Operahögskolans styrelse 2006-05-08) Lagen om likabehandling av studenter i högskolan Lagen om likabehandling av studenter i högskolan

Läs mer

KRAFTSAMLING 2011-2015

KRAFTSAMLING 2011-2015 KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

3. Programmets mål Utbildningsplanen innehåller följande preciseringar i förhållande till högskoleförordningens (SFS 1993:199) examensbeskrivning.

3. Programmets mål Utbildningsplanen innehåller följande preciseringar i förhållande till högskoleförordningens (SFS 1993:199) examensbeskrivning. Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Master of Laws Programme, LL. M. Nivå: avancerad nivå 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för det ursprungliga Juristprogrammet, 270 högskolepoäng,

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87

Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87 Kommittédirektiv Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll Dir. 2011:87 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer? Enkäten Bakgrund 1. Vilket kön har du? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? -25 26-30 31-35 36-3. Vilket program läste/läser du? Inom parenteserna står de olika namn utbildningarna haft genom åren. C (Datavetenskaplig

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: GGV01 Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) with focus on Evaluation and Organizational Management,

Läs mer

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Personalpolicy i Hultsfreds kommun Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Höstterminen 2013 Jan Bjuvberg 1. Kursens innehåll Delmomentet redovisningsrätt omfattar en genomgång av det redovisningsrättsliga normsystemet

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-11-10

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-11-10 Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-11-10 Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Dokumentets

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2770 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Universitet och högskolor

Motion till riksdagen 2015/16:2770 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Universitet och högskolor Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2770 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Universitet och högskolor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer