För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

Transkript

1 Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska utgöra en möjlighet för alla medlemmar att möta kollegor för gemensamt utbyte av tankar och idéer om såväl yrket och verksamheten som villkoren i anställningen och i samhället. 1

2 Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska utgöra en möjlighet för alla medlemmar att möta kollegor för gemensamt utbyte av tankar och idéer om såväl yrket och verksamheten som villkoren i anställningen och i samhället. 2

3 För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vi vill se en vård som har sin utgångspunkt i hälsa och helhet istället för enbart sjukdom och diagnos. Där är individen, vårdtagaren, utgångspunkten och inte organisationen och professionerna. 3

4 Den kunskap yrkesgrupperna inom Vårdförbundet står för är betydelsefull för alla människor och viktig för att skapa ett gott samhälle. Den bygger på att främja och stärka hälsa hos individen. Våra kunskapsområden är väl utvecklade i Sverige och inom många områden är barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor självklara ledare. 4

5 Att tillhöra en profession innebär att yrkesutövarna tar ansvar för att utveckla det egna kunskapsområdet. För att säkerställa en god och säker vård behöver kunskapen ständigt prövas, värderas och omvärderas. Då kräver goda förutsättningar för ständig kunskapsinhämtning och för införande av ny kunskap. Våra kunskapsområden utvecklas självständigt även när det sker i samverkan med närliggande kunskapsområden som t ex medicin, rehabilitering, socialt arbete, pedagogik. 5

6 Våra utbildningar finns inom högskolan och leder till såväl yrkesexamen som akademisk examen. Den kunskap som behövs för en god och säker vård kräver utbildning på avancerad nivå som lägger grunden för fortsatta studier, samt förankring i forskning och utveckling i den framtida yrkesutövningen. Genom bland annat statlig reglering, både teoretiska och kliniska examinationsformer, kliniskt verksamma lektorer och professorer och en verksamhetsintegrerad forskning är våra utbildningar både attraktiva och av högsta kvalitet. 6

7 Vården är en kunskapsintensiv verksamhet. För att hålla hög kvalitet och vara en del i den utveckling som ständigt pågår måste vården ledas av personer från alla de olika kunskapsområden som finns inom vården. Det är också viktigt för de olika yrkenas utveckling att det finns personer från samtliga professioner i ledningen av vården. 7

8 Vårdförbundets medlemmar ska ha en god löneutveckling, yrkesutveckling, karriär och kompetensutveckling under hela yrkeslivet. Därför behöver värderingen av kvinnodominerade yrken med akademisk utbildning förändras. Verksamheten ska utformas så att yrkesutövarnas kunskap och kompetens blir synlig, olikheter bejakas och individernas val och professionella yrkesutveckling stimuleras. 8

9 Vår kunskap behövs under dygnets alla timmar. Det ställer krav på hälsosamma arbetstider för alla som arbetar i vården. Det måste finnas tid att hantera svåra situationer, fatta etiska beslut och möta vårdtagare och närstående med värdighet. Utvecklingsmöjligheter i yrket är också en viktig faktor för välbefinnandet. Det ska finnas goda förutsättningar för alla att kombinera arbetsliv och privatliv. Alla ska kunna verka ett helt yrkesliv. 9

10 Vården bygger på en humanistisk människosyn där varje individ ska garanteras integritet och självbestämmande. Värdighet i vården är grundläggande och det ställer krav på yrkesutövaren att planera, genomföra och utvärdera vården i samverkan med individen. Det är viktigt att individen kan känna tillit till att hon/han får den allra bästa vården. 10

11 För att alla ska känna trygghet och delaktighet i vården ska en handlingsplan för hälsa utformas för varje individ. Handlingsplanen kan vara alltifrån kortare rådgivning om egenvård till mer omfattande och långsiktiga planer. Alla hälsoproblem kan inte tas om hand i vården men alla ska ha rätt att få råd för att kunna åtgärda sitt hälsoproblem på bästa möjliga sätt. 11

12 Lagstiftningen som reglerar individens rätt och samhällets och professionernas skyldighet ska finnas samlad så att det inte blir oklarheter mellan olika delar av vården. Lagstiftningen ska stödja verksamheten så att det blir ett sammanhängande system där individen inte hamnar mellan olika vårdgivare. 12

13 Vårdvägledare är en funktion som underlättar för alla att hitta rätt i vården. Vårdvägledaren kan också bidra till att vårdens olika delar håller kontakt så att individen får rätt på vård på rätt tid och rätt plats. Alla som vill ha och behöver en kontinuerlig kontakt med vården ska kunna välja en fast vårdkontakt. Vårdtagaren väljer själv vem som är den fasta vårdkontakten. 13

14 Det ska finnas möjlighet att välja mellan olika typer av vård och vårdgivare utifrån de hälsoproblem eller symtom vårdtagaren har. Var och en har rätt att få råd och stöd om sin hälsa även om det inte finns en fastställd diagnos. Alla ska ha tillgång till vård i närheten av sin arbetsplats, nära eller i hemmet. 14

15 Vårdens system, organisation och verksamhet ska ha hälsa och helhet för vårdtagaren som sin grund, med utgångspunkt från vårdtagaren och hennes/hans behov. Vården ska inte avgränsas enbart till sjukdom och diagnos, utan omfatta hela individen fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. 15

16 Vården och vårdens resurser ska fördelas utifrån behoven i befolkningen för att kunna möta de individuella behov som uppstår. Allas rätt till lika/likvärdig vård är grundläggande. 16

17 De risker som finns i vården kan förebyggas genom ett aktivt arbete med säkerhetsanalyser och en genomgripande säkerhetskultur. Genom att öppet redovisa vårdens resultat på olika sätt kan alla få kunskap om verksamheten och kan bedöma värdet av verksamheten. Den kunskapen kan också användas för att nå en bättre användning av vårdens resurser. 17

18 I vården ska kvinnor och män behandlas lika. Forskning kring hälsoproblem ska ske såväl för kvinnor som för män, med hänsyn till de olikheter som finns. Kvinnor och män ska erbjudas likvärdig vård och behandling utifrån sina olika symtom och behov. 18

19 Vården är en kunskapsintensiv verksamhet som bygger på flera olika kunskapsområden. I vården måste det därför finnas system som ger utrymme för alla att använda, pröva och följa upp sin kunskap för att se att den ger de resultat som avses. 19

20 Vården består av möten mellan människor - möten som bygger på de värderingar som individerna bär på. Vården bygger i sin tur på gemensamma, grundläggande värderingar om respekt för alla människors lika värde och lika rätt. Ledarskapet i vården ska därför grundas på och främja de grundläggande värderingarna för all vård. 20

21 Det är i vårdmötet som resultat och effektivitet ska mätas. Resultatet räknas utifrån individen och mäts i förhållande till hälsa och helhet för varje enskild person. Resultatet är inte bara frihet från sjukdom utan hälsa i vidare mening - hälsa som också kan uppnås trots sjukdom. 21

22 Vården ska styras demokratiskt och finansieras gemensamt. Den demokratiska kontrollen genom valda ombud är viktig för att de gemensamma resurserna ska fördelas rättvist. Den demokratiska styrningen ger offentlighet och insyn som behövs för att garantera allas lika rätt till vård, oavsett vårdgivare och medborgarskap. 22

23 Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. För att alla ska må bra och ha hälsa måste samhället byggas så att det främjar hälsa. Det gäller i allt ifrån stadsplanering med tillräckligt med grönområden och funktionella bostäder, till en god barnomsorg och en värdig äldrevård. 23

24 Välfärden som finansieras gemensamt ska också användas gemensamt. Alla har samma rätt att ta del av välfärdens olika områden. 24

25 Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar och villkor både i samhället och i arbetslivet. 25

26 Samhället bör präglas av ett aktivt arbete för en hållbar miljö med ekologisk balans. Ekonomin måste utvecklas så att samhällsresurserna fördelas mera rättvist. Det ska finnas goda förutsättningar för alla att vara med i samhället och ha en god hälsa. 26

27 Våra yrkens kunskap är viktig för att skapa ett hälsosamt samhälle. Resurser och ett medvetet arbete måste finnas för att följa utvecklingen av hälsan i befolkningen. Aktiva åtgärder som främjar hälsan ska sättas in tidigt och vara tillgängliga för alla. 27

28 De fackliga organisationerna är en självklar del i samhället och en viktig förutsättning för demokratin. Genom att organisera sig deltar man också i utvecklingen av förutsättningar och villkor i arbetslivet och i samhället. 28