För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07"

Transkript

1 För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport

2 Innehåll Inledning... 3 Löneskillnader mellan könen... 4 Lönespridning... 4 Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare... 7 Låg chefspremie inom socialt arbete i kommunen För HR specialister och deras chefer både sektor och kön spelar roll Löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga personalchefer relativt små Sammanfattning Slutsatser Våra förslag

3 Inledning Akademikerförbundet SSR är det ledande samhällsvetarförbundet. Många av medlemmarna arbetar i kvinnodominerade yrken och drabbas dagligen av den värdediskriminering som råder på svensk arbetsmarknad. En diskriminering som gör att kvinnodominerande yrken, och det arbete som kvinnor utför, konsekvent värderas lägre än mansdominerade yrken. I den här rapporten vill vi lyfta fram hur det ser ut när det gäller lönespridning och chefslöner för kvinnligt dominerade akademikeryrken. Vi har valt att särskilt analysera löner och lönespridning för socialsekreterare och chefer inom socialtjänsten samt för medarbetare och chefer inom personaloch HR området. Den pågående krisen i socialtjänsten gör det motiverat att titta närmare på lönestrukturen för handläggare och chefer inom den verksamheten. Personal och HR branschen är en kvinnodominerad yrkesgrupp som finns i hela ekonomin, vilket gör att vi här kan analysera både löneskillnader mellan könen och mellan personer som jobbar i olika sektorer. Lönespridning är ett mått på vilken löneutveckling som anställda inom ett yrke kan förvänta sig. Lönespridningen avspeglar därmed möjligheten till yrkesutveckling och huruvida erfarenhet belönas. Eller annorlunda uttryckt i vilken mån arbetsgivaren tar tillvara kompetens och erfarenhet. Rapporten bekräftar att värdediskriminering inte enbart tar sig uttryck i felsatta löner i kvinnodominerade yrken, utan också i att arbetsgivare inte ger kvinnor samma möjlighet till löneutveckling som män. I vissa kvinnodominerade akademikeryrken finns näst intill ingen möjlighet till yrkes och löneutveckling. Det är ett faktum som inte ändras, i vart fall inte hitintills, ens vid uppenbara svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare. Till exempel ser vi fortsatt en mycket sammanpressad lönestruktur inom socialtjänsten. Värdediskrimineringen drabbar förstås kvinnorna som får mindre i lönekuvertet och också lägre pension. Men det är negativt för oss alla, för samhällsekonomin och för kvaliteten i verksamheterna att kvinnors arbetsinsatser inte värderas fullt ut och att viktig kompetens och erfarenhet inte tas tillvara. Därför finns det ett samhällsintresse i att lyckas med målet att nå jämställda löner. För analysen använder vi oss av SCB:s lönestrukturstatistik, SACO Lönesök samt vår egen löneenkät som går ut till Akademikerförbundet SSR:s medlemmar en gång per år. Svaren från 2015 års löneenkät har precis blivit tillgängliga och gör att vi nu kan se vad som hänt med lönerna under 2015 framför allt för vår stora medlemsgrupp socialsekreterare. Författare till rapporten är Camilla Sköld, socialpolitisk chef och Katarina Lundahl, chefsekonom, varav den senare har utarbetat analysavsnitten. 3

4 Löneskillnader mellan könen Det är väl känt att det finns väsentliga löneskillnader mellan kvinnor och män på svensk arbetsmarknad. Skillnaderna har minskat över tid, men i relativt långsam takt. (se graf 1 nedan). Graf Kvinnors lön i procent av mäns lön, per sektor % Statlig sektor Kommunal sektor Landstingssektorn Privat sektor totalt Källa: SCB Löneskillnaderna brukar delas upp i en förklarad och oförklarad del. Den förklarade löneskillnaden beror bl.a. på att män och kvinnor arbetar i olika sektorer, där de kvinnodominerade yrkena har lägre snittlöner och mindre möjligheter till lönekarriär. Den minskning av lönegapet som skett över tid beror främst (till procent) på strukturella förändringar, som viss minskad könssegregering mellan yrkesgrupper och att fler kvinnor återfinns i ledande befattningar. Enligt Medlingsinstitutet ökade andelen kvinnor i ledningsarbete i alla sektorer mellan 2008 och 2013, och framför allt i statlig sektor 1. Lönespridning I Sverige lönar det sig ofta sämre för kvinnor än för män att utbilda sig. För vissa kvinnodominerade yrkesgrupper lönar sig den akademiska utbildningen nästan inte alls. Det verkar också finnas ett samband mellan kvinnodominansen inom en akademikergrupp och lönespridningen. Ju fler kvinnor desto mindre lönespridning och därmed mindre möjligheter till löneutveckling. I graf 2 kan vi se att kvinnodominerade yrken som kuratorer, arbetsförmedlare och socialsekreterare m.fl. alla har väldigt liten lönespridning. I dessa yrken lönar sig lång erfarenhet betydligt sämre än i manligt dominerade branscher och utbildningspremien är låg. Det gör yrkena mindre attraktiva och kan försvåra rekryteringen, vilket vi nu ser exempel på i socialtjänsten. Lönespridning mäts här som lönen för de som tjänar mest (90:e percentilen, d.v.s. den tiondel som tjänar mest) som andel av lönen för de som tjänar minst (10:e percentilen, d.v.s. den tiondel som tjänar minst). Är siffran 1 innebär det att alla har samma lön och är den 2 betyder det att de med högst lön tjänar dubbelt så mycket som de med lägst lön. 1 Löneskillnader mellan kvinnor och män 2014, Medlingsinstitutet 4

5 Graf 2. 2,8 2,6 ANDEL KVINNOR OCH LÖNESPRIDNING FÖR OLIKA YRKESGRUPPER, 2014 Jurister 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 LÖNESPRIDNING Civilingenjörsyrken Matematiker mfl. Lednings och organisationsutveck lare Systemanalytiker och IT arkitekter m.fl. Drifttekniker, IT Ingenjörer och tekniker Statistiker Lantmätare Marknadsförare m.fl Revisorer m.fl. Informatörer, Banktjänstemän Planerare och utredare m.fl. Personal och HRspecialister 1,4 1,2 Brandingenjörer och byggnadsinspektöre r m.fl. Gymnasielärare Präster Socialsekreterare Arbetsförmedlare Kuratorer Diakoner 1,0 Källa: SCB ANDEL KVINNOR, % Grafen visar sambandet mellan andelen kvinnor i en viss sektor (x axeln) och lönespridning (y axeln). De kvinnligt dominerade yrkena med låg lönespridning återfinns nere till höger i grafen. Flera kvinnligt dominerade yrkesgrupper ligger på ett lönespridningstal mellan 1,2 till 1,4. Det innebär att de med högst lön inom dessa yrkesgrupper bara tjänar 20 till 40 procent mer än de med lägst lön. Manligt dominerade yrken har betydligt större lönespridning, varav de flesta ligger kring 1,8 och 2,2, d.v.s. runt dubbla lönen för dem som tjänar mest jämfört med dem som tjänar minst. Förutom kvinnodominans karakteriseras yrkesgrupperna längst ner till höger i diagrammet av att de finns inom människonära yrken. Arbetsuppgifterna ställer höga krav på kompetens och yrkesskicklighet och kvaliteten i arbetet ökar med erfarenhet. Det är därför rimligt att även dessa kvinnliga akademiker ska kunna fördubbla sin lön under sitt yrkesliv. Då premierar arbetsgivaren att man stannar kvar och utvecklas inom yrket. Det ser också ut att finnas ett samband mellan hur stor lönespridningen är inom en yrkesgrupp och i vilken mån kvinnor har lägre löner än män i yrkesgruppen (se graf 3). Ju större lönespridningen är (yaxeln), desto lägre andel av männens lön har kvinnorna (x axeln). Stor lönespridning inom en yrkesgrupp verkar alltså innebära att det framför allt är männen som har högre löner. 5

6 Graf 3. 2,6 I BRANSCHER MED MER LÖNESPRIDNING KVINNOR HAR LÄGRE ANDEL AV MÄNNENS LÖNER LÖNESPRIDNING 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 Matematiker och aktuarier Banktjänstemän Marknadsanalytiker m.fl. Systemanalytiker och IT arkitekter m.fl. Drifttekniker, IT Lednings och organisationsutvec klare Revisorer m.fl. Personal och HRspecialister Civilingenjörsyrken Statistiker 2422 Planerare och utredare m.fl. Ingenjörer och Lantmätare Brandingenjörer tekniker och byggnadsinspektör er m.fl. Gymnasielärare Informatörer, kommunikatörer Socialsekreterare Präster Arbetsförmedlare Kuratorer 1,2 Diakoner 88% 90% 92% 94% 96% 98% 100% KVINNORS MEDIANLÖN SOM ANDEL AV MÄNNENS MEDIANLÖN Källa: SCB Kvinnliga akademikeryrken återfinns nere till höger i grafen. Skillnaderna i lön mellan kvinnor och män är i dessa yrken små, samtidigt som lönespridningen är liten. I kvinnligt dominerade akademikeryrken, som t.ex. socialsekreterare, är det alltså inte löneskillnader mellan könen inom yrkesgruppen som är huvudproblemet, utan snarare att alla, oavsett kön, ligger nära varandra i lön och att det saknas möjligheter till löneutveckling. Samtidigt drabbar den låga lönespridningen främst kvinnor som grupp eftersom det främst är i kvinnodominerade yrken som lönestrukturen är sammanpressad. I yrkesgrupper som har större lönespridning får kvinnor dessutom lägre löner än männen. Att kvinnligt dominerade akademikeryrken i kommunal sektor har lågt löneläge och liten lönespridning syns också i graf 4. Här jämför vi två sådana yrkesgrupper, socialsekreterare och gymnasielärare, med akademiker i statlig respektive privat sektor samt akademiker på hela arbetsmarknaden. Akademiker definieras här som SCB:s yrkesindelning SSYK2 ( yrken med krav på fördjupad högskolekompetens, där även de två kvinnodominerade akademikeryrkena ingår). Grafen visar också att socialsekreterare har lågt löneläge och liten lönespridning även i jämförelse med en yrkesgrupp som lärare. Därför har vi valt att titta närmare på just socialsekreterares löner. 6

7 Graf 4. Lön och lönespridning för några yrkesgrupper och sektorer, Månadslön, kr Socialsekreterare Gymnasielärare Staten, SSYK2 privat sektor, SSYK2 10:e percentilen Median 90:e percentilen Hela arbetsmarknaden SSYK2 Källa: SCB Socialsekreterare har lägre snittlöner (median) och lägre högstalöner (90:e percentilen) än gymnasielärare och betydligt lägre löneläge än akademiker generellt på svensk arbetsmarknad. Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare Rapporterna om akut personalbrist inom socialtjänsten blir allt fler och allt mer alarmerande. På många håll är det idag svårt för socialtjänsten att rekrytera socionomer. Det beror inte på att det är för få socionomer utbildade. De är tillräckligt många, men söker sig i många fall bort från socialtjänsten på grund av orimliga arbetsvillkor, låga löner och små möjligheter till yrkesutveckling. Akademikerförbundet SSR:s löneenkät för 2015 visar att våra socialsekreterarmedlemmar hade en förhållandevis stark löneutveckling under året. Marknadskrafterna verkar ha haft viss effekt. Men skillnaderna i löneökningstakt är stora beroende på examensår. De som tagit examen de senaste fem åren, och alltså är relativt nya på arbetsmarknaden, höjde sina löner betydligt mer (procentuellt sett) än de med lång erfarenhet och som tog examen för 20 år sedan eller mer. Det kan finnas flera skäl till detta. Ett skäl är att yngre i större utsträckning än äldre byter jobb och då får upp sin lön, ett annat är att ingångslönerna stiger i en bristsituation. Dessutom verkar det inte finnas någon genomtänkt lönestruktur på plats som premierar erfarenhet. Lägre löneökningar för de erfarna bidrar till en ännu mer sammanpressad lönestruktur och liten lönespridning. De med 20 år eller mer i yrket tjänar bara några tusenlappar mer än de som nyss börjat. Löneutvecklingen verkar också helt stanna av när man jobbat över tjugo år som socialsekreterare. 7

8 Graf 6. Medianlön och högstalöner för socialtsekreterare, fördelat på examensår Månadslön, kr Medianlön 90:e percentilen Källa: Akademikerförbundet SSR:s löneenkät 2015 Medianlönen och lönen för den 90:e percentilen fördelat på examensår visar hur dåligt det lönar sig att stanna kvar i socialsekreteraryrket för dem med lång erfarenhet. Graf 6 visar också att de som tog examen och som ligger högst i lön i sin examensgrupp (90:e percentilen) har ungefär samma lönenivå som de som jobbat i tio till femton år (examensår ) har i snitt. Det visar på den problematik som nu uppstår på arbetsplatser runt om i landet. Många som jobbat länge i yrket blir besvikna när deras erfarenhet inte syns i lönekuvertet och yngre personer med kortare tid i yrket får i princip samma lön, eller kanske till och med högre lön, än de själva. Sett till alla socialsekreterare som svarat på löneenkäten ligger lönespridningen (mätt som 90:e percentilen som andel av 10:e percentilen) 2015 kvar på samma nivå som 2014, på 1,32 procent. Trots att lönerna nu ökar för socialsekreterare så ökar alltså inte lönespridningen. Erfarenhet premieras inte med högre lön och det är fortfarande väldigt långt kvar till att socialsekreterare ska kunna fördubbla sin lön under yrkeslivet (med ett lönespridningstal på ca 2). De aktuella problemen med att rekrytera socionomer inom socialtjänsten kräver att arbetsgivare både klarar av att erbjuda nyanställda attraktiva lönevillkor, men också att de tar hand om erfaren personal och premierar deras erfarenhet och kompetens. Annars fortsätter den trend som vi redan kan se och som innebär att de mer erfarna slutar. Att kommunerna måste erbjuda både nyanställda och erfarna socionomer attraktiva löner blir tydligt när vi tittar på vad de som jobbar med socialt arbete inom privat sektor tjänar (se tabell 1). Tabell 1. Löner för socialsekreterare i kommunen och löner inom socialt arbete i privat sektor. 10:e Percentil Median 90:e Percentil Socialt arbete, privat sektor Socialsekreterare, kommunal sektor Källa: Akademikerförbundet SSR:s löneenkät

9 Socionomer kan alltså få upp sin lön väsentligt genom att byta från kommunala till privata arbetsgivare. Det kan handla både om bemanningsföretag och om offentligt finansierad verksamhet som drivs i privat regi. Snittlönen (median) är ca 3000 kronor högre i månaden i privat sektor jämfört med kommunal sektor. Men framför allt är lönespridningen mycket större. De med högst löner i privat sektor som jobbar med socialt arbete tjänar nära 8000 kronor mer i månaden än de med högst löner bland socialsekreterarna i kommunen. Löneenkäten visar också att det finns regionala skillnader mellan länen när det gäller löner för socialsekreterare, vilket syns i tabell 2. Tabellen är sorterad så att län som har de högsta medianlönerna finns högst upp. Stockholm har både höga lägstalöner och höga högstalöner. Därför har länet också den högsta medianlönen i landet, men samtidigt en liten lönespridning jämfört med många andra län. Norrbotten hade både den största lönespridningen och de högsta lönerna, som låg på kronor i månaden. Siffrorna för befolkningsmässigt mindre län, som Norrbotten, behöver dock tas med viss försiktighet eftersom antalet socialsekreterare som svarat på löneenkäten här är relativt få. Sammantaget kan vi dock konstatera att lönestrukturen är väldigt sammanpressad för socialsekreterare i hela landet, med liten lönespridning och små möjligheter till löneutveckling som följd. Tabell 2. Löner för socialsekreterare uppdelat på län, 2015 Län Lön, 10:e percentilen Medianlön Lön, 90:e percentilen Lönespridning Stockholms län ,27 Västra Götaland ,31 Kronobergs län ,28 Jönköpings län ,33 Gävleborgs län ,36 Södermanlands län ,37 Blekinge län ,29 Västerbottens län ,26 Västernorrlands län ,34 Västmanlands län ,35 Norrbottens län ,37 Östergötlands län ,37 Kalmar län ,27 Hallands län ,31 Gotlands län ,31 Skåne ,33 Uppsala län ,26 Örebro län ,26 Värmlands län ,21 Dalarnas län ,25 Jämtlands län ,29 Samtliga ,32 Källa: Akademikerförbundet SSR:s löneenkät

10 Låg chefspremie inom socialt arbete i kommunen Det mönster som finns när det gäller kvinnors löner på handläggarnivå i socialtjänsten gäller i stort sett även för chefer inom socialt arbete. Lönespridningen är mindre än för manligt dominerade chefsyrken och lönenivåerna lägre. Diagrammet nedan ger en översikt över hur lönerna för chefer inom äldreomsorg och inom socialt och kurativt arbete (alla chefsnivåer) förhåller sig till löner för ett antal andra jämförbara chefsgrupper. Strecket i mitten på boxen visar medianlönen för chefsgruppen och strecken på vänster respektive höger sida visar lönenivån för den 10:e respektive 90:e percentilen. Här syns tydligt hur liten lönespridningen är för dessa chefer i kvinnligt dominerade yrken jämfört med chefer i ett antal andra typer av verksamheter. Graf 7. Löner och lönespridning för chefer Källa: SCB, 2014 Chefer inom äldreomsorg, kvinnor Chefer inom socialt och kurativt arbete, män Förvaltnings och planeringschefer, kvinnor Chefer inom arkitekt och ingenjörsverksamhet, män IT chefer, kvinnor Ekonomi och finanschefer, män Chefer inom äldreomsorg samt inom socialt och kurativt arbete har låga löner och liten lönespridning jämfört med andra chefsgrupper. Att chefer inom socialt och kurativt arbete har förhållandevis låga löner syns också när vi jämfört lönerna för olika chefsgrupper inom kommunal sektor. Chefer inom socialt och kurativt arbete har mindre lönespridning och tjänar överlag sämre än andra chefsgrupper i kommunal sektor. Snittlönen ligger lägre och de högsta lönerna ligger också lägre (se graf 7)

11 Graf Månadslön, kr Månadslön i kommunal sektor för ett antal chefsgrupper, 2014 Källa: SACO lönesök 10:e percentilen Median 90:e percentilen Chefer inom socialt och kurativt arbete har lägre löner och mindre lönespridning än andra chefer i kommunal sektor. Här täcks både enhetschefer och högre chefer in. Krisen inom socialtjänsten gör nu att det finns en press uppåt på lönerna för cheferna inom socialt arbete i kommunerna. Men även här är mönstret att de med kortare tid sedan examen har fått större procentuella löneökningar än de med längre tid sedan examen. Det gör att lönespridningen fortsätter att vara mycket sammanpressad och att erfarenhet inte premieras av arbetsgivarna. Det syns tydligt i graf 9. De med 20 år eller mer sedan examen, och därmed sannolikt mer omfattande erfarenheter och kompetens med sig i bagaget, får liten utdelning för det. Graf 9. Månadslön, kr Medianlön för enhetschefer inom socialt arbete i kommunen, fördelat på examensår Källa: Akademikerförbundet SSR:s löneenkät 2015 Lönestrukturen är mycket sammanpressad för enhetschefer inom socialt arbete, där de med lång tid sedan examen får liten utdelning för sin erfarenhet. 11

12 Enhetscheferna inom socialt arbete leder komplexa och krävande verksamheter, men chefspremien (d.v.s. lönepåslaget för att gå från socialsekreterare till chef) är låg. Enhetscheferna inom socialt arbete ligger nära sina underställda, socialsekreterarna, i lön. Det bidrar säkert till den sammanpressade lönestrukturen för socialsekreterare, då man inte vill ge dem högre löner än vad deras chef har. Ska socialsekreterare kunna ha en rimlig löneutveckling över yrkeslivet måste också det arbete som deras chefer gör premieras mer än idag. Vår löneenkät visar också att det inte finns något tydligt samband mellan antal underställda och enhetschefens lönenivå. Att ha ett mer omfattande chefsansvar premieras alltså inte i lönekuvertet (se graf 10). Graf 10. MÅnadslön, kr Löner för enhetschefer inom socialt arbete i kommuner, indelat efter antal underställda medarbetare medarbetare medarbetare medarbetare Median 90:e Percentil Källa: Akademikerförbundet SSR:s löneenkät 2015 De enhetschefer som har 21 personer eller fler underställda sig har lägre median och högstalöner än de med färre underställda. För HR specialister och deras chefer både sektor och kön spelar roll Det faktum att kvinnor har lägre löner än män har som sagt flera bottnar. Löneläget för akademiker är generellt sett sämre i kommunal sektor än i andra sektorer. Dessutom har kvinnor ofta lägre löner än män inom respektive sektor, särskilt i yrken med större lönespridning. Vi har valt att utöver socialsekreterare och enhetschefer inom socialt arbete titta närmare på personal och HRspecialister (här förkortat till HR specialister) och deras chefer. Det är samhällsvetargrupper som finns i både kommunal, privat och statlig sektor. Graf 11 illustrerar snittlönen för HR specialister fördelat på kvinnor och män i statlig, kommunal och privat sektor. De som jobbar inom privat sektor, oavsett kön, tjänar i snitt mer än de i kommunal verksamhet. Men i alla tre sektorerna har kvinnor lägre snittlöner än männen. 12

13 Graf Medianlön för HR specialister, per kön och sektor (2014) Månadslön, kr män kvinnor män kvinnor män kvinnor Kommunal sektor statlig sektor Privat sektor Källa: SCB Kvinnliga HR specialister har i snitt lägre löner än männen, men skillnaderna är störst i privat sektor. Kvinnor är i stor majoritet bland HR specialisterna, oavsett sektor. Totalt sett är 76 procent kvinnor, men i kommunal sektor är 84 procent kvinnor och i privat sektor 72 procent (SCB, 2014). Det är alltså högst andel kvinnor i sektorn med lägst löner, kommunen. Totalt arbetar runt kvinnor som HR specialist i någon form, varav ca i kommunal verksamhet. Männens högre snittlöner beror främst på att de har högre högstalöner och därmed större lönespridning. Graf 12 visar de högsta respektive lägsta lönerna för manliga och kvinnliga HRspecialister, fördelat på sektor. Kvinnor och män ligger rätt nära varandra när det gäller de lägsta lönerna (10:e percentilen), medan männen drar iväg när det gäller de högsta lönerna (90:e percentilen). Det gäller särskilt i statlig och privat sektor. Samtidigt är skillnaderna i högsta löner mellan sektorerna större än mellan könen i samma sektor. I denna yrkesgrupp finns det alltså möjligheter till en bra löneutveckling, men möjligheten är större för männen än för kvinnorna, större i privat och statlig sektor än i kommunal sektor och större om man är villig att byta från t.ex. kommunal till privat sektor. 13

14 Graf 12. De högsta och lägsta lönerna för HRspecialister, uppdelat på kön och sektor Månadslön, kr :e percentilen 90:e percentilen 10:e percentilen 90:e percentilen 10:e percentilen 90:e percentilen kommunal sektor statlig sektor privat sektor Män Kvinnor Källa: SCB, 2014 Lägsta och högsta löner (10:e percentilen respektive 90:e percentilen) för HR specialister, fördelat på kön och sektor. Löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga personalchefer relativt små SCB delar in personalcheferna i två kategorier, nivå 2 som innefattar enhets och första linjens chefer medan nivå 1 innehåller högre personalchefer. Generellt för personal och HR chefer ser löneläget bra ut, och betydligt bättre än för chefer inom socialt och kurativt arbete. Det gäller även lägre personalchefer i kommunal verksamhet, där kvinnorna i snitt tjänar kronor i månaden. I kommunal sektor är det till och med så att kvinnorna i snitt har högre lön än männen. Det är dock totalt sett få chefer i kommunen i denna chefskategori, totalt 190 personer, och ännu färre manliga (totalt 40 personer) varför siffrorna ska tolkas med försiktighet. Detsamma gäller i statlig sektor. Det som går att säga är att löneläget verkar vara något lägre i kommunal än i privat verksamhet, men att skillnaden inte är särskilt stor. Enligt SCB:s siffror får cheferna i privat sektor runt kr mer i månaden än chefer i kommunal sektor, för både män och kvinnor. De allra flesta cheferna i denna lägre chefskategori återfinns i privat sektor. Det fanns 2014 totalt sett drygt kvinnliga personalchefer i denna grupp, varav jobbade i privat sektor. Andelen kvinnor i denna grupp personalchefer i hela ekonomin var 53 procent. I kommunerna var 79 procent kvinnor, medan andelen i den privata sektorn var 51 procent. 14

15 Graf 13. Genomsnittlig månadslön för lägre personalchefer Månadslön, kr kvinnor män kvinnor män kvinnor män Kommunal sektor Statlig sektor Privat sektor Källa: SCB, 2014 Grafen visar snittmånadslönen för kvinnliga och manliga personalchefer i olika sektorer För de högre personal och HR cheferna är skillnaderna i lön större mellan sektorer än vad de är mellan kvinnor och män. Löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga personalchefer i kommunen är små (se graf 14). Kvinnorna är i majoritet bland de högre personalcheferna. Totalt 63 procent är kvinnor, med 69 procent i kommunal sektor och 63 procent i privat sektor. I kommunerna fanns det 2014 ca 200 kvinnliga högre personalchefer och i privat sektor ca 1700 kvinnliga personalchefer. Graf 14. Genomsnittlig månadslön för högre personalchefer Månadslön, kr kvinnor män kvinnor män kvinnor män Kommunal sektor Statlig sektor Privat sektor Källa: SCB, 2014 Sammanfattning Rapporten pekar på att det finns ett samband mellan andelen kvinnor i ett akademikeryrke och lönespridningen. Ju fler kvinnor, desto mindre lönespridning. I många manligt dominerade yrken är det möjligt att fördubbla lönen under yrkeslivet. I flera kvinnodominerade akademikeryrken premieras inte erfarenhet och yrkesutveckling och möjligheterna till löneutveckling är mycket små. 15

16 De med många års erfarenhet i yrket har bara marginellt högre lön än de med färsk examen. Våra siffror visar också att i yrken med stor lönespridning har kvinnor lägre andel av männens löner, medan det i yrken med sammanpressad lönestruktur och liten lönespridning också är små löneskillnader mellan könen. Förutom skillnader i lönespridning mellan kvinno och mansdominerade yrken tillkommer det faktum att kvinnodominerande yrkesgrupper som helhet är felavlönade. Vår rapport visar också att problemet är extra stort inom socialtjänsten. Möjligheten för socialsekreterare till yrkes och löneutveckling är väldigt liten. De med lång erfarenhet i yrket har bara några tusenlappar mer i lön än de med färsk examen. Enligt vår löneenkät för 2015 leder krisen inom socialtjänsten till högre löner för dem som relativt nyligen tog examen. Men eftersom de med lång erfarenhet får betydligt mindre löneökningar procentuellt sett fortsätter lönespridningen att vara extremt sammanpressad. Däremot kan de som byter arbetsgivare och går till socialt arbete inom privat sektor få uppemot kronor mer i månadslön. Trenden när det gäller löner för enhetschefer inom socialt arbete i kommunerna är densamma som för socialsekreterare. De som mer nyligen tog examen får upp lönerna mest. Hela chefskollektivet socialt arbete inom kommunen ligger dock lågt i lön. Det syns inte minst i vår jämförelse med lönerna för andra chefsgrupper inom kommunerna. Det låga löneläget för cheferna i socialtjänsten fungerar som ett tak och motverkar en större lönespridning för de underställda socialsekreterarna. Slutsatser Det är väl känt att kvinnors arbete och kvinnodominerade yrken är utsatta för värdediskriminering. Det är också väl känt att diskrimineringen tar sig uttryck i felsatta löner som gör att kvinnor har lägre löner och livsinkomster än män. Det är nog problematiskt i sig. Men när vi kompletterar bilden med fakta om lönespridning och chefslöner så blir det tydligt att värdediskrimineringen också innebär att viktiga resurser i arbetskraften i form av utbildning, kompetens och erfarenhet inte premieras och i förlängningen går till spillo på svensk arbetsmarknad. Det kan vi konstatera utifrån den statistik som presenteras i rapporten och som synliggör att utbildning ofta betalar sig sämre för kvinnor än för män och att arbetsgivare inte förmår premiera kompetens och erfarenhet i kvinnodominerade yrken. Det är särskilt tydligt inom socialtjänsten där arbetsgivarnas mångåriga underlåtenhet att erbjuda rimliga arbetsvillkor och möjlighet till löne och yrkesutveckling lett till att socionomer flyr verksamheterna. Något som i sin tur påverkar kvaliteten i socialtjänstens välfärdsuppdrag, motverkar verksamhetsutveckling och i slutänden innebär en misshushållning av ekonomiska resurser Att komma till rätta med den ständigt närvarande värdediskrimineringen på svensk arbetsmarknad är med andra ord en angelägenhet ur ett jämställdhets, välfärds och samhällsekonomiskt perspektiv. Det är inte minst avgörande om offentliga arbetsgivare ska klara av att attrahera över en halv miljon akademiker de närmaste 10 åren. Likväl som det idag är möjligt för arbetsgivaren att sätta fel löner och skapa lönestrukturer som inte tillräckligt premierar utbildning, kompetens och erfarenhet så är det möjligt med en annan ordning. Ansvaret att göra om och göra rätt ligger ytterst på arbetsgivaren. Men lösningen står att finna i överenskommelser och i samverkan med de fackliga organisationerna. Löneskillnader mellan kvinnor och män delas ofta upp i en förklarad och en oförklarad del där de förklarade skillnaderna hänförs till utbildning, yrke, ansvarsnivå och ålder. Akademikerförbundet SSR menar att även löneskillnader mellan likvärdiga yrken (t.ex. lägre löner i kvinnligt dominerade akademikeryrken jämfört med manligt dominerade) också måste bekämpas. Eftersom det handlar om att kvinnor och kvinnodominerade yrken utsätts för värdediskriminering. Utgångspunkten måste vara att löner ska sättas individuellt och differentierat utifrån kraven i arbetet och utifrån prestation. Kvinnor och män ska genom sitt arbete kunna påverka sin lön. Vidareutbildning och yrkesutveckling ska synas och belönas i lönebildningen och det ska vara möjligt att fördubbla lönen under ett yrkesliv även i kvinnodominerade yrken. 16

17 Våra förslag På arbetsplatsnivå är det alltså nödvändigt att det finns en strategisk och genomtänkt lönestruktur som underlättar rekrytering av rätt kompetens och som också bidrar till verksamhets, yrkes, och löneutveckling. Lönepolitiska frågor hör med andra ord nära samman med professionsfrågor. För att öka lönespridningen i kvinnodominerade akademikeryrken så föreslår Akademikerförbundet SSR bland annat att - Specialisttjänster tillskapas inom socialtjänsten och andra akademikeryrken för att ge möjlighet till professions och löneutveckling inom yrket. - Olika yrkesinriktningar specificeras tydligare även inom kvinnodominerade yrken och avspeglas t.ex. i AID koder och motsvarande. - Chefspremierna analyseras som underlag för ett strategiskt arbete t.ex. inom kommunal verksamhet för att råda bot på värdediskriminering Därutöver är det av yttersta vikt av fortsätta arbetet med att höja lönenivåerna i kvinnodominerade yrken. Det kan vi lyckas med genom att bland annat att - Lönekartläggningar görs årligen och integreras i löne och budgetprocessen - Arbetsvärderingar, där jämförelser görs inom och mellan yrken, är en självklar del i lönekartläggningarna - Regeringen utreder hur Medlingsinstitutet uppdrag, att främja arbetsmarknadens parters arbete med att minska löneskillnader mellan kvinnor och män, kan vidareutvecklas och förstärkas - I Medlingsinstitutets uppdrag ska ingå att ur ett genusperspektiv analysera även de löneskillnader som idag anses förklarade, dvs. ålder, yrke, utbildning, arbetstid samt i vilken sektor man arbetar - En särskild Ombudsman mot Diskriminering i Arbetslivet, ODA, ska inrättas som i samarbete med parterna har ett specifikt uppdrag att bekämpa diskriminering i arbetslivet 17

18 Akademikerförbundet SSR är Sveriges ledande samhällsvetarförbund. Vi är det fackliga yrkesförbundet för beteendevetare, ekonomer, personalvetare, socionomer och andra samhällsvetare. Medlemmarna arbetar i såväl offentlig som privat sektor. Många är också egenföretagare eller chefer. Vi är partipolitiskt obundna men tar tveklöst ställning i de frågor som rör medlemmarnas anställning, arbetsmarknad, utbildning och möjlighet till professionell yrkesutövning. Med medlemmar är vi det fjärde största förbundet i Saco. Passion för profession, engagemang, mångfald, jämställdhet och jämlikhet är några nyckelord i förbundets värdegrund. De är vägledande för vårt lokala och centrala arbete. Vår vision är ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar, utvecklar och värderar akademisk kompetens. Box 12800, Stockholm akademssr.se

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009 SKTFs personalchefsbarometer Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 29 Januari 29 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden. SKTF och våra medlemmar vill tillsammans med

Läs mer

Lönestatistik LÖNESTATISTIK FRÅN 2015 OCH RÅD INFÖR LÖNESAMTALET. Innehåller råd inför ditt lönesamtal

Lönestatistik LÖNESTATISTIK FRÅN 2015 OCH RÅD INFÖR LÖNESAMTALET. Innehåller råd inför ditt lönesamtal Lönestatistik LÖNESTATISTIK FRÅN 2015 OCH RÅD INFÖR LÖNESAMTALET Innehåller råd inför ditt lönesamtal Tack, alla ni som svarat! I denna broschyr presenteras Akademikerförbundet SSRs statistik över löneläget

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Lönekartläggning 2014. Alingsås kommun

Lönekartläggning 2014. Alingsås kommun Lönekartläggning 2014 Alingsås kommun Inledning Enligt diskrimineringslagen ska samtliga arbetsgivare genomföra en lönekartläggning minst vart tredje år. Syftet med lönekartläggningen är att upptäcka,

Läs mer

Lönestrategi 2016-2018

Lönestrategi 2016-2018 LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31 KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

Lönekartläggning Tyresö kommun

Lönekartläggning Tyresö kommun Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Lönekartläggning Helsingborgs Stad

Lönekartläggning Helsingborgs Stad STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN HR-AVDELNINGEN 2015-07-13 SID 1(36) Lönekartläggning Helsingborgs Stad 2015 HR-avdelningen Stadsledningsförvaltningen 251 89 Helsingborg 042-10 40 00 hravdelningen@helsingborg.se

Läs mer

Strukturella löneskillnader

Strukturella löneskillnader januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Hur mycket förlorar en ekonom, en drifttekniker inom IT eller en personal-/hr-chef

Läs mer

Lönekartläggning 2009

Lönekartläggning 2009 Lönekartläggning 2009 Kartläggningen genomförd 2008-11-25/26 Beslutad i kommunstyrelsen 2009-02-03 2 (46) Sammanfattning Diskrimineringslagen ålägger arbetsgivare med fler än 25 anställda att göra en lönekartläggning.

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna

Läs mer

Luckor i glastaket. Kvinna och chef i det svenska näringslivet. Krister B Andersson, Håkan eriksson. Svenskt Näringsliv

Luckor i glastaket. Kvinna och chef i det svenska näringslivet. Krister B Andersson, Håkan eriksson. Svenskt Näringsliv 0 Luckor i glastaket Krister B Andersson, Håkan eriksson November,2005 Kvinna och chef i det svenska näringslivet 1 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning och slutsatser... 3 Förändrade förutsättningar

Läs mer

Löneläget 2015. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015.

Löneläget 2015. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015. Löneläget 2015 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015. Tack för att du svarat på löneenkäten! Ännu en gång, stort tack till Er som svarat på 2015 års löneenkät! 62 % av förbundets

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund Förord

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer

Lönepolitiska riktlinjer Lönepolitiska riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen 2012-05-14, 159 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Mål 3. Grundläggande principer och definitioner 4. Ansvar 5. Riktlinjer vid lönesättning 6. Lönebildning

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt Kompetens eller kön hur sätts En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt 10,7% mindre än en manlig ekonom som arbetar i samma sektor, är i samma ålder och har samma befattning. din lön? Om rapporten Ett urval

Läs mer

INNEHÅLL. Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22

INNEHÅLL. Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22 Ingenjörslön 2016 INNEHÅLL Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22 3 Du som är ingenjör spelar en avgörande

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad

Läs mer

Därför tjänar män mer än kvinnor

Därför tjänar män mer än kvinnor Därför tjänar män mer än kvinnor Löneskillnadernas utveckling bland SACO-förbundens medlemmar mellan 1996 och 2001 Thomas Ljunglöf och Galina Pokarzhevskaya 2003 Inledning och sammanfattning 2 Strukturella

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Lönekartläggning 2011

Lönekartläggning 2011 ekartläggning 2011 ekartläggning 2011 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 2 1. BAKGRUND 3 1.1. DISKRIMINERINGSLAGEN 3 2. METOD 4 2.1 VERKTYG 4 2.2 ARBETSGÅNG 4 2. 3 SAMVERKAN 5 3. ORGANISATIONENS

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt Februari 2016 Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras #sjuktstressigt Inledning Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i snabb takt. Dagligen försvinner kompetenta medarbetare in i stressrelaterade

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 AM 52 SM 1201 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2011 I korta drag Medellönen var 25 000 kronor i kommunerna 2011 Den genomsnittliga

Läs mer

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt 1 Medicinska sekreterare en översikt Vision är fackförbundet som organiserar drygt 173 000 medlemmar som leder, planerar, utvecklar och administrerar välfärden.

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Chefslöner på riktigt LEDARNAS LÖNESTATISTIKRAPPORT 2016

Chefslöner på riktigt LEDARNAS LÖNESTATISTIKRAPPORT 2016 Chefslöner på riktigt 1 Innehåll Chefslöner på riktigt 3 Det här tjänar chefen 4 Ledarnas syn på lön Vad bestämmer lönens storlek? 5 Vad tjänar chefen? 6 Vanligare med bonus och förmåner i privat sektor

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Personalöversikt 2009

Personalöversikt 2009 Personalöversikt 2009 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Måluppföljning... 2 3. Effekt... 3 4. Goda

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Visions hjärtefrågor 3. Ekonomiska förutsättningar 4. Vision Stockholms stads gemensamma fokusfråga 5. Vision Stockholms stads organisation och uppdrag 6. Verksamhetshjulet

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Vem leder oss in i morgondagen? LEDARNAS FRAMTIDSBAROMETER 2015

Vem leder oss in i morgondagen? LEDARNAS FRAMTIDSBAROMETER 2015 Vem leder oss in i morgondagen? 1 Innehåll Vem leder oss in i morgondagen? 3 Återväxten fortsatt dålig i chefskåren 4 Att leda är drömmen för många 10 Viktiga trender för morgondagens ledarskap 12 Så påverkas

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013 Ökning av omsättning till arbete i januari Under januari påbörjade drygt 1 500 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Statistik Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Ta tillvara studenternas kompetens Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Jusek har länge arbetat för en starkare koppling

Läs mer

Framtid för akademiker i offentlig sektor?

Framtid för akademiker i offentlig sektor? Akademikerförbundet SSR Framtid för akademiker i offentlig sektor? T - 111581 Akademikerförbundet SSR: Temo: Stina Andersson Arne Modig Datum: 2005-08 - 23 Sida 2 SSR:s medlemmar om offentlig sektor i

Läs mer

Lönlöst att prestera?

Lönlöst att prestera? Lönlöst att prestera? Små möjligheter till lönekarriär i kvinnodominerade yrken Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Vikten av att kunna göra en lönekarriär 6 Lönespridningen har ökat mindre än inkomstspridningen

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009-2011. för Värnamo kommun

Jämställdhetsplan 2009-2011. för Värnamo kommun Jämställdhetsplan 2009-2011 för Värnamo kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 1.3 Bakgrund... 3 2. Arbetsförhållanden ska lämpa sig för såväl kvinnor som män...

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial* Nyhet! Upplaga 1 Vision utbildningar Mentorskapsprogram för avdelningar och klubbar *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Utsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång

Läs mer

Stockholm den 3 september 2009

Stockholm den 3 september 2009 Stockholm den 3 september 2009 Författare till rapporten är Medlingsinstitutets John Ekberg och Linda Holmlund. Lena Nekby, Stockholms Universitet har medverkat med text till avsnittet om den könssegregerade

Läs mer

rw"'x}-c". ':- TRANÅS KOMMUN

rw'x}-c. ':- TRANÅS KOMMUN rw"'x}-c". i ':- TRANÅS KOMMUN " KOMMUNSTRYRELSENS AU SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum 2015-11-02 Sida 15 (36) 245 Dnr 657/15 Redovisning av lönekartläggning 2015 Personalutvecklare Christina Gustafsson

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten

Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Förmedlingsprocenten 2008 gjordes för första gången en enkel jämförelse mellan hur många brott

Läs mer

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig Mars 2012 Lönebildning i företag lönar sig Förord Svenskt Näringsliv anser att lönebildningen i ökande utsträckning bör ske i företagen och med utgångspunkt i företagens och medarbetarnas förutsättningar.

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor. januari 2014

Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor. januari 2014 Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor januari 2014 Inledning Medarbetarna är välfärdens viktigaste resurs. Det är Vision övertygade om. För att fortsätta ha världens bästa välfärd,

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter

Plan för lika rättigheter och möjligheter Nummer: 05:2 Blad: (1) Plan för lika rättigheter och möjligheter Inledning Denna plan är Ekerö kommuns gemensamma Plan för lika rättigheter och möjligheter, tillika jämställdhetsplan. Den belyser enbart

Läs mer

PM nr 2 inför löneöversyn 2016

PM nr 2 inför löneöversyn 2016 PM nr 2 inför löneöversyn 2016 Detta PM är avsett att vara ett stöd för organisationen och lönesättande chefer inför och under löneöversyn 2016. Varje förvaltningschef och HR konsult ansvarar för att lönesättande

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för

Läs mer

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 VT14 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 AM 62 SM 0801 Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 Salaries of non-manual workers in the private sector 2007 I korta drag Korrigerad 2012-08-31 2007 års uppgifter avseende månadslöner per utbildningsinriktning

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer

Läs mer

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE KVINNOR HAR 3 500 KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE 2 Sammanfattning OFÖRKLARADE LÖNESKILLNADER MELLAN KÖNEN INOM JUSEKS MEDLEMSGRUPPER

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Vårdförbundets lönepolitiska idé

Vårdförbundets lönepolitiska idé Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen

Läs mer