PM HINDER FÖR INTERNATIONALISERING EFFEKTIVISERING AV VÅRA PROCESSER

Transkript

1 PM HINDER FÖR INTERNATIONALISERING EFFEKTIVISERING AV VÅRA PROCESSER Linn Gabrielsson/ International Centre PM:

2 Bakgrund Under 2015 släpptes rapporten hinder för svenska studenters mobilitet som skrivit på uppdrag av Universitets- och högskolerådet (UHR). En del i UHR:s uppdrag är att verka för att den utgående mobiliteten från svenska lärosäten ska öka. Då antalet utresande studenter inom ramen för Erasmusprogrammet under de senaste åren legat relativt stilla skrevs rapporten i syfte att identifiera eventuella hinder för svenska studenters mobilitet samt ge förslag på insatser för ökad mobilitet. Rapporten har spridits till internationella handläggare vid Göteborgs universitet och diskuterades vid handläggargruppmötet den 14 januari Sammankallande till mötet, Hans Abelius (IC) skickade därefter ut en förfrågan till samtliga i handläggargruppen att inkomma med en lista över sådant som upplevs vara hinder/problem för internationalisering vid Göteborgs universitet. Underlag Synpunkter har inkommit från representanter för Naturvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin, Handelshögskolan, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Högskolan för Design och Konsthantverk, IT fakulteten samt Welcome services. Detta PM sammanfattar de synpunkter som inkommit och ställer dessa i relation till UHR:s rapport samt till rapporten Många vill få kommer iväg varför studerar inte fler utomland som bygger på en undersökning gjord av Uppsala universitets studentkår. Upplevda hinder De exempel på problem/hinder som inkommit har varit av varierad karaktär. Vissa problem berör strukturer på GU eller vid den egna fakulteten/institutionen medan andra är koppade till det svenska utbildningssystemet eller utformningen av program på EU-nivå. Följande punkter är återkommande: 1. Information/hemsidor 2. Programstruktur/mobilitetsfönster/tillgodoräknande 3. Kortare utbyten/sommarkurser/praktik 4. Språkkunskaper 5. Kurser på engelska för inresande studenter 6. Bostäder för inresande studenter 7. MoveOn Punkt 1-4 har tydliga kopplingar till det som studenter själva upplever som hinder enligt rapporterna från UHR och Uppsala studentkår. Dessa punkter beskrivs mer utförligt i detta PM med kopplingar till båda rapporterna. Punkt 5-7 är interna hinder vid Göteborgs universitet som i stor utsträckning rör mottagandet av internationella studenter och studieadministrativa system. Dessa är inte direkt kopplade till utresande studenternas uppfattning om utbytesstudier men är ändå betydande hinder för internationaliseringsarbetet och indirekt påverkar studenternas möjligheter att resa ut.

3 1. Information/hemsidor Flera fakulteter framhäver bristen på tydlig information som ett problem för att locka studenter till utbyte. Det upplevs som svårt att hitta rätt information på hemsidan. Informationen om utbytesstudier är rörig och det är för många olika instruktioner som förvirrar och gör det svårt för studenter att hitta rätt. Just tillgång till överskådlig information framhålls i UHR:s rapport som en av de viktigaste faktorerna för att öka antalet utresande studenterna. I en undersökning bland svenska studenter som inte övervägt deltagande i Erasmus svarar 43 % att bristen på information var ett tungt vägande skäl. 1 Personliga möten med andra studenter framhålls som en särskilt viktig informationskälla medan värdet av internationella koordinatorer/studievägledare anses lågt. Intressant i sammanhanget är dock att Finska studenter rankar värdet av internationella koordinatorer högre än studenter i andra länder vilket möjligtvis kan vara sammankopplat med de finska universitetens satsning på rådgivning. Uppsala studentkårs undersökning framhåller också vikten av riktad och tydlig information. Enligt deras undersökning uppger en stor andel av studenterna att internet den källan där de först skulle söka efter information om utlandsmöjligheter. Uppsala studentkår föreslår adekvat och riktad information som guidar studenterna till när ett utbyte passar bra in i utbildningen. De menar också att informationen måste komma tidigt så att studenterna känner sig trygga med att hinna planera ett utbyte utan att studietiden förlängs Programstruktur, mobilitetsfönster & tillgodoräknande Varierande och förändrade programstrukturer samt bristen på mobilitetsfönster inom programmen lyfts fram som hinder vid flera fakulteter. Även svårigheter kring tillgodoräknande nämns där en mer flexibel inställning efterfrågas. Just oro kring tillgodoräknande tas upp i UHR-rapporten som en anledning till varför studenter avstår utbyte. 3 Osäkerheten kring tillgodoräknanden hänger samman med risken till förlängd studietid. Studenterna i Uppsala studentkår uppger att det anses som viktigt att snabbt bli klar med utbildningen och börja jobba. Föreställningen om att utlandsstudier innebär förlängd studietid är starkt en starkt bidragande orsak till att studenter avstår utbyte. Uppsala studentkår menar att en mer generös tolkning av tillgodoräknanden samt fler mobilitetsfönster är viktiga nyckelfaktorer. 4 UHR-rapporten visar också på ett samband mellan studenter som fått låg grad av uppmuntran till utbyte från lärare och studenter som betonar studietaktiska hinder. En fakultet vid Göteborgs universitet nämnde specifikt bristen på incitament för lärare att ägna sig åt internationalisering och förslog att internationalisering på något sätt borde ingå i den pedagogiska meritportföljen. 1 (Clarhäll & Enequist 2015:11) 2 (Uppsala studentkår 2013:35) 3 (Clarhäll & Enequist 2015:9) 4 (Uppsala Studentkår 2013: 19)

4 3. Kortare utbyten/sommarkurser/praktik Möjlighet att finansiera och erkänna kortare utbyten och sommarkurser lyfts fram som ett önskemål vid flera fakulteter, särskilt i relation till licens/yrkesutbildningar. Rapporten från UHR lyfter också fram denna studentgrupp som underrepresenterad vad gäller deltagande i utlandsstudier. 5 I tillägg till detta kan nämnas att hela 40 % av de tillfrågade studenterna i Uppsala studentkårs undersökning anser att praktik är den mest intressanta formen av utlandsstudier medan ca 27% föredrar studier före praktik. Det stora intresset för praktik kan hänga samman med strävan att bli attraktiv för framtida arbetsgivare och därmed öka chanserna till anställning efter examen. Uppsala studentkår pekar också på problemet att koppla samman praktik med studier. Även om Erasmusprogrammet erbjuder finansiering för praktik så gör avsaknaden av mobilitetsfönster och fristående praktikkurser det svårt för studenterna att få högskolepoäng för praktiken och kunna inkludera den i sin examen. 6 Erasmusprogrammet ställer även krav på minst 8 veckor för praktik vilket försvårar för vissa utbildningar. Möjligheten att finansiera och tillgodoräkna kortare mobilitet såsom praktik och sommarkurser skulle därmed både möjliggöra för idag underrepresenterade grupper att delta i utlandsstudier, möta den ökade efterfrågan av arbetslivsanknytning i utbildningen samt göra studenterna mer attraktiva på arbetsmarknaden. 4. Språkkunskaper Studenternas bristande kunskaper i andra språk än engelska och svenska lyfts fram som ett problem för ökad mobilitet. Fakulteterna uppger att detta också bidragit till att studenter i större utsträckning söker sig till universitet i engelskspråkiga länder och väljer bort andra universitet i Europa. Oro över att den egna språkförmågan inte är tillräcklig lyfts i UHR-rapporten fram som faktor som påverkar studenternas beslut att söka utlandsstudier. Trots det menar författarna dock att lockelsen över att utbytesstudier ska förbättra språkkunskaperna ändå övervinner oron över att språket skulle vara ett hinder för att klara av studierna Punkt 5-7 Interna hinder Engelskt kursutbud Flera fakulteter framhåller ett bristande engelskt kursutbud som ett hinder för ökad internationalisering. En fakultet nämner även att de upplever att det blivit svårare med platser på de engelska kurserna. Resursbrist och högt tryck från GU-studenter gör att det finns begränsade möjligheter att ta in extra studenter i form av inresande utbytesstudenter. I vissa fall erbjuds kurser på engelska vid en viss institution/ eller program vars egna studenter inte har ett lika stort intresse att åka ut på utbyte. Detta leder då till en problematik där fakulteten vill kunna skicka ut studenter inom ett visst ämnesområde och ta emot inresande studenter inom ett annat. Resursfrågan blir då kopplat till HST och antal platser på kursnivå. 5 (Clarhäll & Enequist 2015:13) 6 (Uppsala Studentkår 2013:29) 7 (Clarhäll & Enequist 2015:9)

5 Bostäder En återkommande hinder som nämns är bostäder för inresande studenter. Bostadsbristen är ett hinder för ökad mobilitet både ut och in eftersom en ökning av utresande studenter också förutsätter ökad kapacitet att ta emot studenter. Vidare nämns terminsskiftet HT/VT som problematiskt i bostadsfrågan då höstterminens studenter i vissa fall måste flytta ut från sin bostad redan innan sista tentamen har skrivits för att ge plats åt nya inresande. MoveOn Studieadministrativt system Flera fakulteter framhåller önskemål som rör det studieadministrativa systemet MoveOn. Önskemålen rör dels sådant som enklare manualer och praktiska kurstillfällen för sällananvändare men även systemtekniska frågor såsom ökad stabilitet och snabbare utveckling av effektiviseringsprocesser. Ytterligare synpunkter Utöver ovanstående punkter som varit återkommande och lyfts fram av flera fakulteter har även ett flertal andra exempel på hinder/problem framkommit. De rör både in- och utresande studenter samt forskare/lärare: Svårigheten för inresande studenter och för forskares medföljande att få jobb i Sverige. Brister i den internationella alumnverksamheten. Vikten av att hålla kontakten med de som sökt sig till GU. Urvalsprocessen av utresande studenter på GU-gemensamma utbytesavtal. Utbetalning av stipendium eller arvode till inresande studenter/lärare/forskare. Det borde finnas ett GU-gemensamt system för detta. Idag gör varje institution olika och mottagande forskare/lärare får agera personlig bank. Doktorander på utbyte registreras oftast inte i Ladok vilket innebär ger en missvisande statistik och dessutom innebär att inresande doktorander får problem med GU-kort och liknande. Tung administration inom Erasmusprogrammet. Dåligt förankrade avtal. Har ofta uppstått genom olika akademiska kontakter men är inte alltid anpassade till den egna programstrukturen och därför inte optimala för studenter på grundnivå. En ny generation studenter som ställer högre krav och framhäver sin rätt att bli tilldelad en viss utbytesplats. Många rättigheter men få skyldigheter.

6 Sammanfattning och förslag De hinder som presenterats i detta PM kan delas in i två huvudgrupper, Interna respektive Externa. Utöver denna kategorisering kan problemen även delas in i två sub-grupper beroende på hur lätta eller svåra de är att undanröja. Indelningen är högst relativ och de hinder som benämns som lätta att åtgärda är sådana där vi själva har mandat och möjlighet att besluta om. Frågan om vilken åtgärd/lösning som lämpar sig bäst kan givetvis fortfarande vara komplex i sig. De hinder som benämns som svåra att åtgärda är sådana där vi har begränsad möjlighet att ta egna beslut och är beroende av andra aktörer internt och externt för att få till en förändring. Ett förslag till sådan indelning presenteras nedan i syfte att starta en diskussion om ansvar, åtgärdsplan och prioriteringsordning. Interna hinder Externa hinder Information/hemsidor Urval GU-gemensamma avtal Utbetalning av stipendium/arvodering Dåligt förankrade avtal MoveOn (manualer & utbildningar) Programstruktur/mobilitetsfönster/ tillgodoräknande (ink kortare mobilitet & praktik) Registrering av doktorander i Ladok Kurser på engelska för inresande studenter Arbetsmarknaden Erasmusadministration Språkkunskaper Bostäder Finansiering kortare utbyte Moveon (stabilitet & utveckling) Lätt att åtgärda Svårt att åtgärda