Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut?

Transkript

1 R1 Handläggare: Styrelsen Datum: Dnr: O410-2/1617 Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut? Bakgrund Som en del av arbetet under verksamhetsåret 2015/2016 fick SFS internationella kommitté, Komit, i uppdrag av styrelsen att undersöka behovet av politikutveckling för de fora där Komit är verksamma. Komit kom fram till att det inte fanns ett behov att ytterligare åsiktsbildning, utan att de frågor som SFS driver nationellt också är gångbara internationellt. Däremot ansåg Komit att det fanns behov av förtydliga SFS syn på Bolognaprocessen samt mellan- och överstatlighet inom högre utbildning. Det vill säga hur SFS förhåller sig till att beslut om hur utbildning och forskning i Sverige ska bedrivas fattas på t ex Europeisk, eller bredare internationell, nivå. Styrelsen ansåg att området var för litet för ett ställningstagande men för specifikt för principprogrammet och andra ställningstaganden. Därför valde styrelsen att tillsammans med Komit skriva fram ett uttalande till SFSFUM2016. Detta uttalande var proposition 7 till SFSFUM2016; Internationalisering av högre utbildning kan inte vänta. Till proposition 7 till SFSFUM2016 mottog styrelsen två motioner, där den ena (motion 1) avsåg att avslå uttalandet i sin helhet och den andra (motion 2) ville avslå uttalandet och uppdra styrelsen att till SFSFUM2017 lägga fram ett ställningstagande rörande internationalisering av högre utbildning. Motion 2 bifölls och styrelsen fick i uppdrag att lägga fram ett ställningstagande rörande internationalisering av högre utbildning till SFSFUM

2 Under styrelsens tredje styrelsemöte under verksamhetsåret 2016/2017, den september, diskuterades behovet av att skriva fram ett sådant ställningstagande utifrån de ställningstaganden och övriga åsiktsdokument som redan finns antagna i organisationen. Styrelsen landade i att ett behov av ett internationellt ställningstagande inte fanns. Styrelsen beslutade därför att tillsätta en arbetsgrupp bestående av Komit tillsammans med styrelseledamoten Jakob Allanson, som skulle redogöra för varför SFS inte är i behov av ett separat, eller integrerat, ställningstagande angående internationalisering av högre utbildning och forskning. Istället för ett ställningstagande finns därför denna rapport gällande vad Internationalisering av högre utbildning innebär och var SFS redan idag har åsikter på området. Vad är internationalisering? Internationalisering av högre utbildning handlar om att främja integrationen av en gemensam internationell agenda i Sverige. Internationalisering är både den process som det innebär att påverka den gemensamma internationella agendan inom utbildningspolitik, och att ta hem den internationella agendan och implementera den i Sverige. Politik som rör internationalisering av högre utbildning är politik som syftar till att harmonisera utbildningssystemet så att internationella studenter och andra vetenskapspersoner inte upplever hinder för att verka och studera i Sverige. Detta innefattar bland annat frågor om mobilitet, pedagogik, bostäder och studieavgifter. Den 16 februari 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att genomföra en utredning som ska ligga till grund för en ny nationell strategi för internationaliseringen av högre utbildning och forskning. Utifrån regeringens perspektiv, genom tolkning av utredningsdirektivet, handlar internationalisering om att utveckla pedagogiken i det globala klassrummet, överbygga hinder som skapats av studieavgifter genom bland annat potentiellt avskaffande av dessa och etablerande av en nationell stipendiefond. Såväl som framtagande av rättssäkra system för hanteringen av studieavgifterna, prövning av uppehållstillstånd och anmälan och antagning för studier i Sverige. En bild som stämmer väl överens med SFS uppfattning av området. Utifrån en läsning av Kommittédirektivet till Ökad internationalisering av universitet och högskolor (Dir 2017:19) framkommer det inte ett behov av politikutveckling inom SFS för att möjliggöra reflektion för ett fullgott arbete i referensgruppen till utredningen eller för att möjliggöra skriftliga inspel när det potentiellt efterfrågas av utredaren. 2

3 SFS åsikter inom området SFS åsikter om internationalisering går att hitta i alla SFS åsiktsdokument (principprogram och tre ställningstaganden). Som tidigare nämnts, så är inte internationalisering en process utan flera. SFS har tagit ställning kring dessa processer på en övergripande nivå eftersom SFS åsikter sällan är på en detaljnivå och har oftast ett progressivt fokus. Det handlar om att utifrån SFS nationella perspektiv finna potentiella lösningar på dagens problem som främjar högre utbildning för framtidens studenter. Nedan följer nedslag i SFS olika åsiktsdokument som i en tydlig mening knyter an till det som för SFS, såväl som för regeringen, ämnas med internationalisering. SFS Principprogram SFS principprogram kapitel 2.6 Internationalisering säger att akademins utveckling i Sverige kräver influenser från andra utbildningssystem och forskningsmiljöer. Här finns även åsikter kring mobilitet bland studenter, vetenskapspersoner och annan personal ska främjas och att de nationella regelverken måste anpassas för att tillgodose detta. SFS ställningstagande En öppen och jämlik högskola för alla SFS ställningstagande En öppen och jämlik högskola för alla, Kapitel 2, Breddad rekrytering säger att det måste bli lättare för internationella studenter att komma till Sverige och att integrationsarbetet med nyanlända behöver synliggöras och effektiviseras. Kapitel 2.4, Stipendier för avgiftsbelagda studenter, rör studieavgifter för studenter från länder utanför EU, EES och Schweiz, där SFS starkt tar avstånd till studieavgifter. Tills dess att studieavgifterna för studenter utanför EU, EES och Schweiz försvinner är det av vikt att det finns en trygg och pålitlig stipendiefond som studenter från länder som klassas som låg och medelinkomstländer av OECD:s biståndskommitté kan söka, samt att kvoterna av stipendier för studenter från krigs och konfliktområden måste öka så att fler kan få säkra flyktvägar till Sverige. I kapitel 3.8, Breddade påverkansmöjligheter, understryks vikten av att alla kan vara med och påverka sin utbildning. Därför är det av vikt att också internationella studenter och vetenskapspersoner kan göra detta. För att detta ska vara möjlig anser SFS att språklagen om myndighetsspråk bör skrivas om så att denna möjliggör att 3

4 möteshandlingar och möten finns tillgängliga på både svenska och engelska. SFS bostadspolitiska ställningstagande I SFS bostadspolitiska ställningstagandet kap 3.8 Internationella studenter understryks vikten av att lärosätena tydligt informerar internationella studenter om den lokala bostadssituationen redan när studenter söker en utbildningsplats. SFS anser dessutom att lärosätet ska erbjuda hjälp till internationella studenter som söker bostad. Dessutom måste lärosäten i de fall de har utbytesavtal säkerställa att lägenheter är tillgängliga för utbytesstudenterna. Detta ansvar går inte att lägga på studentkårerna. SFS syn på högskolans omfattning, utbud, finansiering och antagning Kapitel 2.2 Högre utbildnings kvantitet och kvalitet kopplat till högskolans omfång, säger att för att skapa hållbara och kvalitativa utbildningsmiljöer behövs forskning i såväl det undervisade ämnet som forskning på pedagogik. Kapitel 6.2 Behörighet till högre utbildning, betonar vikten av att tydliga behörighetskriterier vid antagning till högskolan. Samt att alla som har rätt kompetens ska bli antagen till en utbildning, oberoende vilket utbildningssystem en har studerat inom tidigare. Utöver detta är det viktigt att antagningsprocessen präglas av en rättssäkerhet i bedömningen av såväl tidigare utbildningsmeriter, såsom utländska betyg, som reell kompetens. Slutsats I denna rapport har styrelsen redogjort för vad SFS såväl som regeringen och högskolesektorn syftar till med begreppet internationalisering. I rapporten finns såväl som exempel på referat och hänvisningar till var SFS har en agenda som svarar till det berörda området går att finna. Utifrån den framtagna redogörelsen har styrelsen valt att inte ompröva sitt beslut att skriva fram ett separat ställningstagande för SFS syn på internationalisering. Styrelsen önskar undvika dubbelskrivningar eller dubbla detaljprogram när dessa frågor rör andra områden också, vilket ytterligare ett ställningstagande riskerar att betyda. 4

5 Avslutningsvis, det finns en skillnad mellan internationalisering av högre utbildning och internationell utbildningspolitik. Internationalisering av högre utbildning är en del av och en följd till ett lyckat internationellt utbildningspolitiskt arbete. Å SFS vägnar på den internationella arenan finns Komit till, som i sitt påverkansarbete utgår från samma åsiktsplattform som SFS använder inom Sveriges gränser. Dessa åsikter är användbara även i internationella sammanhang och används av Komit, precis som av alla andra av SFS studeranderepresentanter. I det internationella arbetet har det inte funnits något upplevt behov av ytterligare politikutveckling kring den generella internationella utbildningspolitiken. Däremot kvarstår frågan hur SFS ställer sig till mellan- och överstatlighet men frågan är fortsatt för liten för ett enskilt ställningstagande. Fortsatt läsning: SFS guide till den internationella utbildningspolitiska arenan SFS principprogram SFS Ställningstagande: En öppen och jämlik högskola för alla SFS Bostadspolitiska ställningstaganden SFS syn på högskolan omfattning, utbud, finansiering och antagning SFS Rapport Räcker det med undervisning på engelska? En granskning av strategier för internationalisering av högre utbildning ESU Bologna with student eyes 2015 Förslag till beslut Styrelsen föreslår fullmäktige att lägga rapporten till handlingarna. 5