EU:s nyckelkompetenser:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "EU:s nyckelkompetenser:"

Malin Elisabeth Samuelsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 EU:s nyckelkompetenser: Kommunikation på modersmålet och främmande språk Matematiskt kunnande, grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Metakognitivt lärande Social och medborgelig kompetens Initiativförmåga & företagaranda Kulturell medvetenhet

2 Läroplanerna i Finland, Norge och Sverige teoretiska utgångspunkter och samhälleliga förändringar Sociokulturell teori Nordiska länder och Europa (in-put out-comes*) Immigration Digital revolution * (OECD, 2012, International Comparison: Curriculum frameworks and content, p 1) Ann-Katrin Svensson

3 Finland Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005, 50 sid ( ) Vägledande läroplan riktad till personal på daghem, familjedagvård och öppen verksamhet, t ex lekverksamhet och föräldrar. Lärarna får hjälp och stöd i läroplanen ur de ska tänka och arbeta. Didaktiska råd. Norge Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver, 2011, 61 sid Bindande läroplan riktad till barnomsorgspersonal och föräldrar. Uppfodrande/krävande. Lärarna får inte hjälp och stöd i läroplanen ur de ska tänka och arbeta. Didaktiska råd. Sverige Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev 2010/2016, 16 sid Bindande läroplan riktad till barnomsorgspersonal. Uppfodrande/krävande. Skiljer ut vad förskollärare ska göra jmf med andra personalgrupper. Lärarna får inte hjälp och stöd i läroplanen ur de ska tänka och arbeta. Inga didaktiska råd.

4 För professionsstatus krävs en yrkeskunskapsbas som kåren själv kontrollerar som bygger på forskning som är esoterisk (= specifik för yrkeskåren) och ger makt och kontroll som är förknippad med yrkeskunnighet och kompetens som ger yrkeskåren möjlighet att exkludera andra som vill utöva yrket Ann-Katrin Svensson

5 "en viss typ av kunskap i en kollegial organisationsform med politisk legitimitet att genomföra ett visst samhällsuppdrag. Kunskapen är vetenskapsbaserad och bestämd genom vissa krav för examina och eventuella legitimationer." (Svensson, 2011, s 302)

6 Barnomsorgspersonal Förskollärare Barnskötare Outbildade Finland (21) 1,7 ( 70%) 1,3 0,9 Norge (45) 1,5 ( 33%) 0,9 2,1 Sverige (21) 2,7 ( 55%) 0,9 0,3

7 I alla läroplanerna tas mångkulturellt och flerspråkighet upp rent allmänt. Flerspråkighet & invandrare: Finland & Norge (nämns i Sverige). Samiska: Finland & Norge. Finland: Romani Finland: Språkbad Finland: Samarbetet med föräldrar, föräldrars ansvar, Norge: i viss mån. Sverige: marginellt. Digitala medier: Norge & Sverige 2005: Finland Ann-Katrin Svensson

8 Digitala verktyg (=ipad, dator) Finland 10% (2). Norge 42% (19) Sverige 62% (13)

9 Om modersmålsstöd i läroplanerna Norge & Sverige: Daghemmet/förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål får möjlighet att använda/utveckla modersmålet och undervisningsspråket. Finland: Ansvaret för utveckling av modersmål ligger hos föräldrarna.

10 Ordfrekvensanalys Finland Norge Sverige 05/ Modersmål 9/ Teckenspråk 4/0 - - Främmande språk 3/1 - - Tvåspråkig 1/2 1 - Flerspråkighet -/8 1 - Samiska 15/10? - Romani -/4? - Multilitteracietet -/15?? Medier/digital -/17-1 Text -/7 4 4 Läs/ning 1/6 4 - Bild -/7 2 3 Rim -/1 2 - Ramsor 1/3 - - Rytm -/4 2

11 Flerspråkiga barn Stöd för första språket Finland 0% Norge 10% (4) Sverige: 18% (3) Stöd för andra språket Finland 23% (3) Norge 57% (24) Sverige: 6% (1)

12 Hur många böcker finns tillgängliga för barnen? Finland: m = 96 Norge: m = 38 Sverige: m = 47 Planerad högläsning Finland 91% (19) Norge 36% (16) Sverige 67% (14)

13 Rit-/skrivhörna Finland 29% (6) Norge 47% (21) Sverige 81% (17)

14 MUSIKAKTIVITETER i 21 GRUPPER Enligt läroplanen ska barnen ha möjlighet att musicera, spela och själva skapa musik I 18 grupper har barnen inte fri tillgång till rytm- eller melodiinstrument. (maracas, trummor, bjällror, taktpinnar, tamburiner, trianglar, metallofon, kazoo) 12 grupper har 1-5 sångstunder per vecka

15 MOTORISKA AKTIVITETER i 20 GRUPPER Inomhus I 8 av 20 grupper har barnen fri tillgång till gymanstikredskap. (bollar, ärtpåsar, tunnband, mattor, ribbstolar, bänkar) Utomhus I 13 grupper av 20 har barnen fri tillgång till gymnastikredskap. (bollar, hopprep, klubbor, tunnband, styltor, koner, twistband. 9 grupper har planerade rörelsestunder 1 gång i veckan inomhus. 4 grupper har planerade rörelsestunder 1 gång i veckan utomhus.

16 Samhällsförändringar Sverigeperspektiv talen: Byråkratin ineffektiv, dyr, styrande, stelbent, ingen valfrihet Förnyelse, mångfald, valfrihet, entreprenörskap (Le Grand, 2007; Liedman, 2013).

17 New Public Management ökade krav på ansvar Privat & offentlig sektor: minimal skillnad samma styrning Offentliga sektorn ges marknadsorienterade villkor och perspektiv Regelstyrning ersätts med målstyrning Delegering av arbetsuppgifter Stor handlingsfrihet mycket ansvar (Le Grand, 2007; Liedman, 2013) Ann-Katrin Svensson

18 Förändrad yrkesroll Ledarskapet från verkställande till övergripande och kontrollerande genom uppföljningar och konsekvensanalyser Kvalitetssäkring via dokumentation & utvärdering Allmänheten får ökad kunskap ökat inflytande över verksamheten genom dokumentation och utvärderingar. Liedman, 2013

21 Bakgrundsdata 21 avdelningar med främst barn i åldern 3-5 år. 20 daghem är svenskspråkiga, 1 är svensk-finskt språkigt. Endast en avdelning har många barn (=8 st) med finska som modersmål. 6 avdelningar har 5 9 barn som är flerspråkiga, dvs. har andra modersmål än sv lr fi. 1 avdelning har flera (fler än ) barn som har annat modersmål än svenska eller finska. 3 barn får extra undervisning i undervisningsspråket

22 Böcker 15 avdelningar hade 75 böcker eller fler på avdelningen. (m=155 md ) På 9 avdelningar har barnen direkt tillgång till fler än 75 böcker. (m=101). På 10 avdelningar har barnen direkt tillgång till böcker. På 20 avdelningar ingår lästillfällen i veckoplaneringen. 20 avdelningar lånar böcker på bibliotek/bokbuss.

Relevanta dokument

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet INNEHÅLL Termer Vad är flerspråkighet? Varför flerspråkighet? Flerspråkighet och förskola i Sverige