Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting?"

Ann-Marie Larsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting? Anna-Lena Bucher Terminologicentrum TNC Termkonferensen 2009 Uddevalla 23 september

2 Invigningen av Rikstermbanken 19 mars 2009: Infrastrukturminister Åsa Torstensson klipper bandet

3 Några siffror ca termposter (motsvarar mer än termer) drygt 350 källor drygt 100 leverantörer (offentlig och privat sektor) 20 språk

4 Leverantörer av material Omkring 100 organisationer: myndigheter (majoriteten) statliga affärsverk, bolag privata företag branschorganisationer, föreningar termgrupper Terminologicentrum TNC, Språkrådet utländska organisationer: Nordisk ministerråd, TSK, Nordiska språkrådet Aktiespararna Arbetsmiljöverket Banverket Boverket Brottsförebyggande rådet Canon Svenska AB Datainspektionen Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Energimyndigheten EU-upplysningen Euroclear Sweden AB/VPC Exportkreditnämnden Fiskeriverket Fondbolagens Förening Försäkringsförbundet Försäkringskassan Green Cargo Högskoleverket Institutet för infologi Jernkontoret Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Kommittéservice Konjunkturinstitutet Kriminalvården Kungliga biblioteket Livsmedelsverket Lotteriinspektionen Luftfartsstyrelsen Läkemedelsverket Länsstyrelsen Västra Götaland Medlingsinstitutet Telefon: Migrationsverket Miljövårdsberedningen Telefax: Montus förlag

13 Språklagen från 1 juli 2009 (2) Svenska språket 4 Svenska är huvudspråk i Sverige. 5 Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 6 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

14 Språklagen från 1 juli 2009 (3) De nationella minoritetsspråken 7 De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 8 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det svenska teckenspråket 9 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.

15 Språklagen från 1 juli 2009 (4) Språkanvändningen i offentlig verksamhet 10 Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. I annan lag finns särskilda bestämmelser om rätt att använda nationella minoritetsspråk och annat nordiskt språk. När det gäller skyldigheten för domstolar och förvaltningsmyndigheter att anlita tolk och att översätta handlingar finns det särskilda bestämmelser. 11 Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

16 Språklagen från 1 juli 2009 (4) Språkanvändningen i offentlig verksamhet 10 Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. I annan lag finns särskilda bestämmelser om rätt att använda nationella minoritetsspråk och annat nordiskt språk. När det gäller skyldigheten för domstolar och förvaltningsmyndigheter att anlita tolk och att översätta handlingar finns det särskilda bestämmelser. 11 Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

17 Språklagen från 1 juli 2009 (5) Svenskan i internationella sammahang 13 Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.

18 Språkrådets roll 1. Inget särskilt uppdrag från Kulturdepartementet 2. Konkreta riktlinjer tas fram internt inom Språkrådet 3. Fokus på en eller enstaka paragrafer i taget 4. Fokus hösten 2009: engelskan i den högre utbildningen 5. Samarbete mellan Språkrådet och TNC kring 12

19 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Rikstermbanken Term-O-Stat, kurser, information terminologisamordning

20 samordning aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma utgångspunkter och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan [SOU , Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser]

21 Terminologisamordning TS TS TS TS TS TS TS = terminologisamordnare med ansvar för myndighetens eller företagets terminologi

22 Terminologisamordning inom Sveriges offentliga förvaltning Terminologisamordnaren ska bl.a. informera internt om att terminologisamordning finns på myndigheten identifiera myndighetens specifika delfackområden och inventera terminologi inom dessa medverka i harmonisering inom myndigheten och mellan myndigheter besvara enstaka interna termfrågor samt dokumentera dessa medverka till att nya svenska termer tas fram för EUspecifika begrepp se till att myndighetens terminologi finns lätt åtkomlig ha kontakten med TNC och anlita TNCs kompetens när det är befogat.

23 Fyrstegsprogram av TNC och Fodina Steg 1. Ta tempen på termanvändningen och plocka fram myndighetsspecifika termer. Steg 2. Arbeta tillsammans med myndigheten kring dessa termers relevans och användningsområde. Steg 3. Analysera och slå fast termernas betydelse genom definitioner och diagram. Steg 4. Integrera termerna och definitionerna i myndighetens verktyg (t.ex. skrivverktyg och automatisk språkkontroll) och i Rikstermbanken.

24 Terminologisk medvetenhet Terminologin ska ligga till grund för ett gemensamt fackspråk för dietister. Terminologin ska förbättra, underlätta och standardisera dokumentation och utvärdering av behandlingen. Terminologin ska underlätta kvalitetsarbete, t.ex. utveckling av standarder, riktlinjer, behandlingsplaner och kvalitetsregister. Terminologin ska underlätta forskning genom ett väl definierat fackspråk. Terminologin ska tydliggöra dietistens yrkesroll. [Dietisternas Riksförbund (2009)]

Relevanta dokument

Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november 2014. Västra vägen 7 B 169 61 Solna

Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november 2014. Västra vägen 7 B 169 61 Solna Rikstermbanken Alla termer på ett ställe Karin Dellby Terminologicentrum TNC 29 november 2014 Rikstermbanken Hur kom den till? finansiering, uppdrag innehåll Användning Förvaltning Framtid Hur kom Rikstermbanken