Hänvisar inledningsvis till tidigare PM Start för en offensiv samisk språkpolitik som presenterades vid plenum i Sundsvall den maj 2008.

Transkript

1 PM Start för en offensiv samisk språkpolitik 1. Start för en offensiv samisk språkpolitik Hänvisar inledningsvis till tidigare PM Start för en offensiv samisk språkpolitik som presenterades vid plenum i Sundsvall den maj Kampanjrådet Sametinget styrelsen har utsett ett kampanjråd på fem ledamöter. I kampanjrådet ingår Monica Sandström Harr, Sameskolstyrelsen, Per Jonas Parfa, Samernas utbildningscentrum, och Mikael Vinka, Umeå Universitets samiska avdelning, Josef Fjällgren och Britt Inger Tuorda. Styrelsen utsåg Per Josef Fjällgren till ordförande i rådet. Per Josef Fjällgren begärde nyligen entledigande från kampanjrådet. Sametinget styrelse utsåg i hans ställe David Jonasson och Monica Sandström Harr utsågs till ny ordförande. Kampanjrådet har sedan tidigare utarbetat en kampanjplan som nu kommer att implementeras. 3. Korttidstudiebidrag I regeringens statsbudget för 2009 föreslås att korttidsstudiestöd bibehålls och att kronor anslås för ändamålet. Nya föreskrifter för korttidstudiebidrag har fastställts av Sametingets styrelse. 4. Samnordiskt språkarbete 4.1 Omorganisering av språkarbete Inom ramen för SPR har en översyn av gjorts av den nordiska språknämndens sekretariatsfunktioner. Frågan kommer att diskuteras på SPR: s rådsmötet i Rovaniemi den 28 oktober Språknämnden (SGL) SGL: s nordsamiska termgrupp har granskat ordlistor från Sámi Instituhtta och Kompetansesenteret for urfoksrettiheter granskats. SGL publicerar ordlistor som efter granskning rekommenderats av SGLs termgrupper på sin hemsida som nyligen upprättats. SGL informerar även om annat aktuellt på 1

2 hemsidan. SGL uppdaterar även den samsamiska elektroniska ordlistan allt eftersom material insamlats, granskats och översatts till olika språk. 5. Språkförvaltning Sametinget har besökt kommunerna i språkförvaltningsområdet för att presentera och diskutera genomförandet strategierna uppslagen i den samiska språkhandboken. Sametinget för även en dialog med kommunerna i Västerbotten. Sametinget har under hösten sammanträffat med företrädare för Umeå, Malå, Sorsele och Lycksele kommuner. Även ett sammanträffande med Krokoms kommun har genomförts.. Vid dessa kontakttillfällen har Sametinget presentera samisk språkhandbok samt bl.a. också diskutera kommunernas möjligheter att bättre synliggöra samiskan inom sina områden. 6. Kommunförbundet I Kommunförbundet Norrbottens regi samlas sedan 2006 representanter från kommuner, Landstinget, Länsstyrelsen, Sametinget och minoritetsorganisationer för att diskutera hur minoritetspolitik kan utformas och bedrivas i Norrbotten. Gruppen har haft sitt senaste möte den 27 augusti Något av det som behandlades under mötet: Kammarkollegiet: det går att ordna ett prov för tolkauktorisation i februari 2009 i meänkieli, nordsamiska och finska. All information ges av Kammarkollegiet. Det behövs 5 kandidater sammanlagt för att provet ska äga rum. Information om provet och förberedelser finns på Sista anmälningsdag är den 3 november Informationskampanjen: Informationskampanjen syfte är att bryta fördomar och lyfta fram och synliggöra minoriteterna. Detta sker bl.a. genom att utforma en broschyr som presenterar en person ur varje av de respektive fem minoriteterna i bild med en kort text. Målgruppen är beslutsfattare, politiker, tjänstemän i norrbottniska kommuner, regionala organisationer och myndigheter. Materialet kommer att skickas ut direkt och ställas ut under konferenser. Kampanjkostnaden beräknas till ca kronor. Detta informationsprojekt ligger utanför ramarna för det nuvarande projektet, varför en delfinansiering av kommunerna, Landstinget, Länsstyrelsen, Sametinget förutsätts. Även Kommunförbundets projekt kommer att bidra. Denna kampanj är ett tänkt första steg för ett senare projekt att uppmärksamma även allmänheten. Översättningen av nationella broschyrer: sedan kartläggningen i våras har en lista upprättats med broschyrer som vi önskar att nationella myndigheter översätter till minoritetsspråk. Landstinget kommer att kontaktas för att komplettera listan med broschyrer inom vården. Ärendet kommer att lämnas över till Integrations och jämställdhetsdepartementet under hösten. 2

3 7. Ortnamn Arbetet med kontroll av umesamiska ortnamn i samarbetet med Institutet för språk och folkminnen (SOFI) pågår. Ortnamn från Arjeplog och Arvidsjaurs socknar granskas. Mindre undersökning/utredning till Lantmäteriet, gällande fjället Ato (ortnamnet) inom Vapstens sameby, Storumans kommun. Förfrågan från länsstyrelsen i AC län till lantmäteriet betr. fjället Ato. Ärendet har varit föremål för korrespondens mellan Länsstyrelsen, Lantmäteriet och Institutet för språk och folkminnen, för att sedermera hamna hos Sametinget. Sametinget har gjort en framställan till i Vägverket Region Norr och Vägv. Region Mitt om ortsnamnskyltning med sydsamisk text. Initialt är 10 platser valda, varav 4 inom Västerbotten och 6 inom Jämtland och Dalarnas län. Region Norr har beslutat om att byta ut/komplettera platsmärken på infarter till följande orter inom AC län, Fredrika = Vistege, Tärnaby = Dearna och Åsele = Sjeltie. 8. Yttranden 8.1 Yttrande över departementspromemorian Nationella minoritetsspråk vid domstolar och myndigheter Ett alternativ (DS 2008:26). I Sametingets yttrande framhålls inledningsvis att det finns ett gap mellan det regelverk Sverige har till skydd och stöd för minoritetsspråken och de reella möjligheter som finns att nyttja de rättigheter som regelverket ger. Genomförandet av minoritetsspråkslagarna har varit otillräckligt och har präglats av passivitet och en låg ambitionsnivå. Sveriges implementering sitt internationella åtagandena i detta haltar betänkligt. I yttrandet hänvisas till FN:s urfolksdeklaration som FN: s generalförsamling antog den 13 september Även om den inte är ett bindande för berörda stater är den den högsta grad förpliktande. I Sveriges röstförklaring lämnades heller ingen reservation beträffande de samiska språkens status och rättigheter i förhållande till aktuella artiklar i deklarationen. Beträffande tillsynen rörande finska och meänkieli förslog utredningen att detta skulle utövas av länsstyrelsen i varje län och i fråga om samiska av Sametinget, vilket Sametinget tillstyrkte. Sametinget stödde i yttrandet huvuddelen av förslagen med reservationen förslagen inte var tillräckligt ambitiösa och tydliga, men om förslagen i utredningen genomförs kan ses som ett första steg. 3

4 8.2 Yttrande över betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26). I yttrandet ställer sig Sametinget bakom huvuddelen av förslagen och motiven i utredningen. Sametinget understryker dock att man håller fast vid den tidigare positionen att den inledande principen i en språklag borde vara att lagfästa allas rätt till ett språk eller allas rätt till ett modersmål, ett stadgande som skulle följas av att svenska och samiska är två huvudspråk som ska kunna existera sida vid sida. Det svenska språket kan knappast ur samisk synvinkel tillåtas ha ett lagfäst företräde framför samiskan framhåller Sametinget i yttrandet. Sametinget har inga större erinringar mot utredningens förslag att det svenska språket ska i sin funktion som det kompletta och samhällsbärande språket i Sverige kallas huvudspråk på samma sätt som samiska skall vara ett komplett och samhällsbärande språk i Sápmi. Sametinget tillstyrkte utredningen förslag och motiv att det i språklagen ska anges att samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch har ställning som nationella minoritetsspråk. Det också viktigt att det i lagen föreskrivs att det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja minoritetsspråken, vilket också föreslås av utredningen. Att ange de fem minoritetsspråken i språklagen innebär en markering av att språken har getts en särskild officiell status i Sverige. Utredningen föreslår att enligt språklagen ska myndigheter ha ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Sametinget framhåller i yttrandet att detta också detta ansvar bör gälla de samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Utredningens förslag att i språklagen ska anges att svenskan är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang kan bli ett problem för Sametinget, både som myndighet och folkvalt organ. Sametinget officiella språk är bl. samiska och används i framförallt i kontakterna med sametingen på norsk och finsk sida. Användningen av det svenska språket i internationella sammanhang är i mycket en praktisk fråga och styrs i stor utsträckning av sådana bruk och traditioner som har utvecklats inom respektive område framhålls av utredningen, vilket kanske innebär att Sametinget användning av samiska internationellt inte bör bli ett problem. Frågeställningen kommer sannolikt att lösas om den Nordiska samekonventionen blir en realitet. 9. Språkcentra i det sydsamiska området Regeringen beslutade den 26 juni 2008 att ge Sametinget i uppdrag att genomföra en förstudie om etablering av två samiska språkcenter i den norra respektive den södra delen av det sydsamiska området. Syftet med språkcentren är att aktivt verka för en revitalisering av det samiska språket. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum i Östersund och i uppdraget ingår att inhämta deras specifika kunskaper om förhållandena i det sydsamiska området. 4

5 I uppdraget ingår att föreslå en närmare lokalisering och utformning av de två centren, föra en dialog med bland annat samiska företrädare och organisationer och undersöka möjligheterna till ett organiserat gränsöverskridande samarbete med Norge i syfte att gemensamt stärka det samiska språket. Sametinget har uppdragit till Gaaltije göra förstudien som överlämnas till Sametinget i början av december månad. 10. Minoritetspolitisk proposition I samband med att regeringen presenterade statsbudgeten för år 2009 aviserades att i 70 miljoner satsas på minoritetspolitisk reform Frågan om minoritetspolitikens framtid har utretts och regeringen avsätter nu medel för en minoritetspolitisk reform. Ambitionen är att en proposition om minoritetspolitikens framtida inriktning ska lämnas till riksdagen i mars Mot denna bakgrund satsar regeringen sålunda 70 miljoner kronor på åtgärder för de nationella minoriteterna från och med Målet för regeringens politik för nationella minoriteter är att ge skydd för dessa och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. En central utgångspunkt för regeringens fortsatta reformarbete är att stärka de nationella minoriteternas egenmakt och förutsättningar att bevara och revitalisera språk och kultur. Kunskapen och medvetenheten om de nationella minoriteterna och deras förutsättningar ska förbättras i samhället. Diskriminering av de nationella minoriteterna behöver synliggöras och motverkas. Arbetet med att öka kunskapen om de nationella minoriteterna inom alla samhällsområden behöver fortsätta. På den årliga träffen med företrädare för det fem nationella minoriteterna den 8 oktober 2008 informerade jämställdhetsminister Nyamko Sabuni om regeringens kommande minoritetspolitiska proposition. Sametinget företräddes vid mötet av vice ordförande Anders Kråik och kanslichefen Ulla B. Sunna. Nämnas kan också att styrelseordföranden Lars Anders Baer deltog i paneldebatt om minoritetsspråkens ställning vid Bokmässan i Göteborg den 28 augusti tillsammans med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och företrädare för Europarådet och DO. 5