Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen

Transkript

1 Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen Bakgrund Under höstterminen 2008 har det genomförts en extern granskning av examensarbeten på de olika områdena på Malmö högskola. Detta är en del av högskolans kvalitetsarbete och finansieras med medel från rektor. BIT (Bibliotek & IT) deltar i projektet genom att granska referenser i examensarbeten och det är resultatet från denna granskning av referenser som redovisas i den här rapporten. Syftet med BIT:s undersökning är att ta reda på vilken typ av referenser studenterna använder sig av i sina examensarbeten, till exempel andel internationell (icke-svensk) litteratur och forskningslitteratur. Själva räkningen av referenserna har genomförts av Lotti Dorthé och rapporten har skrivits av Hanna Wilhelmsson. Vi är båda bibliotekarier på BIT. Forskningsanknytning och internationalisering är två begrepp som används flitigt inom utbildningsväsendet. Internationalisering är ett av de orienteringsmål som är en del av Malmö högskolas vision (Malmö högskola där mångfald gör skillnad ). I Malmö högskolas kvalitetsplan lyfts forskningsanknuten utbildning upp som en aspekt av högskolans kvalitetsarbete (Kvalitetsplan för Malmö högskola ). Forskningsanknytning och internationalisering är stora begrepp, men kan handla om det som är uttryckt i ett av de konkreta målen i kvalitetsplanen: Utöka andelen vetenskapliga texter [i utbildningen] samt litteratur författad på andra språk än svenska (Kvalitetsplan för Malmö högskola , s 13). I högskolelagen framgår att utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå (SFS 1992: kap. 8 ). Detta mål behöver inte nödvändigtvis examineras i examensarbetet, men det är ett tillfälle där studenten behöver söka kunskap på egen hand. Tidigare undersökningar Högskoleverket publicerade 2006 rapporten Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen, där man jämfört examensarbeten från lärarutbildning, sjuksköterskeutbildning och c-uppsatser från psykologi och företagsekonomi. Rapporten granskade flera olika aspekter av examensarbeten, bland annat referenser i litteraturlistan. Undersökningen visade att examensarbeten från lärarutbildningen hade en låg andel internationella och forskningsrelaterade referenser (Forsberg & Lundgren 2006, s 24-25). BIT:s undersökning blir ett slags fortsättning på den undersökningen just när det gäller referenser, där vi kan se hur det ser ut på Malmö högskola idag. Urval och metod Det har inte funnits möjlighet att granska alla de sex program som ingår i högskolans totala granskning. För att underlätta insamlandet av referenslistor har vi valt att välja program där vi enkelt har tillgång till uppsatserna via MUEP, Malmö högskolas system för elektronisk publicering. Detta innebär i praktiken att det endast är uppsatser från HS (Hälsa och Samhälle) och LUT (Lärarutbildningen) som blir aktuella. Vi har valt att titta 1

2 på de program från HS och LUT som blir granskade på områdena, det vill säga sjuksköterskeprogrammet (ssk) respektive lärarprogrammet 90 hp (lut 90 hp). Sjuksköterskeprogrammet och lärarprogrammet är två utbildningar som har gått från att vara mer praktiskt orienterade till att bli mer akademiserade. Därför är det också intressant att göra en jämförelse mellan programmen. De uppsatser som undersöks är publicerade 2008, till och med 28 oktober (ssk) och 5 november (lut 90 hp). Vi ville undersöka de senast publicerade uppsatserna för att få så aktuell information som möjligt. På lut 90 hp räknades 87 uppsatser och på sjuksköterskeprogrammet räknades 67 uppsatser. 1 Uppsatserna omfattar 15 högskolepoäng. I undersökningen har vi valt att titta på följande kategorier: Böcker (ej avhandling) Avhandling Artiklar (peer review-tidskrift) Artiklar (ej peer review-tidskrift) Webbsida Studentuppsats Officiella dokument (t ex läroplaner, internationella deklarationer, riktlinjer från Socialstyrelsen, författningar) Övrigt Icke-svenska Svenska Totalt antal referenser Kategorierna är något grovhuggna, för att göra det så enkelt som möjligt att räkna referenserna. Uppdelningen i böcker (ej avhandling) och avhandlingar är baserat på att det är lätt att belägga om en bok är en avhandling (lic- eller doktors-) i Libris. Det innebär att annan typ av forskning publicerad i bokform, men inte som avhandling, räknas som böcker (ej avhandling). Vi har också valt att dela upp artiklar efter om de är publicerade i en peer review-tidskrift (vetenskapligt granskad) eller ej peer review-tidskrift. Detta är också för att göra räkningen av referenser så smidig som möjligt. Vi vet att man på sjuksköterskeutbildningen ställer höga krav på vad en vetenskaplig artikel är, som inte bara har att göra med om den är vetenskapligt granskad eller ej (krav på originalforskning, form etc). I kategorin övrigt har exempelvis studiehandledningar, tv-program och broschyrer hamnat. Muntliga referenser har inte räknats. 1 På sjuksköterskeprogrammet publicerades det två uppsatser 2008 som inte kom med i undersökningen. På lärarprogrammet 90 hp publicerades det 37 uppsatser 2008 som inte kom med i undersökningen. 2

3 Resultat Referenser i uppsatserna LUT 90 hp Medeltal antal referenser per uppsats: 22,2 Median: 22 Den uppsats som hade flest referenser: 52 Den uppsats som hade minst antal referenser: 7 Sjuksköterskeprogrammet Medeltal antal referenser per uppsats: 29,9 Median: 30 Den uppsats som hade flest referenser: 49 Den uppsats som hade minst antal referenser: 14 3

4 LUT 90 hp antal uppsatser med visst antal ref 8 antal uppsatser antal referenser Diagram 1 LUT 90 hp antal uppsatser med visst antal referenser SSK antal uppsatser med visst antal referenser antal uppsatser antal referenser Diagram 2 Ssk antal uppsatser med visst antal referenser 4

5 Referenstyper Fördelningen mellan olika typer av referenser på de två programmen ser ut på följande sätt: LUT 90 hp referenstyper 5% 6% 3% Böcker (ej avhandling) Avhandling 7% 3% 2% 4% 70% Artiklar (peer reviewtidskrift) Artiklar (ej peer reviewtidskrift) Webbsida Studentuppsats Officiella dokument Övrigt Diagram 3 LUT 90 hp referenstyper Sjuksköterskeprogrammet referenstyper 10% 2% 8% 1% Böcker (ej avhandling) 1% Avhandling 40% Artiklar (peer reviewtidskrift) Artiklar (ej peer reviewtidskrift) Webbsida Studentuppsats 37% 1% Officiella dokument Övrigt Diagram 4 Ssk referenstyper På lärarprogrammet utgörs största delen referenser av böcker och avhandlingar (74 procent), medan det på sjuksköterskeprogrammet är en jämnare fördelning mellan artiklar och böcker. Större delen av de artiklar som refereras till på sjuksköterskeprogrammet kommer från tidskrifter som är vetenskapligt granskade. På lut 90 hp hänvisar man i lika hög grad till andra studentuppsatser som till artiklar. 5

6 Internationella eller svenska referenser På lut 90 hp används till övervägande del svenska referenser, medan det är mer jämnt fördelat på sjuksköterskeprogrammet. 2 LUT 90 hp svenska eller icke-svenska referenser 9% Icke-svenska Svenska 91% Diagram 5 LUT 90 hp svenska eller icke-svenska referenser Sjuksköterskeprogrammet svenska eller icke-svenska referenser Icke-svenska Svenska 46% 54% Diagram 6 Ssk svenska eller icke-svenska referenser 2 På lut 90 hp tillkom det 37 uppsatser publicerade 2008 i MUEP som inte ingår i undersökningen. Följande räkneexempel visar hur dessa skulle kunna påverka resultatet i räkningen. Om vi uppskattar att varje uppsats har 22 referenser (median för lut 90 hp) och att alla de är på ett annat språk än svenska blir andelen icke-svenska referenser 36 procent. Om hälften av de uppskattade referenserna är på ett annat språk än svenska, blir resultatet 21 procent icke-svenska. Tittar man på de uppsatser från 2008 som hamnat utanför undersökningen visar det sig dock att de innehåller mycket få icke-svenska referenser. Vi har dock inte gjort en formell räkning av dessa, men det är alltså rimligt att tro att resultatet i diagrammet stämmer rätt så bra. 6

7 Reflektioner Resultatet från den här undersökningen visar att det finns skillnader i vilken typ av litteratur som används i uppsatserna på sjuksköterskeprogrammet och på lärarprogrammet. Som bibliotekarie kan jag göra några reflektioner kring varför resultatet ser ut som det gör och de presenteras här nedan. En lärare gör kanske andra reflektioner eller drar andra slutsatser om vilken betydelse en sådan här kvantitativ undersökning har för deras verksamhet. I första hand är den här undersökningen dock tänkt att vara ett underlag för en diskussion kring vilken litteratur studenter använder sig av när de skriver sina examensarbeten. Samhällsvetenskap och medicin/omvårdnad hör till två olika publiceringstraditioner där det inom samhällsvetenskap är vanligare med monografipublicering, och det inom medicin och omvårdnad är vanligare med publicering i tidskrifter. Detta syns också tydligt i resultatet från undersökningen. Tittar man på hur studenterna på lut 90 hp hänvisar till peer review-tidskrifter och till avhandlingar ser det ut som om de inte använder sig av vetenskapligt material i särskilt hög utsträckning. Andelen bör dock vara något högre än vad det ser ut, eftersom forskning eller andra grundläggande texter publicerade som monografi, men inte som avhandling, inte kommer med. Detta innebär till exempel att grundläggande pedagogiska texter av till exempel Dewey eller Vygotskij räknas som böcker (ej avhandling). Eftersom studenterna på lärarprogrammet i huvudsak använder sig av svenskt material så blir inte andelen artiklar från peer review-tidskrifter särskilt hög, eftersom det finns få svenska vetenskapligt granskade tidskrifter inom pedagogik. Kvaliteten på en enskild uppsats avgörs givetvis inte bara av vilka referenser som använts. En bra uppsats kan ju mycket väl referera till artiklar från kvällstidningar eller läroböcker beroende på hur studenten förhåller sig till och använder sig av litteraturen. Men tycker vi att det är viktigt att de hänvisar till forskningsanknuten och internationell litteratur, så är det ett problem att studenterna på lärarutbildningen i hög grad använder sig av litteratur på svenska. Att referera till litteratur i sin uppsats handlar ju bland annat om att sätta in sin undersökning i ett större vetenskapligt sammanhang, och frågan är vilket sammanhang studenterna väljer att tillhöra. Att bara läsa böcker på svenska innebär att man får en begränsad bild av forskningsläget inom ett visst område. Man missar till exempel den internationella aspekten, de svenska forskare som publicerar sig på ett annat språk än svenska och den forskning som publicerats i tidskrifter. På sjuksköterskeprogrammet finns det mycket tydliga riktlinjer för vilken typ av material studenterna får hänvisa till, till exempel vad gäller kraven för vad som räknas som en vetenskaplig artikel. Detta är styrande för studenterna när de söker information till examensarbetet. Att andelen icke-svenska referenser är hög på sjuksköterskeprogrammet hör säkert ihop med att studenterna i hög grad använder sig av artiklar från vetenskapligt granskade tidskrifter. Det finns väldigt få sådana tidskrifter på svenska, och studenterna måste därför söka internationellt för att hitta artiklar som uppfyller kraven. 7

8 Stödet i informationssökning som erbjuds studenterna på sjuksköterskeprogrammet är egentligen inte så annorlunda jämfört med det som lärarstudenterna erbjuds i form av undervisning, handledning och övriga biblioteksresurser. Skillnaden är dock att det för sjuksköterskeutbildningen finns en inarbetad struktur, där studenterna har informationssökningsuppgifter vid regelbundet återkommande tillfällen i sin utbildning. Studenterna blir alltså bekanta med den här typen av informationssökning tidigt i sin utbildning. Detta tillsammans med kraven på referenserna från utbildningen bidrar säkerligen till att studenterna i så hög grad använder sig av internationella vetenskapliga tidskrifter i examensarbetet. Informationssökning är en komplex aktivitet som inte alltid är så enkel som det ibland kan verka. Det är inte svårt att hitta någonting, men det kan vara desto svårare att hitta relevant material som är både relevant och vetenskapligt. Att söka information innebär att studenten behöver kunna omvandla sin frågeställning till sökfrågor, känna till relevanta databaser och andra källor, ha ett källkritiskt förhållningssätt och kunna förhålla sig till olika typer av material. Detta, liksom att läsa på engelska, är något som de flesta studenter behöver träna sig på under utbildningen. Biblioteket försöker i största möjliga mån vara ett stöd för studenter i deras informationssökning, men vi kan bara stödja studenten utifrån det informationsbehov hon eller han presenterar. Vilka krav som det behovet ska motsvara måste komma från utbildningen. Referenser Forsberg, Eva & Lundgren, Ulf P. (2006). Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen : tematiska studier. Stockholm: Högskoleverket. Kvalitetsplan för Malmö högskola (2008). Tillgänglig via: Malmö högskola där mångfald gör skillnad (u.å.). Tillgänglig via: 8