Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9"

Transkript

1 Kommun- och servicestrukturreformen och nationalspråken

2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Grundlagen 4 3 Språklagen 5 4 Sektorlagstiftning 7 5 Bildande av samarbetsområden 8 6 Ändringar i kommunindelningen 9 7 Service som förutsätter ett brett befolkningsunderlag 12 Redaktör Christel von Martens Bilder Antero Aaltonen, Heli Sorjonen, Futureimagebank ISBN Finlands Kommunförbund Helsingfors 2007 Tryckeri: Star-Offset Oy Beställningsnummer Försäljning: Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, PB Helsingfors Tfn (09) 7711 Fax (09)

3 1 Inledning Enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007, nedan ramlagen) ska det i en kommun eller inom ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvärden finnas åtminstone invånare. En kommun eller ett samarbetsområde som har tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998) ska ha minst invånare. Samarbetsområdet organiseras antingen i form av en samkommun eller enligt värdkommunsmodellen. I syfte att trygga service som kräver ett brett befolkningsunderlag ska kommunen höra till en samkommun enligt lagen om specialiserad sjukvård. Lagen förpliktar också vissa stadsregioner att utarbeta en plan för bättre samordning av markanvändning, boende och trafik och användning av service över kommungränserna. I många kommuner kräver genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen i praktiken antingen att kommun - indelningen ändras eller att samarbetsområden bildas. Detta kan få stora konsekvenser för kommuninvånarnas språkliga rättigheter, till exempel om en tvåspråkig kommun blir enspråkig när kommunindelningen ändras. Tryggandet av de språkliga rättigheterna har beaktats i flera av ramlagens bestämmelser. Enligt 1 i ramlagen ska bland annat den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rätttigheter att använda sitt eget språk och att få service på detta språk beaktas när arrangemangen enligt lagen planeras och genomförs. Enligt 5 4 mom. i lagen kan man avvika från de villkor som föreskrivs för bildandet av en kommun eller ett samarbetsområde om det är nödvändigt för att trygga de finsk- eller svenskspråkiga invånarnas språkliga rätttigheter. Enligt 6 ska tvåspråkiga och enspråkiga svenskspråkiga kommuner dessutom vara medlemmar i en samkommun som har till uppgift att trygga svenskspråkig service för medlemskommunerna enligt en separat överenskommen arbetsfördelning. 3

4 2 Grundlagen Viktiga bestämmelser om grundläggande frioch rättigheter som ska beaktas i kommunoch servicestrukturreformen är framför allt de bestämmelser som gäller språkliga rättigheter (GrundL 17 ), jämlikhet (GrundL 6 ), rösträtt och rätt till inflytande (GrundL 14 ) samt kulturella rättigheter och rätt till social trygghet (GrundL 16 och 19 ). Också 122 i grundlagen kan ses som en utgångspunkt för kommun- och servicestrukturreformen. Enligt grundlagen ska det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov på lika grunder. Kulturella behov är bland annat undervisning, bibliotek, idrott m.m. Samhälleliga behov är bland annat rätt att få information om samhällsfrågor, möjlighet att delta i beslutsfattandet och rätt till grundtrygghet, dvs. social-, hälso- och sjukvård. Enligt grundlagen har var och en rätt till god förvaltning, som det bestäms närmare om i lag. De språkliga rättigheterna preciseras framför allt i språklagen, enligt vilken förvaltningen hos statens och de tvåspråkiga kommunernas myndigheter fungerar på både finska och svenska och service hos myndigheterna ges på båda språken. Grundlagen kan anses förutsätta att förvaltningen hos dessa myndigheter ska ha samma kvalitet på båda språken och att den finsk- och svenskspråkiga befolkningen i praktiken ska ha tillgång till den på lika grunder. När förvaltningen organiseras ska enligt 122 i grundlagen en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finskoch svenskspråkiga befolkningens möjligheter att få service på det egna språket tillgodoses på lika grunder. Bestämmelsen innehåller däremot inte den strävan mot enspråkiga förvaltningsområden som föreskrevs i den tidigare regeringsformen. Lagens syfte är inte i första hand att säkerställa enspråkiga enheter, utan att framför allt trygga service på såväl finska som svenska. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande om kommun- och servicestrukturreformen (GrUU 37/2006) ansett att i anslutning till beredningen av ändringar i kommunindelningen är det dock viktigt att upprepa det uttalade kravet i utskottets betänkande om grundlagspropositionen att det ska beaktas att ändringar i kommunindelningen inte får påverka kommunens språkliga ställning eller försämra språkgruppernas möjligheter att klara sig på sitt eget språk (GrUB 10/1998 rd, s. 35/II). 4

5 3 Språklagen Individens rätt att använda och få service på sitt modersmål och myndigheternas språkliga skyldigheter regleras utöver i grundlagen också i språklagen (423/2003) och i den sektorspecifika lagstiftningen. Dessutom regleras myndigheternas skyldighet att tillgodose personalens språkkunskaper i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (324/2003). Individen språkliga rättigheter och myndigheternas språkliga skyldigheter är enligt språklagen bundna till kommunens språkliga indelning (den s.k. områdesprincipen). Kommunerna utgör grundenheten för språkindelningen och de är enligt 5 i språklagen antingen en- eller tvåspråkiga. I språklagen anges gränserna för en- och tvåspråkighet och kommunens möjligheter att föreslå för statsrådet att kommunen ska vara tvåspråkig. Kommunens en- eller tvåspråkighet bestäms genom statsrådets förordning som gäller tio år i taget. Den nuvarande förordningen (1174/2002) gäller till slutet av år Samkommunernas en- eller tvåspråkighet bestäms enligt medlemskommunernas språkindelning. En samkommun är tvåspråkig om medlemskommunerna har olika språk eller 5

6 Kielisuhde 2007 Språklig indelning 2007 Suomi Finska (354) Suomi, ruotsi Finska, svenska (21) Ruotsi Svenska (19) Ruotsi, suomi Svenska, finska (22) åtminstone en av kommunerna är tvåspråkig. Från och med ingången av 2007 finns det 43 tvåspråkiga, 354 enspråkigt finska och 3 enspråkigt svenska kommuner (Korsnäs, Larsmo och Närpes). Dessutom är Ålands 16 kommuner svenskspråkiga enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991). I 22 av de tvåspråkiga kommunerna är majoritetsspråket svenska och i 21 finska. Av Finlands svenskspråkiga befolkning bor 95 % i en svensk- eller tvåspråkig kommun. Språklagen syftar till att garantera vars och ens rätt till god förvaltning oberoende av språk. Lagens mål är att garantera en synlig och fungerande tvåspråkighet i Finland så att medborgarna kan leva och fungera på finska eller svenska. Myndigheterna är skyldiga att självmant uppfylla de språkliga rättigheterna utan att medborgaren behöver åberopa dem. Lagen gäller också situationer där offentliga förvaltnings- och serviceuppgifter har överförts från myndigheter till privata serviceproducenter. En- och tvåspråkiga myndigheter har olika skyldigheter. När en myndighet som tidigare varit tvåspråkig blir enspråkig har det stor inverkan på individens språkliga rättigheter. Förändringarna beskrivs närmare i kapitel 6.1 under rubriken Tvåspråkig blir enspråkig. 6

7 4 Sektorlagstiftning Enligt lagen om patientens ställning och rätttigheter ska patientens modersmål i mån av möjlighet användas i vården och bemötandet av patienten (3 ). I en tvåspråkig kommun eller samkommun betyder i mån av möjlighet att patienten har ovillkorlig rätt att efter eget val få vård på finska eller svenska, och kommunen eller samkommunen är skyldig att se till att dessa rättigheter för privatpersoner uppfylls också i praktiken. Skyldigheten gäller inte enspråkiga kommuner, utan enligt folkhälsolagen (28 ) och lagen om specialiserad sjukvård (33 ) tillhandahålls tjänsterna i enspråkiga kommuner och samkommuner på kommunens eller samkommunens språk, och till exempel i finskspråkiga kommuner behöver en svenskspråkig patients modersmål endast i mån av möjlighet beaktas i vården och bemötandet. Enligt socialvårdslagen är tvåspråkiga kommuner och samkommuner skyldiga att tillhandahålla socialvård så att klienten enligt eget val får service på finska eller svenska. Detta är en ovillkorlig rätt för klienten. I enspråkiga kommuner behöver modersmålet endast beaktas, dvs. klientens möjligheter att använda sitt eget språk ska tryggas endast om det finns möjligheter till det. Med stöd av lagen om barndagvård har barnen subjektiv rätt till en dagvårdsplats på finska eller svenska enligt det behov som finns i kommunen. Kommunens skyldighet att ordna dagvård är med andra ord inte beroende av kommunernas språkliga indelning. Inom undervisningsväsendet är kommunens skyldigheter inte enbart beroende av kommunens språkliga ställning. En kommun med både finsk- och svenskspråkiga läropliktiga invånare är skyldig att tillhandahålla förskoleundervisning, grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning separat för bägge språkgrupperna. Hur tjänsterna tillhandahålls i den egna kommunen, i samarbete med andra kommuner eller i form av köpta tjänster får kommunen givetvis bestämma själv. Anordnandet av gymnasieundervisning och yrkesutbildning baserar sig på tillstånd av undervisningsministeriet. De språkliga skyldigheterna enligt bibliotekslagen bestäms utifrån den språkliga indelningen. Enligt 3 4 mom. i bibliotekslagen ska vardera språkgruppens behov i tvåspråkiga kommuner beaktas enligt enahanda grunder. 7

8 5 Bildande av samarbetsområden Om kommunerna beslutar bilda ett samarbetsområde för skötseln av primärvårdstjänster och sociala tjänster med nära anknytning till primärvården kan en samkommun bildas för skötseln av uppgifterna eller också kan den s.k. värdkommunsmodellen tillämpas. När samarbetsområden planeras och genomförs ska man enligt 1 i ramlagen också beakta den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rätt att använda sitt eget språk och att få service på detta språk. En samkommun är tvåspråkig direkt med stöd av språklagen om medlemskommunerna har olika språk eller åtminstone en kommun är tvåspråkig. Både de finsk- och svenskspråkiga invånarnas språkliga rättigheter uppfylls i detta fall. Den s.k. värdkommunsmodellen innebär att skötseln av samarbetsområdets uppgifter i enlighet med kommunallagen överlåts till en enda kommun och att kommunerna inrättar 8

9 ett gemensamt samarbetsorgan för skötseln av uppgifterna. Om värdkommunen och den uppdragsgivande kommunen har olika språk, t.ex. om värdkommunen är enspråkigt finsk och den kommun som ger uppdrag är tvåspråkig eller enspråkigt svensk, har värdkommunen enligt en bokstavlig tolkning av språklagen inte samma språkliga skyldigheter som en tvåspråkig myndighet. Invånarna i tvåspråkiga kommuner har ändå fortsättningsvis rätt till service på båda språken och en tvåspråkig kommun som överlåter tillhandahållandet av tjänster är med stöd av språklagen skyldig att försäkra sig om att värdkommunen tillhandahåller service på båda språken så att invånarnas rätt att använda sitt modersmål vid kontakter med samarbetsområdet tryggas. Detta innebär att om tvåspråkiga kommuner eller kommuner med olika språk bildar ett samarbetsområde enligt den s.k. värdkommunsmodellen ska kommunerna uttryckligen komma överens om att värdkommunen ska trygga de språkliga rättigheterna för både finsk- och svenskspråkiga invånare. De språkliga rättigheterna kan inte förbigås genom avtal. Avtalet ska trygga individens språkliga rättigheter i servicen och tillhandahållandet av service liksom också vid hörande och i brev, kallelser och meddelanden, vid behandling av förvaltningsärenden, i mötesspråk, protokollsutdrag, information, kungörelser och anslag. När en- och tvåspråkiga kommuner eller kommuner med olika språk bildar ett samarbetsområde enligt värdkommunsmodellen ska värdkommunen, trots att den enligt lag är enspråkig, på samma sätt som en tvåspråkig myndighet se till att de språkliga rättigheterna uppfylls. Värdkommunen ska med andra ord förpliktas att garantera de språkliga rätttigheterna på båda nationalspråken. När ett samarbetsområde beviljas tillstånd att anordna grundläggande yrkesutbildning fastställs på vilket språk undervisning ges vid läroanstalten. Det invånarantal på minst omkring som bestäms i lagen är en princip som är avsedd för planeringen och vars syfte är att uppnå starkare yrkesläroanstalter. Finlands Kommunförbund har i samarbete med undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen utarbetat åtgärdsplanen Yrkesutbildning 2015 Enligt den ska yrkesutbildningen koncentreras till några utbildningsanordnare. De principer som presenteras i åtgärdsplanen går i linje med målen i strukturprojektet. 6 Ändringar i kommunindelningen 6.1 Tvåspråkig blir enspråkig En tvåspråkig kommun kan genom förändringar i kommunindelningen bli enspråkig om minoritetsbefolkningens andel sjunker under de gränsvärden som bestäms i lagen (8 % eller invånare), om inte kommunen på förslag av fullmäktige fastställs till tvåspråkig i lagstiftningen. Eftersom de språkliga rätt- tigheterna och skyldigheterna till många delar beror på om kommunen är en enspråkig eller tvåspråkig myndighet, inverkar en förändring direkt på minoritetsbefolkningens rätt att få service på sitt modersmål och på kommunens skyldighet att tillhandahålla tjänster på finska och svenska. Förändringen gäller såväl vårdoch omsorgstjänster som uppgifter i anknytning till myndigheternas förvaltning. 9

10 6.1.1 Vård och omsorg samt undervisning och kultur Med stöd av lagstiftningen om hälso- och sjukvård tillhandahålls tjänsterna i enspråkiga kommuner och samkommuner på kommunens eller samkommunens språk, och till exempel i finskspråkiga kommuner behöver en svenskspråkig patients modersmål endast i mån av möjlighet beaktas i vården och bemötandet. I tvåspråkiga kommuner ska servicen tillhandahållas på båda språken. I enspråkiga kommuner behöver modersmålet enligt socialvårdslagen endast beaktas, dvs. klientens möjligheter att använda sitt eget språk måste tryggas endast om det finns möjligheter till det. Tvåspråkiga kommuner är skyldiga att tillhandahålla service på båda nationalspråken. Om förändringar i kommunindelningen ändrar kommunens språkliga ställning påverkas också kommunens skyldigheter enligt ramlagen. I fråga om tjänster som kräver ett brett befolkningsunderlag är kommunen enligt 6 i ramlagen inte längre skyldig att höra till en samkommun som tillhandahåller svenskspråkig service. Kommunen kan ändå vara medlem i en sådan samkommun på frivillig basis. Övergången till den nya situationen bör under alla omständigheter skötas med kommuninvånarnas behov som utgångspunkt. Kommunens skyldigheter inom undervisningsväsendet påverkas inte av att kommunen blir enspråkig. Däremot förändras de språkliga skyldigheterna i de uppgifter som omfattas av bibliotekslagen. Kommunen är skyldig att tillhandahålla tjänsterna endast på kommunens språk Rättigheter och skyldigheter enligt språklagen Förändringen i kommunens språkliga ställning från tvåspråkig till enspråkig kan utgående från rättigheterna och skyldigheterna enligt språklagen beskrivas på följande sätt: Om kommunen övergår till att bli enspråkig kan den betjäna och tillhandahålla tjänster på ett språk istället för två i nedan uppräknade fall. Rättigheter som inte påverkas av kommunens språkliga status presenterades i föregående kapitel. behandling av förvaltningsärenden på ett enda språk, utom i situationer som avgränsas i språklagen, behandling av partsärende på kommunens språk i stället för partens eget språk utom i ovan nämnda avgränsade situationer, hörande på ett enda språk, utom i situationer enligt förvaltningslagen vilka främst avgränsas i språklagen 1, som mötesspråk enbart kommunens språk i stället för tvåspråkighet fullmäktiges möteskallelser och protokoll endast på ett språk i stället för två, de övriga organens möteskallelser och protokoll endast på ett språk. Tidigare bestämdes språket i kommunens förvaltningsstadga. protokollsutdrag på kommunens språk i stället för det/de språk som kommunen tidigare bestämt, information, kungörelser och anslag på ett enda språk i stället för två. 6.2 Majoritetsspråket i kommunen ändras Om majoritetsspråket i kommunen ändras, men kommunen bevarar sin ställning som tvåspråkig, innebär det ingen större förändring för servicen. Kommunen har samma språkliga skyldigheter som tidigare. 1 Enligt 10 i språklagen har var och en rätt att bli hörd på sitt eget språk och att använda sitt eget språk i ärenden som väcks av en myndighet och som direkt gäller grundläggande rättigheter för honom eller henne eller någon som är i hans eller hennes vård eller om myndigheten ålägger honom eller henne någon skyldighet. 10

11 Förändringen har ändå direkt inverkan på vissa skyldigheter enligt språklagen och kan i praktiken i någon mån påverka tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. Förändringen inverkar med stöd av språklagen på vilket språk som används i brevväxlingen mellan kommunen och statliga myndigheter. De statliga myndigheterna ska enligt språklagen använda kommunens majoritetsspråk i sin korrespondens. Byte av majoritetsspråk kan i praktiken inverka på språket i protokoll och möteskallelser också för andra organ än fullmäktige. Med stöd av språklagen kan kommunen besluta att andra än fullmäktiges möteskallelser och protokoll ska skrivas endast på det andra språket. I praktiken innebär byte av majoritetsspråk förändringar i kommunens fasad. Kommunens skyltar, trafikmärken och annan information som riktar sig till allmänheten ändras så att majoritetsspråket kommer först. Förändringen inverkar i praktiken också på både den muntliga och skriftliga kundbetjäningen. Bland annat brukar blanketter och stämplar i allmänhet förnyas. 11

12 7 Service som förutsätter ett brett befolkningsunderlag Enligt 6 i ramlagen ska kommunen höra till en samkommun som bildats för att trygga service som kräver ett brett befolkningsunderlag. Dessutom är tvåspråkiga och enspråkiga svenskspråkiga kommuner medlemmar i en samkommun som har till uppgift att trygga tillhandahållandet av svenskspråkig service för medlemskommunerna enligt en separat avtalad arbetsfördelning. För närvarande har landet ett särskilt svenskspråkigt specialomsorgsdistrikt som sköter servicen för svenskspråkiga utvecklingsstörda. Alla svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner är medlemmar i samkommunen. En del av medlemskommunerna sköter dessutom missbrukarvård och handikappservice genom denna samkommun. Det kan vara svårt att göra servicen tillgänglig för alla särskilt när det är fråga om små minoritetsgrupper inom en svenskspråkig minoritet. I samband med reformen kan det finnas skäl att fundera på om det vore ändamålsenligt att koncentrera dessa tjänster till en samkommun som omfattar alla svensk- och tvåspråkiga kommuner. En sådan samkommun skulle verka över landskapsgränserna, dvs. verksamheten kunde täcka de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i såväl Österbotten som Västra och Södra Finland. Kommunerna kunde komma överens om vilka svenskspråkiga tjänster som sköts av samkommunen. Utöver service för utvecklingsstörda, missbrukartjänster och handikappservice kan det vara ändamålsenligt att i syfte att trygga tillgången till svenskspråkig service låta samkommunen sköta svenskspråkig barnpsykiatri, 5-årsgranskning för barn och specialservice enligt handikapplagen. Mer material om kommunerna och språk lagstiftningen finns på Kommunför bun dets webbplats och i inrikesministeriets mellan rapport Kunta- ja palvelurakenneuudistus; I vaiheen loppuraportti, inrikesministeriets publikationer 54/2006 ( 3D A06C225724A0046DD4C/ $file/ pdf). 12

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:

Läs mer

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef

Läs mer

Utlåtande om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras

Utlåtande om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras Utlåtande om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras Svenska Finlands folkting har, inom ramen för sitt samarbete med Finlands

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén Sammanställd av Sten Palmgren Helsingfors 2000 2 Översikt av Finlands gällande språklagstiftning

Läs mer

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk 1 Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk Allmänt En arbetsgrupp (PORA) vid inrikesministeriets har som bekant framlagt ett preliminärt förslag till en ny indelning av landets polisdistrikt (

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 61/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av vissa förpliktelser i enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform och lag om upphävande av 2 a i socialvårdslagen

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2003 Utgiven i Helsingfors den 10 juni 2003 Nr 423 433 INNEHÅLL Nr Sidan 423 Språklag... 1999 424 Lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda... 2008 425 Lag

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011 Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011 Punkt A ifylls av följande uppgiftslämnare: Kontaktinformation på anordnarnivå anges beträffande de anordnare av utbildning och undervisning

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Delegationen för romska ärenden (officiellt delegationen för zigenarärenden) har till uppgift att främja den romska befolkningens

Läs mer

Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning).

Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning). 1(4) Folkpensionsanstalten Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning). Vi uppskattar att både det svenska

Läs mer

Grundlagsutskottet Helsingfors,

Grundlagsutskottet Helsingfors, Grundlagsutskottet Helsingfors, 23.11.2016 Ärende: RP 224/2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och av socialvårdslagen Hänvisning:

Läs mer

Kommunerna och språklagstiftningen

Kommunerna och språklagstiftningen Kommunerna och språklagstiftningen Kommunerna och språklagstiftningen Nationalspråkens ställning 2 reviderade upplagan FINLANDS KOMMUNFÖRBUND HELSINGFORS 2004 ARBETSGRUPP Christel von Martens, ordförande

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 228/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 16 i lagen om vattentjänster PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om vattentjänster

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

Språkprogram för Nylands förbund

Språkprogram för Nylands förbund Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

1. Språklagstiftningen reformeras 2. Yttrandefrihetslagen och församlingarnas internettjänster 1. SPRÅKLAGSTIFTNINGEN REFORMERAS

1. Språklagstiftningen reformeras 2. Yttrandefrihetslagen och församlingarnas internettjänster 1. SPRÅKLAGSTIFTNINGEN REFORMERAS 19.12.2003 Nr 43/2003 1 (2) Innehåll: 1. Språklagstiftningen reformeras 2. Yttrandefrihetslagen och församlingarnas internettjänster 1. SPRÅKLAGSTIFTNINGEN REFORMERAS Språklagen (423/2003) träder i kraft

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Till förvaltningsutskottet

Till förvaltningsutskottet GRUNDLAGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om en kommun- och servicestrukturreform samt om ändring av kommunindelningslagen och av lagen om överlåtelseskatt

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 92/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ny språklag och lagstiftning som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 110/1996 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av kommunallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kommunallagen ändras så att

Läs mer

ÄRENDE. Beaktandet av språklagen vid kommunikation på myndighetens webbsida KLAGOMÅLET

ÄRENDE. Beaktandet av språklagen vid kommunikation på myndighetens webbsida KLAGOMÅLET ANONYMISERAD BESLUT 21.10.2016 Dnr OKV/1674/1/2015 1/5 ÄRENDE Beaktandet av språklagen vid kommunikation på myndighetens webbsida KLAGOMÅLET Klagandena har i sitt klagomål till justitiekanslern 9.6.2015

Läs mer

Publikation (även den finska titeln) Rättegångens offentlighet i förvaltningsrättskipningen (Oikeudenkäynnin julkisuus hallintolainkäytössä)

Publikation (även den finska titeln) Rättegångens offentlighet i förvaltningsrättskipningen (Oikeudenkäynnin julkisuus hallintolainkäytössä) PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för rättegångars offentlighet i förvaltningsrätts kipningen

Läs mer

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott 1 Riksdagens social- och hälsovårdsutskott UTLÅTANDE Ärende: Regeringens proposition, RP 90/2010 rd, till Riksdagen med förslag till lag om hälso- och sjukvård samt lagar om ändring av folkhälsolagen,

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

Språklag. RIKSDAGENS SVAR 269/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till ny språklag och lagstiftning som har samband med den.

Språklag. RIKSDAGENS SVAR 269/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till ny språklag och lagstiftning som har samband med den. RIKSDAGENS SVAR 269/2002 rd Regeringens proposition med förslag till ny språklag och lagstiftning som har samband med den Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till

Läs mer

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

Om skyldigheten att ordna småbarnspedagogisk verksamhet och grundläggande utbildning för invandrare

Om skyldigheten att ordna småbarnspedagogisk verksamhet och grundläggande utbildning för invandrare Om skyldigheten att ordna småbarnspedagogisk verksamhet och grundläggande utbildning för invandrare Tammerfors 14.3.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet

Läs mer

1(7) Enkät om begäran om utlåtande. Anvisningar:

1(7) Enkät om begäran om utlåtande. Anvisningar: 1(7) Enkät om begäran om utlåtande Anvisningar: Man kan gå framåt och bakåt i det elektroniska frågeformuläret genom att klicka på knapparna Föregående och Nästa. Det är möjligt att skicka enkäten utan

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

Finlands Svenska Handikappförbund rf 13.8.2009

Finlands Svenska Handikappförbund rf 13.8.2009 1 (5) Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 STATSRÅDET Ärende Utlåtande på basen av social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande STM 106:00/2007, 15.7.2009 om utkastet till regeringens

Läs mer

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser 1 Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen PROPOSITIONENS

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 3 4 punkten, ändras 39 1 och 3 mom., det inledande stycket i 40 1 mom. och 1

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009 Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december

Läs mer

Anvisning 1/ (6)

Anvisning 1/ (6) Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Kommentar Finlands Svenska Folkting Brommelsgruppen SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten att ge sina kommentarer till

Läs mer

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet Kriterier för pilotförsöken med valfrihet 1) Kriterier för deltagande i pilotförsöket med social- och hälsocentraler I projektplanen för den som ansöker om pilotförsök ges det en beskrivning av hur kriterierna

Läs mer

Samisk språklag. RIKSDAGENS SVAR 70/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om samiska. Ärende. Beredning i utskott.

Samisk språklag. RIKSDAGENS SVAR 70/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om samiska. Ärende. Beredning i utskott. RIKSDAGENS SVAR 70/2003 rd Regeringens proposition med förslag till lag om samiska Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om samiska (RP 46/2003 rd). Beredning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering

Läs mer

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 1. SPRÅKPROGRAMMETS BAKGRUND Stadsstyrelsen beslutade 17.12.2007 att för staden utarbetas ett språkprogram; Stadsstyrelsen tillsatte 21.11.2009

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språklagstiftningen i Finland Henrik Grönqvist Sprog i Norden, 1981, s. 5-9 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om hemkommun

Lag. om ändring av lagen om hemkommun RIKSDAGENS SVAR 99/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om hemkommun Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om ändring

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Klientens ställning och

Klientens ställning och Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 53/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012 14.12.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av tolkningsdirektivet Tolkningsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen 74/2012

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet: Kommunförbundet Kommunens verksamhet: Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära uppgifter: Undervisning och kultur Social- och hälsovård Miljöfrågor och teknisk

Läs mer

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande Ärende Regeringen har till 2004 års riksmöte

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 236/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och 28 lagen om missbrukarvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Går pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen

Går pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen Går pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen Skrämmer SOTE? På omdaningens tröskel? Varför en reform av lagstiftningen? Förändringar som har skett i verksamhetsmiljön Grundlagsutskottets utlåtande

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011

Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011 Promemoria Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 24/80/2011 Sinikka Huhtala 25.11.2011 Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER Dnro 32/83/2013 Vilken kommun eller annan organisation representerar du? * Vilken är din ställning? * Kommun-/stadsfullmäktigeledamot Annan förtroendevald i

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt RIKSDAGENS SVAR 164/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer