Begäran om utlåtande SHM

Transkript

1 Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i organisationen Mobiltelefon E-post Hans-Erik Lindqvist Stadsdirektör hans-erik.lindqvist@narpes.fi 4. Datum då begäran om utlåtande behandlats i organet Organets namn Organets namn - Stadsfullmäktige i Närpes 6. Är den som svarat

2 7. Kommunnummer 8. I 5 fastställs tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet. Enligt bestämmelsen ska tjänsterna i den mån det är möjligt utföras nära invånarna, men de kan koncentreras om detta krävs för att tillgången till och kvaliteten på tjänsterna ska kunna tryggas. Är riktlinjen ändamålsenlig? - Bra allmänna målsättningar, men det avgörande är hur tjänsterna tillhandahålls i praktiken. 9. I 6 fastställs språk som tjänster ska tillhandahållas på. Tryggar lagförslaget att de språkliga rättigheterna uppfylls tillräckligt väl? 10. Andra observationer om bestämmelserna i 1 kap - Risken är att målsättningarna till trots kommer tillhandahållandet av service på landsbygden att och beaktandet av särdrag t.ex. språk att försämras.

3 11. I 7 fastställs social- och hälsovårdsområden och områden med basal social- och hälsovård. Hur ansvaret fördelas mellan social- och hälsovårdsområden och områden med basal social- och hälsovård fastställs närmare i 11. Enligt huvudregeln ansvarar social- och hälsovårdsområdet för att ordna alla tjänster. Ett område med basal social- och hälsovård har dock begränsad rätt att ordna tjänster. Borde social- och hälsovårdsområdet ensam ha ansvar för att ordna alla socialoch hälsovårdstjänster? - Närservice ordnas mest ändamålsenligt nära invånarna. Huvudregeln bör vara av ett område med basal socialoch hälsovård ordnar närservicen. 12. I 8 fastställs de allmänna förutsättningarna för bildandet att social- och hälsovårdsområden och områden med basal social- och hälsovård. Är de allmänna förutsättningar för social- och hälsovårdsområden som fastställs i lagen tillräckligt tydliga? 13. Är de allmänna förutsättningar för områden med basal social- och hälsovård som fastställs i lagen tillräckligt tydliga?

4 - Som krav på befolkningsunderlag borde skrivas in minst cirka invånare. Ett exakt minimiantal invånare är inte befogat. De lokala förhållandena bör beaktas t.ex. språk och långa avstånd. 14. I 11 fastställs ansvarsfördelningen mellan social- och hälsovårdsområden och områden med basal social- och hälsovård. Välj det svarsalternativ som bäst motsvarar er åsikt. Avoimet vastaukset: Området med basal social- och hälsovård borde ansvara för fler tjänster - Rätt att tillhandahålla tjänster inom specialiserad sjukvård borde kunna beviljas även efter området inlett sin verksamhet. Exempel på specialiserade tjänster som nu ges lokalt: Psykosociala tjänster, skopier, kardiolog, neurolog, röntgenläkare. 15. I 16 fastställs specialupptagningsområdenas uppgifter. Bör specialupptagningsområdena ha alla de uppgifter som räknas upp i bestämmelsen? Avoimet vastaukset: Tar inte ställning 16. Om ni svarade Nej på föregående fråga, välj då bland följande uppgifter som föreskrivits specialupptagningsområdena ut de som områdena enligt er inte bör ha. Ei vastauksia. 17. Andra observationer om bestämmelserna i 2 kap. Ei vastauksia.

5 18. I 17 fastställs förvaltningen av social- och hälsovårdsområden samt områden med basal social- och hälsovård. I regel ordnas områdenas förvaltning med hjälp av en ansvarskommunmodell som avviker från den ansvarskommunmodell som nu används. Är ansvarskommunmodellen i lagen om ordnandet tydlig? - Ansvarskommunmodellen är inte klart beskriven och fyller inte kraven på demokratiskt beslutsfattande. Med tanke på kommunernas rättigheter är det inte försvarbart att rösträtten bestäms enbart utgående från kommunernas invånarantal. 19. I 18 fastställs social- och hälsovårdens juridiska och ekonomiska ansvar. Är det på grundval av bestämmelserna tydligt vilken part som har det juridiska ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster? - Ansvarsfördelningen mellan den ansvariga kommunen, representantmötet och det gemensamma organet är inte tillräckligt tydlig. Det finns en inbyggd risk för att andra kommuner än den ansvariga kommunen inte får tillräckliga påverkningsmöjligheter. 20. I 19 fastställs förutsättningarna för att kommunerna som hör till social- och hälsovårdsområdet ska kunna besluta om förvaltningen i området med hjälp av samkommunmodellen. En förutsättning är att samkommunen omfattar minst hälften av kommunerna i området och att dessa kommuners invånarantal är minst två tredjedelar av det sammanlagda invånarantalet i området. Är dessa relationstal riktiga?

6 21. Borde kommuner som hör till social- och hälsovårdsområdet eller området med basal socialoch hälsovård ha en friaremöjlighet att avtala om området ska förvaltas med hjälp av ansvarskommunmodellen eller samkommunmodellen? 22. I 21 fastställs ansvarskommunmodellens samarbetsavtal. Representantmötet godkänner samarbetsavtalet. Hur borde beslut om samarbetsavtalet fattas?

7 23. I 22 fastställs ansvarskommunens gemensamma organ. Alla kommuner har inte nödvändigtvis en representant i organet. Är det ändamålsenligt att varje kommun enligt lagen inte behöver ha en representant i organet? 24. I 23 fastställs de uppgifter ansvarskommunmodellens organ har. Är de godtagbara? - Ansvarsfördelningen mellan den ansvariga kommunen och det gemensamma organet är inte helt tydlig. 25. Är det godtagbart att bokslutet för ansvarskommunmodellens organ ska godkännas i representantmötet?

8 26. I fastställs specialupptagningsområdenas förvaltning. Anser ni att förslaget på hur specialupptagningsområdenas förvaltning ska ordnas är ändamålsenligt? Avoimet vastaukset: Tar inte ställning 27. I 34 fastställs sammansättningen av specialupptagningsområdets styrelse. Är sammansättningen ändamålsenlig? Avoimet vastaukset: Tar inte ställning 28. I 39 fastställs specialupptagningsområdets beslutanderätt. Är det godtagbart att specialupptagningsområdet har direkt beslutanderätt i frågor som omfattas av beslutanderätten för social- och hälsovårdsområdena och områdena med basal social- och hälsovård? 29. Andra observationer om bestämmelserna i 3 kap.

9 Ei vastauksia. 30. Observationer om bestämmelserna i 4 kap. Ei vastauksia. 31. I 47 fastställs finansieringen av områden med basal social- och hälsovård och kostnadsfördelningen mellan kommunerna. Är finansieringsprincipen för området med basal social- och hälsovård tydlig? - Kostnadsmedvetenhet blir bäst genom betalning enligt användning. 32. I 48 fastställs finansieringen av social- och hälsovårdsområden och kostnadsfördelningen av mellan kommunerna. Finansieringen av social- och hälsovårdsområdet består av betalningsandelar från både kommunerna i området och från områden med basal social- och hälsovård som eventuellt hör till social- och hälsovårdsområdet. Är finansieringen av social- och hälsovårdsområdet tydlig? - Utgångspunkten skall vara betalning enligt användning. 33. I 49 fastställs finansieringen av specialupptagningsområden och kostnadsfördelningen mellan kommunerna. Är denna finansiering tydlig?

10 - Huvudregeln skall vara betalning enligt användningen i de olika social- och hälsovårdsområdena. 34. I 50 fastställs skyldigheten att täcka underskott på ett område med basal social- och hälsovård, social- och hälsovårdsområde och specialupptagningsområde. Är bestämmelsen godtagbar? 35. Andra observationer om bestämmelserna i 5 kap. Ei vastauksia. 36. Observationer om bestämmelserna i 6 kap. - Förslaget verkar förutsätta en fortsatt alltför tung byråkrati gällande styrningen. Detaljstyrningen och inspektionsväldet borde minskas. Målsättningarna inom vården borde tas ner på en realistisk nivå gällande t.ex. personaltäthet och enskilda krav i vårdgarantin. 37. I 70 fastställs hur vården av en person som flyttar till en ny hemkommun ordnas. När man byter hemkommun i dag är det fortfarande den gamla hemkommunen som ansvarar för finansieringen av familjevård, sluten vård och boendeservice. Enligt förslaget skulle finansieringsansvaret överföras till hemkommunen när ansvaret för att ordna vården överförs. Är förslaget att finansieringsansvaret överförs när man byter hemkommun godtagbart?

11 38. I 73 fastställs registerföringen av klient- och patientuppgifter. Anser ni det godtagbart att ansvarskommunen i social- och hälsovårdsområdet ska sköta registerföringen även när det gäller klient- och patientuppgifter på basnivå? 39. Andra observationer om bestämmelserna i 7 kap. Ei vastauksia. 40. I 3 och 4 i lagen om införande fastställs bildandet av ett social- och hälsovårdsområden och ett område med basal social- och hälsovård. Är det godtagbart att binda befolkningskriterierna fram till slutet av 2013? 41. Är tidtabellen för att fatta beslut om områdena lämplig?

12 - Tidtabellen skall anpassas så at beslut om områden fattas efter utförda kommunstrukturutredningar. 42. I 5 fastställs Nylands social- och hälsovårdsområde. Anser ni att bestämmelsen är godtagbar? Avoimet vastaukset: Tar inte ställning 43. I 13 fastställs rätten som ett område med basal social- och hälsovård har att ordna specialiserad sjukvård. Är ett tillståndsförfarande i enlighet med bestämmelsen ändamålsenligt? - Tillstånd borde kunna sökas fortgående. 44. I 14 fastställs personalens ställning. Förslaget inbegriper inte något tidsbundet skydd under övergångsperioden för personalens del. Har personalens ställning fastställts på ett lämpligt sätt?

13 - Det finns skäl att i denna lag om införande ta in motsvarande bestämmelser som i kommunstrukturlagen gällande personalens ställning. Detta är motiverat med tanke på jämlik behandling av personalgrupperna i kommuner, samkommuner m.fl. organisationer. 45. I 15 fastställs regleringen av egendomsförhållanden. Är riktlinjen godtagbar? - Förslaget skulle leda till alltför komplicerade egendomsarrangemang. 46. Vilket slags förändringsstöd skulle ni önska att statsrådet skulle erbjuda kommunerna för social- och hälsovårdsreformen? Ei vastauksia. 47. Övriga kommentarer om regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården - Närpes stad ifrågasätter om förslaget till reform skulle lösa de faktiska utmaningarna inom social- och hälsovården. Lagförslaget skulle leda till att nästan alla strukturer inom social- och hälsovården upplöses. Närpes stad anser att reformen ska bygga vidare på KSSR-processen genom fortsatt samarbete mellan kommunerna för ordnande av social- och hälsovårdstjänster på basnivå. Det är inte befogat att nedmontera samarbetsområden som bildats med ett befolkningsunderlag på minst ca invånare. I det fortsatta reformarbetet bör de regionala särdragen beaktas bättre. Kårkulla samkommun skall ges möjlighet att även i fortsättning kunna erbjuda svenskspråkig specialomsorg. Ifall man bygger vidare på nuvarande utkast till lag är det en absolut grundförutsättning, att en kommun med minst cirka kan bilda ett område med basal social- och hälsovård för att ordna närservicen för sina invånare. Tolkningen av minst cirka som minimibefolkningsmängd bör vara liberal så att särdrag som långa avstånd och språkliga förhållanden beaktas och att invånarantalet sådana fall kan ligga betydligt under personer.