Förekomster av språkljud. Ordet fonologi består av åtta foner men bara sex fonem.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förekomster av språkljud. Ordet fonologi består av åtta foner men bara sex fonem."

Transkript

1 1 Fonetik (ljudlära) 1.1 Fonembegreppet Fonem Minsta betydelseskiljande enhet: bil fil mil pil sil. Språkljuden b, f, m, p och s är olika fonem, eftersom de skiljer orden åt och dessa har olika betydelser Foner Förekomster av språkljud. Ordet fonologi består av åtta foner men bara sex fonem Allofoner Varianter av samma fonem, dvs. olika foner men samma betydelseskiljande funktion: främre och bakre r. Byter man ut dessa mot varandra i ett ord som ros ändras inte betydelsen. 1.2 Vokalfonem Översikt Främre Centrala Bakre Slutna orundade rundade inrundade rundade Öppna Figur 1. Vokalfyrsidingen. 5

2 1.2.2 Särdrag Med hjälp av tre dimensioner kan man skilja vokalfonemen från varandra. 1. Främre bakre (vokaler): anger om vokalen uttalas fram, centralt eller bak i munnen. 2. Slutna öppna (vokaler): anger om vokalen uttalas med munnen sluten, halvsluten, halvöppen eller öppen. 3. Orundade rundade inrundade (vokaler): anger om vokalen uttalas med läpparna orundade, rundade eller inrundade. Teckenförklaring till figur 1 = lång, främre, sluten, orundad vokal: långt i som i sil. = kort, främre, sluten, orundad vokal: kort i som i sill. = lång, främre, sluten, rundad vokal: långt y som i sy. = kort, främre, sluten, rundad vokal: kort y som i sytt. = lång, främre, halvsluten, inrundad vokal: långt u som i ful. = kort, central, halvöppen, inrundad vokal: kort u som i full. = lång, främre, halvsluten, orundad vokal: långt e som i se. = kort, främre, halvsluten, orundad vokal: kort e som i sett. = lång, främre, halvsluten, rundad vokal: långt ö som i föl. = kort, främre, halvsluten, rundad vokal: kort ö som i föll. = lång, främre, halvöppen, orundad vokal: långt ä som i läsa. = kort, främre, halvöppen, orundad vokal: kort ä som i rätt. = lång, bakre, sluten, rundad vokal: långt o som i bo. = kort, bakre, sluten, rundad vokal: kort o som i bott. = lång, bakre, halvsluten, rundad vokal: långt å som gå. = kort, bakre, halvöppen, rundad vokal: kort å som i gått. = kort, främre, öppen, orundad vokal: kort a som i tall. = lång, bakre, öppen, rundad vokal: långt a som i tal. 6

3 1.3 Konsonantfonem Översikt Tabell 1. Svenskans konsonantfonem. Artikulationssätt Klusiler Frikativor Vibranter Lateraler Nasaler Stämbandston Tonlös Tonande Tonlös Tonande Tonlös Tonande Tonlös Tonande Labialer p b Labiodentaler f v Dentaler t d s Tonlös Tonande m n l Artikulationsställen Alveolarer r Palataler Velarer Laryngaler j k g h Artikulationssätt Konsonanter bildas genom att ett organ i talapparaten helt eller delvis spärrar luftens väg från lungorna. Klusiler (explosionsljud) Hel avspärrning av luftvägen. Ljudet bildas genom den explosion som uppstår när hindret tas bort: /b, d, g, p, t, k/ 1. Frikativor (väsljud) Delvis avspärrning/förträngning av luftvägen. Ljudet bildas genom den friktion som uppstår vid förträngningen: /v, f, s, = sjö, = tjärn, j, h/. Vibrant (vibrationsljud) Delvis avspärrning/förträngning av luftvägen. Ljudet bildas genom vibrationer som skapas av tungan: /r/. 1 Till skillnad från de alfabetiska skrivtecknen markeras språkljud med snedstreck. 7

4 Lateral Delvis avspärrning/förträngning av luftvägen. Ljudet bildas genom den luftpassage som uppstår på ömse sidor av tungan på grund av att den ligger an mot tänderna och är hoptryckt från sidorna: /l/. Nasaler (näsljud) Hel avspärrning av luftvägen genom munnen. Ljudet bildas genom att luften istället går genom näsan: /m, n, = äng/ Artikulationsställe Labial Läpparna mot varandra: /b, p, m/. Labiodental Tänderna mot läppen: /v, f/. Dental Tungan mot tänderna: /d, t, s, l, n/. Alveolar Tungan mot tandvallen: /r/ samt retroflexerna (de senare är språkljud som bildas genom att dentalerna flyttas till artikulationsstället för r och blir s.k. tjocka ljud; dessa brukar inte räknas som egna fonem). Palatal Tungan mot hårda gommen: /j, /. Velar Tungan mot mjuka gommen: /g, k,, /. Laryngal Struphuvudet: /h/. 8

5 1.3.4 Stämbandston Närvaro av stämbandston, dvs. att stämbanden vibrerar, ger upphov till tonande konsonanter. Frånvaro av stämbandston ger upphov till tonlösa konsonanter. 1.4 Övriga fonetiska termer Assimilation Uttalslättnad, vilket innebär att två ljud blir mer lika varandra: en bil > em bil. Aspiration Ljudpust, dvs. en tonlös fas av en viss längd efter explosionen av en klusil. I svenskan är de tre tonlösa klusilerna p, t och k aspirerade när de står initialt (se nedan). Diftong Dubbelvokal, dvs. att två vokaler delar på samma stavelse (jfr definitionen av stavelsen nedan). Om man uttalar namnet Ukraina med fyra stavelser, är det en vokal per stavelse och alltså ingen diftong. Uttalar man istället Ukraina med tre stavelser, bildar förbindelsen ai en diftong i den mellersta stavelsen. Dissimilation Uttalsolikhet, dvs. man strävar efter att göra två intilliggande ljud mera olika varandra: teater > tiater. Finalt Sist i ordet. Fonotax Regler för hur ljud får sättas samman. I svenskan gäller initialt högst tre konsonanter i följd; dessutom måste den första konsonanten vara s: skratta. Initialt Först i ordet. 9

6 Junktur Gränsmarkör i talflödet mellan t.ex. två ord eller två satser, signaleras genom t.ex. aspiration; en aspirerad klusil efter s innebär att de två ljuden tillhör olika ord: hans tal (t är aspirerat) jämfört med han stal (t är inte aspirerat). Medialt Inuti ordet. Reduktion Bortfall av ljud: amerikan > amrikan. 1.4 Prosodem Längd För uppgifter om längd hänvisas till Stavelsen nedan Betoning Ordbetoning Skillnad på betoning inom ord: Japan japan. Frasbetoning Skillnad på betoning inom fras: ta på (vidröra) ta på (klä sig). Satsbetoning Skillnad på betoning inom en sats beroende på vad man vill framhäva (ge emfas). Meningen Björn sprang till bussen i Kalmar igår kan betonas på följande sätt: 1. Björn sprang till bussen i Kalmar igår. 2. Björn sprang till bussen i Kalmar igår. 3. Björn sprang till bussen i Kalmar igår. 4. Björn sprang till bussen i Kalmar igår. 5. Björn sprang till bussen i Kalmar igår. 6. Björn sprang till bussen i Kalmar igår. 7. Björn sprang till bussen i Kalmar igår. 10

7 1.4.3 Intonation (språkmelodi) Ordintonation Accent 1 (akut) enstaviga ord: anden (i Mönsteråsviken) av and. Accent 2 (grav) två- och flerstaviga ord och de flesta sammansättningar: anden (i flaskan) av ande. Accent 1 Accent 2 Hög Låg and- en an- de-n Figur 2. Intonationsförloppen för accent 1 och 2. Man kan notera att den förra börjar med en stigton, vilket leder till en hög ton på den betonade stavelsen, för att sedan sjunka till en låg ton på den obetonade stavelsen. Den senare börjar med en fallton, vilket leder till en låg ton på den betonade stavelsen, för att sedan stiga till en hög ton på den obetonade stavelsen. Satsintonation Både påståenden och frågor har fallande intonation. Frågor har dock ett något högre tonförlopp än påståenden: 1. Björn sprang till bussen i Kalmar igår. 2. Sprang Björn till bussen i Kalmar igår? 1.5 Stavelsen Stavelsens kärna består av en vokal. Det innebär att en vokal ensam kan utgöra en stavelse. Att det är så kan man förstå om man betraktar följande mening på Sollerömål, där också samtliga ord är enstaviga: Ä i a ä a o å, å ä o a ä a i å (Det jag har det har hon också, och det hon har det har jag också). Det är alltså fråga om 15 vokaler och följaktligen lika många stavelser och ord. Den standardsvenska motsvarigheten har istället 17 stavelser och därför också 17 vokaler samtidigt som antalet ord är 15, eftersom två ord är tvåstaviga. 11

8 Det hör till undantagen att ett ord inte har någon vokal: pst! Före och efter vokalen finns ingen, en eller flera konsonanter. I ordet spjutkast föregås vokalen i den första stavelsen av tre konsonanter och följs av en, medan den andra föregås av en och följs av två. Normalt har ett ord lika många stavelser som vokaler: morfofonologi (sex stavelser och sex vokaler). En stavelse kan var betonad eller obetonad. Den betonade stavelsen är alltid lång och den obetonade stavelsen alltid kort. 1.6 Stavning I en betonad stavelse är antingen vokalen eller konsonanten/konsonantförbindelsen lång (endast den långa konsonanten dubbeltecknas): tal, tall och takt. I en obetonad stavelse är både vokalen och konsonanten korta: talat, tallen. Tänk på hur ord är bildade 1. Ord som är släkt stavas lika: byggd (av bygga) jämfört med bygd (i t.ex. hembygd). 2. I fogen i sammansatta ord kan i uttalet ett ljud falla bort; motsvarande bokstav bör givetvis finnas med i skrift: iaktta (av ta i akt). Se upp med främmande ord 1. /k/ kan stavas med c före hård vokal: café, curry. 2. /s/ kan stavas med c före mjuk vokal: centrum, citron. 3. /s/ kan i vissa ord stavas med z: zigenare, zoo (observera zebra/sebra, sicksack). J-ljudet 1. Långt /j/ stavas alltid med enkel konsonant: lejon, skojare. 2. /j/ kan stavas med dj, gj, hj och lj i början av ord: djur, gjuta, hjul, ljud. 3. /j/ skrivs med g i kombination med l och r samt när g följs av mjuk vokal: älg, torg, gäspa. M-ljudet 1. Långt /m/ stavas med ett m i slutet av ord (utom lamm och damm): dum, stämskruv. 12

9 2. Långt /m/ skrivs med två m mellan vokaler: dummare, stämma. 3. /m/ tecknas med ett m före konsonant: Humle och Dumle, stämning. 4. Ord som har med dom och Rom att göra stavas med ett m. N-ljudet 1. /n/ stavas med ett n före d och t: bränd, bränt. 2. Vissa (korta) ord har endast ett n i slutet: hon, den, allmän. NG-ljudet 1. /ng/ stavas i vanliga fall med ng: säng, ring. 2. Om ett n följer stavas /ng/ med g: vagn, ugn. 3. Om ett k följer stavas /ng/ med n: bänk, plank. SJ-ljudet 1. /sj/ stavas oftast med sj eller sk: sjö, skön. 2. /sj/ kan stavas med skj, stj, sch, sh, ch, g (före mjuk vokal), j samt si, ssi och ti i kombination med -on: skjorta, stjärna, schema, shop, chef, gelé, jargong, pension, mission, station. TJ-ljudet 1. /tj/ stavas oftast med tj eller k (före mjuk vokal): tjära, kära. 2. /tj/ stavas också med kj och ch: kjol, chips. Å-ljudet 1. /å/ stavas oftast med å (det finns dock gott om undantag): morgon, bollstopp. 2. /å/ stavas med o i ändelserna -fon, -log och -nom: grammofon, morfolog, astronom. Ä-ljudet 1. Kort /ä/ stavas med ä eller e: värk, verk. Speciella stavningsregler 1. Alltid stavas alltid med två l; aldrig stavas aldrig med två l. 2. Bara ett r i barack (bara-ck). 3. I parallell är de två l-paren parallella (par-a-ll-e-ll-a). Använd ordlista om du är osäker på hur ett ord ska stavas! 13

10 2 Morfologi (ordbildningslära) 2.1 Morfembegreppet Morfem Minsta betydelsebärande enhet (exempel, se nedan) Morfer Förekomster av ordbildningselement. Meningen Mamm-or och papp-or skjut-er och dra-r på barn-vagn-ar med bebis-ar består av 17 morfer men bara 12 morfem Allomorfer Varianter på samma morfem, dvs. olika morfer men samma betydelse: -or, -ar, -er, -n, Ø och -s (pluralmorfemen). 2.2 Morfemtyper Rotmorfem Ett morfem som kan vara ett självständigt ord: bil (jfr nedan) Prefix Ett morfem som läggs till före rotmorfemet: o- i t.ex. otrevlig (jfr nedan) Suffix Ett morfem som läggs till efter rotmorfemet: -ar i t.ex. bilar (jfr nedan). 14

11 2.3 Ordbildningstyper Böjning Genom tillägg av ett suffix kan man uttrycka olika grammatiska förhållanden. Ordet blir kvar i ordklassen. bil- rotmorfem med betydelsen motorfordon av ett visst slag. -ar- böjningsmorfem med betydelsen plural = flertal. -na- böjningsmorfem med betydelsen bestämd form plural. -s böjningsmorfem med betydelsen genitiv = tillhörighet Avledning Genom tillägg av ett prefix eller ett suffix bildar man ett nytt ord. I det senare fallet innebär det för det mesta att ordet byter ordklass. o- prefix med betydelsen negerande. -vän- rotmorfem med betydelsen person som man umgås förtroligt med eller som har sympati för en viss sak. -lig- avledningsmorfem med betydelsen som är detta eller har den egenskapen. Ordklasstillhörigheten ändras från substantiv (ovän) till adjektiv. -het avledningsmorfem med betydelsen det att vara detta, t.ex. vänlig. Ordklasstillhörigheten ändras från adjektiv (ovänlig) till substantiv Sammansättning Två rotmorfem (förled och efterled) sätts samman till ett nytt ord. Ordningsföljden mellan de två leden är av avgörande betydelse, eftersom huvudbetydelsen nästan alltid vilar på efterleden. skrot + bil = skrotbil bil + skrot = bilskrot Det finns inga bra regler för när det ska vara ett s i sammansättningsfogen, jfr tidplan och tidsplan. Är förleden i sin tur en sammansättning visar emellertid detta s vilken fog som är huvudfogen i ordet, jfr skolbokhylla och skolbokshylla. 15

12 3 Grammatik 3.1 Formlära: ordklasser Indelningen i ordklasser baseras till största delen på böjning, dvs. formen. Genom att ta fasta på de olika ordklassernas böjningskategorier kan man därför lära sig att avgöra ett ords ordklasstillhörighet. Dessutom kan betydelsen ha betydelse Substantiv (sakord) Genus (grammatiskt kön) Utrum = N-ord: en bil, bil-en. Neutrum = T-ord: ett äpple, äpple-t. Numerus (antal) Singular = ental: en bil, bilen, ett äpple, äpplet. Plural = flertal: bil-ar, bil-arna, äpple-n, äpple-na. Species (bestämdhet) Obestämd form: en bil, bilar, ett äpple, äpplen. Bestämd form: bil-en, bilar-na, äpple-t, äpplen-a. Kasus (funktion i satsen, se nedan satslära) Huvudform 2 : en bil, bilen, bilar, bilarna. Genitiv = tillhörighet: en bil-s, bilen-s, bilar-s, bilarna-s hjul. Substantivtyper Konkreta = går att uppleva med ett eller flera av de fem sinnena: bil, snö. Abstrakta = går inte att uppleva med något av de fem sinnena: tanke, tid. Artnamn = kan räknas: bil, tanke. Massord = kan inte räknas: snö, tid. Kollektiver = består av artnamn: familj (t.ex. mamma, pappa och barn). 2 Ibland benämns denna kategori grundform, men det är egentligen någonting annat. 16

13 Egennamn = skrivs med stor bokstav, kan inte böjas, syftar på någon/något unikt: Bo (både person- och ortnamn), Nisbethska (en skola), Solsund (en båt) och Båtsman (en hund) Adjektiv (egenskapsord) Komparation (gradböjning) Regelbunden: hög, hög-re, hög-st. Oregelbunden: bra, bätt-re, bä-st. Komparation med mer och mest: fantastisk, mer fantastisk, mest fantastisk. Kongruens (samböjning) En grön bil (bil = utrum > ingen ändelse på adjektivet). Ett grön-t äpple (äpple = neutrum > ändelsen -t på adjektivet). Två grön-a bilar/äpplen (bilar och äpplen = plural > ändelsen -a på adjektivet). Substantivering Ett adjektiv används som om det var ett substantiv: den gode, den onde, den fule Verb (händelseord) Infinitiv (grundform) Att måla, att leka, att sjunga. Imperativ (uppmaningsform) Måla!, lek!, sjung! Tempus (tidsform) Presens = nutid: målar, leker, sjunger. Imperfekt (preteritum) = dåtid: målade, lekte, sjöng. Perfekt = avslutad handling i nutid: har målat/lekt/sjungit. Pluskvamperfekt = avslutad handling i dåtid: hade målat/lekt/sjungit. Obs! Formerna målat, lekt, sjungit kallas supinum. Futurum = framtid: ska måla/leka/sjunga, kommer att måla/leka/sjunga. 17

14 Verbets adjektivformer Perfekt particip: en måla-d dörr, ett måla-t fönster, tre måla-de dörrar/fönster (jfr adjektiv, kongruens). Presens particip: lek-ande barn, den sjung-ande bonden (jfr adjektiv, kongruens). Transitivitet Ett transitivt verb kan ha objekt (men behöver inte ha det): Man kan se saker. Ett intransitivt verb kan inte ha ett objekt: *Man kan inte titta saker. 3 Verbets s-former 1. Deponens: Sven Stolpe sa att han andades med gälar (observera att omskrivning med bliva (se nedan) inte är möjligt eftersom s-formen uttrycker aktiv betydelse; den följer således med genom hela böjningsmönstret: att andas osv.). 2. Passiv form: Kvinnan kysstes av James Bond (efter omskrivning till aktiv form: James Bond kysste kvinnan, eller omskrivning med bliva: Kvinnan blev kysst av James Bond). 3. Reciprok betydelse: Efter att ha gjort mål kramades ishockeyspelarna (efter omskrivning med reciprokt pronomen:...kramade ishockeyspelarna varandra). 4. Absolut/aktiv betydelse: Bina i Bista bits (efter omskrivning med objekt: Bina i Bista biter folk och fä) Pronomen (syftningsord) Personliga pronomen Obs! 4 genus: maskulinum, femininum, reale och neutrum (jfr substantiv, genus), 2 kasus: subjekt och objekt (jfr substantiv, kasus samt se nedan satslära). Possessiva pronomen (tillhörighet jfr substantiv, genitiv) Obs! 4 genus: maskulinum, femininum, reale och neutrum (jfr substantiv, genus), kongruensböjning (jfr adjektiv). Reflexiva pronomen (tillbakasyftande på 3:e person) Personligt: sig. Katten tvättar sig. Possessiva: sin, sitt, sina. Katten slickar sina tassar. 3 Med * menas att exemplet är felaktigt. 18

15 Tabell 2. Böjningsschema för personliga och possessiva pronomen. Numerus/ person Personliga Possessiva Subjekt Objekt Singular 1 jag mig min, mitt, mina 2 du dig din, ditt, dina 3 han honom hans hon henne hennes den den dess det det dess Plural 1 vi oss vår, vårt, våra 2 ni er er, ert, era 3 de dem deras Reciproka pronomen (ömsesidighet) Varandra: Pojken och flickan pussade varandra. Demonstrativa pronomen (utpekande = betonat) 1. Den, det, de (+ bestämd form av substantivet). Den boken kan man kalla god. 2. Denne/-a, detta, dessa (+ obestämd form av substantivet). Denna bok kan man kalla god. 3. Den, det, de + här/där (+ bestämd form av substantivet). Den här boken kan man kalla god. Determinativa pronomen (framåtsyftande = obetonat) Syftar framåt på en precisering ofta i form av en relativsats (bisats som börjar med som, vilken, vilket, vilka, vars). Om det finns ett substantiv mellan pronomenet och relativsatsen ska det stå i obestämd form. Den, det, de: De (studenter) som räcker upp handen är flitiga. Relativa pronomen (tillbakasyftande) 1. Som. R-ljudet bildas genom vibrationer, som skapas av tungan. 2. Vilken, vilket, vilka. R-ljudet bildas genom vibrationer, vilka skapas av tungan. 3. Vars (genitiv). R-ljudet bildas genom vibrationer, vars upphov är tungan. Interrogativa pronomen (frågande) 1. Vem. Vem är du? 2. Vad. Vad heter du? 3. Vilken, vilket, vilka. Vilka vägar har du vandrat? 19

16 Indefinita pronomen (obestämda) 1. Något obestämt: någon, något, några. 2. Något som inte finns: ingen, inget, inga. 3. En bestämd mängd: alla, allt, varje, var och en. 4. En viss mängd: mycket, lite, många, få, vissa, flera. 5. Man (subjekt), en (objekt), ens (genitiv). Man bör tänka på att ens språkfel kan göra så att andra inte förstår en Adverb Bestämning till verb Den elegante agenten expedierade sina motståndare mästerligt. Bestämning till adverb Den elegante agenten expedierade sina motståndare mycket mästerligt. Bestämning till adjektiv och particip Den svårt elegante agenten expedierade sina motståndare mästerligt. Bestämning till en hel sats Den elegante agenten expedierade inte sina motståndare mästerligt. Betydelsekategorier 1. Tidsadverb = när?, hur ofta?: nu, då, aldrig, alltid. 2. Rumsadverb = var?, vart?, varifrån?: här, där, hit, dit, härifrån, därifrån. 3. Sättsadverb = hur?: bra, dåligt. 4. Gradadverb = i vilken utsträckning?: mycket, lite, mer, mindre. 5. Orsaksadverb = av vilken anledning?: därför, varför? Pluraltestet Det faktum att adjektiven men inte adverben kongruensböjs kan tas som utgångspunkt när man vill avgöra om det rör sig om adjektiv eller adverb: 1. Rymdskeppet flyger snabbt. Rymdskeppen flyger snabbt. 2. Rymdskeppet är snabbt. Rymdskeppen är snabba. 20

17 I det första fallet handlar det om adverb: snabbt snabbt = ingen kongruensböjning. I det andra fallet handlar det om adjektiv: snabbt snabba = kongruensböjning Räkneord Grundtal (som man räknar) Ett, två, tre Ordningstal (som i t.ex. datum) Första, andra, tredje Prepositioner (relationsord) Rumsrelationer Snön på Kilimanjaro (var?). Tidsrelationer Döden på eftermiddagen (när?). Andra relationer Visan handlar om okända djur (vad?) Konjunktioner (bindeord) Samordnande binder ihop ord och satser av samma slag Sune och Arne är bröder, och Eva är deras syster. Underordnande inleder bisatser, dvs. binder ihop huvudsatser och bisatser (se nedan satser och meningar) Sune och Arne är bröder, medan Eva är deras syster. 21

18 3.1.9 Interjektioner (utropsord) Primära Hej!, aj!, oj! Sekundära (ord från andra ordklasser) Anfäkta och anamma! (Se vidare Kapten Haddocks övriga språkliga fatabur). 3.2 Satslära (syntax): satsdelar, satser Indelningen i satsdelar bygger på funktion, dvs. att orden har olika roller och därmed olika relationer till varandra. Eftersom det är samma ord som när det handlar om ordklasserna kan man ta hjälp av ordklasstillhörigheten vid en satslösning. Den fasta svenska ordföljden är ett annat hjälpmedel som man inte heller får glömma bort att utnyttja Predikat Verb (ett eller flera) Björn köper ett blommogram till sin farmor. Björn har köpt ett blommogram till sin farmor. Lösningar 1. Ställ predikatsfrågan: Vad händer/hände? Svaret = predikatet: (Någon) köper/har köpt 2. Gör om meningen till en ja/nej-fråga > predikatet hamnar på första plats: Köper? Om predikatet består av flera verb, kommer endast det första verbet (det finita verbet, dvs. det som är böjt i tempus) att hamna på första plats (det andra verbet kommer efter subjektet, jfr nedan): Har Björn köpt...? Verb 1 Subjektet Verb 2 Objekt 1 Objekt 2 Köper Björn ett blommogram till sin farmor? Har Björn köpt ett blommogram till sin farmor? Figur 3. Förenklat fältschema. 22

19 3.2.2 Subjekt Substantiv/substantiviskt uttryck Björn köper ett blommogram till sin farmor. Barnbarnet Björn köper ett blommogram till sin farmor. Pronomen Jag köper ett blommogram till min farmor. Infinitivuttryck Att köpa ett blommogram till sin farmor är en vacker handling. Nominala bisatser Att Björn köpte ett blommogram uppskattade hans farmor mycket. Lösningar 1. Ställ subjektsfrågan: Vem/vad/vilka + predikatet? Svaret = subjektet: Björn. 2. Gör om meningen till en ja/nej-fråga > subjektet hamnar på andra plats: Köper Björn /Har Björn köpt? (Se figur 3) Objekt Substantiv/substantiviskt uttryck Björn köper ett blommogram till sin farmor. Pronomen Björn köper något till henne. Infinitivuttryck Björn tycker om att köpa blommogram till sin farmor. Nominala bisatser Björns farmor tycker om att han köper blommogram till henne. 23

20 Lösningar 1. Ställ objektsfrågan: Vem/vad/vilka + predikatet + subjektet? Svaret = objektet/objekten: (ett) blommogram och sin farmor. 2. Gör om meningen till en ja/nej-fråga > objektet hamnar på tredje (och fjärde) plats: Köper Björn (ett) blommogram till sin farmor. Vid fler verb i predikatet placeras objektet/objekten efter det sista verbet, dvs. plats fyra (och fem): Har Björn köpt ett blommogram till sin farmor? Ibland kan man ha två objekt. Skillnaden mellan dessa är att det ena (ackusativobjektet, det direkta objektet) inte kan ha preposition, medan det andra (dativobjektet, det indirekta objektet) kan ha preposition. Om dativobjektet inte har någon preposition kommer ackusativobjektet att placeras närmast efter verbet. Om dativobjektet har preposition kommer det att placeras närmast efter verbet Predikatsfyllnad (predikativ) Substantiv/substantiviskt uttryck Min farmor är hälsing/pensionär/hyresgäst/pappas mamma Adjektiv Min farmor är snäll/duktig/envis... Lösning Ställ predikativfrågan: Vem/vad/vilka + vara/bliva/heta/kallas + subjektet? Svaret = predikatsfyllnaden: hälsing etc. respektive snäll etc Prepositionsobjekt Eftersom intransitiva verb inte kan ha objekt, måste ett objekt som kopplas till ett sådant verb föregås av en preposition (obetonad partikel). En konstruktion som består av en sådan nödvändig preposition och ett objekt kallas prepositionsobjekt. 1. Solen lyser på en liten stuga. 2. * Solen lyser en liten stuga. 24

21 Verbet och prepositionen motsvarar tillsammans andra enkla verb både vad gäller innehållet (nästan) och funktionen: lyser på = belyser. Man bör skilja på prepositionsobjekt och adverbial: 1. Solen lyser på stugan. 2. Solen lyser på himlen. Prepositionsobjekt svarar mot objektsfrågan (se ovan), medan adverbial svarar mot frågorna när?, var?, hur? Notera att man kan ändra prepositionen i den andra meningen men inte i den första (utan att ändra från prepositionsobjekt till adverbial): 1. *Solen lyser i stugan. 2. Solen lyser på/i/från himlen Verb med partikel Till skillnad från prepositioner (se ovan prepositionsobjekt) är verbpartiklar betonade. Tillsammans bildar en verbpartikel och ett verb predikatet i en sats: Många laddar hem (hem = betonat = verbpartikel) gratisprogram från Internet Adverbial Bestämning till verb, adjektiv, particip, adverb(ial) och en hel sats (jfr ovan adverb). Adverb Nyss regnade det. Nu skiner solen. Prepositionsfras = preposition + substantiv Min farmor bor i Rättvik. Måttsfraser = räkneord + substantiv Min farmor är 95 år. Adverbiella bisatser Hon är pigg, trots att hon är 95 år. Eftersom hon är 95 år, har hon varit med om två världskrig. 25

22 Lösning Ställ frågorna: 1. När?, hur länge?, hur ofta? Svaret = tidsadverbialet. 2. Var?, vart?, varifrån? Svaret = rumsadverbialet. 3. Hur? Svaret = sättsadverbialet. 4. Hur långt?, hur mycket?, hur länge?, i vilken utsträckning? Svaret = måtts- eller gradadverbialet. Försök att skriva om meningen till passiv. Om satsdelen som ska bestämmas är ett objekt går detta bra. Objektet blir subjekt i den passiva meningen. Om satsdelen istället är ett adverbial går det däremot inte att skriva om meningen till passiv: Seppo kastar spjutet. > Spjutet kastas av Seppo. (spjutet = objekt) Seppo kastar 96,96 meter. > *96,96 meter kastas av Seppo. (96,96 meter = adverbial) Attribut Bestämning till substantiv. Genitivattribut och adjektivattribut Björns farmor är en envis hälsing. Prepositionsattribut Snön på Kilimanjaro och Döden på eftermiddagen jfr adverbial ovan. Måttsattribut Hon har tre barn och åtta barnbarn. Innehållsattribut Hon har tre barn och åtta barnbarn. Epitet Överstökerskan fru Östen stökar i sitt kök om hösten (2 epitet). Apposition Östen, överstökerska och fru, stökar i sitt kök om hösten. 26

23 Satsattribut Östen, som är överstökerska och fru, stökar i sitt kök om hösten Satser och meningar Huvudsats Innehåller subjekt och predikat (om verbet står i imperativ förekommer inget subjekt). Ordet inte kommer efter (första) verbet i predikatet: Björn köpte inte ett blommogram till sin farmor. Bisats Innehåller subjekt och predikat. Ordet inte kommer före (första) verbet i predikatet (BIFF-regeln): Björn sa att han inte köpte ett blommogram till sin farmor. En fullständig mening innehåller minst en huvudsats. Förutom det kan den rymma ett antal huvudsatser och bisatser. Olika typer av bisatser Nominala bisatser (att-satser och indirekta frågesatser): 1. Björn sa att han köpte ett blommogram till sin farmor. 2. Man kan undra varför det är så ont om Q. (Varför är det så ont om Q? 4 ) Attributiva bisatser: Östen, som är överstökerska och fru, stökar i sitt kök om hösten. Adverbiella bisatser (uttrycker bland annat orsak och tid): 1. Man förstod att överstökerskan fru Östen inte var riktigt klok, eftersom hon kryddade en elektrisk ål med stomatol. 2. Överstökerskan fru Östen for till Ryssland, när hon hade kryddat den elektriska ålen med stomatol. 4 Varför är det så ont om Q? är en deckare för barn skriven av Hans Alfredson. Den passar även bra för sådana barn som kallar sig vuxna. 27

24 Syntaktiska konstruktioner Formellt och egentligt subjekt Med opersonlig konstruktion menas att subjektet utgörs av ett betydelsetomt det: Det snöar, regnar, åskar osv. Vid omskrivning till opersonlig konstruktion kommer det egentliga subjektet (kursiverat nedan) att hamna en bit in i meningen. Det ersätts av det formella subjektet, som därmed tar det egentliga subjektets plats. Benämningarna formellt och egentligt kommer av att det formella subjektet inte har något eget betydelseinnehåll utan fyller en rent formell funktion, samtidigt som det egentliga subjektet tack vare sitt eget betydelseinnehåll egentligen är det som är subjekt. Ett barfotabarn satt på handlarns trapp. > Det satt ett barfotabarn på handlarns trapp. Förutom substantiv (barfotabarn) och substantiviska uttryck (gråtande barfotabarn) kan infinitivuttryck och bisatser (kursiverade nedan) fungera som egentligt subjekt. Att gråta är ledsamt. > Det är ledsamt att gråta. Att barfotabarn gråter är ett känt faktum. > Det är ett känt faktum att barfotabarn gråter. Emfatisk omskrivning Med emfatisk omskrivning menas att man ger emfas (= betoning) åt något inom en mening. Detta kan göras genom något av följande tre sätt: 1. Satsklyvning: innebär att man klyver satsen i tre delar. Den första delen består av uttrycket det är/var, den andra av det som man vill framhäva och den tredje av en relativsats, som inleds av ett som och består av resten av den ursprungliga meningen. Björn sprang till bussen i Kalmar igår. > Det var Björn som sprang till bussen i Kalmar igår. 2. Spetsställning: innebär att man sätter det som man vill framhäva först i meningen. Björn sprang till bussen i Kalmar igår. > Igår sprang Björn till bussen i Kalmar. 28

25 3. Satsfläta: innebär att man lyfter upp ett satsled från en underliggande bisats och placerar det först i huvudsatsen. Han sa att de sköt tre älgar i fjol. > Tre älgar sa han att de sköt i fjol. Problemet med satsfläta är att den kan bli tvetydig; i sådana fall bör man undvika en sådan konstruktion: Han sa att de sköt tre älgar i fjol. > I fjol sa han att de sköt tre älgar. Frågor Det finns olika typer av frågor. I grammatiska sammanhang är de två nedanstående de viktigaste. 1. Ja-/nej-fråga: innebär att frågan kan besvaras med antingen ja eller nej. Den gäller därmed hela satsen. Tycker du om mig? Ja, det gör jag. Är det riktigt säkert? Ja, det är det. Osv. 2. Ordfråga: innebär att frågan besvaras med ett (eller flera) innehållsord som preciserar det man redan vet. Den gäller därmed endast en del av satsen. Vad heter du? (Man vet att någon heter något men inte vad; svaret preciserar detta.) Rak och omvänd ordföljd Med rak ordföljd menas att subjektet kommer före predikatet och med omvänd (även kallad inversion) att predikatet kommer före subjektet. I många fall är ordföljden i detta avseende avgörande för om meningen ska tolkas som ett påstående eller som en fråga. 1. Det snöar. Rak ordföljd = påstående. 2. Snöar det? Omvänd ordföljd = fråga. Omvänd ordföljd behöver emellertid inte innebära fråga: 1. Igår snöade det. Omvänd ordföljd och påstående. 2. Snöade det igår? Omvänd ordföljd och fråga. Man kan lägga märke till att verbet hamnar allra först i frågan, till och med före adverbialet. 29

26 4 Semantik (betydelselära) 4.1 Det språkliga tecknet Det språkliga tecknet är arbiträrt (godtyckligt). Med det menas att det inte finns något naturligt förhållande mellan uttryck och innehåll. Detta kan man lätt inse om man gör jämförelser mellan olika språk. Till exempel hus heter casa på spanska och talo på finska. Det enda undantaget utgör de s.k. onomatopoetiska (ljudhärmande) orden. Dessa har ett naturligt samband mellan uttryck och innehåll genom den ljudliknelse som finns i uttrycket och som återspeglar ljudet (den centrala betydelsen) i innehållet: flaxa, klucka. Innehåll Det språkliga tecknet Uttryck h + u + s Figur 3. Det språkliga tecknet. Man kan notera att också relationen mellan fonemen är arbiträr. Teoretiskt sett skulle benämningen istället ha kunnat vara hsu, suh, uhs osv. Detta regleras dock till stor del av fonotaxen. Dessutom är själva avgränsningen arbiträr. Hur stor och avancerad måste t.ex. en koja vara för att betraktas som hus? 4.2 Form- och betydelserelationer Synonymi Samma innehåll, olika uttryck: bil, automobil, motorfordon, vagn, kärra, åk, kareta Homonymi Ren homonymi Olika innehåll, samma uttryck (men olika ord): ren (adjektiv) ren (substantiv). 30

27 Homografer Olika innehåll, samma uttryck för ögat: anden (i Mönsteråsviken) anden (i flaskan). Homofoner Olika innehåll, samma uttryck för örat: kål kol Polysemi (mångtydighet) Olika innehåll (men snarlikt), samma uttryck och samma ord: knivblad, propellerblad, pappersblad, lieblad, groddblad, flygblad, rakblad, fotblad, reklamblad, torkarblad etc Hyponymi (underordning) Skidåkning har ett större betydelseomfång än utförsåkning och längdåkning, som i sin tur är mer preciserade än skidåkning. Det innebär att skidåkning är betydelsemässigt överordnat (hypernymi) utförsåkning och längdåkning, som å andra sidan är underordnade (hyponymi) skidåkning. Man kan säga att all form av längdåkning är skidåkning, men att inte all form av skidåkning är längdåkning (det kan ju vara fråga om utförsåkning också) Komplementaritet Två ord är komplementärer när de utesluter varandra (de kompletterar varandra). Är man gift är man inte ogift, och är man ogift är man inte gift. Andra exempel på komplementaritet är man kvinna, levande död Antonymi Till skillnad från komplementaritet som kan benämnas artmotsats (antingen är man det ena eller också är man det andra) handlar antonymi om gradmotsats. Visserligen är snabb och långsam varandras motsatser, men man behöver inte vara långsam för att man inte är snabb (och tvärtom). Det finns många alternativ på skalan snabb långsam att välja på. Andra exempel på antonymi är stark svag, vacker ful och lång kort. 31

28 Anteckningar 32

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV

Läs mer

Per Roslund Stenstorpsskolan - Svenska En lat hund? Nej, men en lathund!

Per Roslund Stenstorpsskolan - Svenska En lat hund? Nej, men en lathund! En lat hund? Nej, men en lathund! Stavningsregler Vokaler: a o u å - hårda vokaler e i y ä ö - mjuka vokaler (ramsa: hårda så som stenen grå) (ramsa: vita som den vita snö) När vokalen låter som i alfabetet,

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket

Läs mer

fonetik konsonanter + fonologi

fonetik konsonanter + fonologi Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:

Läs mer

1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer.

1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer. MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket den 16 januari 2015 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

PROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)

PROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) PROV ORDKLASSER SV 8-9 1. Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) 2. Förklara vad ett abstrakt substantiv är och ge två exempel (3p) 3. Vilket genus har orden? Skriv dem i rätt spalt.

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Välkommen till den första delkursen i svenska!

Välkommen till den första delkursen i svenska! Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar

Läs mer

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16) Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges

Läs mer

Ett informationshäfte. Namn:

Ett informationshäfte. Namn: Ett informationshäfte Namn: Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande

Läs mer

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först) Tisdag 21 mars Ordföljd - Påstående = information - Fråga: fråga med frågeord och ja-/nejfråga - Uppmaning = imperativ Påstående Anna och Daniel åker tåg. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) När åker

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2011-10-11 kl. 9.00 13.00 lokal: Polacksbacken,

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER

SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER Indoeuropeiska språkträdet målat av Marie Söderman. Lägg märke till att baskiskan idag ofta räknas som ett isolerat språk och alltså troligen inte borde vara med på trädet.

Läs mer

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I 3,5 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap TE01 Ladokkod: C46S20 vt-18: Språkkunskap: Det svenska språksystemet Tentamen ges för:

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen for nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2012-04-03 kl. 9.00-13.00 lokal: Bergsbrunnagatan

Läs mer

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n

Läs mer

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt

Läs mer

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef? 26 juli B2- extraintensiv Idag: Runda- Hur mår ni? Frågor på läxan Gårdagens ord Personliga brev och CV:n PAUS Presens perfekt eller preteritum perfekt utan har eller hade Relativa som LUNCH Repetition

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer