Vad har språkutveckling under småbarnsåren med läs- och skrivinlärning. Mats Myrberg Specialpedagogiska inst. Stockholms Universitet

Transkript

1 Vad har språkutveckling under småbarnsåren med läs- och skrivinlärning att göra? Mats Myrberg Specialpedagogiska inst. Stockholms Universitet

2 Tidig skolstart bra för läs- och skrivutveckling? Jämför England Finland (Mikko Aro)! Språkutveckling från 3-4 års ålder (Fonologisk medvetenhet, Ordmobilisering, Språkförståelse, Bokstavskunskap) förutsäger läs- och skrivförmåga vid 7-8 års ålder (Heikki Lyytinen, JLD-projektet)

3 Trestegsmodellen för läs- och skrivutveckling: Talspråksplattformen Kodknäckarsteget Läsflyt och läsförståelse Sverige klarar inte tredje steget lika bra längre!

4 Språkliga utvecklingsdimensioner: Fonologi Interaktion Syntax Ordförråd Mats Myrberg, Specialpedagogiska Inst., Stockholms universitet

5 Fonologisk förmåga är mer än fonologisk medvetenhet! Fonologiskt representation Fonologiskt arbetsminne Ordmobilisering

6 1990-talets tvistefråga: Är utveckling av fonologisk medvetenhet en. orsak till, en indikator på, eller en konsekvens av.läs- och skrivutveckling?

7 Interaktion med andra: Från spegelneuron till gemensam uppmärksamhet Berättelsekunskap - Tjevligt sa han, och så flög han sin väg! - Vetu? -Högläsning En tålmodig morfar är en bättre språkutvecklingsresurs än en stressad förskollärare!

8 Ordförrådsutveckling en svindlande historia! I snitt tre nya förståelseord om dan från 1 till 6 års ålder! Dubbla utvecklingsspurter! Vad kan hem, förskola och skola göra?

9 Ädä?

10 Ordförrådsberikande kvalitetstillägg i språklig interaktion mellan barn och föräldrar sju pedagogiska imperativ (Hart, B. och Risley, T.R. (1995) Meaningful Differences in the Everyday Experience of Young American Children. Baltimore: Paul Brookes Publishing)

11 Commenting on whatever they were doing Skapa en språkspegel av allt som pågår, rikta barns uppmärksamhet på det som sker, påpeka vad som är särskilt värt att uppmärksamma Skapa struktur och förväntan kring det som sker Vikten av en gemensam erfarenhetsbas mellan barn, föräldrar och förskolepersonal

12 Use language to create and sustain social closeness Skapa en positiv attityd till språket Använd språklig interaktion för att skapa och upprätthålla ett positivt socialt klimat Läsa högt med barn

13 alternates between short simple labels and the mature language of adults Skapa en språklig utvecklingsdimension (för begreppsutveckling, tolkning och förklaring) kring det barnet säger Berätta mer än vad som krävs för att svara på barns frågor

14 Undertake the role of a receptive social partner Bryt vuxensysslor för att engagera dig i saker barn spontant initierar Ge positiv respons på barns språkliga initiativ

15 .. makes her interest clear by never commenting on the form or clarity of the child s utterances Upprätthåll kommunikationslänken Språkets form är mindre viktigt än språkets innehåll Uppmuntra i stället för att korrigera

16 Involve the children in decisions! Valsituationer ger möjlighet till reflektion! Både barn och föräldrar strävar efter att motivera val Varför vill du /vill du inte? Förutsägbarhet i valsituationer Hur gjorde vi igår?

17 They passed their interactional style on to the next generation Mats Myrberg, Specialpedagogiska Inst., Stockholms universitet

18 Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läsoch skrivförmåga Ett samarbete mellan Specialpedagogiska institutionen och Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. Projektstart stockholmsfamiljer deltar Finansierat av Vetenskapsrådet ( ) Mer information i Specialpedagogiska institutionens monter ( SPRINT-projektet )! Mats Myrberg, Specialpedagogiska Inst., Stockholms universitet

19 Förskolekarakteristika som är positivt relaterade till barns språkutveckling och senare läs- och skrivutveckling! Källor: Effective Provision of Pre-school Education (EPPE) som är en longitudinell studie av förskolepedagogikens inverkan på barns språkliga och kognitiva utveckling(ofsted, LSE, Oxford University). ECERS (Harms, Clifford & Cryer), plus svensk utprövningar och anpassning, Mona Andersson 1999 ( forts.)

20 Pia Björklids kunskapsöversikt Lärande och fysisk miljö (Skolutvecklingsmyndigheten) Preventing Reading Difficulties in Young Children (Snow m fl., National Academy of Science) Meaningful differences in the everyday experience of young children (Hart & Risley)

21 Yttre förutsättningar: Avdelningens storlek/barn per vuxen Personalens utbildning/kompetensutveckling för personalen Personalomsättning/kontinuitet Andel genomgångsrum av samtliga rum på avdelningen Ljudnivå inne/buller/akustiksanering

22 Vardagsaktiviteter: Högläsning. i grupp, och en vuxen läser för ett barn barnen kommenterar högläsningen utifrån egna upplevelser barnen återberättar eller dramatiserar texten efter högläsningstillfället barn ritar, målar, skriver i anslutning till det höglästa barnen ställer själva frågor om texten barnen svarar på frågor som högläsaren ställer om texten

23 (forts vardagsaktiviteter..) Språkligt och socialt samspel mellan barn och personal personalen engagerar sig i saker (lekar, berättelser ) som barn spontant initierar språklekar sångstunder barn samarbetar över flera dagar för att konstruera något personalen samtalar med barnen om nya ord och begrepp varje dag personalen ställer öppna frågor som kräver längre och reflekterande svar till barnen - Hur, Varför, Kan du berätta

24 Former för att bedöma barns språkliga utveckling: angivet i lokala arbetsplanen/verksamhetsplanen i samband med inskrivningsrutiner/ överlämnanderutiner särskilda system för språkutvecklingsbedömning (TRAS, Språket lyfter.) former för att kommunicera och stämma av bedömningarna med föräldrar

25 Strikt tillämpning av den alfabetiska principen (Lovisa, 6,5 år)!