BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING

Transkript

1 BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING SPRÅKUTVECKLING OCH SPRÅKSTÖRNING UNDER SKOLTIDEN 13 JANUARI, SVENSKA DYSLEXIFÖRENINGEN, SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Ulla Sundberg

2 DISPOSITION Länka språkutveckling till prediktorer för läs-och skrivsvårigheter/dyslexi Språkliga komponenter och förmågor Lexikon / ordförråd Interaktion med omvärlden Aktuella forskningsresultat Tänkbara pedagogiska implikationer 2

3 PREDIKTORER FÖR LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSEXI (LYYTINEN M FL) JYVÄSKYLÄ LONGITUDINAL STUDY OF DYSLEXIA, JLD Reading accuracy and speed Naming speed Fonologisk manipulation Bokstavskännedom Verbal memory Fonologisk känslighet (kvantitet) Inflextional skills Articulation accuracy Maximal meningslängd Talperception ERP-responser för talljud 7 yrs 5 yrs 4-6 yrs 5-6 yrs 5- yrs 3-6 yrs 3-5 yrs 2-3 yrs 2 yrs 6 mån Nyfödd 3

4 FONETIK Talproduktion,- perception ti LEXIKON/SEMANTIK Ordförrådsstorlek, Organisation Expr. Lexikal åtkomst Impr. Kategorisering FONOLOGI Expressiv fon.processer Impressiv fon. medvetenhet Minnesförmågor GRAMMATIK Morfologi och syntax Expr. Meningslängd,t ex Impr. Språkförståelse Språklig medvetenhet Sensorik 4

5 INTER- AKTION FONETIK Expressiv - artikulation ti FONOLOGI Expressiv fon.processer Impressiv fon. medvetenhet LEXIKON/SEMANTIK Ordförrådsstorlek, Organisation Expr. Lexikal åtkomst Impr. Kategorisering GRAMMATIK Morfologi och syntax Expr. Meningslängd,t ex Impr. Språkförståelse Språklig medvetenhet Minnesförmågor Sensorik 5

6 Hur viktig är den tidiga språkutvecklingen för framgång senare i livet? 6

7 UTVECKLINGSMÄSSIGA MILSTOLPAR OCH SENARE KOGNITIVA FUNKTIONER Känt -personer med avsevärd sen utveckling löper stor risk för diagnoser vad gäller inlärningssvårigheter eller mental retardation. Tidig motorisk utveckling under spädbarnstiden kan vara länkad till bättre neuropsykiatriska resultat inom vissa kognitiva domäner i vuxen ålder, till skolresultat och senare utbildningsmässiga framgångar. (Murry m fl 2006; Taanila m fl 2005; Ridler m fl 2006) 7

8 (Murray, G.K., Jones, P.B., Kuh, D., Richards, M. Infant Developneltal Milestones and Subsequent Cognitive Function. American Neurological Association; 62: ) Data från Medical Research Council National Survey of Health and Development, Storbritannien personer födda i mars 1946, data vid 2, 26 och 53 års ålder Resultat Tidig motorisk utveckling och talutveckling var signifikant relaterad till högre IQ vid 8 års ålder, bättre läsförståelse vid 26 å å bättre verbal fluence vid 53 år Samband mellan tidig utveckling och senare kognitiva funktioner inte bara gäller motorisk utveckling utan även tal- och språkutveckling. 8

9 Ordförråd Tidig ordförrådsutveckling prediktivt värde för senare språklig och kognitiv utveckling (Bates m fl, 1988; Bornstein m fl, 1998; Lyytinen, 2004; Marchman m fl, 2008) Mått på språkförståelse vid 25 mån är relaterade till snabbare tillväxt av expressivt ordförråd (Fernald, Perfors, Marchman, 2006) Ordinlärning Utvecklingsfaser - storlek Sammansättning Organisation Koppling till fonologi Koppling till grammatik 9

10 Ordinlärning har många komponenter bl. a. - Segmentering av talströmmen - Skapande av lexikal representation av fonetiska detaljer i ordformen/uttrycket - Skapande av en konceptuell representation av referenten i fråga - Koppling av ordformen/uttrycket till referensen - Behålla kopplingen i minnet som ett meningsfullt ord Begrepp [kani:n] Uttryck Referent 10

11 Begrepp Levande, mjuk päls långa öron, stora ögon, skuttar omkring Lite otäck, vassa tänder Tvåstavigt, börjar på k-, betoningen sist rimmar på så fin, best.art en, substantiv Husdjur, katt, [kani:n] Associativa nätverk Uttryck Referent Semantik Emotioner Fonologi Attityder Morfologi Kontext Grammatik... 11

12 Fast mapping Första stadiet i inlärning av ett ord sker vid de första exponeringarna av ett Minnesspår... nytt ord. Slow mapping När den första representationen av ett ord elaboreras och detaljer läggs till, allteftersom fler exponeringar sker. 12

13 Utvecklingsfaser (Bates m fl, 1994; Caselli m fl, 1995; 1999; Fenson m fl, 1994) De första orden Namn för personer, sociala rutiner Referensfas Predikativfas ofta upp till ca 100 ord, mest substantiv ord snabb ökning av verb Grammatikfas ord, ökning av funktionsord inkl prepositioner, konjunktioner och hjälpverb (Berglund & Eriksson, 2000; Eriksson & Berglund, 1999) 13

14 Ordförrådssammansättning Referential stil, objekt-orienterade barn med många substantiv i ordförrådet Expressive stil -med många stor andel personliga och social ord, och funktionsord. Nelson (1973) fann att expressive barn hade långsammare språkutveckling än referential. Noun-bias hypothesis ifrågasatt - större andel av funktionsord och personliga-sociala ord och även onomatopoetiska ord i barns tidiga ordförråd(kauschke and Hofmeister, 2002) 14

15 Ordförrådets organisation Mellan fem och tio års ålder genomgår barns ordförråd som regel en omorganisation syntagmatiska-paradigmatiska skiftet (Perraudin & Mounoud, 2009) Syntagmatisk relation - bygger ofta på relationer mellan objekt i fysisk kontext - relationer mellan ord som ofta förekommer i samtal -ord som kan tänkas uppträda i samma syntaktiska sekvens, ofta från en annan ordklass. Ex vid ordassociationstest kan yngre barn som respons på ordet banan svara äta, eller vid kall -> ute. 15

16 Paradigmatisk (kategorisk) relation bygger på relationer mellan ord ordnade enligt semantiska eller taxonomiska kategorier. Paradigmatiska relationer kommer från samma grammatiska/lexikala klass exv synonymer, motsatsord. Ett äldre barn eller en vuxen skulle på banan svara äpple eller frukt, och vid kall svara varm. 16

17 Syntagmatiska-paradigmatiska skiftet -Ålder - barnets ökade förståelse av vad som kännetecknar en definition - läsinlärning - schooling - bredare konceptuell organisation (Danovitich & Keil, 2004; Perraudin & Mounoud, 2009) Vid välbekanta ord tenderar barn tenderar att ge paradigmatiska responser mer än till obekanta ord. Ordförrådsstorlek predicerar barns tendeser till att ge paradigmatiska responser (Cronin, 2002) 17

18 Studium av en- och tvåspråkiga barn mellan 7;6 och 10;1 år, engelska och franska (Keith, M., & Nicoladis, E. The role of within-language vocabulary size in children s semantic development: evidence from biligual children. Journal of Child Language, 40: 04, pp ) Ordförrådet på engelska mättes med Peabody Picture Vocabulary Test III, PPVT (Dunn & Dunn, 1997). Picture naming task (Faust & Dimitrosky, 1997). 18

19 Resultat De tvåspråkiga barnen låg lite efter de enspråkiga barnen när det gällde den semantiska utveckling mätt med picture-naming-uppgiften, dvs de gav signifikant fler syntagmatiska svar snarare än paradigmatiska svar jämfört med de enspråkiga barnen. De tvåspråkiga barnens syntagmatiska svar var negativt korrelerad med deras ordförrådspoäng d.v.s. många syntagmatiska svar vid låga ordförrådspoäng. Tidigare studier visar inte alltid mindre ordförrådsstorlek hos tvåspråkiga barn varierar med t ex språkexponering. 19

20 Koppling mellan fonologi och lexikon Barnets lexikon skiljer sig från vuxnas i termer av storlek, organisation, grad av specifikation av lexikala och fonematiska representationer. När barnets lexikon utvecklas ändras strukturen och funktioner i lexikon, där utveckling av lexikal kunskap kan ses som drivkraften bakom fonologiska utveckling (Werker & Curtin, 2005; Pierrehumbert, 2003 t ex. ) 20

21 Lexical frequency -Barn lär sig vanliga ord först - med ökad exponering utvecklas fonologiska representationer encoding - vanliga ord produceras snabbare och tydligare än ovanliga ord -lexikal åtkomst - positiva övningseffekter Fonotaktisk probabilitet Konsonanter/konsonantkombinationer uppträder med olika sannolikhet i olika ordpositioner. Ordinitialt str-, spj-, skv-... h- Ordfinalt -ng 21 Små barn känsliga för sådana egenskaper i språket! Jfr statistical learning

22 Snö snabb snygg snava snyta Snö -kall - vit/grå/brun -snöboll -åka skidor Övningsprogram växling mellan olika språkliga domäner Utveckling och mellan uttrycksrelaterade och metaspråkliga övningar. Vid hög fonotaktisk probalilitet kan bearbetningen ske på kortare tid vid - diskrimination - Lika/olika -non-ordsrepetition... men kan göra att bearbetningen tar längre tid vid uppgifter som - lexikal decision 22 - ordrepetition

23 Koppling mellan lexikon och grammatik Starkt samband mellan lexikon och grammatik (Moyle m fl 2007) Utveckling av syntaktisk förmåga underlättade den lexikala utvecklingen för barn i åldrarna 2-3 år, men i mindre utsträckning för late talkers än för barn med typisk utveckling. Barn med typisk utveckling uppvisade tecken på dubbelverkande bidirectional bootstrapping. Bootstrapping förmågan att dra nytta av ledtrådar från olika språkliga komponenter. Ex syntaktisk bootstrapping: Där står en röd... substantiv följer. 23

24 Interaktion Enligt socio-konstruktivistiska modell bygger språk på medskapande mellan deltagare i sociala handlingar i en kulturell kontext. Erfarenhet av - mängden talat språk (Input frequency) Positiv korrelation med barns MLU (mean length of utterance) -frekvens av ord i isolering, komplexitet i verbformer, mödrars MLU, 24 variation i tal/språk, tydlighet i tal (speech clarity)

25 Språkstödjande aktiviteter... Yttranden med tydlig information Tal och språk väl synkroniserat och anpassat till barnets uppmärksamhet / handlingar befanns vara starkt korrelerat med bredden i barnets ordförråd och språkproduktion (Longobardi, 1992) Särskilt stödjande aktiviteter för barns språkliga och kognitiva utveckling - Problemlösning och litaracy tasks - sammanhang av gemensam uppmärksamhet - familjediskussioner i hemmet 25

26 Bokläsning - rik källa för språklig interaktion - stimulering av komplext språk - expandering av barns ordförråd... God effekt på barns språkutveckling har även -användning av tutorials dvs upprepningar, omfraseringar, expanderingar av barnets yttranden - sätta ord på saker och händelser labelling Rikt, varierat, tydligt tal/språk/kommunikativa signaler i kombination med en uppmärksam/känslig omgivning 26

27 TACK! 27