MOTORIK, KONCENTRATIONSFÖRMÅGA OCH SKOLPRESTATIONER
|
|
- Maj-Britt Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ingegerd Ericsson Lärarutbildningen Malmö högskola MOTORIK, KONCENTRATIONSFÖRMÅGA OCH SKOLPRESTATIONER - en interventionsstudie i skolår 1-3 Sammanfattning av doktorsavhandling Malmö Studies in Educational Sciences no. 6, 2003 Denna studie syftar till att ge ökad kunskap om relationer mellan barns motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Påverkanseffekter av utökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan studeras i två interventionsgrupper och en jämförelsegrupp under en treårsperiod. Aktuell nordisk forskning visar att det finns ett behov av upprepade undersökningar av skolbarns motoriska status för att kunna göra jämförelser och studera förändringar över tid. Det är dock oklart vilka test, som ska användas för att utvärdera grovmotorisk koordination. Ett ytterligare syfte med de motorikobservationer som genomförs i den här studien är därför att utveckla ett mätinstrument som kan vara användbart vid en kartläggning av svenska skolbarns grovmotoriska status. MUGI observationsschema som används i studien kan även tänkas fungera som underlag för extra motorisk träning i mindre grupper och för individuella åtgärdsprogram. Avsikten med motorikobservationer vid skolstarten är att möjliggöra tidig identifiering av barn med motoriska brister, så att specialpedagogiska insatser kan sättas in, innan de motoriska bristerna ställer till olika problem för barnen. Bakgrund Ett lokalt utvecklingsarbete, kallat MUGI - Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning (Ericsson, ) startade i Lund i början av 1980-talet. I samverkan med skolans närliggande förskolor fick alla 6- åringar från tre förskolor regelbunden motorisk träning, 60 min per vecka, i skolans gymnastiksal under ledning av idrotts- och förskolelä- 1
2 rare. Förskolans personal hade däremellan rörelseträning med barnen, med utgångspunkt från de barn, som observerats vara i behov av extra motorisk stimulering. Intresserade föräldrar informerades om lämpliga lekövningar och kunde på så vis stimulera barnets motoriska utveckling i hemmet och på fritiden någon stund varje dag. När barnen började skolan ett år senare fick de barn som behövde extra motorisk träning erbjudande om specialundervisning i motorik i liten grupp, 60 min per vecka. En utvärdering av MUGI-projektet visade att extra motorisk träning i förskolan gav positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer (Ericsson & Lindström, 1987). MUGI i Bunkefloprojektet Höstterminen 1999 startade ett interventionsprojekt i Bunkeflostrand med främsta syfte att studera växande barns benmassa. Flera forskningsprojekt ingår i Bunkefloprojektet en hälsofrämjande livsstil (1999), däribland föreliggande studie (Ericsson, 2000). Interventionen består i att skolans ordinarie idrottsundervisning utökas från två till tre idrottslektioner per vecka och att olika idrottsföreningar leder fysisk aktivitet två lektioner per vecka och klass. Skoldagen förlängs med 45 minuter och en obligatorisk rörelselektion för alla elever schemaläggs varje dag. Projektet startade i skolår 1 och 2 och beräknas pågå i nio år, så att så småningom alla skolans elever har minst fem rörelselektioner per vecka under hela sin grundskoletid. Motorikobservationer enligt MUGI-modellen (Ericsson, 1998) genomförs varje år i förskoleklasser och skolår 1. Barn som observeras ha behov av extra motorisk stimulering erbjuds specialundervisning i motorik i en mindre grupp, en lektion per vecka. Frågeställningar och hypoteser Följande frågeställningar utgör utgångspunkter för denna studie: * Kommer barns grovmotorik (balansförmåga och koordination) att förbättras med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan? * Kommer barns koncentrationsförmåga att påverkas av ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan? 2
3 * Kommer barns skolprestationer att påverkas av ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan? * Hur påverkas barn med motoriska brister och koncentrationssvårigheter av ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan? * Kommer flickor och pojkar att påverkas olika av interventionen? Studien har en hypotetiskt-deduktiv ansats och prövar tre hypoteser: 1. Barns grovmotorik förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan. 2. Barns koncentrationsförmåga förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan. 3. Barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan. Metod och design Denna undersökning är en delstudie i Bunkefloprojektet, ett större forskningsprojekt, som beräknas pågå under nio år. Skolans alla elever i tre årskurser följs i denna studie till och med vårterminen skolår 3. Eleverna ingår i två interventionsgrupper (grupp 1 och 2) och en jämförelsegrupp (grupp 3). De båda interventionsgrupperna 1 och 2 har schemalagd idrottsundervisning och fysisk aktivitet fem lektioner per vecka och dessutom vid behov ytterligare en extra lektion motorisk träning per vecka. Jämförelsegruppen 3 har endast skolans ordinarie idrottsundervisning två lektioner per vecka. Vid projektstart höstterminen 1999 motsvarades grupp 1 av tre klasser i skolår 1, grupp 2 av fyra klasser i skolår 2 och grupp 3 av fem klasser i skolår 3. Totalt omfattas 251 elever av studien. Datainsamling Datainsamlingen startade vårterminen 1999 och har pågått under tre läsår. Bunkefloprojektet och interventionen med utökad fysisk aktivitet påbörjades i grupp 1 och 2 höstterminen 1999 och extra motorisk träning i dessa grupper startade direkt efter motorikobservationerna. En översikt över datainsamlingen presenteras i figur 1. 3
4 Interventionsgrupper Jämförelsegrupp Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Ht - 97 Skolår 1 Läsutvecklingsschema (Lus) Vt-98 Lus Ht-98 Skolår 1 Lus Skolår 2 Lus Vt-99 Lus Lus Nationella prov i sv och ma Motorikobs Enkät till lärare Projektet startar Ht-99 Skolår 1 Enkät till föräldrar Motorikobs Enkät till lärare Lus Skolår 2 Enkät till föräldrar Motorikobs Enkät till lärare Vt-00 Lus Lus Nationella prov i sv och ma Motorikobs Enkät till lärare Skolår 3 Enkät till föräldrar Motorikobs Enkät till lärare Ordkedjetest Lästest Ht-00 Skolår 2 Skolår 3 Enkät till föräldrar Vt-01 Lus Motorikobs Nationella prov i sv Enkät till lärare och ma Ordkedjetest Motorikobs Lästest Enkät till lärare Ht-01 Skolår 3 Enkät till föräldrar Vt-02 Motorikobs Enkät till lärare Ordkedjetest Lästest Figur 1. Översikt av datainsamling i interventionsgrupper och jämförelsegrupp 4
5 * Läsutvecklingsscheman (Lus) för elever i jämförelsegruppen fanns att tillgå redan från och med höstterminen 1997, när jämförelsegruppen började i skolår 1. Skolans specialpedagoger dokumenterar varje elevs läsutveckling skolår 1 och 2. * Resultat från nationella prov i svenska och matematik samlas in under vårterminen skolår 2. * Skolår 3 ges ett ordkedje- och lästest. * Motorikobservationer med MUGI observationsschema (Ericsson, 1998) som underlag genomförs vid projektstart, skolår 2 och skolår 3. * Conners frågeformulär (Conners, 1999) om elevernas koncentrationsförmåga besvaras av lärarna varje år och av föräldrarna vid projektstart och skolår 3. Resultat och slutsatser Insamlade data har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences SPSS (Aronsson, 1994). På grund av att de flesta av studiens mätinstrument ger data på ordinalskalenivå och insamlade data oftast inte är normalfördelade används ickeparametriska test för att studera skillnader i motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer mellan de olika grupperna. Studien har inte ett slumpmässigt urval, dvs. urvalet är i strikt mening inte ett representativt urval. Men eftersom ingångsvärden för motorik och koncentrationsförmåga visar god överensstämmelse med andra undersökningar får resultaten ändå anses kunna ge kunskap om hur andra liknande populationer skulle tänkas bli påverkade av en liknande intervention. Därför har även signifikansanalys använts för att studera skillnader mellan interventions- och jämförelsegrupp. En alphanivå på 0,05 har använts för alla statistiska test. För att få en uppfattning om hur stora eventuella skillnader mellan interventions- och jämförelsegrupp är har Cramérs index och kvadrerade eta-värden använts. Motorik Resultaten från genomförda motorikobservationer bekräftar studiens första hypotes att barns grovmotorik förbättras med ökad fysisk aktivi- 5
6 tet och motorisk träning i skolan. Redan efter ett år är det ganska stora skillnader mellan interventions- och jämförelsegrupp (Cramérs index 0,24). Skolår 3 är skillnaderna mycket stora (Cramérs index 0,37) och allra störst i balansförmåga/bilateral koordination. Vid projektstart hade eleverna i jämförelsegruppen bättre motorik än eleverna i interventionsgrupperna, (vilket är logiskt eftersom de ju då var äldre än eleverna i interventionsgrupperna). Motoriken har förbättrats för både pojkar och flickor och skillnader mellan dem har minskat med utökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan. I jämförelsegruppen, som endast haft skolans ordinarie idrottsundervisning två lektioner per vecka, har skillnader mellan flickors och pojkars motoriska förmåga ökat från skolår 2 till skolår 3. Men i interventionsgrupperna finns det inga mätbara skillnader, varken i balansförmåga/bilateral koordination eller öga-handkoordination mellan pojkar och flickor skolår 3. Av pojkarna har då 90% och av flickorna 94% god motorik. Motsvarande siffror för jämförelsegruppen är 46 respektive 83%. Bakgrundsfaktorer såsom en positiv inställning till att vara med i Bunkefloprojektet, hos elever och deras föräldrar, kan ha stimulerat eleverna i interventionsgrupperna till att vara mer fysiskt aktiva även på fritiden, vilket kan ha påverkat deras motoriska utveckling. Men den enda skillnaden mellan interventionsgrupper och jämförelsegrupp vad gäller deras skolundervisning har varit den utökade fysiska aktiviteten och den extra motorikträningen. Interventionen har alltså medfört de positiva effekter för eleverna i interventionsgrupperna som resultaten i denna studie visar, när det gäller motorik enligt MUGI observationsschema. Resultaten indikerar att ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning har stor betydelse för elever med små och stora motoriska brister, men även för elever med lätta och stora koncentrationssvårigheter när det gäller deras motoriska utveckling. I de båda interventionsgrupperna förbättrade elever med koncentrationssvårigheter sin motorik under projektets gång, medan motoriken för elever i jämförelsegruppen med motsvarande svårigheter inte förbättrades nämnvärt. I jämförelsegruppen, som haft skolans ordinarie idrottsundervisning, fanns inga mätbara skillnader vid för- och eftertest hos elever med små och stora motoriska brister, vilket tyder på att motoriska brister inte går över av sig själv, och att skolans två idrottslektioner inte är tillräckligt 6
7 för att stimulera dessa elevers motoriska utveckling. Resultaten stämmer väl överens med andra studier (Cratty, 1997; Cantell, Smyth & Ahonen, 1994; Cantell, 1998; Kadesjö & Gillberg, 1999; SEF, 2000), som bekräftar att utan någon form av åtgärd kommer många barn med motoriska brister att ha kvar dessa långt upp i åldrarna. Motorik och koncentrationsförmåga Resultaten i den här studien visar att bland elever med god motorik finns också en betydande andel elever med god koncentrationsförmåga. Samma förhållande gäller för elever med motoriska brister och koncentrationssvårigheter. Resultaten visar att 68% av elever med lätta eller stora koncentrationssvårigheter dessutom har små eller stora motoriska brister. Relationer mellan motorik och koncentrationsförmåga illustreras i figur 2. Studiens andra hypotes, att barns koncentrationsförmåga förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan, kan inte bekräftas av resultat i den här studien. Visserligen har eleverna i de båda interventionsgrupperna bättre koncentrationsförmåga efter ett respektive två år, enligt lärarbedömningar, än eleverna i jämförelsegruppen. Detta gäller såväl elever med god koncentrationsförmåga som elever med lätta eller stora koncentrationssvårigheter vid projektstart. Skolår 2 finns det skillnader mellan interventions- och jämförelsegrupp, vad gäller såväl uppmärksamhet/hyperaktivitet, impulskontroll som koncentrationsförmågan totalt. Skillnaderna är dock små och kvarstår inte skolår 3, vilket gör att det inte går att dra några säkra slutsatser om huruvida elevernas koncentrationsförmåga påverkats av interventionen eller ej. För flickorna i interventionsgrupperna sker dock en positiv utveckling i koncentrationsförmåga enligt föräldrars bedömning. Skolår 3 finns inga skillnader mellan flickor i interventionsgrupper och jämförelsegrupp trots att flickorna i interventionsgrupperna hade ett sämre ingångsvärde för koncentrationsförmåga vid projektstart än flickorna i jämförelsegruppen. 7
8 Figur 2. Relationer mellan koncentrationsförmåga enligt Conners frågeformulär (lärarbedömning) och motorik enligt MUGI observationsschema skolår 2 (n=251). 0-2 p = god koncentrationsförmåga, 3-9 p = lätta koncentrationssvårigheter och p = stora koncentrationssvårigheter. 0-2 p = god motorik, 3-9 p = små brister och p = stora motoriska brister. Bestående positiva effekter på koncentrationsförmågan märks för en mindre elevgrupp som fått extra motorisk träning utöver den ökade fysiska aktiviteten. De eleverna bedöms, både av lärare och föräldrar, ha lika god impulskontroll och koncentrationsförmåga som elever med stora motoriska brister i jämförelsegruppen, såväl skolår 2 som skolår 3, trots sämre ingångsvärden vid projektstart. Resultaten indikerar att skillnader i koncentrationsförmåga mellan elever med god motorik och elever med motoriska brister minskar med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan. I jämförelsegruppen 8
9 är skillnaderna större än i interventionsgruppen, både enligt lärare och föräldrar. I interventionsgruppen finns inga skillnader i koncentrationsförmåga, enligt föräldrars bedömning i åk 3, mellan elever som bedömdes ha god motorik respektive motoriska brister vid projektstart. Motorik och skolprestationer Studiens tredje hypotes, att barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan, bekräftas i flera av studiens delresultat. Eleverna i de båda interventionsgrupperna har bättre resultat än eleverna i grupp 3 på de nationella proven i svenska skolår 2. Detta gäller särskilt skrivförmåga och läsförmåga, där det finns tydliga samband (Cramérs index 0,27 respektive 0,27) mellan resultat och grupptillhörighet, vilket innebär att eleverna i interventionsgrupperna presterar bättre än eleverna i jämförelsegruppen. Även i svenska totalt är skillnaden mellan resultaten för eleverna i interventionsgrupperna och jämförelsegruppen ganska stor (Cramérs index 0,29). Elever som fått utökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan har också bättre resultat på de nationella proven i matematik, än elever som endast haft skolans ordinarie idrottsundervisning. Detta gäller särskilt rumsuppfattning och taluppfattning/tankefärdigheter, där skillnaderna är säkerställda. Störst skillnad mellan interventions- och jämförelsegrupp märks i resultat för rumsuppfattning (Cramérs index 0,24). Även i matematik totalt är skillnaderna mellan grupperna säkerställda (Cramérs index 0,21). För pojkar indikerar resultaten att extra motorisk träning i skolan kan ha betydelse för alla studerade delar av de nationella proven i matematik, dvs. rumsuppfattning, taluppfattning/tankefärdigheter samt förmåga till logiskt tänkande och kreativitet. Även för elever med motoriska brister visar resultaten säkerställda skillnader mellan grupperna. Elever med små och stora motoriska brister som fått utökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan har bättre resultat på samtliga delar av de nationella proven i matematik och på tre av fyra delar av de nationella proven i svenska än motsvarande elever i jämförelsegruppen, som endast haft skolans ordinarie två idrottslektioner. 9
10 Resultaten tyder på att motorisk träning har större betydelse ju större motoriska brister eleverna har, även när det gäller skolprestationer i svenska och matematik. Skillnader i resultat mellan elever i interventions- och jämförelsegrupp är större ju större motoriska brister eleverna hade vid projektstart. Att predicera skolprestationer utifrån motorikobservationer Tidigare forskningsresultat (exempelvis Frisk, 1996; Cratty, 1997, Ericsson, 1998; Cantall, 1998; Kadesjö & Gillberg, 1999) har visat att många barn som har motoriska brister vid skolstarten får problem med läs- och skrivinlärning senare i skolan. Resultaten i denna studie visar att även graden av motoriska brister kan ha betydelse för skolprestationer skolår 1-3. Skillnader i skolprestationer mellan elever med god motorik och elever med motoriska brister vid projektstart finns såväl i jämförelse- som interventionsgrupper, men skillnaderna är större i jämförelsegruppen än i interventionsgrupperna. Resultaten indikerar således att skillnader i skolprestationer mellan elever med god motorik och elever med motoriska brister kan minska med utökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan. Därmed kan man anta att motorikobservationer vid skolstarten skulle kunna ge information, inte enbart om motorisk status, utan även om olika elevgruppers skolprestationer i svenska och matematik skolår 1-3. Motorikobservationer med MUGI observationsschema som underlag skulle dessutom kunna fungera som underlag för planering av motorisk träning för alla elever och specialpedagogiska åtgärder för elever med motoriska brister. Diskussion och pedagogiska implikationer Sammanfattningsvis kan konstateras att tolkningen av de här redovisade resultaten är mycket optimistisk och positiv. Resultaten är forskningsmässigt intressanta. De studerade elevgrupperna är dock inte slumpmässiga urval och studien således inte i strikt mening ett vetenskapligt experiment. Vi vet heller inte om de positiva effekter som märks i skolprestationer i den här undersökningen är bestående och därför behövs fler kontrollerade studier för att kunna dra generella slutsatser om effekter av motorisk träning i skolan. 10
11 Att läsa och skriva lär man sig genom läs- och skrivträning. Men barn har olika förutsättningar för att lära sig nya saker och det är dessa förutsättningar, som kan tänkas var påverkbara med motorisk träning. Det kan emellertid vara svårt att avgöra hur stor del av positiva förändringar som kan anses bero på träningen, och hur mycket som kan förklaras av barnens allmänna utveckling och andra faktorer under samma period. En sådan faktor skulle kunna vara att mer fysisk aktivitet och rörelseglädje i skolan medfört en känsla av social gemenskap och allmänt ökad trivsel med skolarbetet, vilket skulle kunna tänkas ha haft positiva effekter även för elevernas skolprestationer. Det kan heller inte uteslutas att lärarna förväntat sig att se en positiv intellektuell utveckling och därför studerat eleverna i interventionsgruppen noggrannare och varit mer uppmuntrande än vanligt. Denna positiva uppmärksamhet kan ha medfört att eleverna svarat på dessa förväntningar, känt sig mer motiverade och därför också lärt sig mer. Samtidigt har i så fall lärarnas förväntningar berott på interventionen, vilken då skulle kunna sägas ha haft en indirekt effekt på elevernas skolprestationer. De positiva resultat vi ser på motoriken i Bunkefloprojektet borde dock vara en tillräcklig väckarklocka för politiker och skolledare att fatta beslut om betydligt mer idrottsundervisning och motorisk träning i skolan. Följande pedagogiska implikationer bör framhållas: * Skolan både kan och borde göra mer för att stimulera alla elevers motoriska utveckling. Två idrottslektioner per vecka är inte tillräckligt. En rörelselektion varje dag har positiva effekter enligt denna undersökning. * Specialundervisning i motorik borde vara en självklarhet för alla elever som behöver det, helst innan motoriska brister ställer till olika problem för dem. Motorikobservationer vid skolstarten ger möjlighet att tidigt fånga upp och ge barn i behov av stöd extra motorisk träning. * Alla lärare som undervisar i idrott och hälsa borde få utbildning i att observera och stimulera barns motoriska utveckling. * En bestående rörelseglädje är, som jag ser det, en nödvändig hälsoförsäkring för en god livskvalitet. Förskole- och skolpersonal borde, i någon form av kompetensutveckling, själva få uppleva rörelseglädje för att lättare kunna förmedla just en bestående rörelseglädje till barn och ungdomar. 11
12 Mer information om forskningsresultat i Bunkefloprojektet ges under föreläsningar, seminarier, studiebesök och utbildningsdagar. Se och Referenser Aronsson, Å. (1994). SPSS för Windows En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Bunkefloprojektet (1999). Bunkefloprojektet en hälsofrämjande livsstil. Cantell, M. (1998). Developmental coordination disorder in adolescence: perceptual-motor, academic and social outcomes of early motor delay. (Doctoral thesis. University of Lancaster, England). Jyväskylä: Foundation for Sport and Health Sciences. Cantell, M., Smyth, M. & Ahonen, T. (1994). Clumsiness in adolescence: Educational, motor and social outcomes of motor delay detected at 5 years. Adapted-Physical-Activity-Quarterly, 11(2), Cratty, B. (1997). Coordination Problems Among Learning Disabled. In: B. Cratty & R. Goldman (Eds.), Learning Disabilities, Contemporary Viewpoints. Amsterdam: Harwood Academic Publishers. Conners, C. K. (1999). Clinical use of rating scales in diagnosis and treatment of attention-deficit disorder. In A. Morgan (Ed.), The pediatric clinics of North America (pp ). New York: Norton and Company Inc. Ericsson, E. & Lindström, E. (1987). Uppföljning och utvärdering av MUGI-projektet. Lund: Institutionen för tillämpad psykologi, Lunds universitet. Ericsson, I. ( ). Lokal skolutveckling i Lund: MUGI Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning. Rapport 1-4. Lund: Skolkansliet i Lund. Ericsson, I. (1998). Pedagogik och motorik Motorikobservationer av 204 skolbarn. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan i Malmö. Ericsson, I. (2000). Låt barnen hoppa, klättra och gunga! MUGI i Bunkefloprojektet. (Projektbeskrivn.). com, 12
13 Frisk, M. (1996). Läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi. I B. Ericson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (ss ). Lund: Studentlitteratur. Kadesjö, B. & Gillberg, C. (1999). Developmental co-ordination disorder in Swedish 7-year-old children. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, (38), SEF Statens råd for Ernäring og Fysisk aktivitet. (2000). Fysisk aktivitet og helse, anbefalinger. Rapport nr 2. Oslo: Sosial- og helsedepartementet. 13
Mer medveten motorisk träning behövs
Mer medveten motorisk träning behövs Ingegerd Ericsson Idrottsvetenskapliga programmet, Malmö högskola Publicerad på Internet, www.idrottsforum.org 2003-11-25. Copyright Ingegerd Ericsson 2003. All rights
Läs merForskningsprojektet Motoriken i skolan
Forskningsprojektet Motoriken i skolan Idrottslärare och skolledare i svenska skolor inbjöds under hösten 1998 av Malmö högskola att medverka i forskningsprojektet Motoriken i skolan. Ett fyrtiotal skolor
Läs merMER MEDVETEN MOTORISK TRÄNING BEHÖVS
Ingegerd Ericsson Fil.dr i pedagogik Malmö högskola Oktober 2003 MER MEDVETEN MOTORISK TRÄNING BEHÖVS Varför ramlar en flicka baklänges under en idrottslektion, så illa att hon bryter handleden? Varför
Läs merÖkad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer
Ingegerd Ericsson Lärande och samhälle Idrottsvetenskap Malmö högskola Ökad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer I Bunkefloprojektet-en hälsofrämjande livsstil har relationer
Läs merRemiss. 2014-01-24 Sidan 1 av 1. Eva Carlsson. Dnr 2013/0648 KS-4 Diariekod: 500. Barn- och ungdomsnämnden. Eva Carlsson
Remiss 2014-01-24 Dnr 2013/0648 KS-4 Barn- och ungdomsnämnden Remiss - gällande motion väckt av Tommy Ström (SP) och Ewa Hellström-Boström (SP) beträffande daglig fysisk aktivitet eller idrott för alla
Läs meroch skolprestationer Bunkefloprojektet en interventionsstudie
abstract Forum Ericsson, Ingegerd: Motor observations and school results. Nordisk Pedagogik, Vol. 27, pp. 111 118 Oslo. ISSN 0901-8050. Two questions are discussed in this article: Can school results be
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merUpplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport
Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning
Läs merFörskolan framgångsfaktor enligt OECD
Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har
Läs merVERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15
Barn- och utbildningsnämndens mål KUNSKAPER Andel elever med högsta betyget A och B ska öka. Andelen elever med betyget A och B på enheten ska vara högre vt 2015 jämfört med vt 2014 2015 ska minst 85%
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merVisionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs merBeskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.
Barn- och utbildningsförvaltningen Väskinde skola Kvalitetsredovisning 2005/2006 Sid 1 (5) Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM. Allmänt Rektorsområdet omfattar tre socknar Väskinde, Bro samt
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merJämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merKvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Läs merDet viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt.
Svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning tar bl.a. upp följande: Fotbollen ska vara tillgänglig för alla och bidra till samhällsnyttiga värderingar samt ge ett bättre, roligare och friskare liv. Barn-
Läs merSkolresultat och fysisk aktivitet
LÄRARPROGRAMMET Skolresultat och fysisk aktivitet Hur rörelsevanor speglar elevers resultat inom matematik Gustav Engdahl Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 Handledare: Kristina Kakoulidou Institutionen
Läs merÖrebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun 9 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning i förskola, familjedaghem, grundskola
Läs merArbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merLokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola
Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola Lokalt åtagande Flickors stress Vårterminen -13 svarade flickorna i åk 5 på Ärla skola att 10% av dem upplevde stress pga skolarbetet dagligen. Kommunens medelvärde
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merHÄLSOARBETE! LÄSÅRET 2015-2016! FÖRORD!
HÄLSOARBETE LÄSÅRET 2015-2016 FÖRORD Hur vi mår beror till största delen på vår livsstil, våra känslor och upplevelser samt de miljöer vi lever och arbetar i. Inget annat system i samhället formar oss
Läs merEnkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Läs merNaturskolornas läroplan
Naturskolornas läroplan Naturskolornas läroplan har gjorts upp för att definiera syfte, mål och innehåll för undervisningen vid s naturskolor. Läroplanen fungerar som ett hjälpmedel för verksamheten. Samtidigt
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merDaglig fysisk aktivitet
Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 10 poäng Daglig fysisk aktivitet - Blir eleverna erbjudna det? Daily physical activity- Is it offered to the pupils? Jane Marin Anna
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merKvalitetsredovisning Bobygda skola 2007
Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merKvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Kvalitet och måluppfyllelse läset 2014/15 Sammanfattning Förskolan har under läset 2014-2015 fortsatt arbetet med att förbättra verksamheten. Vi är en god bit på väg men fortfarande återst en del. Tyvärr
Läs merFramgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Läs merLokal arbetsplan för skolan 2015-2016
Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016 Skola Ort Ansvarig rektor Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1. Vår grundverksamhet Auraskolan i Skelleftehamn är en F-2 skola med
Läs merMål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar
Läs merNär lär sig elever bäst under en skoldag? Ur ett elevperspektiv
Lärande 61-90 hp. Vårteminen 2011:21 s. 225-235 Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping När lär sig elever bäst under en skoldag? Ur ett elevperspektiv Lena Säf & Ann-Charlotte Bjurenfalk*
Läs merKvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9
Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska
Läs merLusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Läs merVälkommen! Information om Ursviksskolans idrottsprofiler! Hockey Fotboll
Välkommen! Information om Ursviksskolans idrottsprofiler! Hockey Fotboll Genom att förena idrottsengagemang och skola vill vi skapa en positiv skolgång för ungdomarna. Idrottsundervisningen i kombination
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merUtbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Läs merVerksamhetsrapport 2016
Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merUtsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning
Läs merKK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan
GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merKvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212
1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Läs merFörskolans balansgång mellan fri- och styrd rörelseträning
Förskolans balansgång mellan fri- och styrd rörelseträning en kvalitativ studie om förskolors arbete med rörelseträning Pia Saku IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Examensarbete 33:2005 Lärarutbildningen 2001-2005
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merKvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 11:07 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Annikas Barnomsorg Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Annikas
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merSammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen
Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Ny legitimation skapar kaos I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad
Läs merKvalitetsredovisning
STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Bojarskolan och Nordby förskola Inlämnad av Gerd Källströmer Sammanfattning Bojarskolan Rektors bedömning av skolan (förskola, fritids, F-6) är att
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merVad ska vi ha varandra till?
Vad ska vi ha varandra till? Om jag har sett längre, är det för att jag stått på jättars axlar Isaac Newton Du vet vad barn och ungdomar behöver för att växa och utvecklas. Vad behöver du? Vi behöver inte
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merDenna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.
Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Läs merSkolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning
Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens
Läs merVi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt
Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt Utvärdering av nationella proven i år 5 genomförda under året 2006. Helene Jonsson Katrina Larsson 070904 Kort inledning På uppdrag av barn- och ungdomsutskottet
Läs merNORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14
NORDMALINGS KOMMUN 1 Artediskolan Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 NORDMALINGS KOMMUN 2 Innehåll Inledning sid 2 Förutsättningar sid 2 Elevernas arbetsmiljö sid 3 Elevernas lärande och skolans studieresultat
Läs merOlika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merDanderyds kommun. Kundundersökning 2015. Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.
Danderyds kommun Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola 26 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Elundskolan
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Elundskolan Köpings kommun Rapporten skriven av: Roland Andersson 2015-06-17 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Innehåll Innehåll Rektor
Läs merUtvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket
Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merRemiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Skolverket 2014 05 12 Att. Eva Blomdahl Dnr: 2014-006 106 20 Stockholm Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Riksförbundet FUB, För barn,
Läs merVad ska vi göra på gympan i idag? En studie om elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa
Lärande 61-90 hp. Vårteminen 2011:20 s. 213-224 Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Vad ska vi göra på gympan i idag? En studie om elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa Anne Asp,
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011
1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en
Läs merKvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merBokslut/Kvalitetsredovisning 2014
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box
Läs merVAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?
VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande
Läs merDelaktighet och inflytande 74 49 68 66. Skolmiljö 75 60 56 68. Kunskap och lärande 79 85 84 76. Bemötande 76 87 87 83
Regiongemensam elevenkät 215 Skolrapport gymnasieprogram Index per frågeområde 211 212 2 214 215 Sjölins gym. Göteborg GY2 totalt 215 Göteborg GY2 totalt 215 Trivsel och trygghet 93 96 93 9 Delaktighet
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merProjektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund
Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.
Läs merVad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk
Vad eleverna behöver Publicerad här den 4 januari 2016 hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det som jag har funnit att
Läs merArbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans
Läs merArbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merFastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25
Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla
Läs merTillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer
Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark 1 (12) Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid vatten 1 Inledning 1.1 Bakgrund Drunkning är den tredje vanligaste dödsorsaken
Läs merLokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10
Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Inledning Vallaskolan är en F-9-skola. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret F-9 och Omegaspåret F-9. Vallaskolan har ett kommunövergripande uppdrag
Läs mer