Är det mödan värt att tillrättalägga språkträning för barn med Downs syndrom (DS)?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är det mödan värt att tillrättalägga språkträning för barn med Downs syndrom (DS)?"

Transkript

1 Irene Johansson Sidan Är det mödan värt att tillrättalägga språkträning för barn med Downs syndrom (DS)? Jag har gjort denna sammanställning som ett underlag för diskussioner. Anledningen är att frågan om nyttan med språkträning av barn med Downs syndrom (DS) aktualiserats under sommaren 27. Det finns en omfattande internationell forskning som skulle kunna användas för att visa på nyttan. Emellertid inskränker jag denna sammanställning till att huvudsakligen omfatta egna studier som gjordes under tiden som Karlstadmodellen växte fram. Samtliga studier gäller barn med DS. För att underlätta läsandet av sammanställningen undviker jag medvetet att ange referenser i den löpande texten. Den som önskar kontrollera uppgifterna kan gå till de rapporter, artiklar och böcker som redovisas i slutet av sammanställningen. Enstaka data i denna sammanställning är dock icke publiserade. En grundtes i Karlstadmodellen är att aldrig vänta och se. Detta förklarar bla uppfattningen att det är bättre att påbörja språkträning så snart misstanke om att ett barn kan komma att få svårigheter i sin språkutveckling än att invänta facit att barnet faktiskt inte utvecklar sitt språk på ett positivt sätt. Utifrån omfattande internationell forskning om språkutveckling hos barn med DS finns det fog för denna misstanke för denna grupp av barn redan vid födelsen - även om det givetvis finns enstaka barn som utvecklar sitt språk på ett positivt sätt också utan extra stöd från vuxenomgivningen. De barn med DS som deltagit i de forskningsprojekt som pågått (och som bidrar med data till denna sammanställning) under Karlstadmodellens framväxt har påbörjat sin språkträning under första levnadsåret, många men inte alla under sina första levnadsmånader. Kommunikativ och pragmatisk utveckling Språkträningen under den tidigaste levnadstiden är språkförberedande och en viktig milstolpe är performativ kommunikation. Detta innebär att barnet förstår hur blick, ljud, mimik och rörelser kan användas för att uppnå bestämda syften. Barnet kan påverka sin situation på ett målinriktat sätt med sin kommunikation ett mycket viktigt steg för den kommande språkliga utvecklingen. Figur 1 visar en jämförelse mellan tre grupper barn med Downs syndrom samt normdata. Normdata visar att barn vanligtvis uppnår denna färdighet vid 1 månaders ålder. Cunninghams data gäller engelska barn med DS som fått annan typ av tidigt insatt språkstimulans. Thomas och Johanssons data (oberoende studier) avser engelska respektive svenska barn som stimulerats enligt Karlstadmodellen med start under första levnadsmånaderna.

2 Irene Johansson Sidan Figur 1. Debutålder för performativ kommunikation. Medianvärden Debutålder; Performativ kommunikation 25 mån Johansson Thomas Cunningham normdata 1 Jämförelsen av debutåldrar för performativ kommunikation visar att barnen med DS som stimulerats enl Karlstadmodellen ligger nära normdata medan barnen i Cunninghams grupp är ca ett år senare. Språkträningens syfte är att underlätta för barnen att skaffa sig ett redskap som fungerar till nytta och nöje i livet i kommunikation med andra, vid informations- och kunskapstillägnande och förstås i den inre privata sfär som tankar och minnen utgör. Det är användningen av språket som ytterst blir mätare på om det är mödan värt. I början av 198- talet gjordes en testning med avsikten att undersöka om den tidigt insatta språkträningen enl Karlstadmodellen hade effekter på språkanvändning. I figur 2 presenteras en jämförelse av 66 barn med DS. Testet som användes var SILD, ett amerikanskt test som mäter uppmärksamhet, diskrimination, förståelse, imitation initiering och responsivitet. SILD testet visade att de barn som använt Karlstadmodellen klarade testets uppgifter signifikant bättre än kontrollbarnen. Barnen som var i åldern månader klarade uppgifterna lika bra som kontrollbarnen i åldern månader och barnen i åldern månader klarade fler uppgifter än kontrollbarnen i åldern 6-72 månader. Emellertid visade testningen också att båda grupperna barn med DS presterade mycket under normdata, vilket föranledde oss att vidareutveckla övningar, material och metodik i de delområden som detta test mätte.

3 Irene Johansson Sidan Figur 2. SILD testet 66 barn med DS SILDtest 12 poäng genomsnitt projektbarn kontrollbarn mån Förklaringar till figur 2. De gula cirklarna anger normdata. De blå linjerna anger genomsnittligt antal poäng vid olika åldersintervall för barn som använt Karlstadmodellen. Det saknas barn i den yngsta åldersgrupp därav markeringen poäng. De röda linjerna anger genomsnittligt antal poäng vid olika åldersintervall för kontrollbarn. TTT (Tecken-till-tal) Ett pedagogiskt verktyg i Karlstadmodellen är tecken-till-tal (TTT). Då det introducerades i början av 198-talet fanns det starka farhågor att talutvecklingen skulle bromsas eller förhindras. För att undersöka denna farhåga gjordes en studie av 58 barn med DS. Deras utveckling av aktivt ordförråd följdes under 15 månader genom att vuxna i deras närmiljöer dag för dag antecknade alla nya tecken och talade ord i en speciell bok. Studien startade då barnen var 13 månader och avslutades då de var 27 månader gamla. En sammanställning av dessa observationer presenteras i figur 3. Studien visade på stora variationer i ordförrådens storlek mellan barnen men det var också stora skillnader mellan de tecknade och de talade ordförråden. Samtliga barn började använda tecknade ord i snabbare takt än talade ord trots att de vuxna i barnens närmiljö med ett enda undantag var dåliga tecknare men experter på att tala. De 58 barnen hade inte erbjudits likvärdiga möjligheter att lära tecken. Vid 13 månaders ålder har några barn börjat använda fyra olika tecken och vid 21 månaders ålder hade samtliga barn börjat teckna spontant. Vid 14 månaders ålder hade ett barn två talade ord men först vid 27 månaders ålder använde alla barn minst två talade ord. Vid 18 månaders ålder fanns det barn som tecknade 28 olika begrepp och några som talade 13 olika ord samtidigt som det fanns barn som varken börjat använda tecknade eller talade ord. Vid

4 Irene Johansson Sidan månaders ålder fanns det barn som använde 148 olika tecken och barn som använde 19 olika talade ord. Nu tecknade alla barn sedan tre månader tillbaka men det fanns barn som inte börjat att tala. Vid 27 månader ålder använde alla barn minst 43 olika tecken samtidigt som den bäste talaren använde 34 olika talade ord. Då studien avslutades använde således den sämste teckenbrukaren ett större antal tecken än den bäste talaren talade ord. Vid 27 månaders ålder skedde emellertid ett trendbrott. De talade ordförråden började öka hastigare medan de aktiva tecknade ordförråden stabiliserades. Detta betyder inte att barnen upphörde att lära nya tecken. Tvärtom skedde en snabbare nyinlärning av tecken samtidigt som gamla tecken övergick i talad form. Denna process att aktiva begrepp först uppträdde i tecknad och sen i talad form accelererade under de månader som följde, men som låg utanför denna studies ramar. Utav de observerade barnen fanns den ingen som fastnade i tecknandet. Tecknadet kunde snarare ses som en genväg till talandet. Figur 3. Variation i aktivt ordförråd i tecken och tal hos 58 barn med DS Ålder månader antal ålder max tecken min tecken max tal min tal Förklaring till Figur 3. Figuren visar variationsvidden i tecknat och talat ordförråd i gruppen av 58 barn. Den blå linjen visar det högsta antalet tecken som något barn använder vid en viss ålder. Den rosa linjen visar det lägsta antalet tecken som något barn använder vid en viss ålder. I rummet mellan de blå och rosa linjerna fördelar sig samtliga 58 barns tecknade ordförråd. Den gula linjen visar det högsta antalet talade ord som något barn använder vid en viss ålder. Den ljusblå linjen visar det lägsta antalet talade ord som något barn använder vid en viss ålder. I rummet mellan de gula och ljusblå linjerna fördelar sig samtliga 58 barns talade ordförråd.

5 Irene Johansson Sidan Ordförråd Ord är en typ av språkliga byggstenar. Det är viktigt att ha många olika ord, dels för att kunna förmedla sina behov, tankar eller känslor och att förstå andras, dels för att kunna bearbeta erfarenheter och intryck i tankarna och dels för att kunna skapa fraser, satser och meningar. Ett led i Karlstadmodellens pedagogik är att tydliggöra begrepp och begreppsliga relationer för barnen men också att erbjuda alternativ till talet (tecken och skrift) för att tillvara olika kanaler att uttrycka begreppen på. I figur 4 visas en jämförelse mellan två studier. I båda studierna mättes barnens ordförråd med samma instrument (CDI; The MacArthur Development Inventories) och studien skedde vid ett tillfälle för varje barn. CDI är ett formulär som omfattar ca 7 begrepp och som finns översatt till många språk. Formuläret besvaras av föräldrar och andra närstående vuxna. Det är således deras uppfattningar om barnens ordförråd som mäts, men studier har visat att validiten är hög. För 33 förskolebarn med DS redovisas de talade ordförråden. För 21 förskolebarn med DS - alla inom en region som stimulerats enligt Karlstadmodellen redovisas ordförråden oavsett uttrycksmodalitet. Jämförelsen är i vissa avseenden inte korrekt eftersom antalet barn i de båda studierna är så olika. Emellertid kan figur 4 användas för att visa styrkan av att ha mer än en modalitet att uttrycka sig på. De 33 barnens genomsnittliga ordförråd i tal var mycket begränsat vid samtliga mätåldrar (2, 3 4 och 5 år). Att som 4 åring ha ca 5 olika ord eller som 5-åring ha 2 olika ord av 698 möjliga är mycket begränsande för övrig språk- och annan utveckling. Av de 21 barnen, vars totala aktiva ordförråd mättes, hade tvååringarna samma uttrycksmöjlighet som de 33 barnen vid 4 års ålder och treåringarna hade en avsevärt större potential än de 33 barnen vid 5 års ålder. Fyraåringarna av de 21 barnen hade en total orduttrryckspotential som var 2,5 gånger högre än de 33 barnens talade ordpotential vid 5 års ålder. Den lägre stapeln för de 21 barnen vid mätålder 6 år förklaras av skillnader mellan barnen i denna åldersgrupp fanns flerhandikappade barn. Figur 4. Genomsnittliga ordförråd hos förskolebarn med DS. Max antal ord är 698 Ordförråd CDI genomsnittligt ordförråd antal ord år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år åldersgrupp corpus 33o barn corpus 21 barn

6 Irene Johansson Sidan Grammatik I Karlstadmodellen läggs det stor vikt vid att tydliggöra grammatiska enheter och strukturer. Den primitiva grammatiken introduceras så snart det finns ett minimalt ordförråd, därefter följder den enkla grammatiken och därpå den utbyggda grammatiken. Den starka fokuseringen på grammatik kan förklaras av uppfattningen att grammatik är ett värdefullt kognitivt redskap. Med hjälp av grammatiken ordnas intryck och uttryck till meningsbärande sammanhang både för den egna inre bearbetningen av det som andra kommunicerar och för att andra ska förstå det man själv säger, tecknar eller skriver. Grammatiken har också en stor betydelse minnets funktion. I figur 5 visas en jämförelse mellan fyra studier av grammatisk utveckling hos barn med DS. Jämförelsen visar att barnens grammatiska utveckling förbättrats från 196 till 199 talet men att det inte skett någon signifikant förbättring hos de svenska barnen med DS i åldrarna 7-1 år mellan 1993 och 22. Jämförelsen mellan de två grupper barn som studerades 22, visar dock en avsevärt högre grammatisk nivå hos de barn som tränat grammatik systematiskt, trots att de var yngre (4-1 år). Figur 5. Grammatisk utveckling hos lågstadielever med DS % N N N N 23 1 för- primitiv enkel utbyggd språklig grammatik grammatik grammatik Förklaring till figur 5. Figuren visar procentuell andel av barnen som uppnår olika grammatiska milstolpar. Blå staplar visar amerikanska data hämtade ur litteraturen (Lenneberg 1962) och omfattar 54 barn i åldrarna 6-9 år. Röda staplar återger fördelningen i en svenska studie omfattande 123 lågstadielever Gula staplar visar fördelningen bland 76 lågstadieelever med DS 22. De ljusgröna staplarna är fördelningen bland samtliga 23 barn med DS i åldrarna 4-1 år, som använts Karlstadmodellen i en viss region. På 196-talet var det vanligaste att barn med DS uttryckte sig i enstaka ord, kombinationer av sk funktionsord eller -gester (tex där - pekning) +ord eller två-tre ord radade efter varandra.

7 Irene Johansson Sidan % av barnen var i princip språklösa de kunde inte använda sig av ord - och några få procent av dem hade en mer utvecklad grammatik. Utav de svenska barnen på 199-talet var det en minoritet som inte hade börjat att koppla ihop två-tre ord på rad. Drygt 3% av dem hade börjat att böja ord och kombinera ord till längre satser som också innehöll småord. Fortfarande fanns det barn som inte börjat använda ord i vare sig talad eller tecknad form och 17% befann sig huvudsakligen på ettordsstadiet eller i stadiet för den primitiva grammatiken. Denna skillnad väckte uppseende då data presenterades i början av 199-talet. En avgörande förklaring var att barnen i 6-talsstudien varit mer segregerade än barnen i 9-talsstudien. Insikten växte fram att den bristfälliga grammatiska kompetens som rapporterats i många studier av barn med DS inte bara kan skyllas på den extra kromosomen som syndromet orsakas av. Ett lika starkt samband fanns till miljöbetingade faktorer som försvårade för barnen att lära grammatik. Resultaten av denna jämförelse spreds via kurser och föreläsningar till många lärare och andra personer i Sverige under 199-talet. Efter 1 år gjordes samma undersökning som 1993 på nytt med andra barn med DS i lågstadieåldrarna. Resultatet förvånade eftersom barnens grammatiska kompetens inte förbättrats (snarare sågs en liten försämring) sedan början av 199-talet. Den tolkning som gjordes av några var att.. barnen inte kan bli bättre eftersom de har Downs syndrom. Ytterligare en undersökning gjordes därför på samma sätt på en grupp barn vilkas pedagogiska upplägg vi hade kontroll över de använde Karlstadmodellen och var samtliga barn med DS inom samma region. Detta betyder att alla barn oavsett sociala faktorer eller flerfunktionshinder deltog i studien ( vilket inte varit fallet i de två första svenska studierna). Barnen i denna grupp var yngre (4-1 år) jämfört med barnen i de tidigare tre grupperna (7-1 år). Också i vår grupp fanns det en variation i grammatisk kompetens. De flesta hade trätt in i den utbyggda grammatikens stadium, 29% kombinerade korta satser med den enkla grammatikens regler och ett barn befann sig grammatiskt på nivån för den primitiva grammatiken. Ingen saknade ord i tal eller tecken. Talet Gomplattor används i Karlstadmodellen som ett kognitivt redskap för att göra det lättare för barnet att hitta talljudens artikulatoriska positioner. Med hjälp av olika störningselement på gomplattan riktas barnets uppmärksamhet, medvetenheten ökar och barnet får goda erfarenheter av hur ljuden artikuleras. För att undersöka gomplattans effekter gjordes ett projekt som omfattade en grupp barn med DS som fick gomplatta före 6 månaders ålder (Egrupp), en grupp barn med DS som inte hade gomplatta (DS-grupp) och en grupp barn med normal utveckling (N-grupp). Projektet pågick i 8 år och barnens utveckling kartlades på olika sätt vid 18 månaders ålder, 4 år och 8 år. Vid 18 månaders ålder hade barnen i E-gruppen bättre kontroll av och ökad aktivitet i munoch tungmotoriken. En testning av imitation av olika ljud visade att alla 18-månaders barn hade svårt att klara den uppgiften. Barnen i E-gruppen och N-gruppen klarade lika många - 1% av alla möjliga medan barnen i DS-gruppen klarade 1%. Vid 4 och 8 år testades barnens uttal av konsonanter och vokaler. Tendensen från 18 månaders testningen kvarstod och visade att barnen i N-gruppen klarade testningen bäst, därefter barnen i E-gruppen som uttalade fler ljud bättre än barnen i DS-gruppen (Figur 6).

8 Irene Johansson Sidan Gemensamt för alla tre grupperna av barn var att deras resultat förbättrades med ålder. En jämförelse mellan E-gruppens och DS-gruppens barn visar emellertid på så stora skillnader att de inte kan förklaras av slump. Vid 4 års testningen uttalade barnen i N-gruppen över 8% av alla ljud korrekt, medan barnen i E gruppen klarade 23% och barnen i DS gruppen 8%. Vid 8 års testningen uttalades alla ljud korrekt av barnen i N gruppen, 7% av alla ljud av barnen i E gruppen och 39% av alla ljud av barnen i DS gruppen. Det fanns givetvis en variation mellan barnen. Sålunda fanns det fyra barn i E gruppen som uttalade alla ljud korrekt och 18 barn använde alla förutom ett eller två av följande ljud; r, ng, sje eller tje. Samtidigt fanns det fanns barn i samma grupp som hade svårigheter med flera ljuds uttal. I DS gruppen fanns det inget barn som uttalade alla ljud korrekt. Figur 6. Uttal av svenskans ljud % mån. 4 år 8 år imitation eliciterat eliciterat DS grupp E grupp N grupp Förklaring till figur 6. De blå staplarna redovisar resultaten av korrekta imiterade (18 månader) och eliciterade uttal av svenskans talljud av barnen med DS som inte haft gomplatta. De röda staplarna redovisar resultaten av korrekta imiterade (18 månader) och eliciterade uttal av svenskans talljud av barnen med DS som haft gomplatta. De gula staplarna redovisar resultaten av korrekta imiterade (18 månader) och eliciterade uttal av svenskans talljud av barnen med normal talutveckling. Eliciterade uttal betyder att barnet benämnt bilder. Språk och kognition Förhållandet mellan språk och kognition har engagerat forskare och tänkare sedan urminnes dagar. En uppfattning gör gällande att kognitionen bestämmer språket härur kommer uppfattningen att barn med utvecklingsstörning per automatik också är språkstörda. Den motsatta ståndpunkten säger att språket är kognitionens tvångströja. En tredje uppfattning

9 Irene Johansson Sidan hävdar att språk och kognition påverkar varandra ömsesidigt, vilket skulle betyda att en språkstörning skulle kunna ha negativa effekter för den kognitiva utvecklingen och vice versa. Kognition eller begåvning mäts ofta med tester som har ett IQ värde som resultat. Barn med DS testades och testas inför skolstart under talen var Griffithstestet mycket vanligt. Eftersom en tes i Karlstadmodellen säger att språket är ett av kognitionens verktyg och att språkträning också har som syfte att underlätta tänkade, problemlösning och minne gjordes ett litet projekt inom detta område under 198-talet. En psykolog van att testa barn med Griffithstestet anställdes och testade 65 förskolebarn med DS. Figur 7 visar resultatet att denna testning. Merparten av de testade barnen kunde med WHOs kriterier beskrivas ha en lätt utvecklingsstörning. Det fanns dock en påtaglig skillnad mellan projektbarnen (de som språktränat enl Karlstadmodellen) och kontrollbarnen. I projektgruppen var den genomsnittliga kvoten 67 (variationsvidd: 47-91) dvs 3 enheter under det värde som WHO anger som gräns mellan svag men normalvarierande begåvning och utvecklingsstörning. 38% av projektbarnen uppnådde ett testresultat som placerade dem inom variationsområdet för normal begåvning. I kontrollgruppen var genomsnittskvoten 54 (variationsvidd: 33-73) och ett barns testprestation föll inom den normala begåvnings variation. Figur 7. Griffithtestning av förskolebarn med Downs syndrom 65 förskolebarn med DS Griffith-test projektbarn kontrollbarn UK Förklaring till figur 7. De röda staplarna återger fördelningen av kontrollbarnens testprestation. De blå staplarna visar fördelningen av projektbarnens testprestation. UK betyder utvecklingskvot; begrepp som använts i stället för IQ då det gäller barn Referenser Andersson E (22). Ordförråd hos förskolebarn med Downs syndrom. C-uppsats Specialpedagogik, Karlstad Universitet Berglund E., Eriksson, M & Johansson (1998).Spoken language in children with Down syndrome 1 to 5 years old; Developmental trends, individual variation and sex differences Reports from the Department of Psychology, No 846, Stockholm University

10 Irene Johansson Sidan Berglund E., Eriksson, M & Johansson (21) Parental reports of spoken language skills in children with Down syndrome. Journal of Speech, Language and Hearing Research 44, Bäckman B., Grevér-Sjölander, A-C, Holm A-K & Johansson, I (23) Children with Down Syndrome;Oral development and morphology after use of palatal plates between 6 and 18 months of age. International Journal of Paediatric Dentistry 13, Bäckman B, Grevér-Sjölander A-C, Bengtsson K, Persson J & Johansson I (27) Children with Down syndrome. Oral development and morphology after use of palatal plates between 6 and 48 months of age. Internationa Journal of Paediatric Dentistry 17, Johansson I (1987).Tecken en genväg till tal.. Publ nr 28, Avd för fonetik, Umeå universitet (199) Griffithstestning av barn med Down syndrom. Publ nr 32, avd för fonetik, Umeå univesitet. (1993) Läs- och skrivprocessen hos barn med Down syndrom. Forskningsrapport 93:5-6-7, Samhällsvetenskap, Högskolan i Karlstad. (1994). Language Development in Children with Special Needs. Performative Communication. Jessica Kingsley Publisher, London and Bristol Pennsylvania. (1996) Språkutveckling hos barn med Downs syndrom. Arbetsrapport 1 ("Utanförskap eller delaktighet"), Handikapp och Språk, Högskolan i Karlstad 1996) Tecken som stöd till tal; Pre- och tidig syntaktisk utveckling. Utanförskap eller delaktighet"), Handikapp och Språk, Högskolan i Karlstad (22) Ordförråd hos förskolebarn med Downs syndrom. Vardagsliv, Livskvalitet, Habilitering. 8:e Forskningskonferensen, Örebro, & Ekström K (1986). SILD-testning av mongoloida barn. Publ nr 26, Avd för fonetik, Umeå universitet Svensson Löfström K 22. Läs- och skrivfärdighet hos lågstadieelever med Downs syndrom 1993 och 22. C uppsats, Specialpedagogik, Karlstad universitet

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Handledarutbildning i Karlstadmodellen

Handledarutbildning i Karlstadmodellen Handledarutbildning i Karlstadmodellen Bakgrund Karlstadmodellen är namnet på en modell till språkträning som varit i utveckling sedan slutet av 1970-talet under ledning av professor Iréne Johansson. Modellen

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Teckenspråk och tvåspråkighet. Krister Schönström Institutionen för lingvistik

Teckenspråk och tvåspråkighet. Krister Schönström Institutionen för lingvistik Teckenspråk och tvåspråkighet Krister Schönström Institutionen för lingvistik Varför tvåspråkighet? Nordisk konferens Göteborg 15-16 september 2014 Översikt Tvåspråkighet i allmänhet Tvåspråkighet med

Läs mer

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Språkutveckling hos flerspråkiga barn Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,

Läs mer

Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp

Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp English BA (A), English for Primary School and Preschool. Included in the Teacher Initiative, 15 credits

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har

Läs mer

Auktorisation som tolk

Auktorisation som tolk PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Prövning i Moderna språk 2

Prövning i Moderna språk 2 Prövning i Moderna språk 2 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska: Jeanette

Läs mer

Tyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015

Tyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Tyresö kommun Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Om undersökningen Tyresö kommun, Elev- och föräldraenkät 2015, sida 1 Bakgrund

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska.

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska. 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian languages with special focus on Swedish Kurskod NO2001 Dnr HUM 2007/ 526-514 Beslutsdatum 2007-10-24

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Barn med Downs syndrom: språkträning och social träning

Barn med Downs syndrom: språkträning och social träning Barn med Downs syndrom: språkträning och social träning Fyra fallstudier av barn i tidiga åldrar Lena Lundmark Examensarbete 10 poäng HT 2006 Specialpedagogprogrammet, 60 p Institutionen för Barn- och

Läs mer

EXAMENSARBETE. Språkstimulering. Förskollärares arbete med språkutveckling. Sara Lindqvist Linnéa Markström 2016

EXAMENSARBETE. Språkstimulering. Förskollärares arbete med språkutveckling. Sara Lindqvist Linnéa Markström 2016 EXAMENSARBETE Språkstimulering Förskollärares arbete med språkutveckling Sara Lindqvist Linnéa Markström 2016 Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för konst,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

BARNS SPRÅKUTVECKLING

BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Värmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem

Värmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem Värmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem 52 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 214 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

1987 Tecken - en genväg till tal. Människa -Miljö - Handikapp, 253-267. Rapportserien nr 44, Örebro läns landsting. 1987 Språkträning av

1987 Tecken - en genväg till tal. Människa -Miljö - Handikapp, 253-267. Rapportserien nr 44, Örebro läns landsting. 1987 Språkträning av 1 Möjligheterna till granskning av underlag och tillvägagångssätt i Karlstadmodellen har erbjudits forskarsamhället och andra på olika sätt genom åren. En sammanställning ges i följande lista. Irene Johansson

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

Maria Norberg - Josephine Willing

Maria Norberg - Josephine Willing Maria Norberg - Josephine Willing 2 0 0 9 Rekord som inspirerar! Har du elever som vill lära sig svenskt teckenspråk? Då kanske detta material passar dig! Vår ambition är att ge fler elever möjlighet att

Läs mer

Lokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor

Lokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor Lokal arbetsplan Centrala Östermalms förskolor I vår enhet vill vi utifrån Lpfö-98 skapa en gemensam pedagogisk grundsyn. Det gör vi genom vår lokala arbetsplan. Den lokala arbetsplanen ska fungera som

Läs mer

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språkstörning Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska

Läs mer

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Reviderad 2014-03-04 1 Bakgrund I Hälsoövervakningsprogrammet för BVC, Socialstyrelsens Allmänna råd, 1991:8, har man föreslagit en hälsokontroll vid 5,5

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Varför ska vi arbeta med det här Det vi har på oss talar ofta om vilken slags person vi är. Därför ska du i detta kapitel få läsa om olika klädstilar på spanska.

Läs mer

DAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR

DAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR SPRÅKSTÖRNING OCH HÖRSELNEDSÄTTNING LIKHETER OCH SKILLNADER, VERBALA OCH ICKE-VERBALA ASPEKTER OLOF SANDGREN, LEG. LOGOPED, MED. DR., UNIVLEKTOR SPECIALPEDAGOGIK DAGENS FÖRELÄSNING There s more to the

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Munspelets fritidshem Ansvarig: Eva Persson, rektor LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2014-15 Vår vision: Vi ger våra barn och elever trygghet så

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Läs mer

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola 65 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

FÖRÄNDRA RADIKALT Projektrapport från Åstorps kommun

FÖRÄNDRA RADIKALT Projektrapport från Åstorps kommun FÖRÄNDRA RADIKALT Projektrapport från Åstorps kommun Rapporten sammanställd under juli månad 2015 Projektledare: Anita Månsson Åstorps kommun 265 80 Åstorps kommun anita.mansson@astorp.se Tel: 042 641

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Barn med Downs syndrom och deras föräldrars syn på utveckling och lärande

Barn med Downs syndrom och deras föräldrars syn på utveckling och lärande Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 10 poäng Barn med Downs syndrom och deras föräldrars syn på utveckling och lärande Children with Downs syndrom and their parents

Läs mer

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Ett övningssystem för att nå automatik

Ett övningssystem för att nå automatik Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt

Läs mer

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Moderna språk. Ämnets syfte

Moderna språk. Ämnets syfte Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och

Läs mer

Förskola, före skola - lärande och bärande

Förskola, före skola - lärande och bärande Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna

Läs mer

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande; Kvalitetsanalys för förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS

Läs mer