Placering på Välkomsten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Placering på Välkomsten"

Transkript

1 Trollhättans Stad Placering på Välkomsten En inventering av synpunkter och erfarenheter kring mottagande, kartläggning och utslussning av nyanlända elever i Trollhättans stad samt förslag på förändrade rutiner. Therese Höög

2 Inledning Bakgrund Nyanlända elever har sedan 2011 initialt placerats på Välkomsten. Nu behöver erfarenheter samlas in och rutiner i samband med en placering ses över och utvärderas. Hur sker processen från inslussning till utslussning, vilken kartläggning görs och på vilket sätt är den till stöd för elevens fortsatta kunskapsutveckling? Hur kan elevernas tidigare kunskaper kartläggas så att de går att använda för en ökad måluppfyllelse? Projektets mål och syfte Målet med projektet är att samla synpunkter och uppfattningar kring mottagande av nyanlända elever, kartläggning av deras kunskaper, rutiner vid utslussning och samverkan mellan elevernas hemskolor och Välkomsten. Inventeringen av synpunkter och uppfattningar ska ligga till grund för förslag till nya rutiner med sikte på det bästa för eleven gällande en trygg skolstart, en tydlig kartläggning av elevens förmågor samt tätare samverkan mellan hemskolor och Välkomsten. Projektet syftar alltså till att utveckla och förbättra: Mottagandet av nyanlända elever i Trollhättans stad. Kartläggning och bedömning av nyanländas kunskaper. Samverkan och utslussning mellan Välkomsten och hemskolorna. Avgränsningar Projektet ska enbart beröra mottagande, kartläggning och samverkan kring utslussning av nyanlända elever i Trollhättans stad med utgångspunkt i Välkomstens verksamhet. Projektet ska inte redovisa hur förslag ska lösas ekonomiskt, tidsmässigt eller praktiskt utan endast redogöra för pedagogiska behov och rutiner som finns kring nyanlända elever. Projektets huvudaktiviteter ska bestå i att: Identifiera rådande rutiner och synpunkter kring dessa. Identifiera behov inom stadens skolområden och på Välkomsten. Ge förslag på ändrade/nya rutiner. Metod För att samla erfarenheter och synpunkter kring mottagande, kartläggning och utslussning har en projektgrupp och två referensgrupper använts. I dessa grupper har representanter, med olika perspektiv på verksamheten, fått ge sina synpunkter, berätta om sina erfarenheter kring arbetet med mottagande av nyanlända elever, identifiera olika behov som finns på Välkomsten samt inom staden och dessutom ge förslag på förändrade rutiner. Dessa personer 2

3 är ett urval av människor och i och med det görs det inget anspråk på att det som skrivs i rapporten är vetenskapligt grundat. Läroplanen för grundskolan (Lgr11) har naturligtvis varit en självklar och mycket betydelsefull referens under projektets gång. Beställare av projektet var Birgitta Lundskog, områdeschef på området för elevstöd och modersmål i Trollhättans stad och projektledare var Therese Höög, förstelärare på Välkomsten. Therese var sammankallande av projektgruppen samt har agerat samtalsledare på dess möten. Therese har också haft ansvar för att förmedla information och förslag till referensgrupp 1 samt till Birgitta Lundskog. Vidare har Therese haft ansvar för att intervjua elever som tidigare gått på Välkomsten samt sammanställa gruppernas synpunkter och förslag i denna rapport. I projektgruppen har alla Trollhättans skolområden varit representerade för att synliggöra likheter och olikheter över staden samt ta del av varandras erfarenheter. Däremot har inte alla skolor varit representerade i projektgruppen. De lärare, specialpedagoger, biträdande rektor och rektorer som medverkat i gruppen har gett sin personliga bild av sina olika skolområden och därmed är det alltså möjligt att andra inom skolområdet har en annan syn på verksamheten. Projektgruppen har ansvarat för att diskutera och utvärdera nuvarande rutiner kring mottagande av nyanlända samt ge förslag på nya rutiner. Representanterna för de olika skolområdena har redogjort för eventuella behov i de olika skolområdena vad det gäller mottagande av nyanlända elever. Projektgruppen har också tittat på olika mottagningsmodeller utifrån Skolverkets stödmaterial Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling (2012) samt diskuterat samverkan och utslussningsrutiner mot bakgrund av Skolverkets Allmänna råd för utbildning av Nyanlända elever (2008) samt Nilsson och Axelssons forskningsrapport Welcome to Sweden (2013). Dessutom har gruppen diskuterat Linköpings kartläggningsmaterial samt Skolverkets Europeisk Språkportfolio för att ta ställning till vilket material som skulle kunna ligga till grund för Välkomstens kartläggning och därmed elevens fortsatta undervisning på hemskolorna. Alla i referensgrupp 1 arbetar som lärare på Välkomsten och har således en övergripande bild av samarbetet med elevernas hemskolor. Referensgrupp 1 har gett synpunkter på projektgruppens förslag samt egna förslag på förbättringar mot bakgrund av samma litteratur och kartläggningsmaterial som projektgruppen samt dessutom boken Stärk språket, stärk lärandet (Gibbons, 2013). Referensgrupp 2 bestod av tre elever, i urval, som var på Välkomsten under höstterminen Ett samtal med eleverna har skett enskilt och med tolk för att få ett elevperspektiv av tiden på Välkomsten. I samtalen har utgångspunkten varit att synliggöra elevens uppfattningar kring det första mottagandet på Välkomsten, kartläggning, utslussning och samverkan mellan Välkomsten och hemskolorna. 3

4 Resultat Mottagande Nulägesbeskrivning Som nyanländ till Trollhättan får man information om Välkomsten på olika sätt beroende på vilka premisser man anländer under. De som anhöriginvandrar får informationen från Integrationsenheten, de som är asylsökande får informationen från Migrationsverket och de som arbetskraftsinvandrar eller kärleksinvandrar får informationen från kommunens hemsida eller från vänner. Första kontakten med skolan i Trollhättans stad sker på Välkomsten då en av lärarna har ett inskrivningsmöte med elev/elever och vårdnadshavare. Under dessa möten nyttjas alltid tolk. Mötet syftar till att berätta om verksamheten, ordna med formalia samt tala om elevens styrkor, förmågor, intressen och tidigare skolbakgrund. Nästan alla elever har sedan sin undervisning på Välkomsten i cirka 8-10 veckor. Undervisningen på Välkomsten syftar till att introducera svenska språket, påbörja arbetet med skolans värdegrund och undervisa om svenska skolsystemet samt orientera eleven i Trollhättans stad. Under elevens sista veckor på Välkomsten sker ett överlämningsmöte där elev, vårdnadshavare, personal från mottagande skola samt Välkomsten medverkar. Reflektioner, uppfattningar och förslag Mötesrutiner Två elever i referensgrupp 2 uttryckte att det var svårt att hitta Välkomsten och att det kändes osäkert kring hur skolstarten skulle gå till. Det var svårt att få en kallelse utan att ha förförståelse för den. En elev berättade att det gällde för elevens vårdnadshavare att själv hitta skolan och sedan kontakta Välkomsten för en kallelse till inskrivningsmöte. Referensgrupp 1 anser att det kan vara bra med fler än ett möte med vårdnadshavare för att hinna informera om skolsystemet och för att lyssna av vårdnadshavarnas förväntningar på skolan. Gruppen ser gärna att man har ett möte där man talar med eleven om dess uppfattning av tidigare skolgång samt ett möte med vårdnadshavare och elev där man talar om vårdnadshavarens uppfattning av elevens tidigare skolgång. Dessutom kan det vara bra med fler än ett möte där man talar med eleven om tidigare skolgång för att kunna fördjupa samtalet. Både referensgrupp 1 och projektgruppen ser gärna att vi under de första inskrivningsmötena med vårdnadshavare och elev utgår ifrån frågebatteriet som finns under flikarna Bakgrund elev och Bakgrund föräldrar i Linköpings kartläggningsmaterial för att få en djupare insikt i elevens skolbakgrund, språkliga förmågor i modersmålet samt övriga kunskaper. 4

5 En förutsättning för att få en positiv start på sin skolstart i Trollhättan är att man som elev och vårdnadshavare får tydlig information om hur skolstarten ska gå till. Därmed är det viktigt att man ser över informationskanalerna angående skolstart i Trollhättans stad så att alla elever fångas upp så tidigt som möjligt till skolan. Det är viktigt att ha en förförståelse för det kallelsebrev som Välkomsten skickar ut och referensgrupp 1 ser gärna att kallelsebrevet översätts till olika språk såsom t.ex. arabiska, somaliska och engelska. För att möta behovet om en djupare insikt i elevens skolbakgrund och språkkunskaper föreslår referensgrupp 1 att lärarna på Välkomsten har ett första informationsmöte med hela familjen och efter det träffar elev och vårdnadshavare för vidare samtal kring tidigare skolgång och förväntningar på skolan i Sverige. Det måste bli en individuell bedömning för varje enskild elev hur många möten som kan komma att behövas för att kartlägga elevens kunskaper, styrkor, förmågor och intressen samt tidigare erfarenheter av skola. Första mötet ska ske innan eleven är inskriven på Välkomsten och de andra mötena så snart som möjligt efter elevens start på Välkomsten. Detta kommer att innebära en utökad arbetsbelastning för lärarna på Välkomsten. Inför höstterminen 2014 ska dock fler förstelärare anställas till Välkomsten, vilket kommer innebära bättre förutsättningar att klara den utökade arbetsbelastningen samt göra en tydligare kartläggning av elevens förmågor. Projektgruppen och referensgrupp 1 anser att den tid som lärare använder till kartläggning och möten med familjer kan finnas som schemapositioner för att få en struktur i arbetet. Det har visat sig vara en framgångsfaktor i Linköpings kommun och på Nibbleskolan i Hallstahammar (Stödmaterial: Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling, 2012) Behov av studiehandledning De tre elever som ingick i referensgrupp 2, uttryckte att de har trivts på Välkomsten och haft en bra tid där. De uttrycker att det var tryggt och att lärarna var närvarande och tog stor hänsyn till att eleverna inte kan svenska. Alla uttrycker dock att de tycker att de lär sig mer på sina hemskolor där de får ta del av alla ämnen. De menar också att de skulle ha ännu större möjlighet att lära sig svenska fortare om de hade större tillgång till studiehandledning på hemskolan. Det eleverna har uttryckt tangerar det resonemang som Nilsson och Axelsson för i sin studie Welcome to Sweden : Newly arrived student s experiences of pedagogical and social provision in introductory and regular classes (2013) där man menar att eleverna mår allra bäst av att ha höga förväntningar på sig samtidigt som de har tillgång till stort stöd att klara av sitt arbete. Gibbons (2013) menar att lärare ska fundera på vilken sorts stöttning eleven behöver för att klara uppgiften istället för att förenkla den och därmed riskera att urvattna kursplanen. I Skolverkets stödmaterial, Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling visar sig en framgångsfaktor i flera av kommunerna vara att eleverna just har alla ämnen i skolan redan från början, vilket de har rätt till enligt Skollagen kap Det leder dessutom till både stimulans och språkutveckling. 5

6 I projektgruppen har vikten av fungerande studiehandledning och modersmålsundervisning flera gånger nämnts och diskuterats tillsammans med vikten av att eleverna fortare får undervisning i fler ämnen för att öka deras stimulans. Projektgruppen anser att det behöver tas ett helhetsgrepp över Trollhättans stad för att möta behovet av stöd. Man ser också ett behov av tid för samplanering mellan studiehandledaren och läraren samt utbyte av information kring elevernas kunskaper både på modersmålet och i olika ämnen. Referensgrupp 1 ser också ett stort behov av samarbete med modersmålslärare i arbetet med kartläggningen samt ett behov av studiehandledning i undervisningen av svenska som andraspråk. Några i projektgruppen uttrycker att bäst fungerar det med de studiehandledare som är knutna till deras egen skola. Då finns möjlighet till samarbete och dialog kring undervisningen samt anpassningar i den som gynnar eleven. Det är ett problem att kvalitén och möjligheterna till stöd på sitt modersmål ser olika ut över staden. Det behöver möjliggöras för modersmålslärare, studiehandledare, klasslärare och ämneslärare att träffas och samarbeta kring elevernas kunskapsutveckling. I stadens skolområden behövs en ökad grad av studiehandledning för eleverna för att möjliggöra en större måluppfyllelse. Referensgrupp 1 ser ett stort behov av tydliga strukturer för att tidigt komma i kontakt med studiehandledare och modersmålslärare. Detta för att kunna genomföra en kartläggning av god kvalité samt påbörja den tidiga språkutvecklingen på svenska. I skolverkets broschyr Nyanlända elever i fokus (2013) skriver man att det är uppenbart att samverkan mellan svenska som andraspråkslärare, studiehandledare på modersmål och ämneslärare måste äga rum för att höja utbildningskvalitén och den skrivelsen kan både projektgruppen och referensgrupp 1 skriva under på. Projektgruppen menar att det är mycket viktigt att se elevernas flerspråkighet som en tillgång i lärandet. Elevhälsoteamet redan tidigt i mottagandet Projektgruppen ser att det skulle gynna eleven om man tidigt knyter en kontakt med skolornas elevhälsoteam och att den kontakten ska vara en del av mottagandet av eleven och elevens familj. I dagsläget pågår det en rekrytering av en skolsköterska som troligen kommer att knytas till eleverna på Välkomsten vilket skulle kunna lösa knutar kring sekretess. Man ser att en skolsköterska skulle kunna samordna kontakter mellan eleverna på Välkomsten och deras respektive elevhälsoteam. För de äldre eleverna ser man att en tidig kontakt med studie och yrkesvägledare skulle hjälpa eleven med en plan för framtiden samt svara på många av de frågor som eleverna bär med sig om sina möjligheter i det svenska skolsystemet. Det är ett kommande arbete att skapa en organisation och rutiner kring detta. Det fria skolvalet I projektgruppen ser man ett behov av att undersöka på vilka grunder elever och deras vårdnadshavare väljer skola. I referensgrupp 1 ser man att många elever funderar på andra skolor och att en andel av eleverna väljer andra skolor än sin hemskola men att de inte får plats och därmed hamnar på sina hemskolor trots ett aktivt val. I referensgrupp 1 ser man att integration av våra elever på alla skolor i Trollhättan inte är en realitet förrän alla skolor i 6

7 Trollhättan har kompetens för att ta emot nyanlända elever. Projektgruppen identifierar här ett behov av kompetensutveckling för personalen i Trollhättan stad. Vidare har referensgrupp 1 sett ett behov av att skapa rutiner för information kring det fria skolvalet där man som vårdnadshavare har möjlighet att få information om skolval flera gånger och därmed få större möjlighet att ställa frågor. Det är viktigt att detta sker i ett tidigt skede eftersom majoriteten av Välkomstens elever idag endast befinner sig på Välkomsten en kortare tid. Socialpedagogerna på Välkomsten kan också ha en viktig roll i arbetet med information om det fria skolvalet genom att samtala med vårdnadshavare kring elevernas intressen och förmågor samt genom att ge eleverna möjlighet att hälsa på i olika skolor och berätta om vilka profiler olika skolor har. Välkomsten ska under höstterminen 2014 flytta till lokaler i Lyrfågelskolan. I referensgrupp 1 ser man att flytten är rumslig och inte ensamt är ett arbete för integration. För att en reell integration ska ske behöver man arbeta strukturellt med både elever och lärare. Referensgrupp 1 ser att det är fortsatt viktigt att verka för att eleverna fritt väljer skola över hela staden. Referensgrupp 1 ser däremot gärna att samverkan med lärare och elever på Lyrfågelskolan sker på många olika sätt. Gruppen ser att det gynnar alla berörda med samverkan, både för kunskapsutveckling, språkutveckling och social utveckling. Viktigt är också att reflektera över på vilka grunder eleverna och deras vårdnadshavare gör sina skolval och beakta det samtidigt som man funderar över vad Välkomstens placering och eventuellt samarbete med Lyrfågelskolan kommer att innebära för det fria skolvalet. Riktlinjer för mottagande I skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) står det att kommunen bör har riktlinjer för mottagande av nyanlända elever samt se till att riktlinjerna är kända för skolans personal. Trollhättans stad har riktlinjer skrivna 2011 och senast reviderade i juni Projektgruppen föreslår att dessa riktlinjer ses över eftersom verksamheten på Välkomsten har förändrats. Det är också viktigt att riktlinjerna blir kända för all personal inom skolan i Trollhättans stad. Summering och förslag En översyn av hur informationen kring Välkomsten sker idag och hur den kan förbättras. Kallelsebrevet bör översättas till flera språk. Schemalagd tid för möjliggörande av fler möten med varje familj. Möjliggörande för modersmålslärare, studiehandledare samt klass- och ämneslärare att samplanera och samarbeta kring elevernas kunskapsutveckling bör utökas. Tydliga strukturer för samarbete med modersmålslärare, studiehandledare och lärare på Välkomsten för att kunna arbeta med en kartläggning av högre kvalité. Rutiner för tidig kontakt med hemskolornas elevhälsoteam och studie och yrkesvägledare bör upprättas. 7

8 Rutiner för mer information och kontakt med vårdnadshavare om det fria skolvalet bör upprättas. Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i Trollhättans stad ses över, revideras samt görs kända för all personal inom skolan. Eleverna bör fortare få undervisning i alla ämnen samt en ökad grad av studiehandledning. Kompetensutveckling inom t.ex. normkritiskt förhållningssätt och språkutvecklande arbetssätt för personal inom Trollhättans stad. Socialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i arbetet med eleverna på Välkomsten behöver ses över. 8

9 Kartläggning Nulägesbeskrivning På Välkomsten görs idag en kartläggning över de tidigaste kunskaperna i svenska språket samt de första kunskaperna i matematik och engelska. Kartläggningen är en matris och den utförs med svenska som enda språk. Kartläggningen sker delvis genom undervisningen men vissa delar utförs enskilt tillsammans med eleven. Reflektioner, uppfattningar och förslag Kartläggningens syfte Projektgruppen samt referensgrupp 1 ser den kartläggning som görs idag som bristfällig och vill byta den mot ett mer djupgående material som bland annat undersöker elevens kommunikativa förmåga på modersmålet och språkliga erfarenheter. De förmågor som eleven visar bör sedan tas tillvara i en individanpassad undervisning. Att anpassa undervisningen efter vad kartläggningen visar ska vara en viktig del av kartläggningens syfte. Det har framkommit i både referensgrupp 1 och i projektgruppen att det man vill fokusera på är att synliggöra elevens förmågor och förutsättningar och i och med det ta avstånd från ett eventuellt bristfokus. I projektgruppen har vikten av höga förväntningar på elevernas förmågor och kunskaper diskuterats som en bidragande positiv faktor i kunskapsutvecklingen. Om skolorna i Trollhättans stad kan erbjuda höga förväntningar tillsammans med en hög grad av stöttning i undervisningen ser man att det skulle gynna eleverna. Vikten av att eleven får syn på sina egna förmågor och sitt eget lärande har också diskuterats som en framgångsfaktor i lärandet. Både projektgruppen och referensgrupp 1 kan se att det kartläggningsarbete man gör ihop med eleven kan ge de effekterna och bör ses av oss lärare som ett av syftena med kartläggning. Referensgrupp 2 visade sig inte ha så mycket tankar kring den kartläggning som gjordes. De som yttrade sig kring kartläggningen menade att det var bra att göra en kort sammanfattning av vad man hunnit lära under den tid man var på Välkomsten. Man kan anta att elevernas minne av kartläggningen av deras kunskaper är litet på grund av att det arbetet inte har upptagit en stor del av dagarna på Välkomsten. Å ena sidan kan det vara positivt på det sättet att kartläggningen inte har upplevts som betungande eller som en stressfaktor å andra sidan kan man läsa det som negativt då eleven inte tillräckligt har fått reflektera över sina kunskaper och förmågor. Möjligen kan det leda till att de inte känner sig själva kunskapsmässigt och får en sämre inblick i vilka krav som ställs i den svenska skolan. Eftersom både projektgruppen och referensgrupp 1 identifierar behovet av en kartläggning som ligger till grund för den fortsatta undervisningen är det viktigt att lärarna på Välkomsten gör en kartläggning som ger en övergripande bild av elevens kunskaper och styrkor. En kartläggning som tittar tillbaka på elevernas skolbakgrund ska vara det som skiljer Välkomstens arbete och syfte från andra förberedelsegrupper i Trollhättans stad. 9

10 Kartläggningsmaterial Projektgruppen har diskuterat fördelar och nackdelar med Linköpings kartläggningsmaterial samt Europeisk språkportfolio. De fördelar gruppen såg med Linköpings kartläggningsmaterial är att lärare tillsammans med elev och vårdnadshavare kartlägger elevens och vårdnadshavarnas uppfattningar och tidigare skolgång samt elevens kommunikativa förmåga. Man kartlägger både genom samtal och i den undervisning man bedriver. Det finns möjlighet att kartlägga kunskaper och förmågor i alla ämnen, vilket också ses som en fördel. Referensgrupp 1 ser Linköpings kartläggningsmaterial som ett bra alternativ för verksamheten på Välkomsten där delarna Bakgrund föräldrar, Bakgrund elev, Modersmål är aktuella att kartlägga som en förberedelse för hemskolornas vidare arbete. Som mindre positivt såg projektgruppen att Linköpings kartläggningsmaterial är ett mycket omfattande material, där ämneslärare behöver vara med och kartlägga i de olika ämnena, vilket kan betyda att många lärare i Trollhättans stad behöver sätta sig in i materialet. I Europeisk språkportfolio ser man fördelar med det mycket elevorienterade arbetssätt som används. Eleverna äger själva sin portfolio och eleven självskattar sig utifrån olika språkliga nivåer och läraren kartlägger elevens utveckling i färdiga matriser. Projektgruppen ser att materialet synliggör elevens språkliga utveckling på väg mot kunskapskraven. I Europeisk språkportfolio kartlägger man endast elevens språk, vilket gör att man kan sakna kartläggning inom ämnesspecifika områden. Genom diskussionen i projektgruppen framkom tanken att de olika materialen kan komplettera varandra. Referensgrupp 1 föreslår att Välkomsten vid överlämning till hemskolan lämnar en tredelad information om eleven, där första delen består av kontaktuppgifter och annan praktisk formalia såsom eventuella betyg, uppgifter om specialkost och information om nuvarande situation. Andra delen består av de kartläggningsdelar som Välkomsten står för. I dagsläget förslår referensgrupp 1 att det ska vara ovan nämnda delar ur Linköpings kartläggningsmaterial, alltså: Bakgrund föräldrar, Bakgrund elev och Modersmål. I kartläggningen av dessa delar behöver ett tätt samarbete mellan lärare på Välkomsten och modersmålsläraren skapas. Tid för möten med elever och föräldrar samt modersmålslärare bör finnas i modersmålslärarnas och Välkomstens lärares scheman. Detta för att möjliggöra ett kartläggningsarbete med god kvalité samt för att skapa goda föräldrakontakter vilket är viktigt för en elevs möjligheter att lyckas bra i skolan. Det är dessutom extra viktigt där föräldrarnas kunskaper om skolan skiljer sig från den svenska skolan (Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, 2008). Den tredje delen av informationen kring eleven är en påbörjad kartläggning och/eller ett omdöme av kunskaperna i svenska som andraspråk. Att utforma ett eget kartläggningsmaterial skulle vara för tidskonsumerande och då vi har vetskap om att skolverket siktar på att presentera ett kartläggningsmaterial under 2016, ses inte det som en prioritet i nuläget. Det kommer under våren att anställas sex förstelärare som ska arbeta på Välkomsten. I skrivande stund är det inte definierat vad dessa lärares arbetsuppgifter kommer att vara men referensgrupp 1 ser gärna att en utveckling av arbetet med kartläggningen samt kompetensutveckling kring kartläggande, är en del av dessa lärares uppgifter. Både 10

11 projektgruppen och referensgrupp 1 ser att det skulle skapa bättre förutsättningar att kartlägga i fler ämnen utifrån varje elevs individuella styrkor om de nyanställda lärarna har olika behörighetskompetenser. Det har även tagits ett beslut i utbildningsnämnden som möjliggör att tiden för varje elev på Välkomsten kan individanpassas vilket också bäddar för att fler delar av kartläggningen påbörjas innan utslussning till hemskolan. I projektgruppen har också tankar som att eleven kan vara fortsatt knuten till Välkomsten trots att eleven befinner sig på sin hemskola väckts. Gruppen ser att lärarna på Välkomsten på så sätt skulle kunna vara ett stöd i fortsatt kartläggningsarbete. Både referensgrupp 1 och projektgrupp ser även en möjlighet att lärarna på Välkomsten fortsätter sitt påbörjade arbete med eleverna när de helt går på sina hemskolor och då bland annat med kartläggning, till exempel. I projektgruppen har man reflekterat över att möjligheten till utökad tid för eleven på Välkomsten tillsammans med en större samverkan mellan Välkomsten, hemskolorna, modersmålslärare och studiehandledare kan minska behovet av förberedelseklasser. Eleverna skulle då, som forskningen menar är mer kunskapsutvecklande, få tillgång till alla ämnen mycket snabbare. Gruppen menar att elevens känsla av inkludering och delaktighet skulle öka och integrationen i skolan, klassen och samhället skulle gå fortare. Summering och förslag Syftet med att kartlägga ska vara att synliggöra elevens kunskaper och förmågor. Projektgruppen och referensgrupp 1 ser delarna Bakgrund förälder, Bakgrund elev samt modersmål ur Linköpings kartläggningsmaterial som de delar som Välkomsten ska kartlägga i nuläget. Referensgrupp 1 föreslår ett tredelat överlämningsmaterial till mottagande skolor. De tre delarna består av praktisk formalia kring eleven, en kartläggningsdel och en påbörjad kartläggning i svenska som andraspråk. Välkomsten ska påbörja en kartläggning med fokus på elevens kunskaper och bakgrund, vilken berörd ämneslärare fortsätter med på hemskolan. Gärna med stöd av pedagoger från Välkomsten om så önskas från hemskolan. Projektgruppen har reflekterat över att behovet av förberedelseklasser kan minska med bättre samverkan mellan Välkomsten, hemskolor, modersmålslärare och studiehandledare. Individanpassning av elevens tid som knuten till Välkomsten ska utnyttjas i större grad samt fortsatt kontakt mellan Välkomsten och hemskolan under en tid efter elevens utslussning. 11

12 Samverkan och utslussning Nulägesbeskrivning Efter att eleven har varit på Välkomsten en tid kallas hemskolan, eleven och vårdnadshavare till ett överlämningsmöte som brukar ske i elevens sjunde vecka på Välkomsten. På överlämningsmötet får eleven träffa sina nya lärare för första gången. Lärarna på Välkomsten lämnar över den information som finns kring elevens tidigare skolgång, kontaktuppgifter och nuvarande kartläggningsmaterial. Mottagande skola hälsar eleven och familjen välkommen till hemskolan samt ordnar med en del formalia. Reflektioner, uppfattningar och förslag Gibbons (2013) skriver att andraspråksinlärare inte har tid att studera språket som ett eget ämne innan de använder det för att inhämta kunskap, det måste de göra så fort de kommer in i skolan, och andraspråksutvecklingen ska gå hand i hand med kunskapsinhämtningen. Efter att eleven har varit på Välkomsten i cirka åtta veckor ska eleven förhålla sig till en helt ny skola, med helt nya lärare efter bara ett överlämningsmöte. Både referensgrupp 1, och projektgruppen ser inte detta som tillräckligt eftersom det blir som att börja om helt för eleven. Det gör att Välkomsten blir som en parantes i skoltiden och inte en start och första kontakt med skolan i Sverige som sedan leder vidare till en fortsatt utveckling, kunskapsmässigt och socialt. Medlemmarna i projektgruppen har pratat med sina respektive kollegor och genom det framfört vilka behov, förutom en gedigen kartläggning, lärare ser för att kunna möta sin nya elev på bästa sätt. Följande behov för samverkan och utslussning har identifierats: Information om elevens bakgrund i ett möte utan elev och vårdnadshavare. Informationen kan tänkas ligga till grund för klassplacering samt ses som en förberedelse inför överlämningsmötet. Att någon från Välkomsten följer med eleven i övergången till hemskolan. Fortsatt kontakt med Välkomsten under en period. Att det finns modersmålslärare och studiehandledning med från start på hemskolan. Att man på Välkomsten hjälper till med att eleven har förförståelse för First Class och Unikum samt egna konton i dessa program. Att eventuell kontakt med elevhälsoteamet på hemskolan har etablerats. Eleverna i referensgrupp 2 menade att de inte såg något behov av ytterligare stöd från Välkomsten efter överlämningen. De pratade istället om stöd på sin hemskola och de pratade då om språkligt stöd. Det har nyligen anställts två socialpedagoger på Välkomsten som kan vara behjälpliga i arbetet med att förbereda eleven för skolstart på sin hemskola på olika sätt. Man ser att de kan hjälpa till med skolbesök samt vara med i övergången mellan skolorna. De följer sedan upp 12

13 eleven med planerade besök efter cirka två veckor och sedan efter cirka åtta veckor för att fungera som en brygga mellan verksamheterna. Efter utbildningsnämndens beslut framkommer att Välkomsten är en särskild undervisningsgrupp. Detta leder till att eleverna på Välkomsten kommer att tillhöra sina hemskolors respektive rektorer från det att inskrivningen sker. Det gör att eleven får en tillhörighet på sin hemskola från första skoldagen i Trollhättans stad. För att lyckas i arbetet med elevens tillhörighet ser referensgrupp 1 ett behov av att eleven får en reell kontakt med sin hemskola redan tidigt under placeringen på Välkomsten. Både i projektgruppen och i referensgrupp 1 har man talat om att eleven läser vissa ämnen på sin hemskola eller på andra sätt deltar i undervisningen där, för att skolas in. I projektgruppen väcktes dessutom tanken att kontakten med hemskolorna kan hållas bättre om eleven får en mentor på hemskolan och en mentor på Välkomsten som samarbetar kring elevens utslussning redan från början. På det viset skulle man tidigt kunna fasa in eleven i sin hemskola samt samarbeta kring kartläggningen. Om eleverna har en inledande kontakt med sina hemskolor samtidigt som man är knuten till Välkomsten kommer det finnas stöttande funktioner för eleven som eleven förhoppningsvis inte upplever som utpekande eller påklistrade. Detta skulle också göra att vi har större möjlighet att arbeta såsom forskningen har visat som framgångsrikt för eleven. Där eleven får lära sig språket genom ämnen och inte stoppas upp i sin kunskapsutveckling (Gibbons, 2013). Det är naturligtvis så att redan ovanstående stycken berör samverkan på olika sätt och diskussionerna har gått i varandra kring de olika områdena för vårt projekt. Att tidigt etablera en kontakt med elevhälsoteam och studiehandledare är exempel på en sådan utökad samverkan mellan Välkomsten och hemskolorna. Summering Eleven ska inte avbrytas i sin kunskapsutveckling för att läsa svenska som andraspråk som ett enskilt ämne. Eleven ska tidigt få en tillhörighet på sin hemskola för att övergången mellan skolorna inte ska upplevas som ett stopp och en start utan som en fortsättning. Eleven skulle till exempel kunna tilldelas en mentor på sin hemskola och en mentor på Välkomsten som samarbetar och tillsammans stöttar elevens språk och kunskapsutveckling. Eleven kan studera vissa ämnen på sin hemskola och däremellan återvända till undervisningen på Välkomsten för att kontakten mellan eleven, hemskolan och Välkomsten ska öka samt för att stimulera eleven till språk och kunskapsutveckling. Välkomstens socialpedagoger kan stötta eleven i skolval, övergången till hemskolorna samt följa upp med besök på hemskolorna. 13

14 Övriga reflektioner Under projektets gång har det framkommit en massa reflektioner som är viktiga för utvecklingen av verksamheten Välkomsten men också för mottagandet av nyanlända över hela Trollhättans stad. Dessa reflektioner är viktiga och en del i att fortsätta arbetet framåt. Nedan redogörs för diskussioner kring dessa reflektioner. Kompetensutveckling Projektgruppen såg att kompetensutveckling för alla yrkesgrupper i skolan var en framgångsfaktor i de kommuner som omnämns i Skolverkets stödmaterial Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling. Kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt och normkritiskt förhållningssätt sågs som förutsättningar för att elevernas integration på Trollhättans alla skolor ska bli en realitet. Västra och Östra skolområdet omnämnde särskilt behovet av denna kompetensutveckling. Man ser också mycket positivt på kollegialt lärande och ett utbyte av erfarenheter och ser gärna att det kommer till stånd över staden. Kompetensutveckling i arbetet med kartläggning i de olika ämnena önskas också. Busskort Eftersom Trollhättan är en segregerad kommun vad det gäller elevernas boendeområden ser man i projektgruppen att det är en förutsättning för integration och det fria skolvalet med busskort till eleverna i Trollhättan. Elever med trauma Projektgruppen ser också att det finns ett behov i Trollhättan stad med en funktion för personer/elever med trauma. Det behöver ses över vem som kan hjälpa våra elever att bearbeta eventuella trauman eftersom det är en förutsättning för att eleverna ska kunna lära. 14

15 Litteraturlista Axelsson, Monica, Nilsson Jenny (2013) Welcome to Sweden : Newly arrived student s experiences of pedagogical and social provision in introductory and regular classes. Stockholm universitet Gibbons, Pauline (2013) Stärk språket, stärk lärandet. Kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, Heinemann Skollagen (2010:800), kap 1 8, utbildningsdepartementet Läroplan för grundskolan 2011, LGR11, Skolverket Allmänna råd och kommentarer (2008) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket Nyanlända elever i fokus (2013), Skolverket Stödmaterial(2012), Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling-med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll.skolverket Europeisk språkportfolio, Skolverket Linköpings kartläggningsmaterial 15

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning Rutiner & Riktlinjer Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning. 2015-01-07 Innehållsförteckning Rutiner inskrivning, kartläggning och överlämning... 1 Uppföljning och utvärdering... 1 Välkomstens

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning.

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning. Rutiner & Riktlinjer Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning. VT 2016 1 Innehållsförteckning Rutiner inskrivning, kartläggning och överlämning... 1 Uppföljning och utvärdering... 1 Välkomstens

Läs mer

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen: Bakgrund Regeringsuppdrag Forskningsresultat Departementsskrivelse med förslag på hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-02-16 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Nyanlända elevers lärande

Nyanlända elevers lärande Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning 2015-03-01 Innehållsförteckning Inledning... 1 Definitioner och begrepp... 2 Bakgrund... 5 Nyanlända elever och skolan nationellt... 5 Att möta nyanlända där de befinner sig...

Läs mer

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

Hur gör ni pedagogisk kartläggning? LiSetten nummer 3/2013 hade tema pedagogisk kartläggning. I tidningen publicerades delar av en enkät om hur olika skolor arbetar med pedagogisk kartläggning. Detta dokument innehåller alla frågor och svar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ELEVER I ESLÖVS KOMMUNS GRUNDSKOLOR

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ELEVER I ESLÖVS KOMMUNS GRUNDSKOLOR 2015-05-20 MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ELEVER I ESLÖVS KOMMUNS GRUNDSKOLOR Sammanställt av: Anna Merkel-Möller Helena Tauson Lena Planken 1 1. Inledning Inför läsåret 2013-2014 infördes en ny organisation

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda, Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord.......6 Bilaga 1: Studieresultat grundskolan

Läs mer

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända

Handlingsplan för mottagande av nyanlända Handlingsplan för mottagande av nyanlända BRICKEBACKENS SKOLA 2015-2016 Maggan Candemo, Nermina Prndelj, Daniel Poignant FÖRSTELÄRARE BRICKEBACKENS SKOLA Handlingsplan för nyanlända på Brickebackens skola

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan. Mötet med nyanlända Hej! Nyanländ En elev som anlänt till Sverige nära skolstarten eller under sin skoltid och som inte har svenska som modersmål och att det behärskar svenska bristfälligt eller inte alls.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC

Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkdidaktiskt perspektiv Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC Professor Monica Axelsson Institutionen för språkdidaktik Stockholms

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?

Läs mer

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn

Läs mer

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål UR KURSENS INNEHÅLL: Pedagogiska framgångsfaktorer vid undervisning av nyanlända elever för att öka deras möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-08-11 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2015-04-28 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr Fax 08-59073340 UBN/2015:17 bjorn.axen@upplandsvasby.se Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Nivå: Utbildningsnämnden

Läs mer

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser Dokumenttyp Rutiner för Umeå kommun Dokumentägare Rektor Hedlundaskolan Dokumentinformation Dokumentnamn Överföringsdokument Dokumentansvarig

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Kyrkbyns skola (Dnr 43-2011-4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Kyrkbyns skola (Dnr 43-2011-4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Kyrkbyns skola (Dnr 43-2011-4847) Trygghet och studiero 1. Se till att ordningsregler finns och att dessa har utarbetats

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

Att främja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling

Att främja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling Att främja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling Lärdomar från fem kommuner Jenny Nilsson 27 mars 2012 Umeå Universitet Bakgrund Nyanlända elevers kunskapsutveckling med fokus på samverkan, organisation

Läs mer

Norrsätraskolans arbetsplan för grundskolan.

Norrsätraskolans arbetsplan för grundskolan. Norrsätraskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Lena Seydlitz Norrsätraskolans arbetsplan 2015 2016 för grundskolan. MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter

Läs mer

Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen

Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP Nyanlända elever - en heterogen grupp Gemensamt är att alla har varit i

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Rutin för mottagande och skolgång för nyanlända elever på Norrtullskolan år 7-9

Rutin för mottagande och skolgång för nyanlända elever på Norrtullskolan år 7-9 Rutin för mottagande och skolgång för nyanlända elever på Norrtullskolan år 7-9 Rutiner för mottagande och skolgång för nyanlända elever på Norrtullskolan år 7-9 Söderhamns kommun arbetar för att alla

Läs mer

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 031-315 20 47/mobil

Läs mer

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer www.hassleholm.se Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer Innehållsförteckning Skollagen anger grunden för utbildning i förskola och skola... 1 Skollagens definition

Läs mer

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se

Läs mer

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de

Läs mer

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1. Utbildningsförvaltningen Elevhälsoteamets uppdrag och organisation Verksamhetsplan år 2017 Elevhälsoteam BECKOMBERGASKOLAN Skolans elevhälsa Elevhälsoteamet (EHT) består av: (befattningar som ingår inklusive

Läs mer

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång Dagens innehåll Organisationsmöjligheter för modersmålämnet utifrån lag och förordning samt styrdokument Modersmålets och studiehandledningens

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem. Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla

Läs mer

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun.

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun. Oxelösunds kommun Tomas Ekholnn tomas.ekholm oxelosund.se efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00 Lund. www.skolinspektionen.se

Läs mer

Arbetsplan för nyanlända elever

Arbetsplan för nyanlända elever Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Nyanlända barn och ungdomar Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Regional överenskommelse Barn och ungdomars skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bland annat genom metodutveckling och kompetensspridning.

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan Elevhälsoplan 2016-10-31 Inledning Lyrfågelskolan är en F-9 skola belägen i de östra delarna av Trollhättan. På skolan går idag ca 820 elever fördelat på tre skolenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolan bedriver

Läs mer

Från vision till verklighet

Från vision till verklighet Stora kliv mot nytt liv Linköping 25-26 september 2017 Från vision till verklighet Ingalill Hägglund Kristina Ansaldo Cecilia Rosengren Politiska mål i Stockholm En sammanhållen stad Förbättra förutsättningarna

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan Katrineholms kommun Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan Beskrivning av enheten och verksamheten. Rutiner för mottagande, kartläggning och överlämning.

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Bilaga 2 0 (13) BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Om arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever i Sundsvalls kommunala förskolor och skolor 1 (13) Innehåll Bästa

Läs mer